Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31"

Transkript

1 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar (rökstopp, viktnedgång, ökad fysisk aktivitet), blodtrycksbehandling och behandling mot blodfettsrubbningar. FYSS Ökad fysisk aktivitet sänker blodtrycket, förbättrar lipidprofilen och ökar insulinkänsligheten, vilket i sin tur leder till lägre blodsockernivåer. Minst 30 minuters medelintensiv fysisk aktivitet, exempelvis promenad eller cykling dagligen, påverkar påtagligt dessa parametrar hos typ 2-diabetiker. Optimalt är att lägga till mer intensiv fysiskt aktivitet 2-3 gånger per vecka, FYSS. Rekommendation: minska inaktivitetstiden! Kost Se Socialstyrelsens senaste rekommendationer. HbA1c Målvärdet för HbA1c är både för typ 1- och typ 2-diabetiker <52 mmol/mol (< 6,0 %). Dock måste individuell hänsyn tas till detta målvärde, framförallt vad gäller typ 1-diabetiker och typ 2-diabetiker med lång diabetesduration, d.v.s. äldre typ 2:or med komplikationer av sin mångåriga diabetessjukdom. Dessa patientkategorier löper ökad risk för hypoglykemier och där kan målvärdet för HbA1c läggas högre. Då förebyggande av diabeteskomplikationer inte är huvudmålet för behandlingen (äldre, svårt kärlsjuka) kan högre HbA1c-värden accepteras, förslagsvis < 73 mmol/mol (< 8,0 %). För yngre, nydiagnostiserade typ 2:or, kan målvärdet mycket väl pressas ned mot 42mmol/mol (5,0 %). Detta pga. låg risk för hypoglykemier (komplikationer ej att förvänta pga. kort diabetesduration) och lång förväntad återstående livslängd. Blodtryck Målet för blodtrycksbehandling är att sträva mot ett blodtryck i den lägre nivån av intervallet /80 85 mm Hg (särskilda skäl, t ex nefropati<130/80), men viktigt att patienter bedöms individuellt. De fem stora läkemedelsgrupperna (ACE-hämmare, ARB, kalciumantagonister, tiazider, betablockerare) är i princip likvärdiga med avseende på preventiv effekt på kardiovaskulär mortalitet/morbiditet.

2 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 2(6) Läkemedelsval: 1. ACE-hämmare/generiskt ARB 2. Kombination ACE-h/ARB + kalciumantagonist eller tiazid Efter insättning av ACE-hämmare eller ARB ska elektrolyter och krea kontrolleras inom fyra veckor. Lipider Lipidsänkande behandling med statiner (generiskt atorvastatin) sätts in om LDL-kolesterol > 2,5 mmol/l. Om aterosklerotisk sjukdom föreligger sätts statiner in om LDL-kolesterol > 1,8 mmol/l. Om muskelbiverkningar uppträder rekommenderas i första hand dossänkning, därefter byte till pravastatin eller rosuvastatin. Behandlingsindikationen stärks vid låg halt av HDL eller förhöjda triglycerider. Om målvärden ej nås, se vidare handläggning i Hjärta-kärl. ASA Tillägg av ASA i primärpreventivt syfte rekommenderas ej. Läkemedelsval vid DM-2 Farmakologisk behandling bör individualiseras och val av preparat omprövas. Hänsyn bör tas till flertalet faktorer såsom; viktutveckling, risk för hypoglykemier, diabetes duration, individuella mål, hjärt- och kärlsjukdom, hög ålder, nedsatt njurfunktion, praktiska aspekter, lämpliga injektionshjälpmedel och kostnad för behandlingen. 1:a linjen läkemedel Metformin är förstahandsval och skall sättas in direkt vid diagnos, även hos normalviktiga. Bör undvikas hos äldre med låg vikt eller med njurinsufficiens (egrf <45 ml/min). Inför insättning av metformin och årligen skall njurfunktionen kontrolleras med beräkning av estimerat GFR (e-gfr). Börja med 500 mg per dag och titrera upp 500 mg var tredje vecka tills önskad effekt. Måldosen bör om möjligt vara 2 g/dag. Minsta effektiva dos är 850 mg/dag och maxdos är 3 g/dag. Utsättning av metformin skall ske vid alkoholism/cirkulationssvikt/leverhypoperfusion/inför röntgenundersökning med jodkontrast samt vid njurfunktionsnedsättning vid estimerat GFR (e-gfr) <45 ml/min. Patienten bör informeras om att Metformin tillfälligt ska sättas ut vid akut sjukdom med uttorkningsrisk. Länk till infoblad om uttorkningsrisk

3 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 3(6) 2:a linjen läkemedel NPH-insulin i kombination till metformin ges till natten om höga glukosvärden. Om otillräcklig effekt dagtid och höga plasmaglukosvärden efter måltid tillägg av måltidsinsulin. DPP-4-hämmare som sitagliptin (Januvia) och saxagliptin (Onglyza), rekommenderas till äldre äldre (>80 år eller patienter med kort återstående förväntad livslängd) och/eller där hypoglykemier är viktiga att undvika. DPP-4 hämmare kan ges i monoterapi vid nedsatt njurfunktion. Januvia, 50 mg dagligen, kan ges ner till e-gfr 30 ml/min. Januvia ges i dosen 25 mg/d vid grav njurinsufficiens (ner till dialyskrävande njurfunktionsnedsättning). Onglyza ges 5 mg dagligen ner till egfr 50 ml/min och därefter 2,5 mg ner till ESRD (End Stage Renal Disease). DPP-4 hämmare har en mycket låg risk för hypoglykemier såvida de ej ges i kombination med SU. DPP-4 hämmare rekommenderas i kombination med metformin för att minska risken för hypoglykemier där dessa är mycket ogynnsamma. Efter en 6-månadersperiod skall effekten utvärderas och behandlingen med DPP-4-hämmare avslutas om målet ej uppnåtts. GLP-1-analoger som exenatid (Bydureon) och liraglutid (Victoza) rekommenderas som tillägg till metformin hos DM-2 med övervikt (BMI>35) och/eller där hypoglykemier är viktiga att undvika, framförallt hos patienter med yrken där insulin ej får användas. Behandlingen leder till viktreduktion (3-4 kg) och mycket låg risk för hypoglykemier såvida de ej ges i kombination med SU. Indikation för liraglutid finns i kombination med insulin och kan användas vid insulinresistens och samtidig övervikt vid DM-2. Efter en 6-månadersperiod skall effekten utvärderas och behandlingen med GLP-1 avslutas om målet ej uppnåtts. SU-preparat (glipizid) kan användas om intolerans med GI-biverkningar mot metformin. Försiktighet hos äldre och utsättning av SU-preparat bör göras vid nedsatt njurfunktion, e- GFR <30 ml/min, pga. risk för svåra och långdragna hypoglykemier. 3:e linjen läkemedel Kombination måltidsinsulin och långverkande insulinanalog kan prövas vid problem med att nå behandlingsmål, vid svängande blodsocker eller vid höga krav på flexibilitet. Efter en 6- månadersperiod skall effekten utvärderas och kombinationsbehandling avslutas om målen ej uppnåtts. Val av måltidsanalog (Apidra, Humalog, Novorapid) bör göras med hänsyn till pris och förmån/rabatter. Långverkande insulinanaloger, insulin glargin (Lantus) och insulin detemir (Levemir), kan prövas vid frekventa nattliga hypoglykemier och svängande blodsocker. Efter en 6- månadersperiod skall effekten utvärderas, långverkande insulinanalog skall utsättas om ej reduktion av hypoglykemier/glukossvängningar. Mixinsulin (två-dos) rekommenderas vid kortisoninducerad diabetes eller då svårighet att administrera insulin föreligger. Nytillskott: SGLT-2-hämmaren dapagliflozin (Forxiga) är ett icke-insulinberoende preparat som ökar utsöndringen av glukos i urinen genom att hämma återresorptionen av glukos i njurtubuli. Ska ej användas vid GFR<60 ml/min då effekten avtar i takt med sjunkande njurfunktion.

4 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 4(6) Insuliner Direktverkande Insulin lispro Insulin aspart Insulin glulisin Humalog NovoRapid Apidra Medellångverkande Insulin (humant) Humulin NPH Insuman Basal Insulatard Medellångverkande med snabbt insättande verkan Insulin lispro + Insulin lispro protamin Insulin aspart + Insulin aspart protamin Humalog Mix 25 Humalog Mix 50 NovoMix 30

5 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 5(6) Långverkande Insulin glargin Insulin determir Lantus Levemir Förstahandsmedel vid otillräcklig glukoskontroll med enbart peroral behandling hos typ 2- diabetiker är medellångverkande NPH-insulin (duration ca tim), humaninsulin (Insuman Basal alt Humulin NPH). Ett annat alternativ kan vara att behandla med mixinsuliner där basen utgörs av medellångverkande insulin i kombination med direktverkande insulin, oftast ges detta i tvådos, Humalog Mix 25 resp. 50, Novomix 30 (25 resp. 50 resp. 30 % direktverkande). Långverkande insulinanaloger (insulin glargin, Lantus, resp. insulin detemir, Levemir) är ett förstahandsalternativ vid diabetes typ 1 och kan vara ett alternativ vid upprepade hypoglykemier vid diabetes typ 2. En annan situation där långverkande insulin är aktuellt är inom hemsjukvården där assisterad injektion behövs, samt patienter med oregelbunden livsföring och dålig följsamhet till behandlingen. Direktverkande likvärdiga insuliner är insulin lispro (Humalog) och insulin aspart (Novorapid). Direktverkande insuliner ges till måltid och effekten avklingar efter ca 3 tim. De ges i kombination med medel- eller långverkande insuliner. Av pris- och miljöskäl är pennor för flergångsbruk att föredra (cylinderampuller). Engångspennor kan användas i första hand när exempelvis patientens ålder eller eventuellt handikapp försvårar laddning av pennor. Insulinpump är ett bra alternativ för många typ 1 diabetiker. Enbart direktverkande insuliner används i pump. Nytillskott. Insulin degludek (Tresiba) är ett nytt alternativ som är ultralångverkande, upp till 48 timmar, och kan vara lämpligt för ovanstående patientgrupp. Egenmätning av blodglukos Det är förskrivarens ansvar att följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård vad gäller rekommendation om egenmätning av blodglukos, vilket innebär; - erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till insulinbehandlade patienter - erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin vid speciella situationer såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte. Förskrivaren skall inte erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin.

6 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 6(6) Vid förskrivning av glukosteststickor åligger det förskrivaren att förvissa sig om att brukaren har erforderliga kunskaper för testning och tolkning av värdena. Glukosstickor förskrives i regel av sjuksköterska med förskrivningsrätt. Teststickor är upphandlade. Speciella situationer Vid risk för dehydrering Sätt ut metformin, SU, ACE-hämmare, ARB, diuretika och NSAID/COX-2 hämmare. Viktigt att informera patienten om att göra behandlingsuppehåll vid denna situation. Informationskort till patienter bör delas ut. Vid risk för cirkulationssvikt/nedsatt leverperfusion/uttalad hjärtsvikt Sätt ut metformin och SU samt NSAID. Viktigt att göra behandlingsuppehåll vid dessa situationer. Hypoglykemi Risk för allvarliga hypoglykemier föreligger vid behandling med sulfonylureapreparat (SU) och vid behandling med insulin särskilt vid lång diabetesduration och nedsatt njurfunktion. Övriga preparat ger i monoterapi endast ringa eller ingen ökad risk för hypoglykemier och ingen ökad risk för allvarlig hypoglykemi. Äldre äldre Vid biologisk hög ålder (>80 år eller patienter med kort återstående förväntad livslängd) bör målsättningen för glukoskontroll ändras. Något högre blodsockervärde kan accepteras med HbA1c strax under 72 mmol/mol (8 % Mono-S). Fokus skall läggas på god nutrition, säkerhet och livskvalitet. Vid otillräcklig metabol kontroll bör man inleda insulinbehandling. För typ 2-diabetes bör i första hand DPP-4 hämmare användas om ej tillräcklig effekt vid övergång till basinsulin. Vid svårighet att administrera insulin kan man överväga mix-insulin i 2 dos. Vid typ 1-diabetes hos äldre äldre bör man fortsätta med flerdosregim. Om följsamheten är dålig kan man överväga behandling med mix-insulin. Kortisoninducerad hyperglykemi Vid kortisonbehandling ses ofta hyperglykemi, om denna är måttlig och behandlingsperioden med kortison är kort behövs ej någon glukossänkande behandling. Om höga glukosvärden eller långvarig behandlingstid med kortison kan man överväga insulinbehandling, i första hand med mix-insulin. Nefropati Patienter med nedsatt njurfunktion och e-gfr <30 ml/min (d.v.s. CKD 4 och 5) bör skötas av specialist inom njurmedicin. Använd albumin/kreatininindex för screening av nefropati och e- GFR för bedömning av grad av sjukdom.

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga

Läs mer

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Diabetes och den äldre patienten Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Eva - 77 år Bakgrund: Debut av Diabetes typ 2 vid 67 års ålder Längd 168 cm Vid debut vikt 94

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer

Nya na&onella riktlinjer 2015

Nya na&onella riktlinjer 2015 Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Typ 2-diabetes vanligt och farligt Typ 2-diabetes vanligt och farligt Kort översikt för dig som inte jobbar med diabetes i vanliga fall Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/ eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga.

Läs mer

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0

Läs mer

Humalog insulin aspart. Insulatard Långverkande insulin glargin Lantus insulin detemir Levemir

Humalog insulin aspart. Insulatard Långverkande insulin glargin Lantus insulin detemir Levemir Diabetes DIABETES Typ 2 diabetes Basbehandling metformin 1) Metformin* ) Tilläggsbehandling Tabletter glipizid Mindiab Insulin ** ) Kombinationsbehandling (tabletter + insulin) Medellångverkande humant

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diabetes mellitus typ 2 Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diagnoskriterier 1. HbA1c 48 mmol/ml 2. Plasmaglukos fasta 7,0 mmol/l 3. Plasmaglukos 2-tim 11,1 mmol/l 4. Slumpmässigt plasmaglukos 11,1 mmol/l, förenat

Läs mer

Individualisera mål och behandling

Individualisera mål och behandling Individualisera mål och behandling 2013-09- 19 Fiskebäckskil Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling 1. Överleva 2. Symtomfrihet, minimera antalet akuta komplikationer och problem 3. Minimera risken

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Insulinbehandling - typ 2 diabetes och typ 1 diabetes MEDELLÅNGVERKANDE HUMANINSULIN Nytt insulin

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Kloka Listan 2013 Nytt terapiområde - brist på D-vitamin Upptag av kolekalciferol (D-vitamin)

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén TerapiTips NR 3 JUNI 2015 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från SID 2 Överenskommelse om samverkansregler SID 3 Dospatienter på sjukhus - pausa!

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper 101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker

Läs mer

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Inneha llsfo rteckning Diagnos och utredning...3 Olika typer av diabetes... 3 Typ 1-diabetes... 3 Typ 2-diabetes... 3 Graviditetsdiabetes...

Läs mer

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Vad betyder äldre Biologisk ålder över 80-85 år??? För de flesta människor tar åldrandet i detta läge ett

Läs mer

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 Södersjukhuset 140925 Cristina Rodrigo Specialist i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker Hur vanligt är diabetes? 2010: 285 miljoner (>90% typ 2) 2030:

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes

Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes ny rekommendation Myndighetssamverkan inom diabetesområdet (LV), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen (SoS) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1 Modern diabetesvård Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1 WHO s definition tillstånd som obehandlat karaktäriseras av kronisk hyperglykemi till följd av absolut eller

Läs mer

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga. peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga. peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Vad betyder äldre Biologisk ålder över 80-85 år??? För de flesta människor tar åldrandet i detta läge ett

Läs mer

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset.

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Diabetes typ 2 Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Kontaktperson Överläkare Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, 018-611 00 00 vx. jarl.hellman@akademiska.se

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Så behandlas diabetes typ 2

Så behandlas diabetes typ 2 Reviderad 130426 Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 www.jll.se God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Den här informationen

Läs mer

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING 2007-06-14. Reviderat 2008-09-16, 2010-04- 06, 2011-05-04 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL INFÖR DELEGERING Syftet är att informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund

Läs mer

Typ 2-diabetes. Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? Lönar det sig att sänka HbA1c För HJÄRTAT? ACCORD ADVANCE VADT Steno2 UKPDS DCCT/EDIC

Typ 2-diabetes. Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? Lönar det sig att sänka HbA1c För HJÄRTAT? ACCORD ADVANCE VADT Steno2 UKPDS DCCT/EDIC Typ 2-diabetes Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? 80 60 Mikrovasculär sjd Incidens per 1000 patientår 40 20 Hjärtinfarkt 0 0 5 6 7 8 9 10 11 Updated mean HbA 1c (%) Error bars = 95% CI Adjusted for

Läs mer

Diabetes mellitus 1. Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka

Diabetes mellitus 1. Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka Ändrad 2015-03-04, s 587 och s 613. 587 1 Christian Berne, Institutionen för medicinska vetenskaper, Akademiska sjukhuset, Uppsala Tomas Fritz, Sickla Hälsocenter, Nacka Inledning Randomiserade studier

Läs mer

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus

Överviktskirurgi och diabetesmedicinering. Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus Överviktskirurgi och diabetesmedicinering Eva Toft, Medicinmottagningen, Ersta sjukhus 1 Diabetes klassificering Typ 2 2 ANDIS All New Diabetes In Skåne 2008-2013 Diabeteskomplikationer Mikrovaskulära:

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 DIABETES Helena Larsson Överläkare Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 Olika typer av barndiabetes Diagnostiska kriterier Typ 1 diabetes; incidens, etiologiska faktorer, handläggning Insulinbehandling,

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och

Läs mer

Utbildningsmaterial. Diabetes insulindelegering

Utbildningsmaterial. Diabetes insulindelegering Utbildningsmaterial Diabetes insulindelegering Munkedals kommun 2014 Utbildningsmaterial insulindelegering Detta material är framtaget som en kunskapsgrund för insulindelegation och riktar sig till personal

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Diabetestyp. Diabetes typ 1 och 2. Ålder. Diabetesduration (antal år) HbA1c (mmol/mol) Systoliskt blodtryck. Total Kolesterol HDL.

Diabetestyp. Diabetes typ 1 och 2. Ålder. Diabetesduration (antal år) HbA1c (mmol/mol) Systoliskt blodtryck. Total Kolesterol HDL. Leif 51 år Typ 2-diabetes MIKROVASKULÄRA Komplika)oner MAKROVASKULÄRA DCCT - 1982-1993 mikrovaskulära komplika)oner Retinopati CVL Nefropati Koronär hjärtsjukdom Neuropati Perifer Kärlsjd HJÄRTSVIKT 1

Läs mer

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker).

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker). 2010-04-14 DIABETES Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Vårdprogram för vuxna med diabetes

Vårdprogram för vuxna med diabetes VÅRDPROGRAM 3 (43) INNEHÅLL FÖRORD... 7 INLEDNING... 8 1 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 8 1.1 Screening...8 1.2 Diagnos...8 1.3 Flödesschema för plasmaglukosmätning...9 1.4 Kliniska karakteristiska...9 1.5 Behandlingsmål

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Diabetesläkemedel. Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna

Diabetesläkemedel. Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna Diabetesläkemedel Regional kunskapsdatabas för Läkemedelskommittérna Förord DIAREG är beteckningen på ett nätverk av läkemedelskommittéernas expertgrupper för diabetes i följande landsting: Uppsala, Sörmland,

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

2012-09-24. Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus

2012-09-24. Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus Diabetes och diabetesvård Bukspottkörteln ANNELIE AUGUSTINSSON Langerhanska cellöar Alfaceller (glukagon) Betaceller (insulin) Deltaceller (somatostatin) www.flickr.com/creativecommons - Brad Miller är

Läs mer

A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning

A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning A01 Medel vid mun- och tandsjukdomar För tandvårdspersonal finns detaljerade råd och rekommendationer för läkemedelsanvändning inom tandvården i boken Tandvårdens

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes DIA B E TE S Genomgången av läkemedel vid diabetes Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg DIABETES Genomgången av läkemedel vid diabetes

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Insulinbehandling. Tillverkning av humaninsulin. Hur gör man insulinet långverkande?

Insulinbehandling. Tillverkning av humaninsulin. Hur gör man insulinet långverkande? Insulinbehandling Målet med all insulinbehandling är att efterlikna den friska bukspottkörtelns sätt att insöndra insulin till blodet. Normalt insöndras en liten konstant mängd insulin under dygnets alla

Läs mer

Terapiråd Diabetes. Juni 2013

Terapiråd Diabetes. Juni 2013 Juni 2013 Innehåll Diabetes 1 Epidemiologi 1 Prevention 1 Klassifikation av diabetes mellitus 2 Symtom vid insjuknande 2 Diagnos (WHO 1999) 2 Screnning 2 Behandling vid diabetes 3 Komplikationer vid diabetes

Läs mer

Så behandlas diabetes typ 2

Så behandlas diabetes typ 2 Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 www.jll.se God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Den här informationen ska ge dig som

Läs mer

Utbildningsmaterial inför Insulindelegering

Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660 Sida 2 (23) Inledning Detta utbildningsmaterial

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion

Läs mer

Kommentarer Reklistan 2012. Läkemedelskommittén i Sörmland

Kommentarer Reklistan 2012. Läkemedelskommittén i Sörmland Kommentarer Reklistan 2012 Läkemedelskommittén i Sörmland Osteoporos Kalcipos D eller Calcichew D3 (fallit bort ur Reklistan) Vid D-vitaminbrist; Kalcipos D forte eller Calcichew D forte Alendronat (Fosamax)

Läs mer

Injektionsteknik. Januari 2013 UBL

Injektionsteknik. Januari 2013 UBL Injektionsteknik Januari 2013 UBL Att injicera insulin Insulin injiceras i underhudsfettet som är området mellan huden och muskelvävnaden Detta för att insulinet skall absorberas i en så jämn takt som

Läs mer

DIABETES hos barn- Vad, varför, hur? Torun Torbjörnsdotter DEMO, Astrid Lindgrens barnsjukhus Från Eva Örtqvist och Annika Janson

DIABETES hos barn- Vad, varför, hur? Torun Torbjörnsdotter DEMO, Astrid Lindgrens barnsjukhus Från Eva Örtqvist och Annika Janson DIABETES hos barn- Vad, varför, hur? Torun Torbjörnsdotter DEMO, Astrid Lindgrens barnsjukhus Från Eva Örtqvist och Annika Janson 1922 Förväntad livslängd vid ny diabetes 1897 1945 10-åring: 1 år 45 år

Läs mer

VÅRDPROGRAM FÖR VUXNA MED DIABETES

VÅRDPROGRAM FÖR VUXNA MED DIABETES VÅRDPROGRAM FÖR VUXNA MED DIABETES 2012 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 INLEDNING 5 SCREENING 6 DIAGNOS 6 KLINISKA KARAKTÄRISTIKA 7 BEHANDLINGSMÅL VID DIABETES 8 EGENMÄTNING AV BLODGLUKOS 9 ÅRSKONTROLLER

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 060621 10:2 050412 2005-04-12 HSL rutin Vårdprogram Diabetes Mellitus Höganäs Kommun 2006 Kerstin Persson, MAS Gunilla Skeppargård, DSK Kerstin Andersson, DSK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förslag till Lokalt vårdprogram för diabetes Kronoberg. revidering 2008, utgivet av Diabetesråd Kronoberg och utarbetat av lokala arbetsgrupper

Förslag till Lokalt vårdprogram för diabetes Kronoberg. revidering 2008, utgivet av Diabetesråd Kronoberg och utarbetat av lokala arbetsgrupper Förslag till Lokalt vårdprogram för diabetes Kronoberg revidering 2008, utgivet av Diabetesråd Kronoberg och utarbetat av lokala arbetsgrupper 1 Sammanfattning, Lokalt vårdprogram för diabetes... 4 Uppdrag

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-06-21 102/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-06-21 102/2007 BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-06-21 SÖKANDE ELI LILLY SWEDEN AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES VÅRDPROGRAM. Äldre med diabetes FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRDBOENDE OCH HEMSJUKVÅRD

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES VÅRDPROGRAM. Äldre med diabetes FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRDBOENDE OCH HEMSJUKVÅRD NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES VÅRDPROGRAM Äldre med diabetes FÖR DIG SOM ARBETAR INOM VÅRDBOENDE OCH HEMSJUKVÅRD Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Behandling och uppföljning av typ 2-diabetes

Behandling och uppföljning av typ 2-diabetes Behandling och uppföljning av typ 2-diabetes Johan Fagerudd, Milla Rosengård-Bärlund, Pertti Ebeling och Johan Eriksson Syftet med behandlingen av typ 2-diabetes är att eliminera den ökade mortaliteten

Läs mer