Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31"

Transkript

1 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar (rökstopp, viktnedgång, ökad fysisk aktivitet), blodtrycksbehandling och behandling mot blodfettsrubbningar. FYSS Ökad fysisk aktivitet sänker blodtrycket, förbättrar lipidprofilen och ökar insulinkänsligheten, vilket i sin tur leder till lägre blodsockernivåer. Minst 30 minuters medelintensiv fysisk aktivitet, exempelvis promenad eller cykling dagligen, påverkar påtagligt dessa parametrar hos typ 2-diabetiker. Optimalt är att lägga till mer intensiv fysiskt aktivitet 2-3 gånger per vecka, FYSS. Rekommendation: minska inaktivitetstiden! Kost Se Socialstyrelsens senaste rekommendationer. HbA1c Målvärdet för HbA1c är både för typ 1- och typ 2-diabetiker <52 mmol/mol (< 6,0 %). Dock måste individuell hänsyn tas till detta målvärde, framförallt vad gäller typ 1-diabetiker och typ 2-diabetiker med lång diabetesduration, d.v.s. äldre typ 2:or med komplikationer av sin mångåriga diabetessjukdom. Dessa patientkategorier löper ökad risk för hypoglykemier och där kan målvärdet för HbA1c läggas högre. Då förebyggande av diabeteskomplikationer inte är huvudmålet för behandlingen (äldre, svårt kärlsjuka) kan högre HbA1c-värden accepteras, förslagsvis < 73 mmol/mol (< 8,0 %). För yngre, nydiagnostiserade typ 2:or, kan målvärdet mycket väl pressas ned mot 42mmol/mol (5,0 %). Detta pga. låg risk för hypoglykemier (komplikationer ej att förvänta pga. kort diabetesduration) och lång förväntad återstående livslängd. Blodtryck Målet för blodtrycksbehandling är att sträva mot ett blodtryck i den lägre nivån av intervallet /80 85 mm Hg (särskilda skäl, t ex nefropati<130/80), men viktigt att patienter bedöms individuellt. De fem stora läkemedelsgrupperna (ACE-hämmare, ARB, kalciumantagonister, tiazider, betablockerare) är i princip likvärdiga med avseende på preventiv effekt på kardiovaskulär mortalitet/morbiditet.

2 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 2(6) Läkemedelsval: 1. ACE-hämmare/generiskt ARB 2. Kombination ACE-h/ARB + kalciumantagonist eller tiazid Efter insättning av ACE-hämmare eller ARB ska elektrolyter och krea kontrolleras inom fyra veckor. Lipider Lipidsänkande behandling med statiner (generiskt atorvastatin) sätts in om LDL-kolesterol > 2,5 mmol/l. Om aterosklerotisk sjukdom föreligger sätts statiner in om LDL-kolesterol > 1,8 mmol/l. Om muskelbiverkningar uppträder rekommenderas i första hand dossänkning, därefter byte till pravastatin eller rosuvastatin. Behandlingsindikationen stärks vid låg halt av HDL eller förhöjda triglycerider. Om målvärden ej nås, se vidare handläggning i Hjärta-kärl. ASA Tillägg av ASA i primärpreventivt syfte rekommenderas ej. Läkemedelsval vid DM-2 Farmakologisk behandling bör individualiseras och val av preparat omprövas. Hänsyn bör tas till flertalet faktorer såsom; viktutveckling, risk för hypoglykemier, diabetes duration, individuella mål, hjärt- och kärlsjukdom, hög ålder, nedsatt njurfunktion, praktiska aspekter, lämpliga injektionshjälpmedel och kostnad för behandlingen. 1:a linjen läkemedel Metformin är förstahandsval och skall sättas in direkt vid diagnos, även hos normalviktiga. Bör undvikas hos äldre med låg vikt eller med njurinsufficiens (egrf <45 ml/min). Inför insättning av metformin och årligen skall njurfunktionen kontrolleras med beräkning av estimerat GFR (e-gfr). Börja med 500 mg per dag och titrera upp 500 mg var tredje vecka tills önskad effekt. Måldosen bör om möjligt vara 2 g/dag. Minsta effektiva dos är 850 mg/dag och maxdos är 3 g/dag. Utsättning av metformin skall ske vid alkoholism/cirkulationssvikt/leverhypoperfusion/inför röntgenundersökning med jodkontrast samt vid njurfunktionsnedsättning vid estimerat GFR (e-gfr) <45 ml/min. Patienten bör informeras om att Metformin tillfälligt ska sättas ut vid akut sjukdom med uttorkningsrisk. Länk till infoblad om uttorkningsrisk

3 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 3(6) 2:a linjen läkemedel NPH-insulin i kombination till metformin ges till natten om höga glukosvärden. Om otillräcklig effekt dagtid och höga plasmaglukosvärden efter måltid tillägg av måltidsinsulin. DPP-4-hämmare som sitagliptin (Januvia) och saxagliptin (Onglyza), rekommenderas till äldre äldre (>80 år eller patienter med kort återstående förväntad livslängd) och/eller där hypoglykemier är viktiga att undvika. DPP-4 hämmare kan ges i monoterapi vid nedsatt njurfunktion. Januvia, 50 mg dagligen, kan ges ner till e-gfr 30 ml/min. Januvia ges i dosen 25 mg/d vid grav njurinsufficiens (ner till dialyskrävande njurfunktionsnedsättning). Onglyza ges 5 mg dagligen ner till egfr 50 ml/min och därefter 2,5 mg ner till ESRD (End Stage Renal Disease). DPP-4 hämmare har en mycket låg risk för hypoglykemier såvida de ej ges i kombination med SU. DPP-4 hämmare rekommenderas i kombination med metformin för att minska risken för hypoglykemier där dessa är mycket ogynnsamma. Efter en 6-månadersperiod skall effekten utvärderas och behandlingen med DPP-4-hämmare avslutas om målet ej uppnåtts. GLP-1-analoger som exenatid (Bydureon) och liraglutid (Victoza) rekommenderas som tillägg till metformin hos DM-2 med övervikt (BMI>35) och/eller där hypoglykemier är viktiga att undvika, framförallt hos patienter med yrken där insulin ej får användas. Behandlingen leder till viktreduktion (3-4 kg) och mycket låg risk för hypoglykemier såvida de ej ges i kombination med SU. Indikation för liraglutid finns i kombination med insulin och kan användas vid insulinresistens och samtidig övervikt vid DM-2. Efter en 6-månadersperiod skall effekten utvärderas och behandlingen med GLP-1 avslutas om målet ej uppnåtts. SU-preparat (glipizid) kan användas om intolerans med GI-biverkningar mot metformin. Försiktighet hos äldre och utsättning av SU-preparat bör göras vid nedsatt njurfunktion, e- GFR <30 ml/min, pga. risk för svåra och långdragna hypoglykemier. 3:e linjen läkemedel Kombination måltidsinsulin och långverkande insulinanalog kan prövas vid problem med att nå behandlingsmål, vid svängande blodsocker eller vid höga krav på flexibilitet. Efter en 6- månadersperiod skall effekten utvärderas och kombinationsbehandling avslutas om målen ej uppnåtts. Val av måltidsanalog (Apidra, Humalog, Novorapid) bör göras med hänsyn till pris och förmån/rabatter. Långverkande insulinanaloger, insulin glargin (Lantus) och insulin detemir (Levemir), kan prövas vid frekventa nattliga hypoglykemier och svängande blodsocker. Efter en 6- månadersperiod skall effekten utvärderas, långverkande insulinanalog skall utsättas om ej reduktion av hypoglykemier/glukossvängningar. Mixinsulin (två-dos) rekommenderas vid kortisoninducerad diabetes eller då svårighet att administrera insulin föreligger. Nytillskott: SGLT-2-hämmaren dapagliflozin (Forxiga) är ett icke-insulinberoende preparat som ökar utsöndringen av glukos i urinen genom att hämma återresorptionen av glukos i njurtubuli. Ska ej användas vid GFR<60 ml/min då effekten avtar i takt med sjunkande njurfunktion.

4 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 4(6) Insuliner Direktverkande Insulin lispro Insulin aspart Insulin glulisin Humalog NovoRapid Apidra Medellångverkande Insulin (humant) Humulin NPH Insuman Basal Insulatard Medellångverkande med snabbt insättande verkan Insulin lispro + Insulin lispro protamin Insulin aspart + Insulin aspart protamin Humalog Mix 25 Humalog Mix 50 NovoMix 30

5 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 5(6) Långverkande Insulin glargin Insulin determir Lantus Levemir Förstahandsmedel vid otillräcklig glukoskontroll med enbart peroral behandling hos typ 2- diabetiker är medellångverkande NPH-insulin (duration ca tim), humaninsulin (Insuman Basal alt Humulin NPH). Ett annat alternativ kan vara att behandla med mixinsuliner där basen utgörs av medellångverkande insulin i kombination med direktverkande insulin, oftast ges detta i tvådos, Humalog Mix 25 resp. 50, Novomix 30 (25 resp. 50 resp. 30 % direktverkande). Långverkande insulinanaloger (insulin glargin, Lantus, resp. insulin detemir, Levemir) är ett förstahandsalternativ vid diabetes typ 1 och kan vara ett alternativ vid upprepade hypoglykemier vid diabetes typ 2. En annan situation där långverkande insulin är aktuellt är inom hemsjukvården där assisterad injektion behövs, samt patienter med oregelbunden livsföring och dålig följsamhet till behandlingen. Direktverkande likvärdiga insuliner är insulin lispro (Humalog) och insulin aspart (Novorapid). Direktverkande insuliner ges till måltid och effekten avklingar efter ca 3 tim. De ges i kombination med medel- eller långverkande insuliner. Av pris- och miljöskäl är pennor för flergångsbruk att föredra (cylinderampuller). Engångspennor kan användas i första hand när exempelvis patientens ålder eller eventuellt handikapp försvårar laddning av pennor. Insulinpump är ett bra alternativ för många typ 1 diabetiker. Enbart direktverkande insuliner används i pump. Nytillskott. Insulin degludek (Tresiba) är ett nytt alternativ som är ultralångverkande, upp till 48 timmar, och kan vara lämpligt för ovanstående patientgrupp. Egenmätning av blodglukos Det är förskrivarens ansvar att följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård vad gäller rekommendation om egenmätning av blodglukos, vilket innebär; - erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till insulinbehandlade patienter - erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin vid speciella situationer såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte. Förskrivaren skall inte erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin.

6 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 6(6) Vid förskrivning av glukosteststickor åligger det förskrivaren att förvissa sig om att brukaren har erforderliga kunskaper för testning och tolkning av värdena. Glukosstickor förskrives i regel av sjuksköterska med förskrivningsrätt. Teststickor är upphandlade. Speciella situationer Vid risk för dehydrering Sätt ut metformin, SU, ACE-hämmare, ARB, diuretika och NSAID/COX-2 hämmare. Viktigt att informera patienten om att göra behandlingsuppehåll vid denna situation. Informationskort till patienter bör delas ut. Vid risk för cirkulationssvikt/nedsatt leverperfusion/uttalad hjärtsvikt Sätt ut metformin och SU samt NSAID. Viktigt att göra behandlingsuppehåll vid dessa situationer. Hypoglykemi Risk för allvarliga hypoglykemier föreligger vid behandling med sulfonylureapreparat (SU) och vid behandling med insulin särskilt vid lång diabetesduration och nedsatt njurfunktion. Övriga preparat ger i monoterapi endast ringa eller ingen ökad risk för hypoglykemier och ingen ökad risk för allvarlig hypoglykemi. Äldre äldre Vid biologisk hög ålder (>80 år eller patienter med kort återstående förväntad livslängd) bör målsättningen för glukoskontroll ändras. Något högre blodsockervärde kan accepteras med HbA1c strax under 72 mmol/mol (8 % Mono-S). Fokus skall läggas på god nutrition, säkerhet och livskvalitet. Vid otillräcklig metabol kontroll bör man inleda insulinbehandling. För typ 2-diabetes bör i första hand DPP-4 hämmare användas om ej tillräcklig effekt vid övergång till basinsulin. Vid svårighet att administrera insulin kan man överväga mix-insulin i 2 dos. Vid typ 1-diabetes hos äldre äldre bör man fortsätta med flerdosregim. Om följsamheten är dålig kan man överväga behandling med mix-insulin. Kortisoninducerad hyperglykemi Vid kortisonbehandling ses ofta hyperglykemi, om denna är måttlig och behandlingsperioden med kortison är kort behövs ej någon glukossänkande behandling. Om höga glukosvärden eller långvarig behandlingstid med kortison kan man överväga insulinbehandling, i första hand med mix-insulin. Nefropati Patienter med nedsatt njurfunktion och e-gfr <30 ml/min (d.v.s. CKD 4 och 5) bör skötas av specialist inom njurmedicin. Använd albumin/kreatininindex för screening av nefropati och e- GFR för bedömning av grad av sjukdom.

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol DIABETES RIKTVÄRDEN HbAc Diabetes typ P-glukos Före måltid Efter måltid Kolesterol LDL-kolesterol Blodtryck mmol/mol - mmol/mol mmol/l mmol/l

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 20 februari 2016 Gäller: t.o.m. 28 februari 2017 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

4 DIABETES. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol

4 DIABETES. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol DIABETES RIKTVÄRDEN HbAc Diabetes typ Diabetes typ P-glukos Före måltid Efter måltid Kolesterol LDL-Kolesterol Blodtryck mmol/mol - mmol/mol mmol/l mmol/l

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera

Läs mer

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet

Läs mer

Hjärta och Diabetes Eva Ekerstad, överläkare, Endokrinsektionen, NU-sjukvården Diabetesförekomst vid hjärtsjukdom Patienter med akut coronart syndrom utan känd diabetesdiagnos 1/3 normal glukosmetabolism

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar

KLOKA LISTAN Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Socialstyrelsen skärpte riktlinje om osteoporos, 2014 Hälso- och sjukvården behandlar varje år runt 70 000 frakturer orsakade av

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 150123 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 1493 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med

Läs mer

Nya diabetesläkemedel. Fokus typ 2 diabetes Jesper Brandstedt läkemedelssektionen LKL

Nya diabetesläkemedel. Fokus typ 2 diabetes Jesper Brandstedt läkemedelssektionen LKL Nya diabetesläkemedel Fokus typ 2 diabetes Jesper Brandstedt läkemedelssektionen LKL Plats i terapin (teorin.)? Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se) Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga

Läs mer

Diabetes mellitus Behandling och vård ur ett diabetessjuksköterskeperspektiv

Diabetes mellitus Behandling och vård ur ett diabetessjuksköterskeperspektiv Diabetes mellitus Behandling och vård ur ett diabetessjuksköterskeperspektiv Läkarprogrammet T6 2016 Diabetessamordnare Lasarettet i Enköping violeta.armijo.del.valle@akademiska.se elisabeth.sorman@privat.lul.se

Läs mer

Nya na&onella riktlinjer 2015

Nya na&onella riktlinjer 2015 Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Diabetes och den äldre patienten Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Eva - 77 år Bakgrund: Debut av Diabetes typ 2 vid 67 års ålder Längd 168 cm Vid debut vikt 94

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Typ 2-diabetes vanligt och farligt Typ 2-diabetes vanligt och farligt Kort översikt för dig som inte jobbar med diabetes i vanliga fall Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Antidepressiva och risk för hyponatremi. Hydroxizin (Atarax)

Läs mer

Typ 1-diabetes Insulin ** ) Flerdosbehandling Snabbverkande insulin aspart NovoRapid insulin glulisin

Typ 1-diabetes Insulin ** ) Flerdosbehandling Snabbverkande insulin aspart NovoRapid insulin glulisin Endokrinologi ENDOKRINOLOGI l Diabetes Typ 2-diabetes Basbehandling metformin 1) Metformin* ) 75+ Tilläggsbehandling Se Bakgrundsmaterialet. Typ 1-diabetes Insulin ** ) Flerdosbehandling Snabbverkande

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Flerdosbehandling Snabbverkande insulin aspart NovoRapid insulin glulisin

ENDOKRINOLOGI. Flerdosbehandling Snabbverkande insulin aspart NovoRapid insulin glulisin Endokrinologi ENDOKRINOLOGI l Diabetes Typ 2-diabetes Basbehandling metformin 1) Metformin* ) 75+ Tilläggsbehandling Typ 1-diabetes Insulin ** ) Se Bakgrundsmaterialet. Flerdosbehandling Snabbverkande

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Se Bakgrundsmaterialet. Flerdosbehandling Snabbverkande insulin aspart NovoRapid insulin glulisin

Se Bakgrundsmaterialet. Flerdosbehandling Snabbverkande insulin aspart NovoRapid insulin glulisin Endokrinologi ENDOKRINOLOGI l Diabetes Typ 2-diabetes Basbehandling metformin 1) Metformin* ) 75+ Tilläggsbehandling Typ 1-diabetes Insulin ** ) Se Bakgrundsmaterialet. Flerdosbehandling Snabbverkande

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/ eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga.

Läs mer

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0

Läs mer

Humalog insulin aspart. Insulatard Långverkande insulin glargin Lantus insulin detemir Levemir

Humalog insulin aspart. Insulatard Långverkande insulin glargin Lantus insulin detemir Levemir Diabetes DIABETES Typ 2 diabetes Basbehandling metformin 1) Metformin* ) Tilläggsbehandling Tabletter glipizid Mindiab Insulin ** ) Kombinationsbehandling (tabletter + insulin) Medellångverkande humant

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

DIABETES TYP 2. Rekommendation från Läkemedelskommittén, framtagen i samarbete med expertgrupp Diabetes

DIABETES TYP 2. Rekommendation från Läkemedelskommittén, framtagen i samarbete med expertgrupp Diabetes DIABETES TYP 2 Rekommendation från Läkemedelskommittén, framtagen i samarbete med expertgrupp Diabetes Linda Grahn tf ordförande LK, Informationsapotekare LK s arbete med rekommendationer faktorer att

Läs mer

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?

Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diabetes mellitus typ 2 Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diagnoskriterier 1. HbA1c 48 mmol/ml 2. Plasmaglukos fasta 7,0 mmol/l 3. Plasmaglukos 2-tim 11,1 mmol/l 4. Slumpmässigt plasmaglukos 11,1 mmol/l, förenat

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 160122 Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Individualisera mål och behandling

Individualisera mål och behandling Individualisera mål och behandling 2013-09- 19 Fiskebäckskil Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling 1. Överleva 2. Symtomfrihet, minimera antalet akuta komplikationer och problem 3. Minimera risken

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och

Läs mer

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING en fickguide

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING en fickguide EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY INSULINBEHANDLING en fickguide INSULINER INSULINER KWIKPEN FÖRFYLLD PENNA INSULIN AMPULL 3 ML (5 ST) FLASKA 10 ML DIREKTVERKANDE INSULIN 15 65 06 43 30 86 03 10 88 MIXINSULIN

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

15 Blodsockermätning när, var hur?

15 Blodsockermätning när, var hur? 15 Blodsockermätning när, var hur? Fördelar, nackdelar och kostnader Nyupptäckt kost och tablettbehandling inleds Nyupptäckt insulinbehandling inleds Kost och Tablettbehandlade Kombinationsbehandling tabletter

Läs mer

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Insulinbehandling - typ 2 diabetes och typ 1 diabetes MEDELLÅNGVERKANDE HUMANINSULIN Nytt insulin

Läs mer

Antidiabetika- Insulin Av: Maria Persson. Antidiabetika - Insulin. Av: Maria Persson. Bakgrund

Antidiabetika- Insulin Av: Maria Persson. Antidiabetika - Insulin. Av: Maria Persson. Bakgrund Antidiabetika - Insulin Av: Maria Persson Bakgrund Antidiabetika är en läkemedelsgrupp som används av personer med sjukdomen diabetes mellitus, även kallad sockersjuka. Prevalensen för sjukdomen varierar

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Kloka Listan 2013 Nytt terapiområde - brist på D-vitamin Upptag av kolekalciferol (D-vitamin)

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-06-18

BESLUT. Datum 2013-06-18 BESLUT 1 (6) Datum 2013-06-18 Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Diabetes mellitus. en introduktion till klinisk diabetologi 2015-03-09. (Inte bara behandling )

Diabetes mellitus. en introduktion till klinisk diabetologi 2015-03-09. (Inte bara behandling ) Diabetes mellitus en introduktion till klinisk diabetologi 2015-03-09 (Inte bara behandling ) Lena Landstedt-Hallin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes mellitus? En grupp sjukdomar -

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Datum 2013-06-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Forxiga Filmdragerad 10 mg Blister, 98 tabletter 041140 1527,89 1605,50

Datum 2013-06-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Forxiga Filmdragerad 10 mg Blister, 98 tabletter 041140 1527,89 1605,50 1 (5) Datum 2013-06-20 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 1172 171 23 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2

11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2 11 Tabletter och andra farmaka vid typ 2 Preparat som stimulerar insulinfrisättningen Glibenklamid (Glibenklamid, Daonil, Euglucon) Glibenklamid stimulerar pankreas att frisätta mer insulin oavsett blodsockerläge.

Läs mer

Vårdprogram för typ 2 diabetes inom Region Gotland. December 2014

Vårdprogram för typ 2 diabetes inom Region Gotland. December 2014 Vårdprogram för typ 2 diabetes inom Region Gotland December 2014 Med reservation för ev. ändringar enligt Socialstyrelsens riktlinjer som uppdateras under våren 2015 VÅRDPROGRAM FÖR TYP 2 DIABETES INOM

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Inneha llsfo rteckning Diagnos och utredning...3 Olika typer av diabetes... 3 Typ 1-diabetes... 3 Typ 2-diabetes... 3 Graviditetsdiabetes...

Läs mer

ulf.rosenqvist@lio.se Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala

ulf.rosenqvist@lio.se Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala ulf.rosenqvist@lio.se Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala Mål NDR-IQ 1 2003 Halvera gapet mellan verkligheten (varje enhets egen måluppfyllelse) och 100% måluppfyllelse gällande de Nationella

Läs mer

Vårdprogram för vuxna med diabetes i Landstinget Västmanland

Vårdprogram för vuxna med diabetes i Landstinget Västmanland i Landstinget Västmanland VÅRDPROGRAM 2 (55) FÖRORD Landstinget Västmanlands målsättning är att vi ska ha en hög kvalitet på vården för personer med diabetes. För att vi ska kunna uppnå denna målsättning,

Läs mer

Värdet av intensiv blodsockersänkande behandling och risken för hypoglykemier. Hur ska man göra??

Värdet av intensiv blodsockersänkande behandling och risken för hypoglykemier. Hur ska man göra?? Värdet av intensiv blodsockersänkande behandling och risken för hypoglykemier. Hur ska man göra?? CARL JOHAN ÖSTGREN professor Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk,

Läs mer

7. Val av behandling. Typ 1. 2015-12- 12 diabeteshandboken.se. Se även bilaga: "typ 1 - insulin - grundkurs"

7. Val av behandling. Typ 1. 2015-12- 12 diabeteshandboken.se. Se även bilaga: typ 1 - insulin - grundkurs 7. Val av behandling Typ 1 Se även bilaga: "typ 1 - insulin - grundkurs" 1922 kunde man för första gången renframställa insulin vilket räddat livet på alla som drabbats av typ 1- diabetes. Före insulinet

Läs mer

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide INSULINER INSULINER KWIKPEN FÖRFYLLD PENNA INSULIN- AMPULL 3 ML (5 ST) FLASKA 10 ML DIREKTVERKANDE INSULIN Humalog 15 65

Läs mer

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1 Diabetesutbildning del 3 Behandling 1 Behandling vid typ 2-diabetes Kunskap, motivation Livsstilsförändring och ansvar för egen hälsa Mat Fysisk aktivitet Tabletter Insulin 3:1 Fysisk aktivitet vid typ

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Patentutgångar - Lyrica och Cymbalta. Klassning av läkemedel

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se okt nov 2013 Innehåll Diklofenak nya kontraindikationer och varningar. Sällsynta men allvarliga biverkningar

Läs mer

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper 101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker

Läs mer

Kapitel 4 Diabetes. diabetes

Kapitel 4 Diabetes. diabetes Kapitel Diabetes Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga.

Läs mer

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén

Ny överenskommelse om samverkansregler, läs mer på sid 3 I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från Läkemedelskommittén TerapiTips NR 3 JUNI 2015 UTGIVEN AV LÄKEMEDELSKOMMITTÉN I LANDSTINGET SÖRMLAND I DETTA NUMMER AV TERAPITIPS: Nytt från SID 2 Överenskommelse om samverkansregler SID 3 Dospatienter på sjukhus - pausa!

Läs mer

Insulin vid typ 2 diabetes

Insulin vid typ 2 diabetes Insulin vid typ 2 diabetes Bodil Eckert, överläkare Endokrinmottagningen SUS Lund Gun Olsson, diabetessjuksköterska Lasarettet Trelleborg Läkemedel i Skåne 20160309-10 Vem/vilka bör ha insulin nu? 1. Gerda

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Diabetes, vad händer nationellt och inom ÖLL I samarbete med Läkemedelskommittén

Diabetes, vad händer nationellt och inom ÖLL I samarbete med Läkemedelskommittén ÖREBRO LÄNS LANDSTING Diabetes, vad händer nationellt och inom ÖLL I samarbete med Läkemedelskommittén En vandring mot förbättring Stefan Jansson med dr, distriktsläkare Brickebackens vårdcentral Örebro

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

T6 läkarlinjen Lund/Malmö

T6 läkarlinjen Lund/Malmö T6 läkarlinjen Lund/Malmö Hypothyreos behandlas med levotyroxin Levaxin och Euthyrox Är natriumsaltet av T4 Doseras efter provtagning, framför allt TSH Vid provtagning av T4 analyseras också levotyroxin

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Typ1 diabetes för, under och efter graviditet Typ 2 diabetes Diabeteskomplikationer under graviditet Hypertoni och preeklampsi Graviditetsdiabetes Barnet: missbildningar och fetopati

Läs mer

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 Södersjukhuset 140925 Cristina Rodrigo Specialist i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker Hur vanligt är diabetes? 2010: 285 miljoner (>90% typ 2) 2030:

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes. Presenterades 2 december 2009 Besluten träder i kraft den 1 mars 2010

Genomgången av läkemedel vid diabetes. Presenterades 2 december 2009 Besluten träder i kraft den 1 mars 2010 Genomgången av läkemedel vid diabetes Presenterades 2 december 2009 Besluten träder i kraft den 1 mars 2010 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på och subvention

Läs mer

1.1 Hur kompletterar du anamnesen? (1p) 1.2 Vilka labprover kontrollerar du på Vårdcentralen primärt här? (1p) Sida 1 av 7

1.1 Hur kompletterar du anamnesen? (1p) 1.2 Vilka labprover kontrollerar du på Vårdcentralen primärt här? (1p) Sida 1 av 7 Lia är 40 år och en framstående verkmästare på Volvo, ensamstående och röker med viss frenesi. Hon skattar sin alkoholkonsumtion som synnerligen moderat. Friska föräldrar och inga syskon. Hon söker nu

Läs mer

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga

Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga Diabetes hos äldre sjuka palliativa skröpliga peter.fors@vgregion.se http://diabeteshandboken.se Vad betyder äldre Biologisk ålder över 80-85 år??? För de flesta människor tar åldrandet i detta läge ett

Läs mer