Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?"

Transkript

1 Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping Jörg Lauermann

2 Hur behandlar vi?

3 Hur behandlar vi?

4 Vetenskaplig underlag

5 Vetenskaplig underlag

6

7 PCI? CABG?

8 Vetenskaplig underlag

9 Scores och risk stratificering Flera modeller för riskstatificering har utvecklats under tiden som tar hänsyn till patientens anatomisk komplexitet och klinisk risk.

10 Scores och risk stratificering Flera modeller för riskstatificering har utvecklats under tiden som tar hänsyn till patientens anatomisk komplexitet och klinisk risk. EuroSCORE Bedömer perioperativ mortalitet Baserad på gamla data som överskatta mortalitetsrisken Ska inte användas längre

11 Scores och risk stratificering EuroSCOREII Vidareutveckling av EuroSCORE Bedömer perioperativ mortalitet (CABG)

12 Scores och risk stratificering EuroSCOREII Vidareutveckling av EuroSCORE Bedömer perioperativ mortalitet (CABG) The Society of Thoracic Surgeons (STS) score Risk-model för patienter som ska hjärtopereras Används för bedömnig av in-hospital och 30-dagars mortalitet samt in-hospital morbiditet Gäller för CABG och kombinerad CABG and klaff-op

13 Scores och risk stratificering SYNTAX score Synergy between PCI with TAXUS and Cardiac Surgery (SYNTAX) Risk-model som integrerar kranskärlets anatomisk komplexitet. Huvudstamstenoser och trekärlsjukdom är oberoende prediktorer för långtids major adverse cardiac and cerebrovascular event (MACCE) för patienter som behandlas med PCI men inte för patienter som behandlas med CABG. Underlättar beslut om behandlingsstrategi för patienter med högst PCI-risk.

14 Scores och risk stratificering SYNTAX score Synergy between PCI with TAXUS and Cardiac Surgery (SYNTAX) Risk-model som integrerar kranskärlets anatomisk komplexitet. Huvudstamstenoser och trekärlsjukdom är oberoende prediktorer för långtids major adverse cardiac and cerebrovascular event (MACCE) för patienter som behandlas med PCI men inte för patienter som behandlas med CABG. Underlättar beslut om behandlingsstrategi för patienter med högst PCI-risk. The National Cardiovascular Database Registry (NCDR CathPCI) risk score Utvecklades för att bedöma risken för patienter som behandlas med PCI.

15 Scores och risk stratificering ACEF score age, creatinine, ejection fraction (ACEF) model är ett enkel score. Bedömer risken för kriurgiska patienter. Kan användas även för att bedöma mortalitetsrisk för patienter som behandlas med PCI.

16 Scores och risk stratificering ACEF score age, creatinine, ejection fraction (ACEF) model är ett enkel score. Bedömer risken för kriurgiska patienter. Kan användas även för att bedöma mortalitetsrisk för patienter som behandlas med PCI. The clinical SYNTAX score Kombinerar ACEF och SYNTAX score.

17 Scores och risk stratificering SYNTAX II score Förutspår långtids mortalitet för patienter med huvudstamstenos eller trekärlssjukdom. Kombinerar anatomiska och kliniska faktorer (ålder, kreatininclearance, vänster kammar funktion, kön, KOL, perifer kärlsjukdom). Befinns vara överlägsen SYNTAX score i att vägleda beslutsfattandet mellan CABG och PCI. Validerades i DELTA-registret för huvudstamstenoser som behandlas med DES

18 Scores och risk stratificering American College of Cardiology Foundation Society of Thoracic Surgeons Database Collaboration (ASCERT) study 2 stora datamängder från National Cardiovascular Data Registry (NCDR) och STS användes för att utveckla flera modeller till förutsäga dödlighet vid olika tidpunkter efter CABG och PCI.

19

20

21 Hur beräknas SYNTAX score?

22 Hur beräknas SYNTAX score?

23 Hur beräknas SYNTAX score?

24 SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22

25 SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes

26 SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22

27 SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 7,9 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med diabetes

28 SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 7,9 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med diabetes ingen signifikant skillnad i risk för stroke i subgruppen SYNTAX score > 22 med reservation för lågt antal händelser i subgruppsanalysen

29 SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 7,9 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med diabetes ingen signifikant skillnad i risk för stroke i subgruppen SYNTAX score > 22 med reservation för lågt antal händelser i subgruppsanalysen 2,8 procent absolut riskökning på 5-årsrisk för stroke jämfört med PCI hos patienter med diabetes

30

31 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Rad: A12.01 Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes Åtgärd: Kranskärlskirurgi (CABG)

32 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Rad: A12.01 Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes Åtgärd: Kranskärlskirurgi (CABG)

33 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Rad: A12.01 Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes Åtgärd: Kranskärlskirurgi (CABG) Beskrivning av tillstånd och åtgärd Kranskärlskirurgi, CABG (coronary artery bypass grafting) innebär öppen hjärtkirurgi med sternotomi och hjärt-lungmaskin. Alternativa behandlingar innefattar koronar angioplastik, PCI (percutaneous coronary intervention) eller medicinsk behandling. SYNTAX score är ett angiografiskt graderingsverktyg för att bedöma komplexiteten av kranskärlssjukdom där höga värden indikerar mer komplicerad anatomi för koronarpatologin.

34 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en stor svårighetsgrad. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Kranskärlskirurgi är behäftad med risk för ett flertal komplikationer där de av störst betydelse är neurologiska komplikationer i form av stroke och kognitiv dysfunktion, sårinfektion, perioperativ hjärtinfarkt samt postoperativ njur-svikt. Saknas någon information i studierna? Det saknas studier som jämför revaskularisering mot modern medicinsk be-handling. Ytterligare studier som subgrupperat patienter utifrån SYNTAX score fattas. Ingen metaanalys är gjord för att utvärdera resultaten hos pati-entgruppen med diabetes. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

35 När ska patienten behandlas?

36 När ska patienten behandlas?

37 Vem beslutar om hur och när vi behandlar?

38

39 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Rad: A11.01 Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med komplicerad proximal LAD-stenos, trekärlsjukdom, huvudstamsstenos eller andra komplicerande kliniska faktorer Åtgärd: Multidisciplinär konferens för ställningstagande till revaskularisering

40 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Beskrivning av tillstånd och åtgärd Ischemisk hjärtsjukdom orsakas av ateroskleros i hjärtats kranskärl vilket leder till myokardischemi. Möjliga behandlingar innefattar medicinsk terapi eller revaskularisering med antingen koronar angioplastik (PCI) eller kranskärlskirurgi (CABG). Vid multidisciplinär konferens deltar specialister inom åtminstone thoraxkirurgi, kardiologi samt interventionell kardiologi och tar ställning till den lämpligaste behandlingen att föreslå den enskilda patienten. Vilken effekt har åtgärden? Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av multidisciplinär konferens för ställningstagande till revaskularisering vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med komplicerad proximal LAD-stenos, trekärlsjukdom, huvudstamsstenos eller andra komplicerande kliniska faktorer. För en person med komplicerad kranskärlssjukdom kan valet av behandlingsmetod ha stor effekt på överlevnad, hjärtinfarktrisk och risk för återfall varför ställningstagande till vilken behandling som är bäst lämpad i det enskilda fallet är en grannlaga uppgift. Det råder konsensus om att multidisciplinär konferens ökar möjligheten till ett välunderbyggt ställningstagande till lämplig behandling.

41 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Saknas någon information i studierna? Det saknas studier som utvärderat ett multidisciplinärt arbetssätt vid ställningstagande till revaskularisering. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.

42 Vem beslutar om hur och när vi behandlar? HEART TEAM

43 Vem beslutar om hur och när vi behandlar? HEART TEAM

44 Hur gör vi i Jönköping? Mini Heart Team

45 Hur gör vi i Jönköping? Midi Heart Team

46 Hur gör vi i Jönköping? Maxi Heart Team

47 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015

Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Ingela Sjölin Leg Sjukgymnast Skånes Universitetssjukhus Tylösand 2016-02-18 Agenda Bakgrund Varför riktlinjer?

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning

Bilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning 1 Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till utredningsrapporten från kommittén för säkerhetsövervakning

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stöd för styrning och ledning Remissversion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Aortastenos är underbehandlat hos pa1enter äldre än 80 år (?)

Aortastenos är underbehandlat hos pa1enter äldre än 80 år (?) Stella Cizinsky, Universitetssjukhuset Örebro Aortastenos är underbehandlat hos pa1enter äldre än 80 år (?) Intressekonflikter: Verksamhetschef (budgetansvarig!), Arbetsgruppen i EHk och Hälsoekonomi,

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stöd för styrning och ledning Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor

Läs mer

Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi!

Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi! Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi! Jan-Erik Karlsson, ordf RMPG Dawid Kusiak, sektionschef kardiologi Patrik Skogvard, verksamhetschef klin.fys. Werner

Läs mer

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Nej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan

Läs mer

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM

ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM med fokus på akut koronärt syndrom Eva Velebová ISCHEMI = LOKAL SYREBRIST I VÄVNAD ISCHEMISK HJÄRTSJUKDOM = BRIST PÅ TILLRÄCKLIG BLODTILLFÖRSEL TILL HJÄRTMUSKELN VIA HJÄRTATS

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15

Kranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella

Läs mer

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p) Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

HJÄRTSJUKVÅRD 2016 Sydöstra sjukvårdsregionen. Centrumråd hjärtsjukvård

HJÄRTSJUKVÅRD 2016 Sydöstra sjukvårdsregionen. Centrumråd hjärtsjukvård HJÄRTSJUKVÅRD 2016 Sydöstra sjukvårdsregionen Centrumråd hjärtsjukvård 2017-05-05 RMPG - Hjärtsjukvård TILLGÄNGLIGHET God tillgänglighet till nybesök kardiologi, thoraxoperation, ablationer Nationellt

Läs mer

Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG

Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG Kjell Nikus, kardiolog Hjärtcentret Tammerfors Universitetssjukhus Professor i kardiologi, Tfors univ. Stockholm 13.11.2014 Cabrera ledningssystem och traditionellt

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal

Läs mer

Test-Mini-HTA-protokoll version 2006-10-02 för SU / Sahlgrenska akademin och VGR:s prioriteringsråd

Test-Mini-HTA-protokoll version 2006-10-02 för SU / Sahlgrenska akademin och VGR:s prioriteringsråd Test-Mini-HTA-protokoll version 2006-10-02 för SU / Sahlgrenska akademin och VGR:s prioriteringsråd Protokoll och arbetsfält kan justeras och utvecklas allt efter behov. Avsikten är att ifyllt protokoll

Läs mer

Utveckling av interventionell kranskärlssjukvård i Västra Götalandsregionen

Utveckling av interventionell kranskärlssjukvård i Västra Götalandsregionen 1 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Bo Hallin Daniel Holmdahl Utveckling av interventionell kranskärlssjukvård i Västra Götalandsregionen 2005-05-03 2 Sammanfattning På uppdrag av hälso- och

Läs mer

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009 Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)

Läs mer

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande

Läs mer

Depression och hjärtkirurgi

Depression och hjärtkirurgi Depression och hjärtkirurgi Malin Stenman Specialistsjuksköterska operation, Med Dr Omvårdnadschef Buk och Bäcken Perioperativ Medicin och Intensivvård, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Öppenvård efter hjärtkirurgi Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Exempel från Swedeheart

Exempel från Swedeheart Internationell samverkan möjligheter och utmaningar Exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

Stroke during cardiac surgery;

Stroke during cardiac surgery; Stroke during cardiac surgery; Risk factors, mechanisms, and survival effects Per Bergman Stroke vid hjärtkirurgi Cerebrovaskulär skada Embolier Hypoperfusion Partiklar Luft Tillgång Efterfrågan Makro

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Kranskärlskliniken SUS

Kranskärlskliniken SUS Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar

Läs mer

Akut och kronisk kranskärlssjukdom fokus på akut handläggning. AT-undervisning Thomas Kellerth Kard klin

Akut och kronisk kranskärlssjukdom fokus på akut handläggning. AT-undervisning Thomas Kellerth Kard klin Akut och kronisk kranskärlssjukdom fokus på akut handläggning AT-undervisning 2015-03-25 Thomas Kellerth Kard klin Socialstyrelsen: dödsorsaker 2012 Lancet 2004; 364: 937-52 Fallexempel 1 73 årig

Läs mer

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att

Läs mer

Stentinläggning som alternativ till kirurgi

Stentinläggning som alternativ till kirurgi Stentinläggning som alternativ till kirurgi Martin Delle Röntgenkliniken Södersjukhuset Equalis vårmöte Stockholm 2014 Stroke! Katastrof för individen! Stora kostnader för samhället! 25% dör! 3:e vanligaste

Läs mer

För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.

För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer. IDEAL-studien marginella skillnader mellan högdos atorvastatin och simvastatin 20 mg/dag föranleder ingen ändring av rekommendationen simvastatin 40 mg/dag Sammanfattning I IDEAL-studien jämfördes öppen

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Coronar 3-kärlssjukdom. Patologi. Endotelskada. Stört blodflöde. Hyperkoagulabilitet. Ateroskleros. - Virchow s triad

Coronar 3-kärlssjukdom. Patologi. Endotelskada. Stört blodflöde. Hyperkoagulabilitet. Ateroskleros. - Virchow s triad Patologi Coronar 3-kärlssjukdom - Virchow s triad Endotelskada Stört blodflöde Framförallt viktig hjärta och artärer där högt blodflöde annars skyddar mot bildandet av proppar. Ex.: rupturering av aterosklerotiska

Läs mer

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne

Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag

Läs mer

Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? Prehospital medicin och omvårdnad kunskap och utveckling

Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? Prehospital medicin och omvårdnad kunskap och utveckling Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? kunskap och utveckling, leg.sjuksköterska, Med Dr Per Örtenwall, leg.läkare, docent Ambulanssjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Motiv Arbetssätt, verktyg

Läs mer

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 7-9 maj 2014, Malmö Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Gunilla Burell, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Symposium Framgångsrecept

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,

Läs mer

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg

Läs mer

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),

Läs mer

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Överviktskirurgi - långtidseffekter Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter

Läs mer

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel levande inlagd på sjukhus Överlevnad 1 månad efter

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Handskrift 109 Professor Håkan Linderholms arkiv (1919 2000)

Handskrift 109 Professor Håkan Linderholms arkiv (1919 2000) Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 109 Professor Håkan Linderholms arkiv (1919 2000) Acc nr 2005:15, 2009:15 Håkan Linderholm var född i Jönköping 1919 och

Läs mer

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

PCI. enheten. Årsrapport 2009 Centralsjukhuset Karlstad

PCI. enheten. Årsrapport 2009 Centralsjukhuset Karlstad PCI enheten Årsrapport 2009 Centralsjukhuset Karlstad Innehållsförteckning Inledning Sammanfattning Ordlista Kranskärlsröntgen PCI STEMI Uppföljning 3 4 8 10 16 24 30 Produktion: Södra tornet kommunikation,

Läs mer

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms läns landsting 2000-2005. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms läns landsting 2000-2005. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Fokusrapport Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms läns landsting 2000-2005 Stockholms läns landsting 2006 Fokusrapport Kvalitet i hjärtinfarktssjukvården inom Stockholms

Läs mer

Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

DETO 2 X AMI studien. DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction. VO Kardiologi, Södersjukhuset Stockholm

DETO 2 X AMI studien. DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction. VO Kardiologi, Södersjukhuset Stockholm DETO 2 X AMI studien DETermination of the role of OXygen in Acute Myocardial Infarction VO Kardiologi, Södersjukhuset Stockholm Syrgasbehandling vid akut hjärtinfarkt Är syrgas bra vid akut hjärtinfarkt??

Läs mer

Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation. Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus

Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation. Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus Central dialyskateter Epidemiologi och primär indikation Dag Eckersten Specialistläkare, fil mag kemi Skånes Universitetsjukhus Bakgrund Vaskulära accessen är hemodialyspatientens akilleshäl CDK har högre

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det

Läs mer

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas...

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... När va Effektiva, jämna och oavbrutna kompressioner i enlighet med Riktlinjerna HLR 2005 Sternumkompressioner; 100 kompressioner per minut

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden beslutar att läkemedlet Inspra ska ingå i läkemedelsförmånerna från och med den 8 mars 2005 till i tabellen angivna priser.

Läkemedelsförmånsnämnden beslutar att läkemedlet Inspra ska ingå i läkemedelsförmånerna från och med den 8 mars 2005 till i tabellen angivna priser. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-03-07 1228/2004 SÖKANDE PFIZER AB Box 501 183 25 Täby Företrädare: Johan Bolander SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*

Läs mer

Kristina Eklund. Anders Jakobsson. Bertil Lindahl. Lars Grip. metod- och kvalitetsansvarig för nationella riktlinjer.

Kristina Eklund. Anders Jakobsson. Bertil Lindahl. Lars Grip. metod- och kvalitetsansvarig för nationella riktlinjer. Kristina Eklund metod- och kvalitetsansvarig för nationella riktlinjer Anders Jakobsson projektledare Bertil Lindahl ordförande faktagruppen Lars Grip ordförande prioriteringsgruppen Ca 2 år efter en riktlinje

Läs mer

PledPharma i korthet. Svenskt specialistläkemedelsbolag. Intäkter genom licensavtal/försäljning PLED-derivat har använts som MRIkontrastmedel

PledPharma i korthet. Svenskt specialistläkemedelsbolag. Intäkter genom licensavtal/försäljning PLED-derivat har använts som MRIkontrastmedel PledPharma AB Utvecklar nya behandlingar vid livshotande sjukdomar Börsdagarna, 2011-11-08 VD Jacques Näsström, PhD, MBA 0 PledPharma i korthet Svenskt specialistläkemedelsbolag Fokuserat på klinisk utveckling

Läs mer

Loghman Henareh, MD, PhD, Associate Professor Department of Cardiology SE-141 86 Stockholm, Sweden

Loghman Henareh, MD, PhD, Associate Professor Department of Cardiology SE-141 86 Stockholm, Sweden Coronarangio Loghman Henareh, MD, PhD, Associate Professor Department of Cardiology SE-141 86 Stockholm, Sweden Akut bröstsmärta 1 70-årig man, tidigare frisk, röker ej Brännande känsla i bröstet med utstrålning

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

UPPSALAKURSERNA. Akut kardiologi. Riskvärdering, diagnostik och terapi. Uppsala universitet bjuder in till utbildning mars 2015 i Uppsala

UPPSALAKURSERNA. Akut kardiologi. Riskvärdering, diagnostik och terapi. Uppsala universitet bjuder in till utbildning mars 2015 i Uppsala UPPSALAKURSERNA Akut kardiologi Riskvärdering, diagnostik och terapi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 16-20 mars 2015 i Uppsala Val av rätt diagnostiska metoder och terapi har stor betydelse

Läs mer

Prognos efter hjärtoperation

Prognos efter hjärtoperation Prognos efter hjärtoperation Vilken roll spelar njursvikt med dialysbehandling? FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Matthias Worm, ST-läkare Vårdcentralen Billingen, Skövde

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Reviderad 2013-04-02 Riktlinjer för rehabilitering vid kranskärlssjukdom

Reviderad 2013-04-02 Riktlinjer för rehabilitering vid kranskärlssjukdom Reviderad 201-04-02 Riktlinjer för rehabilitering vid kranskärlssjukdom Inledning Syfte Att personer med kranskärlssjukdom och boende i Kronobergs län skall erbjudas likvärdig rehabilitering i enlighet

Läs mer

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)

1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p) 6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att

Läs mer