Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck?
|
|
- Daniel Axelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VESTA-rapport Når patienter med diagnoskombinationen diabetes mellitus typ 2 och hypertoni målblodtryck? - En journalstudie på Luna Vårdcentral. Rahel Duman Isik, ST-läkare, Luna Vårdcentral. Mars Klinisk handledare: Eman Smoka, specialist i allmänmedicin, Luna Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Rune Lindqvist, specialist i allmänmedicin, CEFAM
2 Sammanfattning Bakgrund Hypertoni förekommer hos 27% av den vuxna befolkningen i Sverige och är lika vanligt hos män som kvinnor. Hypertoni förekommer hos minst hälften av patienterna med Diabetes Mellitus typ 2 (DM typ 2). Det är viktigt att behandla hypertoni, framförallt hos diabetiker, för att minska risken för makro- och mikrovaskulära händelser. Syfte Att undersöka hur stor andel av patienterna med diagnoskombinationen DM typ 2 (E11-E14) och hypertoni (I10-I15) som uppnår målblodtryck <130/80 på Luna Vårdcentral (Luna VC) under år 2013, liksom andelen avseende könsfördelning och medianålder. Metod Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Målblodtryck definierades som blodtryck < 130/80 vid den senaste blodtrycksmätningen som registrerades i rapportverktyget MedRave 4, under perioden på Luna VC. 286 st patienter med ovannämnda diagnoskombinationer fanns registrerade i journalprogrammet Take Care, 25 st exkluderades pga avlistning eller efter att ha avlidit. Ytterligare 6 st exkluderades då det saknades uppmätt blodtryck under studieperioden. Totalt 255 st patienter inkluderades i studien. Statistisk signifikans mellan skillnader i andel som uppnådde målblodtryck beroende på kön och ålder beräknades med Chi-2 test. Resultat Andel patienter som uppnådde målblodtryck var 13,7%. Andel kvinnor som uppnådde målblodtryck var 18,5% och män var 8,8%, statistisk signifikans förelåg. Medianåldern för hela studiepopulationen var 71 år. Ingen signifikant skillnad i andel patienter med uppnått målblodtryck hos dem med ålder 71 år och < 71 år förelåg. Slutsats På Luna VC är diabetespatienterna med hypertoni en grupp som i en alltför låg grad uppnår målblodtryck, endast 13,7%. MeSH-termer Hypertoni, Diabetes Mellitus typ 2, Regionala vårdprogram, Patientjournaler Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 MeSH-termer
3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Frågeställningar... 5 Material och Metod... 6 Studiedesign... 6 Material... 6 Metod... 6 Statistik... 9 Etiska överväganden... 9 Resultat Diskussion Styrkor med studien Svagheter med studien Implikationer Framtida studier Slutsats Referenser Bilagor Bilaga Bakgrund Antalet hypertoniker i Sverige kan uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer, motsvarande en prevalens på 27 procent av den vuxna befolkningen, det vill säga 20 år och äldre. Hypertoni är lika vanligt hos män som hos kvinnor. Hypertoni förekommer hos åtminstone hälften av alla individer med Diabetes Mellitus typ 2 (DM typ 2). (1) Det är viktigt med behandlingen av högt blodtryck hos personer med diabetes, för att minska risken för makro-och mikrovaskulära komplikationer. De makrovaskulära komplikationerna, det vill säga stroke, hjärtinfarkt, kärlkramp och perifer kärlsjukdom, står för merparten av den ökade sjukligheten och dödligheten vid DM typ 2. Mikrovaskulära komplikationer, sjukliga förändring i små blodkärl, kan i sin tur leda till njursvikt, synnedsättning och amputation. (2) I rekommendationer från European Society of Hypertension (ESH) från 2009 nämns att patienter med diabetes bör ha ett systoliskt blodtryck under 140 mm Hg. Det nämns dock inte en specifik 3
4 lägsta gräns. Att diabetiker bör uppnå ett systoliskt blodtryck under 130 mm Hg för att minska risken för diabetesrelaterade komplikationer anses inte finnas tillräckligt evidens för. (3, 4, 5, 6) Behandlingsmålen för blodtryck är under revision. Två olika målvärden anges för diabetiker, en lägre nivå <130/80 (de nuvarande riktlinjerna) men också en något högre nivå <140/85. (2) I bland annat en svensk studie från 2012, med deltagande patienter med diagnoskombinationen DM typ 2 och hypertoni, har man lyckats visa att risken för koronar hjärtsjukdom (hjärtinfarkt, instabil angina), stroke (cerebral infarkt, cerebral blödning) samt dödlighet i dessa sjukdomstillstånd ökar vid blodtryck 140/80 mm Hg. Samtidigt visade man även att ingen signifikant riskökning förelåg, för ovannämnda tillstånd, vid systoliska blodtrycksintervallerna mm Hg eller mm Hg jämfört med mm Hg. Dock kunde man se ökad risk för koronar hjärtsjukdom och dödlighet vid systoliskt blodtryck mm Hg. (3) Denna studie anges även som referens i Nationella Diabetes Registrets (NDR) årsrapport 2013 och visar att ett målblodtryck < 140/90, starkt minskar risken för koronar hjärtsjukdom och stroke. (2) Behandlingsmålet för hypertoni behöver formas utifrån en individuell bedömning av nytta och risk. Lägre blodtrycksmål kan övervägas för patienter där det är extra angeläget att förebygga stroke, för patienter med samtidig njurpåverkan (makroalbuminuri) och hos yngre patienter. (7, 8, 9) Hos äldre patienter är risken för biverkningar större. Hos dessa patienter kan det vara rimligt med en högre satt målnivå. Hos äldre patienter är det extra viktigt att värdera nyttan av måluppfyllelse mot riskerna med en intensiv behandling. (7, 10, 6) Enligt statistik från NDR för år 2013 uppnår 23,6% av patienterna i riket med diagnosen DM typ 2 målblodtryck < 130/80. 21,1 % av patienter med DM typ 2 uppnår målblodtryck i Stockholms län och 15,5% uppnår målblodtryck på Luna Vårdcentral (Luna VC) enligt NDR. (11) Det är inte känt sen tidigare på Luna VC hur stor andel patienter med just diagnoskombinationerna DM typ 2 (E11-E14) och hypertoni (I10-I15) som uppnår målblodtryck, eftersom NDR redovisar data även för diabetiker utan hypertonidiagnos. Det är inte heller känt om det finns skillnader i andelen som uppnår målblodtrycket hos dessa patienter avseende kön och ålder, på Luna VC. Att studera hur stor andel av dessa patienter som uppnår målblodtryck på Luna Vårdcentral är av betydelse för att kunna bidra till en förbättring av hypertonibehandlingen hos våra diabetespatienter. Då patienter från Luna VC kommer att studeras under tidsperioden , förefaller det mest naturligt att sätta målblodtrycket till <130/80 då detta är det målvärde man eftersträvat att uppnå under denna tidsperiod. Syfte Syftet med denna studie är att ta reda på hur stor andel av våra patienter med diagnoskombinationen DM typ 2 (E11-E14) samt hypertoni (I10-I15), som uppnår målblodtryck på Luna Vårdcentral under år 2013, liksom könsfördelning och medianålder i hela materialet och bland dem som når respektive inte når målblodtrycket. Frågeställningar - gällande patienter med diagnoskombinationen DM typ 2 (E11-E14) och hypertoni (I10-I15) på 4
5 Luna VC under perioden : 1. Hos hur många patienter fanns i journalen registrerat besök hos läkare eller sjuksköterska för ovanstående diagnoskombination? 2. Hur stor andel av dessa patienter uppnådde målblodtryck < 130/80? 3. Hur var könsfördelningen bland patienterna som registrerades under studieperioden? 4. Hur stor andel män respektive kvinnor uppnådde målblodtryck <130/80? 5. Vilken var medianåldern för hela patientmaterialet och för de patienter som uppnådde respektive inte uppnådde målblodtrycket <130/80? 6. Hur stor andel av de patienter som uppnådde målblodtryck < 130/80 var över/lika med respektive under medianåldern i hela materialet? Material och Metod Studiedesign Studien är en kvantitativ retrospektiv journalstudie. Material Luna VC är belägen i den centrala delen av Södertäljes stadskärna. Luna VC är en landstingsägd vårdcentral. I området finns ytterligare två vårdcentraler, dessa är privata. Antal listade patienter på vårdcentralen är ca På vårdcentralen arbetar sex specialister inom allmänmedicin, sex STläkare samt två AT-läkare. Området har en befolkning med låg- och medelinkomsttagare. Förekommer mest flerfamiljshus, blandat hyresrätter med bostadsrätter. I befolkningen har ca 40% utländsk bakgrund: 25% från Mellanöstern, 10% från Finland och 5% från övriga Europa. Studiepopulationen bestod av patienter listade på Luna Vårdcentral, inkluderade diagnoskoder för DM typ 2 var E11-E14 och inkluderade koder för hypertoni I10-I15, som var registrerade under perioden Det krävdes att de deltagande patienterna hade en kombination av diagnoserna. Alla patienterna med kombinationen av ovannämnda diagnoser inkluderades med undantag för de patienter som avled, listade av sig från vårdcentralen, eller saknade registrerat blodtryck under 5
6 inklusionsperioden. Det gick dock inte att via rapportverktyget Medrave 4:s generella rapporter fastställa under vilken tidsperiod exklusion pga avlistning eller avlidande inträffade, eftersom materialet samlades in retrospektivt under år Rapportverktyget ListOn användes istället för att kontrollera under vilken tidsperiod de exkluderade patienterna avled eller listade av sig från Luna VC. Oavsett om patienterna avlistades eller avled under eller efter inklusionsperioden, redovisades de ej Medrave 4:s årsrapport för 2013, då de inte längre hörde till vårdcentralens listning och blev sålunda ej inkluderade i studien. Metod Information om studiedeltagarna extraherades med hjälp av rapportverktyget Medrave 4, som inhämtade information från journalsystemet Take Care, för perioden All data avseende studiedeltagarna, det vill säga antal patienter med diagnoskombinationerna DM typ 2 (E11-E14) och hypertoni (I10-I15), blodtrycksvärden, kön och ålder extraherades med hjälp av Medrave 4. Inga journaler lästes manuellt. Det senaste uppmätta blodtrycket under studieperioden användes. Patienterna avidentifierades och var och en fick ett löpande kodnummer. Målblodtryck definierades som blodtryck <130/80 mm Hg. Målblodtryck innebar <130 mm Hg systoliskt och <80 mm Hg diastoliskt, vid den senaste blodtrycksmätningen som noterades i Take Care- journalen under studieperioden Antal patienter med diagnoskombinationen DM typ 2 och hypertoni, samt antal patienter som uppnått respektive inte uppnått målblodtryck, och antal män och kvinnor som uppnått eller inte uppnått målblodtryck redovisas i flödesschema (figur 1). Medianåldern beräknades, då åldern inte var normalfördelad. Kolumnen blodtryck kodades efter om studiedeltagarna uppnått målvärde <130/80 eller inte. målvärde = 1, inte uppnått målvärde = 0. Kolumnen kön kodades, kvinna = 0 och man = 1. Även åldern kodades till över/lika med och under medianålder, medianålder = 1 och < medianålder = 0. 6
7 286 st patienter med diagnoskombinationen DM typ 2 och Hypertoni under perioden st patienter exkluderats pga avllidit/avlistats 6 st patienter exkluderats pga saknat uppmätt blodtryck 255 st patienter Antal < 130/80 Antal 130/80 7
8 Figur 1. Flödesschema för studien av patienter med diabetes typ 2 och hypertoni på Luna VC. Statistik Statistiska analyser utfördes med Excel samt statistikprogrammet Palaentological statistics (PAST). Blodtrycksvärden samt ålder är data på intervallnivå, men då blodtrycksvärdena indelades i grupperna över/lika med samt under målblodtryck och åldern delades in i grupperna över/lika med och under medianålder gjordes variablerna om till nominalnivå. Kön är variabel på nominal nivå. Då samtliga variabler var på nominalnivå användes Chi-2 test för påvisande av eventuella statistiska signifikanser, i skillnader mellan grupperna. Statistisk signifikans anses uppnådd vid p < 0,05. Med hjälp av statistikprogrammet PAST genom analysmetoderna statistics och normality test, kontrollerades om åldersfördelningen bland de 255 patienterna i den undersökta populationen var normalfördelad. Om p < 0,05 föreligger signifikans och fördelningen är då inte normal. Om p- värdet 0,05 föreligger inte signifikans och då är fördelningen normal. Testning utförs mot nollhypotesen som är normalfördelning. Etiska överväganden De etiska problem som kunde uppstå i samband med denna studie var integritetsintrång hos studiedeltagarna då information i journalerna blev åtkomlig för studieledaren, som inte var behandlande läkare för samtliga studiedeltagare. Integritetsintrång kunde också uppkomma hos behandlande läkarkollegor, då statistik på hur väl de enskilda läkarnas patienter uppnår behandlingsmål blev tillgängligt. För att hantera dessa problem omkodades tillgänglig data som extraherades från journalsystemet, enskilda patienter och behandlande läkare kan därför inte identifieras. Behandlingsresultaten hos patienterna och deras behandlande läkare presenteras på gruppnivå. För att nå ut med information till patienter och läkarkollegor att granskningar av datajournaler görs i kvalitetssyfte har anslag satts upp i väntrummet på vårdcentralen. Kollegorna har även informerats muntligt om studien vid gemensamt läkarmöte. 8
9 Verksamhetschefen har även givit sitt tillstånd till att studieledaren tar del av väsentlig information i journaler, som behövdes för utförandet av studien. I anslaget till patienterna fanns även kontaktuppgifter till verksamhetschefen, vid eventuella frågor eller synpunkter som kunde tänkas uppkomma. (Bilaga 1) Arbetsmaterialet förvaras inlåst hos studieledaren, och förstörs efter avslutad studie. Utförandet av studien förväntas bidra till kvalitativa förbättringar avseende behandlingen av hypertoni hos diabetespatienterna på Luna Vårdcentral, och därmed kan riskerna med studien uppvägas av detta. Studien kommer även ligga till grund för ett kvalitetsarbete, som kommer att utföras på Luna VC. Resultat Initialt ingick 286 st patienter med diagnoskombination DM typ (E11-E149 och hypertoni (I10-I15) i studiepopulationen. 25 st patienter exkluderades pga att de avlidit eller listat av sig från Luna VC. Med hjälp av rapportverktyget ListOn kunde redovisas att 20 st patienter avlidit, varav 8 st avlidit under år 2013 och 12 st under år st patienter hade listat av sig, varav 2 st under år 2013 och 3 st under år Ytterligare 6 st patienter exkluderades då de saknade registrerat blodtryck under perioden Kvar efter exkludering att analysera blev 255 st patienter. Se figur 1 (flödesschema). Utav dessa 255 patienter uppnådde 35 st (13,7%) målblodtryck < 130/80; 95% Konfidensintervall (95% KI) 9,4-17,6%. Könsfördelningen bland dessa 255 patienter var 130 st (51,0%) kvinnor och 125 st (49,0%). Andel av kvinnor som uppnådde målblodtryck 18,5%; 95% KI 11,5-24,6%. Andel män som uppnådde målblodtryck var 8,8%; 95% KI 3,2-13,6%. Se tabell 1. Tabell 1. Andel (%) män och kvinnor som uppnått målblodtryck < 130/80 under perioden , i en hypertonistudie på Luna VC. (N=255) Då p-värdet beräknats till 0,028 uppnår en signifikant högre andel av kvinnorna målblodtrycket. Hypotesprövning: Enligt nollhypotesen bör åldersfördelningen bland de 255 patienterna i den undersökta populationen vara normalfördelad. Beräknat p-värde (monte carlo) = 0,026. Signifikansnivån har i förväg satts till p< 0,05, om p-värdet överstiger detta är fördelningen av åldern inte normal. P-värde = 0,026 är signifikant och åldersfördelningen är således inte normalfördelad, nollhypotesen förkastas. 9
10 Medianåldern för hela studiepopulationen beräknas till 71 år. Medianåldern för de patienter som uppnått målblodtryck beräknas till 75 år och 70 år för de som ej uppnådde målblodtrycket. 128 st patienter hade ålder 71 år (medianålder). 22 st utav dessa uppnådde målblodtryck motsvarande 17,2% med 95% KI 10,2-23,4%. 127 st patienter hade ålder < 71 år. 13 st utav dessa uppnådde målblodtryck motsvarande 10,2% med 95% KI 4,7-15,0%. Se tabell 2. Tabell 2. Andel (%) patienter som uppnått målblodtryck < 130/80, under respektive över/eller lika med medianåldern, under perioden , i en hypertonistudie på Luna VC. Medianålder 71 år. (N=255) P-värde 0,14 innebär att det inte föreligger någon signifikant skillnad i andel patienter med uppnått målblodtryck hos dem som har ålder 71 år eller < 71 år. 10
11 Diskussion Denna studie visar att utav patienterna på Luna VC med diagnoskombinationen DM typ 2 och hypertoni uppnådde 13,7% målblodtryck <130/80 mm Hg. Andelen kvinnor som uppnådde målblodtryck var 18,5% och andelen män var 8,8%. 17,2% av patienterna med åldern 71 år uppnådde målblodtryck, medan motsvarande siffra för de med åldern < 71 år var 10,2%. Andel som uppnått målblodtryck <130/80 Enligt senaste uppmätta blodtrycket i studiepopulationen uppnådde 13,7% av patienterna på Luna VC målblodtryck. Detta kan jämföras med siffrorna i NDR:s statistik som är 15,5% för Luna VC, 21,1% för Stockholms län och 23,6% för riket under samma studieperiod. (11) Andelen uppnådda målblodtryck som beräknats i denna studie uppnår inte den andel som NDR angett för Luna VC. Orsaker till den lägre andelen som beräknats i denna studie skulle kunna bero på att kravet för inklusion i studien var att patienterna hade diagnoskombinationen DM typ 2 och hypertoni. Den högre andelen uppnått målblodtryck, som NDR fått fram beror troligtvis på att patienter som tagits med i deras statistik inte har något krav på att de ska ha hypertonidiagnos. Man baserar statistiken på senaste uppmätta blodtrycksvärdet hos patienter med DM typ 2 och då ingår även patienter med lågt blodtryck vilket ökar andelen som nått målblodtrycket. Ytterligare ett problem vid jämförelser med NDR är att detta register i sin statistik redovisade färre deltagare än vad som återgavs i MedRave 4:s statistik. Anledningen till färre rapporterade i NDR skulle kunna vara att NDR inhämtar sin statistik från MedRave4. I de fall patienter inte ger sitt medgivande till att NDR får ta del av deras uppgifter leder det till att detta register inte redovisar samtliga patienters data, vilket minskar tillförlitligheten i detta register. En annan orsak till den låga andelen uppnådda målblodtryck på Luna VC skulle kunna vara en benägenhet vid registrering avrunda blodtrycksvärdena till närmaste heltal uppåt till 130/80, vilket i denna studie inte tolkas som ett uppnått målblodtryck. Vid jämförelse med en kenyansk studie, som till upplägget delvis liknar denna studie, uppnådde 28% av deltagarna målblodtryck <130/80. Till skillnad från denna studie pågick den kenyanska under en 2-årsperiod. (12) Andel kvinnor och män som uppnått målblodtryck Könsfördelningen i studiepopulationen på Luna VC var 51,0% kvinnor och 49,0% män, denna fördelning stämmer även överens med den andelen som SBU uppger, dvs att hypertoni är lika vanligt hos kvinnor som män (1). 18,5% kvinnor respektive 8,8% män uppnådde målblodtryck i studien från Luna VC. I den kenyanska studien var könsfördelningen i studiepopulationen 70% kvinnor och 30% män. Dock framgår det inte ur studien hur stor andel kvinnor respektive män som uppnått målblodtryck (12). Detta resultat finns tyvärr inte redovisat i studien. Vid jämförelse med en grekisk studie, där man studerade patienter med diagnosen hypertoni, var 11
12 könsfördelningen i studiepopulationen 59,6% kvinnor och 40,4% män. Det var endast en marginell skillnad i andelen kvinnor 23,2% respektive män 20,8% som uppnådde målblodtryck. (13) Man presenterade dock inte hur stor andel av den totala studiepopulationen som uppnådde målblodtryck, inte heller räknades det ut någon medianålder. I en kanadensisk studie angav man att prevalensen av hypertonidiagnos i en äldre population år var 59% i kvinnogruppen och 60% mansgruppen. 70% av kvinnorna och 83% av männen uppnådde målblodtryck. (14) Inte heller i denna studie presenterade man hur stor andel av den totala studiepopulationen som uppnådde målblodtryck, eller räknade ut någon medianålder. Olika teorier finns att hitta i andra studier till varför andel uppnått målblodtryck kan skilja sig mellan könen, bland annat i en grekisk-amerikansk studie. Prevalensen av hypertoni är högre bland män upp till åldern 45 år, därefter är prevalensen jämlik mellan båda könen i åldrarna år, efter denna ålder är det mer vanligt med hypertoni hos kvinnor. Man nämner även att medvetenhet om att man har diagnosen hypertoni är större, behandling och kontroll av blodtryck oftare sker hos kvinnor, men att detta även kan variera med åldern. Yngre och medelålders kvinnor tenderar att kontrollera blodtrycket oftare än män i samma ålderskategorier, medan män >65 år är bättre på detta än kvinnor i samma åldersgrupp. Man resonerar även kring att kvinnor i premenopausen har högre östrogennivåer, vilket leder till vasorelaxation i kärlen och att denna förmåga minskar postmenopausalt i samband med minskade östrogennivåer. (15) I den kanadensiska studien är en av teorierna till att prevalensen av hypertoni är högre hos kvinnor mellan år att männen med obehandlad hypertoni troligtvis redan avlidit vid yngre åldrar till följd av detta. (14) På Luna VC var det en större andel kvinnor än män som uppnådde målblodtryck, denna trend tycks även finnas i den grekiska studien, om än inte lika tydligt. Medianåldern Medianåldern för studiepopulationen på Luna VC var 71 år. Studiepopulationen indelades i två grupper, 71 år och < 71 år. 17,2 % utav patienterna 71 år uppnådde målblodtryck, respektive 10,2% av patienterna < 71 år. Signifikansberäkning visade dock att ingen signifikant skillnad i andel patienter med uppnått målblodtryck förelåg hos dessa två grupper. Medianåldern i den kenyanska studien var 55 år. (12) Anledningen till detta kanske skulle kunna bero på att man eventuellt utvecklar DM typ 2 i tidigare ålder, eller att man fångat upp en yngre grupp patienter som är mer benägna att söka primärvården, den äldre populationen skulle även kunnat avlidit i yngre ålder pga konsekvenser av sin DM typ 2 om man inte behandlat sjukdomen. Man får inte heller glömma att det i Kenya kan finnas samsjuklighet i andra sjukdomar såsom HIV och TBC, vilket man behandlade många av dessa patienter för inom denna primärvård, och till följd av detta kan patienter avlidit i yngre åldrar. I Sverige har vi generellt en äldre population med diagnoskombinationerna DM typ 2 och hypertoni. Dessa skillnader försvårar jämförelser mellan studierna. Styrkor med studien En styrkan med studien har varit att alla diagnosvarianter av DM typ 2 (E11-14) samt hypertoni (I10-115) inkluderats. Studiepopulationen utgår från samtliga patienter med vald 12
13 diagnoskombination, materialet är inget stickprov. Svagheter med studien Svagheter med studien har varit att det inte använts standardiserade mätmetoder för mätning av blodtryck. Det framgår inte alltid om blodtrycket uppmäts i vila eller i en situation som patienten kan uppleva som stressande, inte heller framgår om blodtrycket uppmätts i sittande eller liggande position, vilken arm blodtrycket mätts i, eller om mätmetoden varit manuell eller elektronisk. Ur MedRave 4 samt journalen kan man dock utläsa om läkare eller sjuksköterska uppmätt senaste blodtrycket, men detta har inte heller utförts standardiserat. Hos vissa patienter är det en sjuksköterska som uppmätt blodtryck, medan det hos andra är läkare. Ytterligare en svaghet med studien var att 6 st patienter fick exkluderas från studien, då de saknade uppmätt blodtryck under pågående studieperiod, något som eventuellt skulle kunnat påverkat utfallet av studieresultat. Dessutom medför den relativt begränsade materialstorleken låg power i studien, vilket försvårar jämförelsen mellan olika subgrupper. Implikationer Utrymme finns för kvalitetsförbättringar på Luna VC i omhändertagandet av diabetespatienter med hypertoni. Man bör på Luna VC se över och skapa rutiner som sätts i system där man följer upp diabetespatienters blodtryck regelbundet, förslagsvis ett system för kallelser minst en gång årligen. Vid besöken bör patienterna även få skriftlig information om diagnos, behandling och återbesökstid om tätare kontroller är nödvändiga. Framtida studier Förslagsvis skulle man på Luna VC göra en studie där man mer djupgående undersöker varför en stor andel av patienterna inte uppnår målblodtryck. Detta skulle kunna ske genom att man tar patienter på återbesök och intervjuar dem eller skickar ut enkäter med frågor som patienterna besvarar. Det skulle då vara intressant att undersöka om patienterna upplever att det brustit i information om diagnos och behandling, om de upplever att det är besvärligt att få kontakt vid tidsbokningen, dåligt med tider hos husläkarna. En kvalitativ studie vore lämpligt för detta ändamål. Slutsats På Luna VC är diabetespatienterna med hypertoni en grupp som i en alltför låg grad uppnår målblodtryck. En kvalitetsförbättring är nödvändig för att förbättra måluppfyllelsen i den studerade patientgruppen. 13
14 Referenser 1. SBU (December 2007 ). Måttligt förhöjt blodtryck. Hämtad Nationella Diabetesregistret (2013). Årsrapport-2013 års resultat. Hämtad Cederholm, J., Gudbjörnsdottir S., Eliasson B. et al. Blood pressure and risk of cardiovascular diseases in type 2 diabetes: further findings from the Swedish National Diabetes Register (NDR-BP II). Journal of hypertension 2012; 30(10): Sundström, J., Sheikhi, R., Östgren, CJ. Et al. Blood pressure levels and risk of cardiovascular events and mortality in type-2 diabetes: cohort study of primary care patients. Journal of hypertension 2013; 31(8): Nilsson, P., Cederholm, J. Diabetes, Hypertension, and outcome Studies: Overview Diabetes Care 2011; 34(2): Östgren, CJ., Nilsson, P. Blodtrycksmålet 130/80 mm Hg vid typ 2-diabetes bör omprövas. Läkartidningen 2010; Socialstyrelsen (juni 2014). Nationella riktlinjer för diabetesvården. Hämtad Nilsson, P. (2014). Hypertoni vid diabetes Hämtad Information från Läkemedelsverket (oktober 2014, s.29). Att förebygga aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med läkemedel behandlingsrekommendation. Hämtad Van Hateren, K., Landman, G., Kleefstra, N. et al. Lower blood pressure associated with higher mortality in elderly diabetic patients (ZODIAC-12). Age Ageing 2010; 39(5): Statistik Sobry A., Kizito W., Van den Bergh R. et al. Caseload, management and treatment outcomes of patients with hypertension and/or diabetes mellitus in a primary health care programme in an informal setting. Tropical Medicine & International Health 2014; 19(1): Tziomalos K., Giampatzis V., Baltatzi M. et al. Sex-Specific Differences in Cardiovascular Risk Factors and Blood Pressure Control in Hypertensive Patients. The journal of Clinical Hypertension (4):
15 14. Wilkins K.,Gee M., Campell N. The difference in hypertension control between older men and women. Health Reports (4): Doumas M., Papademetriou V., Faselis C., et al. Gender Differences in Hypertension: Myths and Reality (4): Bilagor Bilaga 1. Information! 15
16 På Luna Vårdcentral pågår granskningar av våra datajournaler i kvalitetssyfte för att förbättra och utveckla vården. Om du har frågor eller synpunkter angående detta är du välkommen att kontakta vår verksamhetschef Emily Häller. Telefon Luna Vårdcentral:
17 17
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?
Rapport VESTA Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket? Jórunn Harpa Ragnarsdóttir, ST läkare, Täby vårdcentral Oktober 2012 Jórunn Harpa Ragnarsdóttir Klinisk handledare:
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merRapport för VESTA. Edith Bardales Mitac. ST-läkare, Capio Rågsved vårdcentral. Oktober
Rapport för VESTA Diabetes typ 2 på Rågsved Vårdcentral Uppnås ett av målvärdena på HbA1c enligt Nationella riktlinjer? Andel patienter med riskfyllda värden för både HbA1c och blodtryck. Edith Bardales
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merTYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD?
ST-uppsats VESTA höstprogrammet 2014 TYP 2 DIABETES PÅ DALENS VÅRDCENTRAL-GOD OCH JÄMLIK VÅRD? En studie av 2014 års resultat avseende blodtryck, HbA1c, LDL och lipidsänkande behandling. Författare: Caroline
Läs merDiabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral
Diabetes typ 2 måluppfyllnad avseende HbA1c och blodtryck på Forums vårdcentral Mariam Salam, ST-läkare Forums vårdcentral Höstprogrammet 2011/09-2012/05 Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson,
Läs merUppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober
Läs merUppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merKartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva.
VESTA 2016 Kartläggning av HbA1c, albuminuri och hypertoni hos Typ 2-diabetes patienter på Aleris vårdcentral Järva. Nigar Sadeghi Baggalan ST-läkare Aleris Vårdcentral Järva Vetenskaplig handledare: Rune
Läs merNationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010
Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 21 Eva Törnvall Kvalitetssamordnare FoU-enheten för närsjukvården 1 (7) Uppföljning av diabetes inom primärvården 21. Enligt avtal
Läs merHYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral
1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,
Läs merKartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets
VESTARAPPORT Kartläggning av kardiovaskulär risk hos patienter med typ 2 diabetes och högt HbA1c med hjälp av Nationella Diabetesregistrets riskmotor En journalstudie på Valsta Vårdcentral 2015 Jairo E.
Läs merFörekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral
Vesta-Projekt Susanna Solhaug 2013-05-03 Förekomst av vitrockhypertoni på Tranebergs Vårdcentral Susanna Solhaug, ST-läkare, Tranebergs Vårdcentral Klinisk Handledare: Monica Bäck, specialist i allmänmedicin,
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merHur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.
Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk
Läs merDiabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?
Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist
Läs merProvtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merST-läkarnas vetenskapliga arbete Anvisningar för projektplan Kvantitativa studier
ST-läkarnas vetenskapliga arbete Anvisningar för projektplan Kvantitativa studier Författare: Jan-Eric Olsson, Anna Nager, Bo Christer Bertilson, Eva Toth-Pal, Sonja Modin CEFAM/Stockholm, 2011-02-03 1
Läs merHypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes.
Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes. Abdirahman Jelle ST-läkare, Vårdcentral Malung Handledare: Lars Jerdén, Distriktsläkare Vårdcentral Jakobsgårdarna Börje Dahlén,
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merEn vetenskaplig uppsats
Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merHur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?
Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det
Läs merSTATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING
STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd
Läs merÅrsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth
Läs merDiabetes på Tranebergs Vårdcentral
Diabetes på Tranebergs Vårdcentral I vilken utsträckning uppnår vi målvärden för långtidsblodsocker, blodtryck och blodfetter enligt Nationella riktlinjer? Ett projektarbete under ST i allmänmedicin 2011
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merLedtal för diabetessjuksköterskor
Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med
Läs merALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.
ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med
Läs merKVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL
KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN
Läs merBakgrundsdata för studien i Kalmar Län
FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre
Läs merHar kontinuitet i läkarkontakten betydelse för måluppfyllelsen för patienter med typ 2 diabetes?
Har kontinuitet i läkarkontakten betydelse för måluppfyllelsen för patienter med typ 2 diabetes? -en journalstudie på Handens Vårdcentral Emma Andersson, ST-läkare, Handens Vårdcentral 2013 Klinisk handledare:
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merHypotyreos och subklinisk hypotyreos
Projektrapport VESTA vårprogrammet 2017 Hypotyreos och subklinisk hypotyreos Förekomst, diagnostik och behandling på Kvartersakuten Surbrunn 2014-2016 Maria Månsson, ST-läkare, Kvartersakuten Surbrunn
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur
Läs merAndel typ-2 diabetiker på en vårdcentral med önskvärda blodtrycksnivåer
Andel typ-2 diabetiker på en vårdcentral med önskvärda blodtrycksnivåer Författare: Oras Alawadi, ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Årtal: 2016 1 Författare:
Läs merAnalytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor
Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp
Läs merPsykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Läs merHur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?
Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom
Läs merSätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:
Läs merEtt års uppföljning av LDL (low density lipoprotein) hos patienter med nydiagnostiserad Diabetes Mellitus typ 2 på Skogås vårdcentral.
Ett års uppföljning av LDL (low density lipoprotein) hos patienter med nydiagnostiserad Diabetes Mellitus typ 2 på Skogås vårdcentral. Luis Damian Navarro ST-läkare, Skogås vårdcentral 2013 luisdamiannav@hotmail.com
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merAmbulant blodtrycksmätning - indikationer och utfall. på Järna och Nykvarns vårdcentraler
Projektrapport VESTA Ambulant blodtrycksmätning - indikationer och utfall på Järna och Nykvarns vårdcentraler Hur överensstämmer använda indikationer med rekommenderade? -En retrospektiv journalstudie
Läs mer24-timmars blodtrycksmätning på Habo Vårdcentral 2003-2008. Examensuppsats Malin Andersson. Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2010:3
Qulturum Rapport 24-timmars blodtrycksmätning på Habo Vårdcentral 2003-2008 Examensuppsats Malin Andersson Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2010:3 Författare: Malin Andersson, ST-läkare i allmänmedicin
Läs merFAKTA för Sjuksköterskor
FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning,
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merMäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna
Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merHur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?
VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk
Läs merAnalys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken
Analys av medelvärden Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29, plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Jenny Selander, Kvant. metoder, FHV T1 december 20111 Innehåll Normalfördelningen
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merKontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral
Rapport VESTA Kontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral en journalstudie utifrån SFAM:s kvalitetsindikatorer Minna Schlüter, ST-läkare Luna vårdcentral Nov 2012 minna.schlueter@sll.se Vetenskaplig
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merUppfyller vi kvalitetsindikatorerna för ett gott omhändertagande av patienter med astma?
2015-01-23 RAPPORT VESTA Uppfyller vi kvalitetsindikatorerna för ett gott omhändertagande av patienter med astma? En retrospektiv journalstudie på Tranebergs vårdcentral Jens Wagner ST-läkare Tranebergs
Läs merSamband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie
originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN
Läs merBörja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie
PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merBilaga 6 till rapport 1 (5)
till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering
Läs merFörbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel
Förbättringsarbete inom diabetes i primärvården: Goda exempel Rebecka Husdal, med dr, diabetessamordnare Region Västmanland Syfte Att förbättra och bibehålla redan uppnådda mål enligt Socialstyrelsens
Läs merBehandlingsrutiner för KOL-patienter på. Capio Vårdcentral Lidingö. En retrospektiv journalstudie. Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö
Behandlingsrutiner för KOL-patienter på Capio Vårdcentral Lidingö En retrospektiv journalstudie Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö Februari-november 2013 Klinisk handledare: Katarina Thörne,
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merUppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård
Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7
Läs merDiabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen
Projektrapport VESTA vp2015 Diabetes typ 2 på Din Vårdcentral Bagarmossen - vad vet vi om patienterna med riskfyllt HbA 1c? Tove Eriksson, ST-läkare i allmänmedicin, Din Vårdcentral Bagarmossen Oktober
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merHypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner
Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8
Läs merOM001G Individuell skriftlig tentamen
OM001G 170429 Individuell skriftlig tentamen Förbättringskunskap och vetenskaplig metod, 3,5 högskolepoäng (Provkod: 0100) Max 50 poäng. För betyg Godkänt krävs 30 p, för betyg Väl godkänt krävs 42 p Ange
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merMedicinsk statistik II
Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merIschemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar
Läs merÅterföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merFöljer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral?
ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? Rania Hanna Chabo, ST-läkare i allmänmedicin Salems Vårdcentral 2012 Vetenskaplig
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merDrop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö
Projektplan 150301 Drop-in mottagningen på Vårdcentralen Gullviksborg i Malmö Martina Grosch ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Gullviksborg, Malmö Handledare: Susanna Calling PhD, ST-läkare i allmänmedicin,
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs mer