Uppfyller vi kvalitetsindikatorerna för ett gott omhändertagande av patienter med astma?
|
|
- Kristina Eklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT VESTA Uppfyller vi kvalitetsindikatorerna för ett gott omhändertagande av patienter med astma? En retrospektiv journalstudie på Tranebergs vårdcentral Jens Wagner ST-läkare Tranebergs vårdcentral Klinisk handlare: Helena Alfredsson, specialist i allmänmedicin, Tranebergs vårdcentral Vetenskaplig handledare: Rune Lindqvist, specialist i allmänmedicin, PhD, CeFAM
2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Astma är en kronisk sjukdom i luftvägarna. Merparten av patienterna med astma omhändertas i primärvården. Tre viktiga kvalitetsindikatorer för omhändertagandet av patienter med astma är: andel patienter som tillfrågas om sina rökvanor, andel patienter som genomfört spirometri samt antalet diagnoser i en given befolkning. Syfte/frågeställningar: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning som Tranebergs vårdcentral uppfyller de tre kvalitetsindikatorerna liksom om det föreligger könsskillnader avseende andel som tillfrågats om sina rökvanor och genomförda spirometrier. Andelen som uppfyller kvalitetsindikatorerna på Tranebergs vårdcentral jämförs med SFAMs kvalitetsnorm. Metod: Patientdata erhölls från datasystemet RAVE 4. Alla åldersgrupper studerades avseende antalet patienter med astma. Patienter >20 år studerades avseende rökvanor och genomförd spirometri. På patienter >20 år gjordes ett slumpvis urval av 104 patienter, varav 93 patienter inkluderades. Angivelser om rökvanor och genomförda spirometrier togs ur journalen. Resultat: Antalet patienter med astma var 1353 (65 patienter per 1000 listade patienter). 51 stycken (55 %) enligt journalen tillfrågats om sina rökvanor under åren (95 % konfidensintervall: %). Av 93 inkluderade patienterna hade 59 (63%) enligt journalen genomfört spirometri (95 % konfidensintervall: 58-78%). Ingen signifikant skillnad förelåg mellan män och kvinnor avseende andel som genomfört spirometri respektive andel som tillfrågats om sina rökvanor. Skillnaden mot en tänkt patientgrupp som uppfyllde SFAMs kvalitetsnorm var signifikant gällande andel som tillfrågats om sina rökvanor men inte avseende genomförd spirometri. Slutsats: Tranebergs vårdcentral redovisar ett liknande antal patienter med astma som nationella studier. Andelen som genomfört spirometri ligger i nivå med SFAMs kvalitetsnorm. Tranebergs vårdcentral uppfyller inte målvärdena för andelen patienter med astma som tillfrågats om sina rökvanor. 2
3 MeSH-termer: Kvalitetsindikatorer, Regionala vårdprogram, Astma, Retrospektiva studier. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Syfte 5 Frågeställningar 5 Material och metod 6 Etiska överväganden 9 Resultat 10 Diskussion 12 Referenslista 15 3
4 BAKGRUND Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som bland annat kännetecknas av en helt eller delvis reversibel luftvägsobstruktion (1). Etiologin och patogenesen bakom astma är endast delvis känd och inkluderar både genetiska faktorer och miljöfaktorer (2). Astma är en folksjukdom globalt som drabbar människor i alla åldersgrupper (3). Prevalensen av patienter med diagnosen astma uppskattas internationellt till 4,3 % (3) och i Sverige till 6-8% (4). Merparten av patienterna med astma i Sverige omhändertas i primärvården (5). Obehandlad eller bristfälligt behandlad astma leder till lidande och funktionsnedsättning hos drabbade patienter. Som kontrast kan adekvat behandlade patienter med astma uppvisa endast liten eller ingen funktionsnedsättning och dessa patienter kan då under merparten av tiden vara symtomfria eller ha mycket ringa symtom (5). Med detta som bakgrund är det angeläget att identifiera patienter med astma och erbjuda dem ett adekvat omhändertagande. Kvalitetsindikatorer är ett vedertaget instrument för att utvärdera omhändertagandet av olika patientgrupper (6). Det finns ett stort antal kvalitetsindikatorer för att utvärdera omhändertagandet av patienter med astma. Vedertagna kvalitetsindikatorer för astma inom svensk sjukvård finns bland annat att tillgå via svensk förening för allmänmedicin (SFAM) och VISS (7,8). Antalet diagnoser i en given befolkning är en viktig indikator på omhändertagandet av patienter med astma (8). Det finns data som talar för att astma är en underdiagnosticerad sjukdom inom primärvården (5). Antalet patienter med astma i en avgränsad population kan jämföras med ett större befolkningsunderlag (till exempel på nationell nivå). Eventuella skillnader mellan dessa grupper kan sedan användas som ett mått på om över- eller underdiagnostik förekommer i den avgränsade populationen(8). Andelen som blivit tillfrågade om sina rökvanor är en annan viktig indikator på ett gott omhändertagande av patienter med astma (8,9). Rökning är en viktig riskfaktor att identifiera hos alla patienter med astma, då inhalation av tobaksrök ger försämrade symtom och sämre lungfunktion hos patienter med astma (10). I vissa riktlinjer redovisas ett målvärde för gott omhändertagande avseende andel patienter som tillfrågats om sina rökvanor; denna nivå anges till >75% (9). 4
5 Andelen patienter med astma som blivit erbjudna en lungfunktionsundersökning med spirometri är en ytterligare indikator på ett gott omhändertagande (3). Det finns flera alternativa sätt att undersöka lungfunktionen, bland annat med hjälp av mätare som enbart tar hänsyn till peak expiratory flow (PEF). Mätning av PEF kan vara värdefull i en astmautredning men rekommenderas för närvarande inte som enda mått på lungfunktionen och ger mindre information om lungfunktionen än en spirometri (7,8). Efter nyinsjuknande och inom det första sjukdomsåret bör spirometri genomföras på alla patienter med astma (8). I vissa riktlinjer redovisas ett målvärde för gott omhändertagande avseende andel patienter som tillfrågats genomfört spirometri; denna nivå anges till >50% (9). Det finns ingen tidigare genomgång av hur väl patienter med astma som är listade på Tranebergs vårdcentral omhändertas i förhållande till dessa kvalitetsindikatorer. Kunskap om antalet patienter med diagnosen astma samt huruvida rökvanor registreras och spirometri genomförs på dessa patienter på Tranebergs vårdcentral skulle kunna ge underlag för förbättringar i vården. SYFTE Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning som Tranebergs vårdcentral uppfyller tre centrala kvalitetsindikatorer för ett gott omhändertagande av patienter med astma. FRÅGESTÄLLNINGAR Studien har syftat till att besvara följande fyra frågeställningar: 1. Hur stort antal patienter med diagnosen astma som är listade på Tranebergs vårdcentral finns det per 1000 listade patienter? 2. Hur stor andel av patienter >20 år med astma som är listade på Tranebergs vårdcentral har enligt journalanteckningar tillfrågats om sina rökvanor under ? 3. Hur stor andel av patienter >20 år med astma som är listade på Tranebergs vårdcentral har genomfört en spirometri i anslutning till eller efter diagnostillfället? 4. Skiljer sig utfallet i fråga 2 och 3 mellan män och kvinnor i den undersökta åldersgruppen? 5. Skiljer sig utfallet i fråga 2 och 3 från SFAMs målvärden? 5
6 MATERIAL OCH METOD Projektet utgörs av en kvantitativ studie på patienter med diagnosen astma som är listade på Tranebergs vårdcentral. De tre för studien aktuella kvalitetsindikatorerna identifierades i VISS, ett beslutsstöd för primärvården i Stockholms läns landsting (8). Dessa kvalitetsindikatorer finns även beskrivna i ett annat dokument från SFAM angående kvalitetsindikatorer för astma (9). Antalet patienter med diagnosen astma För att erhålla antalet patienter med diagnosen astma per 1000 listade patienter gjordes en sökning i programmet RAVE 4. RAVE 4 är ett webbaserat program för extraktion av uppgifter ur journaldatabaser (11). Patienter med diagnosen astma som inte är listade på Tranebergs vårdcentral exkluderades i sökningen. Antalet listade patienter på Tranebergs vårdcentral erhölls genom ListOn, ett program som registrerar listningsstatistik för primärvården. Av tekniska skäl kunde enbart de förvalda åldersintervallen i ListOn användas, vilka inte överensstämde med det åldersintervall (>20 år) som valdes för övriga variabler i studien. Därför beslutades att inkludera samtliga listade patienter, oberoende av ålder, avseende antalet listade patienter. Generell metod för analys av rökvanor och spirometri För de fortsatta analyserna som ingick i studien genomfördes en liknande sökning i RAVE4, dock med ett begränsat åldersintervall där patienter som var 20 år eller yngre exkluderades. Alla patienter >20 år med astma identifierades och överfördes därefter till ett dokument i Microsoft Excel (12). Det totala antalet patienter med astma i detta åldersintervall var 918. Av dessa 918 valdes ett stickprov av patienter ut genom generering av slumptal i Microsoft Excel. Var nionde patient valdes ut med denna metod, vilket genererade ett stickprov med 104 patienter. Urvalets storlek bestämdes framför allt genom en subjektiv bedömning av vilken arbetsbörda som var rimlig med tanke på studiens tidsram. I stickprovet fanns det två exklusionskriterier: om en patients astma sköttes fortlöpande via annan mottagning än Tranebergs vårdcentral eller om en patient listat sig på Tranebergs vårdcentral under 2012 eller senare. Ur stickprovet exkluderades 5 patienter på grund av att vården och/eller läkemedelsförskrivningen avseende deras astma sköttes via annan mottagning än Tranebergs vårdcentral. Data angående på vilken mottagningen som patienternas astma handläggs inhämtades manuellt från varje patients journal. Om det tydligt framgick i journalen att patienten hade haft regelbundna läkarbesök och/eller regelbunden förskrivning av 6
7 astmamediciner från annan mottagning än Tranebergs vårdcentral exkluderades den berörda patienten. 6 ytterligare patienter exkluderades då de hade listat sig på Tranebergs vårdcentral 2012 eller senare. Varje patients datum för listning på Tranebergs vårdcentral inhämtades manuellt från patientens journal. Sammanlagt exkluderas 11 patienter utav en total patientpopulation av 104 individer. 93 patienter inkluderades i studien (Figur 1). Av dessa var 34 män och 59 kvinnor. De två datajournalsystem som används och har använts på Tranebergs vårdcentral är Profdoc Journal III (1993-september 2010) samt Profdoc Take Care (september 2010-) och alla för studien relevanta patientdata har extraherats ur något eller båda av dessa datasystem. 918 patienter (>20 år med astma på Tranebergs vårdcentral) 104 patienter 99 patienter 93 patienter 814 patienter exkluderades genom generering av slumptal 5 patienter exkluderas då deras astma sköttes på annan mottagning 6 patienter exkluderas för att de var nyligen listade på vårdcentralen Andel (%) som genomfört spirometri Andel (%) som tillfrågats om sina rökvanor Figur 1. Flödesschema över urvalet av patienter för analys av rökvanor och spirometri. Rökvanor För de patienter som uppfyllde inklusionskriterierna granskades datajournalen i Take Care i sin helhet för åren Minst en notering i anteckning av läkare eller sjuksköterska angående rökvanor i löpande text och/eller i sökord under denna specificerade tidsperiod tolkades som ett positivt utfall. Journalen från 2011 och bakåt i tiden samt från 2013 granskades inte avseende dokumenterade rökvanor. 7
8 Spirometri Som spirometri räknades både dynamisk och statisk spirometri. Däremot räknades inte enbart mätning av PEF. Oberoende av om spirometri hade utförts på vårdcentralen eller på andra mottagningar tolkades det som ett positivt utfall. Som positivt utfall räknades både om resultatet på spirometrin fanns direkt tillgängligt i journalen och om det fanns indirekta angivelser i löpande text om att spirometri genomförts på annan mottagning. De i studien aktuella patienternas datajournal studerades i sin helhet så långt tillbaka i tiden som datajournal har använts på Tranebergs vårdcentral (från och med 1993 och framåt). Skillnader i utfallet avseende kön Av det totala antalet patienter med astma var 768 kvinnor och 585 män. I stickprovet var 34 patienter män och 59 patienter kvinnor. Samtliga män respektive kvinnor i stickprovet sammanställdes i förhållande till om de uppfyllt de två parametrarna genomförd spirometri respektive tillfrågats om rökvanor. Skillnader i utfallet jämfört med SFAMs målvärden Utfallet i stickprovet noterades. En tänkt patientgrupp, med lika många patienter som i stickprovet (93), konstruerades. Denna grupp var konstruerad så att SFAMs målvärden för genomförd spirometri respektive tillfrågats om sina rökvanor precis hade uppnåtts. Samtliga patienter i den tänkta patientgruppen sammanställdes i förhållande till om de uppfyllt de två parametrarna genomförd spirometri respektive tillfrågats om rökvanor. Statistisk analys Data på inkluderade patienter analyserades vidare i programmen Microsoft Excel 2010 (12) samt Paleontological statistics (PAST) (13) med avseende på patienternas kön och ålder. Statistisk signifikans avseende eventuella könsskillnader på de registrerade parametrarna genomförd spirometri och registrering av rökvanor studerades med hjälp av beräkningar enligt Chi-2. Konfidensintervallet avseende parametrarna genomförd spirometri och registrering av rökvanor räknades ut i PAST. Avseende registrering av rökvanor och genomförd spirometri gjordes en jämförelse mellan den utvalda patientgruppen i denna rapport och den tänkta patientgrupp som beskrivits ovan. Statistisk signifikans studeras med hjälp av beräkningar enligt Chi-2 i PAST. 8
9 ETISKA ÖVERVÄGANDEN Både risker och nytta med studien kunde identifieras före studiens start. Riskerna med studien har bland annat varit att intrång görs i patienternas journal utan uttryckligt skriftligt tillstånd från patienterna ifråga, vilket påverkar journalsekretessen samt patienternas rätt till medbestämmande i sin egen vård. Intrånget i patienternas journaler kan skada patienternas förtroende för vårdcentralen och forskningen i stort. Det har också funnits en risk att behandlande läkare stigmatiseras, dels genom själva intrånget i behandlande läkares journal och dels om studien skulle finna tecken på bristande omhändertagande av patientpopulationen. Alla patienter som har besökt Tranebergs vårdcentral under studiens gång har informerats, via ett väl synligt anslag i anslutning till receptionen, om att kvalitetsarbeten kontinuerligt pågår på vårdcentralen. Personalen på vårdcentralen informerades om studien och dess syfte före starten av studien. Studien godkändes av chefsgruppen på Tranebergs vårdcental före starten av studien. Under studiens gång registrerades varje patient med fullständigt personnummer i en Excel-fil. Varje patient förseddes sedan med en kodnyckel, som utgjordes av en siffra från 1 till 104. Denna kodnyckel användes sedan vid den vidare sammanställningen av data, både under studiens gång och i den färdiga rapporten. Inga personuppgifter publiceras i denna rapport, där resultaten enbart presenteras på gruppnivå. Den Excel-fil som innehåller patienternas personuppgifter har under studiens gång att förvarats säkert på vårdcentralen och efter studiens färdigställande kommer filen att destrueras i sin helhet. Riskerna för vårdcentralens och forskningen rykte har minimerats med hjälp av öppenhet i redovisningen av arbetet. Nyttan med studien har bland annat varit att belysa och försöka förbättra omhändertagandet av patienter med astma på Tranebergs vårdcentral. Detta kan förhoppningsvis leda till minskade symtom och funktionsnedsättning hos berörda patienter i framtiden och bedöms överskrida de etiska invändningarna mot studien. 9
10 RESULTAT Antalet patienter med diagnosen astma per 1000 listade patienter Vid en sökning identifierades 1353 patienter som hade diagnosen astma och var listade på Tranebergs vårdcentral. Det totala antalet listade patienter på Tranebergs vårdcentral fastställdes till patienter. Resultatet blev att Tranebergs vårdcentral har 65 patienter med diagnosen astma per 1000 listade patienter. Andel patienter som tillfrågats om sina rökvanor Av 93 inkluderade patienterna hade 51 enligt journalen tillfrågats om sina rökvanor under åren För 42 patienter fanns det inga journalangivelser angående rökvanor under samma tidsperiod. Således hade 55 % av patienterna i den studerade populationen enligt journalen hade blivit tillfrågade om sina rökvanor under den angivna tidsperioden (95 % konfidensintervall: %). Andel patienter som genomfört spirometri Av 93 inkluderade patienterna hade 59 stycken enligt journalen genomfört en spirometri i samband med eller efter diagnostillfället. För 34 patienter fanns det inga journalangivelser om att spirometri hade genomförts. Således hade 63 % av patienterna i den studerade populationen enligt journalen hade genomfört en spirometri under den angivna tidsperioden (95 % konfidensintervall: 58-78%). Skillnader i utfallet avseende kön Av männen hade 22 genomfört en spirometri och 12 hade inte genomfört denna undersökning. Av kvinnorna hade 37 genomfört en spirometri och 22 hade inte gjort det. Ingen signifikant skillnad förelåg mellan män och kvinnor (p=0,85). Av kvinnorna hade 34 enligt journalen tillfrågats om sina rökvanor och 25 hade inte blivit tillfrågade under Av männen hade 17 enligt journalen tillfrågats om sina rökvanor och 17 hade inte blivit tillfrågade under samma tidsperiod. Ingen signifikant skillnad förelåg mellan män och kvinnor (p=0,48). Skillnader i utfallet jämfört med SFAMs målvärden I det selekterade patientmaterialet framgick att 55 % av patienterna enligt journalen hade tillfrågats om sina rökvanor under Den rekommenderade nivån för denna 10
11 parameter i dokumentet från SFAM är >75% (9). Således ligger Tranebergs vårdcentral under den rekommenderade nivån för denna parameter. Skillnaden mot en tänkt grupp av samma storlek som uppfyller denna kvalitetsindikator (i denna studie valdes nivån 76 %) är statistiskt signifikant (p=0,003) (tabell 1). Tabell 1. Jämförelse mellan antalet patienter med astma i det studerade materialet som tillfrågats respektive inte tillfrågats om sina rökvanor på Tranebergs vårdcentral och en tänkt grupp patienter av samma storlek som uppfyller SFAMs kvalitetsindikator (76 % tillfrågade) avseende rökvanor. Tillfrågade Icke-tillfrågade Tänkt patientgrupp 71 (70,69) 22 (22,32) 0,003 Mellangruppsskillnad, p- värde Patientgrupp i rapporten I det selekterade patientmaterialet framgick att 63 % av patienterna hade genomfört en spirometri vid minst ett tillfälle i samband med eller efter diagnos. Den rekommenderade nivån för denna parameter i dokumentet från SFAM är >50 % (9). Således ligger Tranebergs vårdcentral i linje med den rekommenderande nivån för denna parameter. Skillnaden mot en tänkt grupp av samma storlek som ligger precis över målvärdet avseende denna kvalitetsindikator (i denna rapport valdes nivån 51 %) är inte statistiskt signifikant (p=0,08) (tabell 2). 11
12 Tabell 2. Jämförelse mellan antalet patienter med astma i det studerade materialet som genomfört respektive inte genomfört spirometri och en tänkt grupp patienter av samma storlek som ligger precis över målvärdet avseende antalet utförda spirometrier (51 % genomfört spirometri). Genomfört spirometri Ej genomfört spirometri Mellangruppsskillnad, p-värde Tänkt patientgrupp Patientgrupp i rapporten 47 (47,43) 46 (45,57) 0, DISKUSSION Ett flertal parametrar har identifierats som viktiga för att studera kvaliteten i omhändertagandet av patienter med astma. Det finns för närvarande ingen konsensus kring vilka parametrar som bäst beskriver kvaliteten (5,8,9). I denna studie lades fokus på de 3 kvalitetsindikatorer som identifierades i VISS (8). Dessa kvalitetsindikatorer finns också beskrivna i ett dokument från SFAM (9). I dokumentet från SFAM används referensnivåer för 2 av de i studien analyserade parametrarna: andel som tillfrågats om sina rökvanor och andelen som genomfört spirometri. Däremot saknas det referensnivåer för andel patienter med astma (9). I dokumentet från VISS saknas referensnivåer för samtliga i studien analyserade parametrar (8). I det selekterade patientmaterialet framgick att prevalensen av astma hos listade patienter på Tranebergs vårdcentral var 6,5 %, eller 65 diagnoser per 1000 listade patienter. Avseende denna parameter anger varken SFAM eller VISS någon referensnivå (8,9). Prevalenssiffror för Sverige ligger på 6-8 % (4). Med dessa sistnämnda värden som referensnivå ligger Tranebergs vårdcentral i linje med den nationellt redovisade nivån för denna parameter. Av de 93 patienter som inkluderades avseende andel som tillfrågats om sina rökvanor respektive genomfört spirometri var 59 kvinnor och 34 män. Inga signifikanta könsskillnader kunde observeras avseende andel patienter som enligt journalen tillfrågades angående sina rökvanor respektive hade genomfört spirometri. Detta talar för att vårdcentralen behandlar 12
13 patienter av båda könen på ett likvärdigt sätt. Av de 1353 patienter listade på Tranebergs vårdcentral där RAVE4 kunde identifiera diagnosen astma var 768 kvinnor och 585 män. I en stor populationsstudie på ett svenskt patientmaterial noterades en statistiskt signifikant riskökning för att ha astma vid kvinnligt kön (4). Flera studier har kunnat påvisa en högre prevalens av astma för pojkar före puberteten och högre prevalenstal för kvinnor efter puberteten och hos vuxna (14,15). Hos äldre jämnar skillnaderna ut sig (15). Könsskillnaderna avseende antalet patienter med diagnosen astma som har påvisats i denna studie skulle således kunna ligga i linje med prevalensdata på nationell nivå. Styrkor Studien omfattar ett relativt stort patientmaterial, som innehåller både män och kvinnor i olika åldrar. Materialet har i sin helhet varit tillgängligt under studien och samtliga patienter har således kunnat studeras. Det stickprov som analyserades närmare innehöll över 100 patienter. Endast ett litet antal av dessa patienter (10 %) exkluderades. Journalen för samtliga patienter i stickprovet studerades i detalj, vilket minskar risken för att data gällande de dokumenterade kvalitetsindikatorerna är felaktigt inmatade eller bearbetade i journalsystemet. Svagheter Avseende antalet patienter med diagnosen astma finns det flera felkällor. Behandlande läkare kan missa att ställa diagnosen astma i journalen. Trots att det kan föreligga ordet astma i löpande text och/eller finnas läkemedel mot astma i läkemedelslistan uppfattar inte RAVE4 detta, varför denna tänkta patient inte inkluderas i sammanställningen. Det finns således en risk att ett antal av behandlande läkare kända patienter med astma på Tranebergs vårdcentral inte inkluderades då korrekt angiven diagnos saknades i journalen. Av tekniska skäl kunde inte listningsstatistiken subgrupperas på basen av ålder på ett önskvärt sätt, varför samtliga åldersgrupper fick inkluderas. Därmed studerades delvis olika åldersgrupper av patienter med astma avseende antalet diagnoser i förhållande till andelen som tillfrågats om rökvanor och genomfört spirometri. I upptagningsområdet för Tranebergs vårdcentral är det vanligt förekommande att barn med astma kontrolleras via barnläkarmottagningar. Därmed blir vårdcentralens statistik avseende dessa åldersgrupper något mer osäker. Avseende andelen som tillfrågats om sina rökvanor finns flera potentiella felkällor. En viktig sådan är det faktum att all information som en given patient delger behandlade läkare om sina rökvanor inte nödvändigtvis journalförs. Orsakerna till detta kan vara flera, såsom att detta 13
14 glöms bort eller att informationen redan är känd för behandlande läkare sedan tidigare. Det är viktigt att poängtera att genomläsning av journalen avseende dokumenterade rökvanor endast utfördes för åren Således kan uppgifter angående patienternas rökvanor ha dokumenterats tidigare (2011 och tidigare) eller senare (2013) i journalen. I SFAMs riktlinjer finns ingen tidsperiod angiven. Denna skillnad skulle kunna bidra till att förklara den, vid jämförelse med SFAMs riktlinher, låga andel patienter som tillfrågats om sina rökvanor på Tranebergs vårdcentral. I en annan studie framgick det att läkarna på Tranebergs vårdcentral i låg utsträckning hade dokumenterat rökvanor hos tonårspatienter med luftvägssymtom (16). Patientgrupperna skiljer sig åt mellan dessa studier, men slutsatserna bör, åtminstone delvis, kunna överföras till denna studie. En annan felkälla är att information om rökvanor kan ha förbisetts under den manuella genomläsningen av journalen. Även avseende undersökning med spirometri finns det flera potentiella felkällor. En viktig felkälla är, i linje med resonemanget i föregående stycke, det faktum att all information som en patient delger behandlade läkare om genomförd spirometri inte nödvändigtvis journalförs. Orsakerna till detta kan vara flera: till exempel kan det glömmas bort av behandlande läkare eller så är informationen redan känd av läkaren sedan tidigare. Denna felkälla bör vara mindre än för andelen som tillfrågats om sina rökvanor då spirometrierna för den övervägande majoriteten av patienterna med astma på Tranebergs vårdcentral har genomförts på vårdcentralen. Resultaten på spirometrin finns presenterat som diagram i en specifik sektion av datajournalen. Således krävs för de spirometrier som är utförda på Tranebergs vårdcentral ingen manuell inmatning av patientens sjukhistoria utan data matas automatiskt in i journalen samtidigt som spirometrin genomförs. Däremot kan patienten ha genomfört en spirometri på annan plats och då föreligger samma felkällor som i föregående stycke. Som nämnts ovan kan en annan felkälla vara att information om genomförd spirometri förbisetts under den manuella genomläsningen av journalen. En tredje felkälla kan vara att patienten genomfört en spirometri före 1993, då journaldata saknas före detta år. Trots dessa möjliga felkällor så överstiger således andelen genomförda spirometrier på patienter med astma SFAMs kvalitetsnorm. Detta kan möjligen förklaras av att resultaten på spirometrierna är lättillgängliga på vårdcentralen och att resultatet journalfors automatiskt. 14
15 Slutsats Denna rapport har kunnat påvisa att Tranebergs vårdcentral redovisar ett liknande antal patienter med diagnosen astma som i nationella studier. Andelen patienter som genomfört spirometri ligger i nivå med SFAMs kvalitetsnorm. Tranebergs vårdcentral uppfyller inte målvärdena för andelen patienter med astma som tillfrågats om sina rökvanor. Det är angeläget att vidare studera orsaken bakom det sistnämnda resultatet med syfte att öka kvalitén på omhändertagandet av patienter med astma. REFERENSLISTA 1. Löwhagen O (2012). Diagnosis of asthma - a new approach. Allergy Jun;67(6): Akhabir L, Sandford AJ (2011). Genome-wide association studies for discovery of genes involved in asthma. Respirology Apr;16(3): To, Teresa et al (2012). Global asthma prevalence in adults: findings from the crosssectional world health survey. BMC Public Health. 2012; 12: Bjerge, Anders et al (2011). Increased Prevalence of Symptoms of Rhinitis but Not of Asthma between 1990 and 2008 in Swedish Adults: Comparisons of the ECRHS and GA2LEN Surveys. PLoS One. 2011; 6(2): e Strand, Victoria; Bylin, Gunnar (2004). Regionalt vårdprogram astma hos vuxna. Pdfdokument hämtat , från 6. Mainz J: Quality indicators: essential for quality improvement. Int J Qual Health Care 2004, 16:i1-i2. 7. PH Quanjer et al (1997). Peak expiratory flow- Conclusions and recommendations of a working party of the European Respiratory Society. Eur Respir J.1997; 10(24): s Billing, Bo et al (2011). Astma hos vuxna. Webbsida hämtad , från 9. Svensk förening för allmänmedicin (2004). Behandling och uppföljning vid astma. Webbsida hämtad från Coultas DB (1998). Health effects of passive smoking. 8. Passive smoking and risk of adult asthma and COPD: an update. Thorax May;53(5):
16 11. Medrave software AB. Webbsidan hämtad från Microsoft AB. Webbsidan hämtad från Øyvind Hammer, David A.T. Harper, P.D. Ryan. Programmet nedladdat från Osman M (2003). Therapeutic implications of sex differences in asthma and atopy. Arch Dis Child July; 88(7): Bråbäck, Lennart (2012). Health in Sweden: The National Public Health Report Scand J Public Health December 2012 vol. 40 no. 9 suppl Forsman, Anna (2012). Dokumentation av rökvanor hos unga patienter med luftvägsdiagnos på Tranebergs vårdcentral. VESTA-arbete hämtat från 16
Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merKontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral
Rapport VESTA Kontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral en journalstudie utifrån SFAM:s kvalitetsindikatorer Minna Schlüter, ST-läkare Luna vårdcentral Nov 2012 minna.schlueter@sll.se Vetenskaplig
Läs merRapport VESTA SP14. Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan
Rapport VESTA SP14 Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan Av Michael Hedlund michaelhedlund@hotmail.com Vetenskaplig handledare Rune Lindqvist Klinisk handledare Kerstin
Läs merkronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park.
Projektrapport VESTA Diagnostik och handläggning av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park. Följsamhet till SFAM s kvalitetsindikatorer Zaklina Milenkovski
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merSpirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom
Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom En journalstudie på Järna VC Matti Yacob, ST-läkare, Järna VC Handledare: Dr Rune Lindqvist Specialistläkare, i allmänmedicin,
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur
Läs merGod remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010
God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient
Läs merBehandlingsrutiner för KOL-patienter på. Capio Vårdcentral Lidingö. En retrospektiv journalstudie. Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö
Behandlingsrutiner för KOL-patienter på Capio Vårdcentral Lidingö En retrospektiv journalstudie Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö Februari-november 2013 Klinisk handledare: Katarina Thörne,
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merBakgrundsdata för studien i Kalmar Län
FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre
Läs merAtt beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register
Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens
Läs merIT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom
Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merPrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare Helsa VC, Sundbyberg Ulrika Elmroth, DL, vice ordf SFAM, projektledare PrimärvårdsKvalitet Eva Arvidsson,
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merBehandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården
Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Projektarbete KOL i Östervåla Johan Johansson ST-läkare i allmänmedicin Dr Hans-Erik Johansson handledare Sammanfattning
Läs mermedrave4 Manual för system-administratör Administrator manual medrave4 Medrave Software AB 2012
medrave4 Manual för system-administratör Medrave Software AB 2012-06-27 Administrator manual medrave4 Medrave Software AB 2012 Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin per.stenstrom@medrave.com Administratörens
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merDen Borttappade Patienten
Den Borttappade Patienten Hur KOL diagnostiseras, behandlas och följs upp på Ektorps Vårdcentral Karin Tiger, ST-läkare, Ektorps Vårdcentral Klinisk handledare: Lena Bäckström, spec. i allmänmedicin Ektorps
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merResultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merOmhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral
VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen
Läs merIndikatorer för jämställd hälsa och vård
Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Läs merNationellt kvalitetsregister
Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Läs merEn vetenskaplig uppsats
Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merKartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i kommunerna Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna
Kartläggning av sjukskrivna personer utan sjukpenning, aktuella på ekonomiskt bistånd i na Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna Bakgrund Projektet SAMRE-samordnad rehabilitering för sjukskrivna utan
Läs merBilaga 6 till rapport 1 (5)
till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Horred vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-05 Datum Horred Ort Erik Tyrberg och Robert Svartholm Inspektörer LÄKARNAS
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 16/2012 Arbets- och miljömedicin Lund World Spirometry Day Lund 2012-06-30 Kerstin Kronholm Diab Regionmiljösköterska Arbets- och miljömedicin 2012-12-20 Kön med intresserade personer ringlade
Läs merFörbättringsområde KOL
Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad
Läs merStatistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2014
Beskrivning av statistiken 2016-09-19 HS0106 1(8) Statistik och jämförelser Ellen Lundqvist Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2014 HS0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter
Läs merKVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL
KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN
Läs merNationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet
Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merLöften till cancerpatienter Resultatredovisning. Hudmelanom
Löften till cancerpatienter Resultatredovisning Hudmelanom November 2017 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Regionala processledarens kommentar... 3 LÖFTE 1... 6 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Primärvård i framkant
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Primärvård i framkant Om en stund har ni fått svar på Vad är PrimärvårdsKvalitet? Hur är en kvalitetsindikator uppbyggd? Vad kan PrimärvårdsKvalitet
Läs mer2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Susanne Ekedahl Primärvårdens FoU-enhet 2004:4 Författare:
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merIntroduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab
Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts
Läs merResultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04
Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell
Läs merÄldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)
Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi
Läs mermedrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Dr Per Stenström Specialist i Allmänmedicin
medrave4 Användarmanual Luftvägsregistret Guide för att rapportera in patienter till Luftvägsregistret via medrave4. medrave4 Primärvård samlar verksamhetsdata från ert befintliga journalsystem, analyserar
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2015
2017-10-18 1(9) Avdelningen för statistik och jämförelser Lena Johansson Kvalitetsdeklaration Statistik om spädbarnsföräldrars rökvanor 2015 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar
Läs merProblem med analyser av EQ-5D data. Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam
Problem med analyser av EQ-5D data Philippe Wagner Tomasz Czuba Jonas Ranstam Tänkte prata om Vad är EQ-5D? Hur analyseras EQ-5D data? Kort repetition av t-testet T-testet och EQ-5D data Kort repetition
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-09-20 Vårdcentralen Åby Klinik Norrköping Ort Fredrik Svensson Inspektörer Kerstin Ermebrant Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merFordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut
Läs merVård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma
Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Många vårdcentraler uppger sig ha team för behandling av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) men följsamheten till vårdprogram
Läs merRapport över granskning avseende privata vårdgivare. Jämtlands läns landsting 2003
Rapport över granskning avseende privata vårdgivare Jämtlands läns landsting 2003 1 INLEDNING...3 1.1 Uppdrag...3 1:2 metod...3 2 GRANSKNING...3 2.1 Rutin privat vårdgivare...3 2:2 Rutin landstingets kansli...4
Läs merResultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor
171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Vårgårda vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-25 Datum Vårgårda Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS
Läs merRökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar.
Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Studie gjord på Leksands Vårdcentral under åren 2008-2012. Annelie Birkeholm, ST-läkare,
Läs merGranskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm
Granskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm Stockholm, 2011 Författare: Anna Fernqvist, ST läkare Carema vårdcentral Södermalm Vetenskaplig
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merStrösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27
Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan 3 464 30 MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merCancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Läs merFör 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:
Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merGothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal
Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd
Läs merUtredning och behandling av blåsstörning
Namn Utredning och behandling av blåsstörning Personnummer Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till
Läs merFinns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?
Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare
Läs merPolitisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2008-12-04 Inledning Föreliggande dokument har utarbetats
Läs merSätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral
Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare:
Läs merEtiska aspekter inom ST-projektet
Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet
Läs merwww.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR
www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?
Läs merInstruktion för diagnossättning och uttag av ACG (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland
1 (5) Anders Ahlgren Margareta Ehnebom 2012-12-01 1 1 Rör ej!!! Börja skriva på nästa sida... Fel! Bokmärket är inte definierat. (Adjusted Clinikal Groups) i Västmanland 2 (5) 1 Bakgrund ACG är som case-mix
Läs merProvtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-05-09 Sundets Läkargrupp Klinik järred Ort Kerstin Ermebrant Inspektörer Roland Morgell Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merAnsträngningsutlösta andningsbesvär bland ungdomar på idrottsgymnasium
Ansträngningsutlösta andningsbesvär bland ungdomar på idrottsgymnasium CELADY-studien Henrik Johansson, PhD, leg. fysioterapeut/universitetslektor Akademiska sjukhuset/uppsala Universitet Ungdomar på
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merLungsjukdom. Vanlig differen,aldiagnos. Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg
2016 Lungsjukdom Vanlig differen,aldiagnos Ann Ekberg- Jansson Registerhållare Lu7vägsregistret Forskningschef Angereds Närsjukhus Göteborg Journal of asthma, DOI:10.3109/02770903.2016.1170139 KOL en folksjukdom
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skånes universitetssjukhus Klinik Thoraxkirurgiska kliniken Specialitet 2018-11-28 Lund atum Ort Mattias Karlsson, överläkare thoraxkirurgi Umeå
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Klinisk neurofysiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Klinik Klinisk neurofysiologi Specialitet 2018-11-27 Göteborg atum Ort Greta Gustafsson
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merFördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral
Fördjupad avtalsuppföljning Vidar vårdcentral Oberoende granskning avseende avtalsefterlevnad inom vårdval Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapport för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms
Läs merASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
Läs merFöljer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral?
ST-projekt VESTA Södra programmet 2012 Följer vi Stramas behandlingsrekommendationer vid impetigo på Salems Vårdcentral? Rania Hanna Chabo, ST-läkare i allmänmedicin Salems Vårdcentral 2012 Vetenskaplig
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:83 LS 0906-0522 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:18 av Tove Sander m.fl. (S) om personer med utvecklingsstörning och deras behov av hälso- och sjukvård Föredragande landstingsråd:
Läs mer