Rapport VESTA SP14. Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan
|
|
- Ida Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport VESTA SP14 Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan Av Michael Hedlund Vetenskaplig handledare Rune Lindqvist Klinisk handledare Kerstin Gustavsson Araya 1
2 Sammanfattning Bakgrund Astma är en kronisk sjukdom med en förekomst hos 6-10% bland den vuxna befolkningen. Underdiagnostisering, bristfällig behandling och uppföljning är vanligt. Kvalitetsindikatorer för astmavård specificerades av Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) Syfte Studiens syfte är att utifrån tre av SFAM:s kvalitetsindikatorer granska kvaliteten av astmavård för vuxna patienter (>18 år) vid vårdcentralen Familjeläkargruppen Odenplan (FLGO), samt att jämföra eventuella kvalitetsskillnader mellan patienters kön. Kvalitetsindikatorerna är; andelen patienter med diagnos astma, andel patienter med dokumenterad uppgift om rökvanor, och andelen patienter som har genomfört en spirometri. Metod Data insamlades genom en retrospektiv journalgranskning avseende patienter >18 år med astma (ICD10 kod J45), listade på FLGO, från datumet Utdataprogrammet RAVE användes för journalsökning i journalsystemet Medidoc. Av det totala antalet patienter med astma valdes 100 ut slumpvis. Journaluppgifter om rökning och spirometri eftersöktes med RAVE, samt manuellt. Resultat Andelen patienter >18 år med astma (813 patienter) var 7,3% av antalet listade patienter >18år (11067 patienter). Fler kvinnor än män hade diagnostiserats med astma; 8,2% respektive 6,2%, vilket var statistiskt signifikant. En patient exkluderades. Det fanns sökbar journaluppgift om rökning hos 26%, och i könsgrupperna hos 19% av män och 31% av kvinnor. Vidare fanns det uppgift om genomförd spirometri hos 17%, och i könsgrupperna hos 11% av män, och 21% av kvinnor. Dessa skillnader mellan könsgrupperna var ej statistiskt signifikanta. Slutsats Prevalensen av astma motsvarade vad som kan förväntas. Det fanns trender mot skillnader mellan könen i vårdkvalitet, som dock ej var statistiskt signifikanta. För män var prevalensen 2
3 av astma lägre, det fanns mer sällan uppgift om rökning, och gjordes mer sällan spirometri, än för kvinnor. Kvaliteten av astmavård vid FLGO når inte de nivåer som SFAM specificerar. MeSH-termer 1. Astma 2. Allmänmedicin, kvalitetsindikator 3. Uppföljning, vårdkvalitet 4. Kvantitativ journalgranskning, patientjournaler 3
4 Innehållsförteckning Bakgrund... sid 5-7 Syfte... sid 7 Frågeställning... sid 7 Material och metod...sid 7-9 Statistik...sid 9-10 Etiska överväganden...sid 10 Resultat...sid Diskussion...sid Styrkor...sid 15 Svagheter...sid 15 Implikationer...sid 16 Slutsats...sid 16 Referenser...sid Bilagor...sid 19 4
5 Bakgrund Astma är en kronisk sjukdom med en förekomst hos 6-10% bland den vuxna befolkningen i Sverige. Sjukdomen karakteriseras principiellt av kronisk luftvägsinflammation, samt överreaktivitet och spasm i luftrören, och följaktligen obstruktivitet i luftvägarna. Flera olika förvärrande och utlösande faktorer har identifierats, bland annat olika miljöberoende faktorer, till exempel olika allergener samt irritativa faktorer som kyla, starka dofter och ansträngning. Rökning påverkar astma negativt genom ökad inflammation och hyperreaktivitet, samt minskar effekten av behandling. Det finns även en ärftlig benägenhet att utveckla astma utan tydligt förekommande utlösande faktorer. (1-4, 11-15) Underdiagnostisering samt bristfällig behandling och uppföljning är vanligt. (3, 5, 7, 8) För att diagnostisera astma hos en patient bör en samlad klinisk bedömning göras avseende symptom och undersökningsfynd. Detta inkluderar en grundläggande utredning med genomförande av spirometri med reversibilitetstest, vilket kan göras på vårdcentraler, samt eventuella allergitest och provokationstest för misstänkt ansträngningsutlöst astma. Uppföljande symptomkartläggningar leder till förbättring av symptom, minskad sjukfrånvaro och färre försämringsepisoder. Uppföljning är viktigt för utvärdering av behandlingseffekt, och omfattar även regelbundet upprepad spirometri för objektiv mätning av lungfunktion.(3-6, 9) Kvalitetsindikatorer för astmavård för vuxna patienter specificerades av Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) , och reviderades , med stöd av Global Initiative for Asthma (GINA) och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för omhändertagande av astma. Se Tabell 1. Tabell 1. Kvalitetsindikatorer för astmavård enl. SFAM Indikatorer Hur mäts kvalitet? Standard Vilken nivå bör eftersträvas? 1. Andel patienter med diagnosen astma. 1. Svårt att ange nivå för enskild läkare, bör relatera till kollegor och patientpopulation. 2. Andel som har sökt akut/oplanerat för astma. 2. < 10% 5
6 Indikatorer Hur mäts kvalitet? 3. Andel där rökning har dokumenterats på sökbart sätt. Standard Vilken nivå bör eftersträvas? 3. > 75% 4. Andel som har inhalationssteroid. 4. > 60% 5. Andel som har kontrollerats med spirometri. 5. > 50% Det finns effektiv behandling framför allt i form av inflammationsdämpande inhalerade kortikosteroider samt luftrörsvidgande betareceptor-agonister, samt förebyggande åtgärder till exempel vaccination, rökavvänjningsrådgivning m.m. Målet med behandling är att åstadkomma symptomfrihet, begränsa påverkan på patienters liv och livsstil, och att förhindra framtida komplikationer med irreversibla besvär. Farmakologisk behandling, och uppföljning av astma är i princip oberoende av eventuella förekommande utlösande faktorer samt vilken symptombild som dominerar. Däremot kan intensiteten i behandling och uppföljning variera. (3-6) Undermålig kvalitet av astmavård bidrar till negativa begränsningar och större sjukdomsupplevelse i patienters liv, samt ökar risken för irreversibla luftvägsproblem senare i livet (10). Avsaknad av diagnostisering utgör ett första hinder för behandling varför en diagnosförekomst hos vårdcentralens listade patienter som är jämförbar med nationellt genomsnitt borde kunna förväntas, beroende på demografin hos patientgruppen. På grund av röknings negativa inverkan på astma och dess behandling bör rökvanor dokumenteras och rådgivning samt rökavvänjning bör erbjudas (11-15) Patienter som erbjuds regelbunden uppföljning upplever bättre kontroll över sina astmasymptom, färre episoder med förvärring, och mindre begränsning och påverkan av sjukdomen i sina liv. (3-6, 9) För att bidra till utvärdering av effekten av behandling och identifiera eventuell asymptomatisk lungfunktionsförvärring bör spirometri genomföras en gång årligen, i samband med uppföljning av patienters symptomgrad. (3-5, 16-18) 6
7 Då det idag är okänt hur kvaliteten av astmavården är för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan, avser denna studie att utvärdera eventuella brister, som efter åtgärdande skulle kunna bidra till högre vårdkvalitet. Syfte Studiens syfte är att utifrån tre av SFAM:s kvalitetsindikatorer granska kvaliteten av astmavård för vuxna patienter (>18 år) vid FLGO, samt att jämföra eventuella skillnader i vårdkvalitet mellan patienters kön. Frågeställning Med utgångspunkt från SFAM:s kvalitetsindikatorer för astma, avseende vuxna patienter (>18 år) listade på Familjeläkargruppen Odenplan från fram till ; 1. Hur stor andel har diagnosen astma (diagnoskod ICD10 J45)? 2. För hur stor andel av patienter med diagnosen astma finns det dokumenterad sökbar uppgift om rökvanor i deras journal under två år före ? 3. För hur stor andel av patienterna med diagnosen astma finns det dokumenterad uppgift om genomförd spirometri i deras journal under två år före ? 4. Föreligger det skillnader mellan andel män respektive kvinnor avseende fråga 1-3? 5. Uppfyller utfallet i fråga 2-3 SFAM:s kvalitetsindikatorer? Material och metod Den demografiska sammansättningen av populationen av listade patienter vid FLGO är varierad och omfattar samtliga åldersgrupper. Det totala antalet listade patienter >18 år var patienter vid datum Antalet listade män var 4647 (42%) och antalet kvinnor var 6420 (58%) Vid vårdcentralen finns sex heltidsarbetande specialister i allmänmedicin, samt tre ST-läkare. FLGO är en centralt belägen vårdcentral i en socioekonomiskt välmående centralt belägen stadsdel i Stockholm. Det finns en relativt liten population som utgörs av invandrargrupper, varför kulturella och språkliga svårigheter kan antas bidra i mindre utsträckning till att inte åstadkomma hög kvalitet av vård eller hög samstämmighet mellan vårdutövare och patient. Populationen är generellt sett socioekonomiskt välmående, med hög utbildningsnivå. Däremot kan det misstänkas att astma borde förekomma i högre utsträckning än i mindre urbana miljöer, vilket har påvisats tidigare 7
8 (1, 4). Vid FLGO fanns erfaren mottagningssköterska tillgänglig på vårdcentralen för genomförande av spirometri. Astmakontroller utförs av läkare, och ej av astma-/kolsköterska. Vårdkvalitet studerades genom en kvantitativ studie utifrån de tre kvalitetsindikatorerna ovan. Data insamlades genom en retrospektiv journalgranskning avseende alla patienter äldre än 18 år, som fortfarande var listade på FLGO, med diagnosen astma (ICD10 kod J45), från datumet då SFAM formulerade kvalitetsindikatorer för astma, till och med Utdataprogrammet RAVE användes för journalsökning i vårdcentralens journalsystem Medidoc för att hämta uppgifter om alla de patienter >18 år som har diagnosen astma. Antalet patienter med denna diagnos översteg 100, som bedömdes vara det antal som rymdes inom denna studies ramar, varför 100 patienter slumpvis valdes ut med hjälp av Excels slumpfunktion. Journalsökning skedde med hjälp av RAVE avseende dokumenterad uppgift om rökning och genomförd spirometri under en bestämd tidsperiod om de två senaste åren före datumet Patienter inom hemsjukvården exkluderades då de kan ha hinder för att genomföra spirometri, samt även avlidna patienter och de patienter som ej längre var listade vid FLGO. Inga övriga patienter exkluderades då till exempel komorbiditet och språksvårigheter inte bör utgöra hinder för patienternas astmavård. Startdatumet för listade patienter sattes som eftersom SFAM då formulerade kvalitetsindikatorer för astma. Tidsintervallet om två år före denna journalgransknings genomförande , avseende genomförd spirometri och uppgift om rökning, bestämdes för att tillåta viss flexibilitet avseende rekommenderad årlig uppföljning av patienters astma. För de patienter där det inte fanns en dokumenterad sökbar uppgift om rökning eller genomförd spirometri lästes journalen manuellt för att undersöka om dessa uppgifter fanns dokumenterade i löpande journaltext, men ej var sökbara via valt utdataprogram. Journalen lästes därefter manuellt avseende eventuell remittering till astmamottagning eller motsvarande, i de fall där det inte framgick uppgift om genomförd spirometri från den löpande journaltexten. I de fall som remittering hade skett redovisades dessa patienter som att spirometri är utförd, då detta görs rutinmässigt vid dessa mottagningar. Detta gällde även för de patienter där det framkom i löpande journaltext att en spirometri är planerad men ej är genomförd. 8
9 Matriser för data redovisas i Tabell 2 och 3. Antal listade patienter med astma redovisas i sin helhet och könsvis, samt som en andel av antalet listade patienter och som en andel av respektive kön. Genomförd spirometri redovisas som antalet patienter i helhet som JA (1+3), och könsvis som män JA (1) eller NEJ (2), och kvinnor JA (3) eller NEJ (4). Uppgift om rökning redovisas som antalet patienter i helhet JA (1+3), och könsvis som män JA (1) eller NEJ (2), och kvinnor JA (3) eller NEJ (4). Resultaten jämförs med SFAM:s rekommendationer (Tabell 1) för att avgöra kvalitetsnivå. Fråga 1 kan inte jämföras med SFAM:s kvalietsindikatorer då det inte finns en specificerad kvalitetsnivå eftersom prevalensen varierar med lokala demografiska aspekter, läkarspecifika faktorer med mera. Tabell 2. Matris för sammanställning av data från journalsökning avseende patienter med diagnosen astma, vid en studie av vårdkvalitet hos patienter med astma, vid FLGO Patienter med diagnosen astma Antal i helhet (N) Andel av totala antalet listade patienter (%) Könsvis redovisning av patienter med astma Antalet kvinnor och män (N) Andelen kvinnor och män av totala antalet kvinnor resp. män (%) Tabell 3. Matris för sammanställning av data från journalsökning avseende uppgift om genomförd spirometri och uppgift om rökning, vid en studie av vårdkvalitet hos patienter med astma, vid FLGO Totalt antal patienter Män Kvinnor JA JA NEJ JA NEJ Genomförd spirometri Uppgift om rökning Statistik 9
10 Data kodades med nummer, sammanställdes och behandlades i datorprogrammen Microsoft Office Excel och PAST. Data utgjordes inledningsvis av nominaldata och skillnader mellan grupper analyserades för statistisk signifikans genom Chi2-test i PAST (fråga 1-4). För grupper mindre än fem valdes Fischers exakta test. Vid jämförelse av resultat med de av SFAM rekommenderade kvalitetsnivåerna (intervalldata) signifikanstestades eventuella skillnader med one sample T-test i PAST (fråga 5). Etiska överväganden Det förelåg flera etiska risker vid genomförandet av denna studie. Insamlingen av data innebar ett integritetsintrång i patienternas journaler eftersom den inte föranleddes av en vårdkontakt. Studien innebar också en granskning av kollegors vårdutövande. Förvaringen av data var ett riskinnehållande problem. De etiska riskerna minskades genom att data kodades och således kunde ingen patient eller kollega identifieras i studien, samt att endast relevanta journaluppgifter iakttogs och lästes. Patienter och kollegor informerades genom skriftliga anslag (Bilaga 1), respektive muntlig information om studien, efter verksamhetschefens godkännande. Data förvarades inlåst och oåtkomligt för obehöriga, samt förstörs efter studiens avslutande. De möjliga förbättringar för kvaliteten av vården som studien eventuellt kommer att identifiera bedömdes överväga de etiska dilemman och risker som har uppstått. Resultat 1. Hur stor andel har diagnosen astma (diagnoskod ICD10 J45)? Antalet vuxna patienter med diagnosen astma var 813, och andelen patienter med astma av det totala antalet listade vuxna patienter uppgick således till 7,3%. Av det totala antalet män respektive kvinnor var andelen män med astma 6,2% och andelen kvinnor 8,2%. Se Tabell 4. Av astmapatienterna var 289 män, och 524 kvinnor, vilket motsvarar en inbördes fördelning av män om 36%, och kvinnor om 64%. Av patienterna med astma valdes 100 ut slumpvis. Av dessa exkluderades en patient på grund av pågående hemsjukvård, enligt exklusionskriterierna för studien. Av 99 patienter var 37 män och 62 kvinnor. 10
11 Tabell 4. Översikt av antal listade vuxna patienter, antal och andel patienter med astma, och antal och andel vuxna män och kvinnor med astma vid datum , vid en studie av vårdkvalitet hos patienter med astma, vid FLGO Antal listade patienter >18 år, N Antal listade män >18 år, N (andel av totala antalet listade patienter %) Antal listade kvinnor >18 år, N (andel av totala antalet listade patienter %) Antal listade patienter >18 år med astma, N (andel av totala antalet listade patienter %) Antal män >18 år med astma, N (andel av totala antalet listade män %) Antal kvinnor >18 år med astma, N (andel av totala antalet listade kvinnor %) 4655 (42%) 6412 (58%) 813 (7,3%) 289 (6,2%) 524 (8,2%) 2. För hur stor andel av patienter med diagnosen astma finns det dokumenterad sökbar uppgift om rökvanor i deras journal? Vid sökning i journalen med hjälp av utdataprogrammet RAVE avseende sökbar uppgift om rökvanor under de senaste två åren fanns detta hos 26 patienter (26%). Av dessa var sju män (19% av antalet män med diagnos astma) och 19 kvinnor (31% av antalet kvinnor med diagnos astma). Dessutom fanns en manlig patient och två kvinnliga patienter med dokumenterade rökvanor i löpande journaltext som inte var sökbara med RAVE. Om man även inkluderar dessa patientjournaler uppgick andelen av respektive antal män och kvinnor till 22% hos män och 34% hos kvinnor. Se Figur För hur stor andel av patienterna med diagnosen astma finns det dokumenterad uppgift om genomförd spirometri i deras journal? 11
12 RAVE kunde inte genomföra sökning avseende spirometri. Vid manuell genomläsning fanns uppgift om genomförd spirometri hos 12 patienter (två män och tio kvinnor). Vidare hade fem patienter (två män och tre kvinnor) remitterats till annan klinik där spirometri hade utförts. Det totala antalet patienter med uppgift om genomförd spirometri var 17 (17%). För män fanns det uppgift om genomförd spirometri hos 11%, jämfört med 21% av kvinnorna. Se Figur 1. Slumpvist utvalt antal patienter med diagnos astma (99 patienter; 37 män och 62 kvinnor) Befintlig journaluppgift om rökvanor 29 patienter (29% av antalet patienter med diagnos astma) Befintlig uppgift om genomförd spirometri 17 patienter (17% av antalet patienter med diagnos astma) 8 män 21 kvinnor 4 män 13 kvinnor (22% av antalet män med astma) (34% av antalet kvinnor med astma) (11% av antalet män med astma) (21% av antalet kvinnor med astma) Figur 1. Antal patienter med diagnos astma, antal och andel patienter med befintlig journaluppgift om rökvanor och genomförd spirometri mellan datum och , samt antal och andel män och kvinnor med journaluppgift om rökvanor och genomförd spirometri mellan datum och , vid en studie av vårdkvalitet hos patienter med astma, vid FLGO. 4. Föreligger det skillnader mellan andel män respektive kvinnor avseende fråga 1-3? Fler kvinnor än män har diagnostiserats med astma; 8,2% jämfört med 6,2% (p-värde 9,3E - 5). Det kan noteras en trend mot att skillnader i vårdkvalitet föreligger mellan könen där det för män mer sällan finns dokumenterad uppgift om rökning (p-värde 0,2), och mer sällan görs en spirometri (p-värde 0,27). Dessa skillnader är dock ej statistiskt signifikanta. 5. Uppfyller utfallet i fråga 2-3 SFAM:s kvalitetsindikatorer? 12
13 Kvaliteten av astmavård vid FLGO når inte de nivåer som SFAM specificerar, varken avseende uppgift om rökvanor (p-värde 1,2E-13) eller genomförd spirometri (p-värde 3,5E- 16). Dessa skillnader är statistiskt signifikanta. Se Tabell 5. Tabell 5. Jämförelse mellan erhållna studieresultat vid en studie av vårdkvalitet hos 99 slumpvis utvalda patienter med astma, vid FLGO, och den kvalitetsnivå som specificeras av SFAM, samt den förväntade storleken på patientgrupper som krävs för att uppfylla SFAM:s rekommendationer Uppgift om rökvanor FLGO (N) Förväntad gruppstorlek vid SFAM:s rekommendation om 75% (N) Signifikans one sample T-test Antal patienter P=1,2E-13 Män 8 28 Kvinnor Genomförd spirometri FLGO (N) Förväntad gruppstorlek vid SFAM:s rekommenderade nivå om 50% (N) Signifikans one sample T-test Antal patienter P=3,5E-16 Män 4 19 Kvinnor Diskussion Andelen patienter med diagnos astma (7,3%) motsvarade vad som kunde förväntas enligt befintlig statistik från resultat i övriga publicerade studier och demografiska undersökningar (6-10%). Könsfördelningen bland patienter med diagnos astma (36% män och 64% kvinnor) vid FLGO motsvarade i stort könsfördelningen bland listade patienter (42% män och 58% kvinnor), med en högre andel kvinnliga patienter, Det förelåg dock skillnad mellan könen i prevalens av astma med 6,2% hos män och 8,2% hos kvinnor (p-värde 9,3E -5). En sådan skillnad finns inte bekräftad i studier, eller är allmänt känd. (1, 4) 13
14 Andelen patienter som hade dokumenterade rökvanor (29%) var mycket lägre än de av SFAM rekommenderade nivåerna (75%) (p-värde 1,2E -13). SFAM:s kriterium avseende dokumentation av rökvanor specificerar att uppgiften ska vara sökbar. Som ju påvisats i denna studie, och som misstänktes innan dess genomförande, förekom dokumentation i patientjournaler med uppgift om rökvanor som inte var sökbar med korrekt sökord. Det kan hävdas att den viktigaste delen var gjord, nämligen att ta upp rökning i konsultationen i sammanhanget av en astmakontroll, men att det inte hade dokumenterats på ett sökbart sätt. Frågan är om detta är tillfredsställande. I de fall en patient följs av samma läkare som känner patienten sedan längre tid kan hävdas att läkaren därmed känner till patientens rökvanor och att det därmed är mindre viktigt att uppgiften är sökbar. Som nämnts ovan påträffades flera gamla uppgifter om rökvanor, äldre än två år, vilket kan tyda på att läkaren känner till sin patients rökvanor, eller att rökvanor tas upp men inte dokumenteras då de ej har förändrats från tidigare. Samtidigt kan det vara av nytta för annan fast och tillfällig personal, för kvalitetsgranskningar och statistiska underlag, samt för att underlätta för och påminna patienternas ordinarie läkare, att dokumentation skett konsekvent och korrekt. Rökning är ju inte en oföränderlig vana varför uppgiften bör uppdateras. Det förelåg en trend mot skillnad mellan grupperna där en ej statistiskt signifikant större andel kvinnor än män hade dokumenterad uppgift om rökvanor (p-värde 0,20). I Sverige är det endast marginellt fler kvinnor än män som röker (19), varför det inte borde finnas anledning att fråga kvinnliga patienter om rökvanor i högre utsträckning än manliga. Andelen som genomfört spirometri (17%) var också avsevärt lägre än SFAM:s rekommenderade nivå (50%) (p-värde 3,5E-16), och även avseende detta noterades en trend mot ej statistiskt signifikanta skillnader mellan könen (p-värde 0,27). Kvinnor hade dubbelt så ofta genomfört spirometri som män (21% respektive 11%). Inom respektive könsgrupp var det vanligare att det förekom uppgift om rökvanor än att spirometri hade gjorts. Detta kan möjligtvis förklaras av att spirometrier är tids- och resurskrävande utredningar, samt att man inte ansett att det förelåg behov för spirometri hos väl behandlade och asymptomatiska patienter, trots gällande rekommendationer. Det är oklart varför kvaliteten av astmavård ej når rekommenderade nivåer, och vad som ligger bakom de skillnader och trender som har påvisats. Det kan bero på bristande 14
15 dokumentation där diagnosen astma ej registrerats som besöksorsak, men kan även förklaras av att man väljer att öka intensiteten i uppföljning baserat på patientens symptom, vilket förvisso är delvis acceptabelt. Med detta menas att patienterna vid FLGO upplevs som väl behandlade och att de som har god astmakontroll baserat på symptomatologi ej anses behöva uppföljning. Möjligtvis har kvinnliga patienter mer besvär, är mer informerade och motiverade till att söka till läkare för astmakontroll, eller ställer större krav på utredning vid en kontroll. Tvärtom kan manliga patienter i högre grad förneka sina symptom, eller ha mindre symptom tack vare bättre behandling. Studien hade inte som syfte att identifiera orsaker till skillnader varför ingen förklaring kan ges. Inom ramen för Vetenskap och Evidens för ST-läkare i Allmänmedicin (VESTA), finns det två liknande studier av vårdkvalitet hos astmapatienter, som gjordes gjorts 2010 samt Dessa studier visade också att kvaliteten vid de studerade vårdcentralerna inte motsvarade SFAM:s rekommendationer avseende de ovanstående kvalitetsindikatorerna, men studierna hade inte jämfört mellan män och kvinnor. (20, 21) I övrigt kan inga publicerade studier eller övrig litteratur identifieras som skulle ge stöd åt de trender mot skillnader mellan könen som påvisats i denna studie. Iakttagelser Vid genomläsning av journalen avseende uppgift om spirometri fanns flera patienter där diagnoskoden astma J45 satts inledningsvis i ett utredningsskede, men där efterföljande spirometri sedan ej visat uppfyllda diagnostiska kriterier för astma. Diagnoskoden kan i journalsystemet inte tas bort. Vidare fanns flera patienter som fått diagnosen astma utan att ha genomfört en spirometri och utan att en sådan hade planerats. Vid sökning i och genomläsning av patienternas journaler avseende uppgift om rökning påträffades flertalet gamla uppgifter om rökning (äldre än två år). Vidare analys av dessa iakttagelser ingick inte i studiens syfte. Styrkor Uppgifter om rökvanor och genomförd spirometri är objektiva och mätbara parametrar som är oberoende av individuell tolkning eller variation. Det finns även tydliga rekommendationer från SFAM avseende lämpliga kvalitetsnivåer, vilket underlättade för tolkning och jämförelse av resultat. Data inhämtades både med hjälp av RAVE men även manuellt vilket ökade 15
16 tillförlitligheten. Den valda tidsperioden om två år möjliggjorde viss flexibilitet där vissa patienter annars kunde ha missats då deras astmakontroll kunde ha ägt rum marginellt mer sällan än årligen. Svagheter Antalet patienter som studerades var relativt litet och skillnaderna mellan grupperna var ej statistiskt signifikanta, vilket kan bero på bristande power i studien på grund av för litet antal inkluderade patienter. Resultaten är inte relevanta för primärvården i stort då urvalet är litet och då endast en vårdcentral ingår i studien. Med anledning av gällande regler för vården i Stockholms län fanns möjligheten att patienter följs av andra läkare eller mottagningar utan att vetskapen om detta har framkommit till FLGO. Dessutom kan själva diagnostiseringen av astma ha skett alltför lättvindigt och föranlett ett falskt positivt resultat i prevalens. Detta i sin tur kan medföra bristande uppföljning avseende spirometri och uppföljande kontroller, eftersom patienter med falsk diagnos sannolikt har mindre symptom och besvär och således är mindre benägna att söka vård. Korrekt diagnostisering är grundläggande för identifiering av astma och vidare behov av uppföljning med spirometri och dokumentation av rökvanor, bland annat. Implikationer Studiens resultat påvisade möjliga brister i kvaliteten av astmavård och kan vara användbara lokalt vid FLGO för att förbättra för astmapatienter. Presentation av resultat kan föranleda ett strukturerat förbättringsarbete med ökad uppmärksamhet på astmapatienter och deras behov av uppföljning och tydlig dokumentation. Framtida studier Framtida studier skulle kunna undersöka om resultaten av denna studie har lett till en förbättring i vårdkvaliteten, samt att även studera vårdkvaliteten avseende övriga kvalitetsindikatorer för astma enligt SFAM. Att utröna orsakerna till de påvisade skillnaderna i kvalitet vore också ett värdefullt syfte för framtida studier. Slutsats 16
17 Andelen patienter med diagnosen astma vid FLGO motsvarar den nivå som kan förväntas. Andelen patienter som har dokumentation om rökvanor samt har genomfört spirometri understiger markant de av SFAM rekommenderade nivåerna. Det föreligger ej signifikanta skillnader mellan könsgrupperna avseende vårdkvalitet för astma. Referenser 1. Rönmark E, Lundbäck B. Epidemiologi - Astma bland vuxna. I: Astma hos vuxna. Förekomst, sjukdomsbild, diagnostik och behandling. Red. Larsson K. SLMF; Hjärtlungfonden; AstraZeneca. ISBN Tattersfield A.E. et al, Asthma. Lancet 2002;360(9342): Global Strategy for Asthma Management and Prevention, Global Initiative for Asthma (GINA) 2012, Tillgänglig från: 4. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 2004 (under pågående omarbetning 2014), Tillgänglig från: 6_ pdf 5. Information från Läkemedelsverket Supplement 1:2007, Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation vid astma Tillgänglig från: rekommendationer/behandlingsrekommendation---listan/astma/ 6. Selroos O. et al, Asthma control and steroid doses 5 years after early or delayed introduction of inhaled corticosteroids in asthma: a real-life study. Respiratory Medicine (2004) 98, Rabe K.F. et al, Clinical management of asthma in 1999: the asthma insigh europé (AIRE) study. Eur Respir J 2000;16: Partridge M.R. et al, Attitudes and actions of asthma patients on regular maintenance therapy: the INSPIRE study. BMC Pulmonary medicine 2006;6:13 17
18 9. Van Ganse E. et al, Persistent asthma: disease control, resource utilisation and direct costs, Eur Respir J 2002;20: Gibson P.G., Monitoring the patient with asthma: an evidence-based approach. J Allergy Clin Immunol 2000;106: Chaudhuri R. et al. Cigarette smoking impairs the therapeutic response to oral corticosteroids in chronic asthma. Am J Respir Crit Care Med 2003; 168(11): Pedersen S.E. et al, Determinans of response to fluticasone propionate and salmeterol/fluticasone propionate combination in the Gaining Optimal Asthma Control study. J Allergy Clin Immunol 2007;120: Thomson N.C. et al, Asthma and cigarette smoking. Eur Respir J 2004;24(5): Lazarus S.C. et al, National Heart Lung and Blood Institute s Asthma Clinical Research Network, Smoking affects response to inhaled corticosteroids or leukotriene receptor antagonists in asthma. Am J Respir Crit Care Med 2007 Apr 15;175(8): Chaudhuri R. et al, Effects of smoking cessation on lung function and airway inflammation in smoker with asthma. Am J Respri Crit Care Med 2006 Jul 15;174(2): VISS, Astma hos vuxna 1996 (2014). Tillgänglig från: British Thoracic Society, Scottish Intercollegiate Guidelines Network, British Guideline on the Management of Asthma 101 A national clinical guideline, 2008 (2012). Tillgänglig från: Oei S.M. et al, Effect of spirometry and medical review on asthma control in patients in general practice: A randomized controlled trial. Respirology (2011) 16, SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), 2013.Tillgänglig från CEFAM, Schlüter M. Kontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral (kvalitetsstudie),
19 Tillgänglig från: CEFAM, Safaa W. Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral, Tillgänglig från: 19
20 Bilaga 1 Patientinformation Vi vill informera våra patienter om att det under 2014 genomförs en studie vid Familjeläkargruppen Odenplan för att granska kvaliteten av vården för de patienter som har astma. Studien innebär att vissa uppgifter kommer att inhämtas från patientjournaler och därefter sammanställas. Alla uppgifter inhämtas av behöriga och anställda personer med tystnadsplikt. Alla uppgifter kommer att sammanställas och redovisas anonymt och kommer ej att kunna härledas till enskilda patienter. Vid eventuella frågor och synpunkter, eller om du som astmapatient inte vill att din journal ska granskas, ombeds du ta kontakt med verksamhetschef Dr Anders Loohagen, eller ST-läkare Dr Michael Hedlund som är ansvarig för studien. 20
Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merSpirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom
Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom En journalstudie på Järna VC Matti Yacob, ST-läkare, Järna VC Handledare: Dr Rune Lindqvist Specialistläkare, i allmänmedicin,
Läs merAstma Back to basics. Mikael Lundborg
Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare
Läs merVård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merDen Borttappade Patienten
Den Borttappade Patienten Hur KOL diagnostiseras, behandlas och följs upp på Ektorps Vårdcentral Karin Tiger, ST-läkare, Ektorps Vårdcentral Klinisk handledare: Lena Bäckström, spec. i allmänmedicin Ektorps
Läs merKontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral
Rapport VESTA Kontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral en journalstudie utifrån SFAM:s kvalitetsindikatorer Minna Schlüter, ST-läkare Luna vårdcentral Nov 2012 minna.schlueter@sll.se Vetenskaplig
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merOmhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral
VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen
Läs merAllergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Läs merFörbättring av spirometrikvalitet genom kvalitetskriterier och utbildning?
Förbättring av spirometrikvalitet genom kvalitetskriterier och utbildning? SpiroQual spirometrikvalitet i primärvården i LiV (Landstinget i Värmland) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merBeslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning
8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merPrognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%
Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs mer3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.
3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av
Läs merInförande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN
Vrinnevisjukhuset i Norrköping, VIN Anna Bergqvist, Spec.sjuksköterska Införande av rutiner för hantering och dokumentation av perifer venkateter på Kirurgiska kliniken VIN Bakgrund Perifer venkateter,
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?
På astmafronten något nytt? Astmaepidemiologi Prevalens 8-10% 800000 individer 50% lindring sjukdom Incidens högst i småbarnsåldern (10/1000/år) men sjunker till 2/1000/år från yngre medelålder Mortalitet
Läs merUtredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral
Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,
Läs merCertifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne
Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården
Läs merluftvägsregistret Årsrapport 2015
luftvägsregistret Årsrapport 2015 Årsrapport 2015 Luftvägsregistret Författare Alf Tunsäter Docent, Överläkare Lung- och Allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus, 221 85 Lund alf.tunsater@med.lu.se
Läs merUTREDNINGSINSTITUTET
September år 2010 UTREDNINGSINSTITUTET Astma- och Allergiförbundets kartläggning över astmavården i fem län/regioner En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Astma- och Allerigförbundet.
Läs merTandvårdsutbudet i Örebro län 2009
Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7
Läs merHosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?
Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merPolitisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2008-12-04 Inledning Föreliggande dokument har utarbetats
Läs merMätning av kväveoxid. Klinikerns dilemma. Utandat kväveoxid - eno. eno Con förelsäning Allergistämman 2012 Björn Ställberg Gagnefs vårdcentral
Mätning av kväveoxid Klinikerns dilemma Beror symtomen på astma? Är patientens astma välkontrollerad? Skall medicineringen justeras? Utandat kväveoxid - eno Korrelerar med graden av eosinofil inflammation
Läs mer2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Susanne Ekedahl Primärvårdens FoU-enhet 2004:4 Författare:
Läs merHandläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie
Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,
Läs merAllmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.
Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012
Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merBästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson
2014-02-03 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsbehandling vid astma Bästa omhändertagande 2014-01-20 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk
Läs merVad är astma? Astma är den vanligaste långtidssjukdomen hos barn. Ungefär fem procent av finländska barn har astma. Åldern när man insjuknar kan variera, symtomen kan vara årtidsbundna eller året runt.
Läs merDiagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral
Diagnostik och behandling av okomplicerade nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor i fertil ålder på Bredängs Vårdcentral Författare Forskningshandledare Klinisk Handledare Lilia Furmanova, ST-läkare i Allmänmedicin
Läs merNya behandlingsschema de senaste åren
Nya behandlingsschema de senaste åren Practall, 2008 ERS Task Force Report on Preschool Wheeze, 2008 GINA om astma hos förskolebarn, 2009 BLF:s sektion för barn och ungdomsallergologi, augusti 2009 Behandlingsrekommendationer
Läs merNO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??
NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merMånadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL
1 (7) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Sept-okt 2012 Månadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merSamverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland
Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merAstma- och KOL-behandling
2011-03-22 Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Astma- och KOL-behandling Eva Wikström Jonsson Medlem i Sthlms Läns Läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar Biträdande överläkare,
Läs merLuftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier
Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merStyrelsen för utbildning 2014-09-24
Förslag till beslut Dnr: 1-493/2013 Sid: 1 / 1 Universitetsförvaltningen Avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer Philip Malmgren, handläggare Pierre Lafolie, Universitetslektor, överläkare
Läs merProvtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?
VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merHanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad
Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Överlevnad hos personer med svår alfa-1-antitrypsinbrist (PiZZ) Tidigare studier av AAT bristens naturalförlopp har varit få och omfattat främst
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merMätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv
Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-
Läs mer2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral
2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral Mattias Schmidt, ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Anna Nager, MD, PhD
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merHur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?
VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk
Läs merHur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merdiagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås
KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merHur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?
Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården? Nationella ehälsodagen 2014-10-22 Lotti Barlow Niklas Eklöf 2014-10-27 Socialstyrelsens
Läs merUppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral
Uppföljning av patienter med typ 2- diabetes på Lina hage vårdcentral Rabei Jalil ST-läkare i allmänmedicin Capio vårdcentral Lina Hage Augusti 2014 Vetenskaplig handledare : Vetenskaplig handledare :
Läs merUppfyller vi kvalitetsindikatorerna för ett gott omhändertagande av patienter med astma?
2015-01-23 RAPPORT VESTA Uppfyller vi kvalitetsindikatorerna för ett gott omhändertagande av patienter med astma? En retrospektiv journalstudie på Tranebergs vårdcentral Jens Wagner ST-läkare Tranebergs
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merC) Vetenskaplig artikel - Apotekare - 22 Maj (11 frågor)
C) Vetenskaplig artikel - Apotekare - 22 Maj (11 frågor) Farmaceutisk Vetenskap Exam held on: 2018-05-22 (16:00 17:00) Name Code: Exam description Läs den vetenskapliga artikeln och svara sedan på de tillhörande
Läs merVad gav spirometrin?
Vad gav spirometrin? Frida Lunde, ST-läkare vid Munkfors Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Mats Arne, med dr, sjukgymnast Klinisk handledare: Marie-Louise Mauritzon, distriktsläkare, länssamordnande
Läs merDeltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera
Pär Gyllfors Allergolog, Med dr. Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera 1 House dust mite control measures for asthma ( Review) Gøtzsche PC,
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merStabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Läs merSlutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige
Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som
Läs merBilaga Ersättning 2015
Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merKLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå
KLOKA LISTAN KOL 1810-18.50 18.10 Michael Runold Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå 18.25 Eva Vikström Jonsson KOL-läkemedel på kloka listan. Varför finns vissa
Läs merHälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!
Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för
Läs merBehandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården
Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Projektarbete KOL i Östervåla Johan Johansson ST-läkare i allmänmedicin Dr Hans-Erik Johansson handledare Sammanfattning
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs mer