Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral"

Transkript

1 Sätter vi ut Metformin vid nedsatt njurfunktion? En studie på Spånga vårdcentral Malin Arvidsson, ST-läkare, Spånga vårdcentral Februari 2013 Vetenskaplig handledare: Teresa Saraiva Leao Klinisk handledare: Isabel Gustafson 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Rekommendationer avseende utsättning av metformin 4 Vad säger FASS? 4 Laktatacidos 5 Syfte 5 Frågeställning 5 Material och metod 5 Figur 1: flödesschema av studieprocessen. 7 Etiska överväganden 7 Resultat 8 Figur 2, Resultat av genomgång av de 100 äldsta metforminbehandlade patienterna på Spånga vårdcentral Diskussion 10 Patienter som varit på årskontroll Patienter som inte varit på årskontroll Studiens styrkor och svagheter 11 Slutsats 12 Referenser 13 2

3 Sammanfattning Bakgrund: Metformin är en vanligt förekommande behandling vid typ 2 diabetes. Laktatacidos är en allvarlig komplikation vid metforminbehandling hos patienter med sviktande njurfunktion. Läkemedelsverket rekommenderar utsättning av metformin vid egfr < 60 ml/min. Syfte: Att undersöka hur många av de 100 äldsta metforminbehandlade patienterna på Spånga vårdcentral som under 2011 hade ett egfr < 60 ml/min och hos hur många detta identifierades? Metod: Via Medrave identifierades de 100 äldsta patienterna som behandlades med metformin. Därefter gjordes en journalgenomgång för att se om det fanns uppgifter om vikt och kreatininvärde. Därefter noterades det hur många patienter som hade ett egfr < 60 ml/min och om detta identifierats av behandlande läkare. Resultat: Av de 100 äldsta metforminbehandlade patienterna hade 9 ett egfr < 60 ml/min. Hos 2 av dessa 9 patienter identifierades den sviktande njurfunktionen och metformin sattes ut. Av de 5 patienter med lägst egfr var 4 stycken kvinnor. Av dessa 4 kvinnor hade 3 varit på årskontroll för sin diabetes och uppgifter om vikt och kreatinin fanns angivet i patientjournal respektive laboratorielista. Det fanns således tillräcklig information för att kunna upptäcka den sviktande njurfunktionen. Gemensamt för dessa 3 kvinnor var att de alla hade relativt låg vikt och kreatinin inom normalt referensintervall. Slutsats: För att göra en bra bedömning av njurfunktionen bör man räkna ut egfr och inte endast förlita sig på kreatinin som mått på njurfunktionen. Resultatet tyder på att det är särskilt lätt at missa en sviktande njurfunktion hos äldre kvinnor med normal till låg vikt. MeSH-termer: Typ 2-diabetes, metformin, njurfunktion, patientjournaler. 3

4 Bakgrund Metformin är en vanligt förekommande medicinering vid tablettbehandlad diabetes. De flesta patienter med tablettbehandlad diabetes sköts via primärvården. En ovanlig men allvarlig komplikation vid metforminbehandling är så kallad laktatacidos (se bekrivning nedan)[1,2]. Försämrad njurfunktion ökar risken för laktatacidos [3]. Därför bör njurfunktionen hos metforminbehandlade patienter med diabetes följas noggrant. På Spånga vårdcentraler ska patienter med diabetes, enligt gällande rutin, få minst en diabeteskontroll per år av läkare och en kontroll per år av diabetessköterska. På Spånga vårdcentral sköter varje läkare sina diabetespatienter efter egna rutiner, en del av läkarna kallar sina patienter med diabetes till årskontroll, andra bokar in årskontroller i samband med att patienten hör av sig för receptförnyelse. Vid diabeteskontroller är det vanligt att man kontrollerar s-kreatinin och använder detta som mått på njurfunktionen. Rekommendationer avseende utsättning av metformin Läkemedelsverket gick 2009 ut för att påminna om att metfominbehandling är kontraindicerat redan lätt sänkt njurfunktion[2]. Detta efter att man fått in rapporter som kunde tyda på ett ökat antal fall av laktatacidos till följd av metforminbehandling. Läkemedelsverkets anger som riktlinje att metformin inte bör användas vid s-kreatinin överstigande 135umol/L hos män och 110 umol/l hos kvinnor [2,3]. Riksstämman 2009, sektionen för diabetologi, inleddes med ett föredrag där man belyste vikten av att inte enbart ta hänsyn till aktuellt s-kreatinin för att bedöma när metformin bör utsättas[4]. Man riskerar då att missa många metforminbehandlade patienter med njursvikt. Om man endast mäter s- kreatinin kan man få en till synes normal njurfunktion trots att glomerulär filtrationshastighet (GFR) är sänkt 5. Man påtalade vikten av att istället för s- kreatinin använda sig av estimerade glomerulära filtrationshastighet (egfr) som mått på njurfunktionen. Vad säger FASS? FASS, som är den mest använda samlingen för produktinformation när det gäller dosering av läkemedel, rekommenderar att kreatinin kontrolleras hos metforminbehandlade patienter med normal njurfunktion minst en gång om året och oftare vid sviktande njurfunktion. Metformin bör inte användas vid kreatininclerance < 60 ml/min.. 4

5 Laktatacidos Laktatacidos är en sällsynt, men allvarlig metabolisk komplikation med hög dödlighet som kan uppträda på grund av ackumulation av metformin[6,7]. Laktatacidos karakteriseras av acidotisk dyspne, buksmärtor och hypotermi följd av koma. Fall av laktatacidos finns beskrivna främst hos patienter med signifikant njursvikt. Risken för laktatacidos ökar vid kronisk njursvikt. Det föreligger också ökad risk för laktatacidos om metforminbehandlade patienter av olika skäl drabbas av akut njursvikt. Risken för akut njursvikt ökar vid tex dehydrering, överdosering eller användande av vissa andra läkemedel som tex NSAID och ACE-hämmare.. Då laktatacidos är en allvarlig komplikation vid metforminbehandling är det viktigt att upptäcka och i tid sätta ut metformin hos patienter med sviktande njurfunktion. Syfte Studien syftade till att undersöka om Spånga vc följer rekommendationerna avseende utsättning av metformin vid nedsatt njurfunktion. Frågeställning Hur många av de 100 äldsta metforminbehandlade patienterna med diabetes på Spånga vc hade under 2011 ett egfr < 60ml/min? Hur såg ålders respektive könsfördelningen ut i gruppen? Hur många av de 100 äldsta metforminbehandlade patienterna hade varit på årskontroll för sin diabetes under 2011? Hur många av de metforminbehandlade patienterna med egfr under 60ml/min hade identifierats vid årskontrollen eller annan provtagning och hos hur många av dem sattes metformin ut? Material och metod Spånga vårdcentral är relativt stor vårdcentral med ca listade patienter belägen i nordvästra Stockholm. Vårdcentralen ligger i Spånga-Tensta stadsdel och patienterna har varierad socioekonomisk bakgrund. Vårdcentralen har en relativt stabil läkarbemanning. 5

6 Studien är en deskriptiv kvantitativ retrospektiv journalstudie med syfte att identifiera äldre metforminbehandlade patienter med diabetes som under år 2011 hade ett egfr( estimerad glomerulär filtration) < 60 ml/min på Spånga vårdcentral. För att hitta metforminbehandlade patienter på Spånga vårdcentral gjordes en sökning i Medrave (medicinskt rapportverktyg för sjukvården). Sökningen gjordes för att hitta patienter som fått metformin förskrivet under perioden till Studieprocessen beskrivs i figur 1. Då det skulle blivit ett för stort studiematerial att inkludera alla metforminbehandlade patienter inkluderades endast de 100 äldsta. Det är välkänt att njurfunktionen avtar med stigande ålder och då studiematerialet behövde begränsas var det mest relevant att titta på handläggningen av de äldsta patienterna. Journalanteckningar från 2011 studerades. Det noterades om patienten varit på årskontroll för sin diabetes under Det noterades om det vid årskontrollen eller annat tillfälle under studieperioden fanns uppgifter om s-kreatinin och vikt så att det fanns förutsättningar att räkna ut egfr. Årskontroll definierades som journalanteckning där diabetesårskontroll stod under rubriken kontaktorsak alternativt om patientens diabetes och/eller diabetesbehandling nämnts i journaltexten. Patientens vikt hämtades i första hand från journalanteckning gjord av läkare. I de fall det inte fanns registrerat vikt i läkarens journaltext under 2011 noterades om vikt fanns angivet i journalanteckning gjord av sjuksköterska. Om vikt är angivet av läkare eller sjuksköterska redovisas i resultatet. Det gjordes en genomgång av journalens laboratorielista och noterades om det under året tagits prov för kontroll av s-kreatinin oavsett om patienten varit på diabetesårskontroll eller ej. Att göra en beräkning av egfr är ett sätt att uppskatta njurfunktionen. I studien användes Cockroft-Gaults formel för beräkning av egfr. Cockcroft-Gaults formel: Män: egfr(mi/min)= ((140 - ålder) x vikt x 1,23) / S-kreatinin Kvinnor: ((140 - ålder) x vikt x 1,04) / S-kreatinin Vikt anges i kilo och S-kreatinin i mikromol/l. 6

7 Figur 1: Flödesschema för studieprocessen. Etiska överväganden Etiska problem uppstod kring patientintegritet då det i denna studie ingick journalgenomgång av patienter inkluderade i studien. Det kan också tänkas att läkarna på Spånga vårdcentral upplevde det besvärande att deras handläggning av patienterna granskades. Läkargruppen informerades om att studien pågick och syftet med denna. Det sattes upp anslag i väntrummet där patienterna informerades om studien. Verksamhetschefen gav sitt godkännande till att studien genomfördes. All patientdata kodades och avidentifierades i första omgången av datainsamlingen. Personnummer kodades och sparades sedan separat i låst skåp på Spånga vårdcentral. All patientdata kommer att förstöras efter att studien redovisats på Spånga vårdcentral senast november Inga patienter eller läkare kommer att kunna identifieras i redovisningen då den presenteras på gruppnivå. I studien identifierades patienter med diabetes som behandlades med metformin och hade ett egfr < 60 ml/min. Berörda patienters behandlande läkare har informerats om detta. 7

8 Resultat Se figur 2. Av de 100 äldsta metforminbehandlade patienterna hade 9 stycken ett egfr < 60 ml/min. Åldern hos de 100 äldsta metforminbehandlade patienterna låg mellan år. 64 var män och 36 kvinnor. Av de 100 äldsta metforminbehandlade patienterna hade 75 stycken genomgått en årskontroll för sin diabetes under Av de 9 patienter som 2011 hade ett egfr < 60 ml/min identifierades detta hos 2 patienter och metformin sattes då ut. 7 av dessa 9 patienter hade varit på årsbesök för sin diabetes. De 2 patienter som identifierades med egfr < 60 ml/min och där metformin sattes ut fanns i gruppen som varit på årsbesök. Hos 17 av de 75 äldsta metforminbehandlade patienterna, som varit på årskontroll för sin diabetes, fanns inte förutsättningar att räkna ut egfr då antingen uppgift om vikt eller uppgift om kreatinin saknades i journalen. Hos 10 av de 25 patienter som inte varit på årskontroll för sin diabetes saknades förutsättningar att räkna ut egfr. 8

9 Figur 2, Resultat av genomgång av de 100 äldsta metforminbehandlade patienterna på Spånga vårdcentral

10 Tabell 1: Uppgifter om ålder, kön, vikt och kreatinin hos 9 patienter med egfr<60 ml/min. Patient, ålder(år), kön (m/k), Årskontroll diabete s Vikt angivet av läkare (kg) Vikt angivet av sköterska (kg) Kreatinin (mikromol/liter) egfr (ml/min) 88 m Ja Nej 82 k Nej Nej 82 k Ja Nej 82 m Ja Nej 78 m Ja Ja 77 k Ja Nej 77 k Nej Nej 74 k Ja Nej 69 m Ja Ja Metform in utsatt Diskussion Av de nio patienter som hade ett egfr < 60 ml/min identifierades detta hos två av patienterna och metformin sattes då ut. Hos en av dessa två sattes metformin ut med anledning av lågt egfr och hos den andra sattes metformin ut med anledning av högt kreatinin. Patienter som varit på årskontroll 2011 På Spånga vårdcentral fick 75 av de 100 äldsta metforminbehandlade patienterna ett årsbesök för sin diabetes. 4 av de totalt 7 patienter som varit på diabetesårskontroll och hade ett egfr < 60 ml/min, och där den sviktande njurfunktionen inte identifierades, fanns i gruppen där läkare både angivit vikten i journalen och kontrollerat kreatinin. Det fanns således förutsättningar att räkna ut egfr och upptäcka den sviktande njurfunktionen. En tänkbar tolkning av resultatet är att vi inte rutinmässigt använder oss av egfr för att bedöma njurfunktionen. Det troliga är att man förlitar sig enbart på kreatininvärdet och ensamt använder det som ett mått på njurfunktionen. Vid närmare kontroll av dessa 4 patienter som varit på årsbesök och där den sviktande njurfunktion inte identifierats ses att 3 av dem är äldre kvinnor med normal till låg vikt. Den patient i studien som hade lägst egfr, 46 ml/min, var en kvinna som vägde 52 kg och uppmätt kreatinin var 73 mikromol/l. Tidigare studier har visat liknande resultat. I rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, jämförelse mellan landstingen 2010 kan man läsa att 60% av kvinnor över 80 år med metforminbehandling har en nedsatt njurfunktion 8. Motsvarande andel bland männen är knappt 40%. En studie, gjord 10

11 på Tensta vårdcentral[9], visar på liknande resultat. Där hade man överskattat njurfunktionen hos 6 äldre (medelålder 78 år) kvinnor (medelvikt 68 kg), troligtvis pga att man endast tagit hänsyn till värdet på s-kreatinin. Dessa resultat kan tyda på att äldre kvinnor med låg vikt är en grupp patienter där man lätt kan missa en sviktande njurfunktion. Det kan vara värt att uppmärksamma denna grupp lite extra i samband med årskontroller av diabetes. Värt att notera i resultatet är också att 2 av de 9 patienter där man inte kontrollerade kreatinin under året fanns i gruppen som fått en årskontroll för sin diabetes. Kontroll av kreatinin brukar vanligtvis ingå i årskontrollen. Det finns färdiga mallar med förslag till provtagning, där kreatinin ingår, som man vanligtvis använder i samband med diabetesårskontroller. Det är oklart varför kreatinin inte var kontrollerat hos dessa 2 patienter. Patienter som inte varit på årskontroll 2011 I gruppen av patienter som inte haft någon årskontroll fanns 25 patienter. Det kan tyckas vara en stor andel som inte fått årskontroll för sin diabetes då ambitionen är att alla patienter med diabetes ska kontrolleras årligen. En tänkbar förklaring kan vara att patienterna varit på årskontroll strax före eller efter studieperioden? Hos denna grupp var både vikt och kreatinin kontrollerat, i samband med andra besök än diabetesårskontroll hos 15 patienteter och 2 av dessa hade ett egfr < 60 ml/min. Dessa 2 identifierades inte med sviktande njurfunktion och metformin sattes inte ut under år Hos de resterande 10 i gruppen som inte fått årskontroll var antingen vikt eller kreatinin inte kontrollerat, det fanns således inte förutsättningar att räkna ut egfr. Det framgår inte i studien om läkarens rutiner kring årsbesöken haft någon betydelse för om patienten varit på årskontroll eller inte. Det skulle vara intressant, för att eventuellt förbättra rutinerna kring årsbesöken, att titta närmare på detta eventuella samband? Det skulle möjligtvis kunna vara så att de som blir kallade för årskontroll i högre grad kommer på dessa besök? Kanske skulle man kunna införa en automatisk beräkning av egfr i journalen om man matar in värde på kreatinin och vikt och på så sätt lättare uppmärksammar en sviktande njurfunktion. Studiens styrkor och svagheter En styrkan med studien var att alla de 100 Metforminbehandlade patienterna på Spånga vårdcentral år 2011 kunde identifieras med hjälp av sökning i Medrave. Det var också möjligt att få fram om patienterna varit på läkarbesök eller ej eftersom besök alltid journalförs liksom om uppgift om vikt eller kreatinin finns angivet eller ej i journalen. Definitionen av vilka journalanteckningar som kunde räknas som diabetesårskontroller var inte helt tydlig vilket är en svaghet i studien. Hos totalt 27 av de 100 äldsta metforminbehandlade patienterna fanns det inte förutsättningar under 2011 att räkna ut egfr då det i journalen saknades uppgifter om antingen vikt eller kreatinin. Att njurfunktionen hos 27 av 100 patienter är okänd är en av studiens svagheter 11

12 eftersom det kan finnas fler patienter med nedsatt njurfunktion än vad som redovisas i resultatet. De senaste åren har det förts diskussioner om att metformin skulle vara säkert att använda vid egfr ner till 45 ml/min [10, 11]. Läkemedelsverket har dock ännu inte ändrat sina rekommendationer och fortfarande gäller att metformin inte bör används vid egfr < 60 ml/min. Slutsats Det är lätt att missa den nedsatta njurfunktionen hos patienter som har ett till synes normalt kreatinin men samtidigt har en låg vikt om man inte räknar ut egfr. Resultatet visar att det är viktigt at räkna ut egfr vid bedömning av njurfunktionen och att äldre kvinnor är en patientgrupp som bör uppmärksammas lite extra. Registrering av kroppsvikt är en åtgärd som inte bör glömmas bort. 12

13 Referenser 1. Salpeter S, Greyber E, Pasternak G, et al. Risk of fatal and non-fatal lactic acidosis with metformin use in type 2 diabetes mellitus. Cochrane Database Syst Rev Läkemedelsverket. Riskfaktorer för laktatacidos vid behandling med metformin. uppdaterad 27 mars 2007, sidan besökt 20 september Docent Gregor Guron. Njursvikt-läkemedelskinetik. Internetmedicin. uppdaterad 2 maj 2011, sidan besökt 1 november Britt Wessel. Janus info.riksstämman: Metformin är ofta kontraindicerat till äldre diabetiker. uppdaterad , sidan besökt 29 september SLK:s expertråd för medicinska njursjukdomar. Janus info. Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel. Uppdaterad , sidan besökt 30 september Anders Frid, Gunnar Sterner. Fyra fall av laktatacidos vid metforminbehandling. Läkartidningen nr Läkemedelsverket. Ökat antal fall av laktatacidos under behandling med Metformin. uppdaterad16 april 2009, sidan besökt 30 september SKL, socialstyrelsen. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet sidan Ruwini Navarathna, ST Läkare i allmänmedicin Tensta vårdcentral. VESTA projekt. Njurfunktion hos Metformin behandlade patienter- följer vi behandlingsriktlinjerna på Tensta vårdcentral? Carl-Magnus Hake, Dagens diabetes

14 11.Nils Ekström med flera. Effectiveness and safty of metformin in patients with type 2 diabetes and different levels o renal function: a cohort study from Swedish National diabetes Register. BMJ open 2012:2:e DOI: /bmjopen

Primärvården och laboratorie-prover

Primärvården och laboratorie-prover Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro

Läs mer

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE

NJURFUNKTION HOS ÄLDRE NJURFUNKTION HOS ÄLDRE ur ett primärvårdsperspektiv. Linnea-projekt 9 februari 2012 Deltagare: Samuel Gasperan, Urban Stattin, Marja Hartmann, Stefan Johansson MÅL Hitta fler patienter med nedsatt njurfunktion

Läs mer

Metforminbehandling vid njursvikt

Metforminbehandling vid njursvikt Metforminbehandling vid njursvikt Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Örebro okt 2012 Metforminbehandling vid njursvikt? Anders Frid, överläkare Universitetssjukhuset SUS, Malmö Stockholm

Läs mer

Hemsidan för Programrådet. Arbetsrum: Diabetesvårdens utveckling

Hemsidan för Programrådet.  Arbetsrum: Diabetesvårdens utveckling Distriktsläkardagarna Oktober 2016 Blå Korset Metformin och röntgen Violeta Armijo Del Valle Elisabeth Sörman Diabetessjuksköterskor/Diabetessamordnare Hemsidan för Programrådet www.lul.se/programrad_diabetes

Läs mer

Njurfunktion hos Metformin behandlade patienter - följer vi behandlingsriktlinjerna på Tensta Vårdcentral?

Njurfunktion hos Metformin behandlade patienter - följer vi behandlingsriktlinjerna på Tensta Vårdcentral? Njurfunktion hos Metformin behandlade patienter - följer vi behandlingsriktlinjerna på Tensta Vårdcentral? Ruwini Navarathna, ST Läkare i allmänmedicin,tensta vårdcentral. Vetenskaplig handledare: Malin

Läs mer

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion

Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Riktlinjer för bedömning av njurfunktion Thamara Zafirova Överläkare- kemilaboratoriet, Jönköping 1 Bedömning av njurfunktion Att känna till patientens njurfunktion är av stor betydelse för diagnostik

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen

Läs mer

Vad har hänt sen SBU-rapporten?

Vad har hänt sen SBU-rapporten? Vad har hänt sen SBU-rapporten? Kreatinin, cystatin C och egfr Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset Uppsala SBU 33 författare, 572 sidor egfr Akademiska Akademiska före

Läs mer

Hur mäter man njurfunktionen hos äldre?

Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Kjell Lindström, distriktsläkare Jönköping Glomerulär Filtrationshastighet GFR Det viktigaste måttet för att spegla njurfunktionen GFR - den vätskemängd som filtreras

Läs mer

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7

Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7 Innehåll Sidan Administrera vårdenhet... 2 Skapa patient som ska behandlas med NOAK... 4 Nya eller uppdaterade sidor för NOAK stödet... 7 Startsidan... 8 Lista kreatininuppföljningar att hantera... 8 Lista

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

NjuRen funktionalitet och innehåll

NjuRen funktionalitet och innehåll NjuRen funktionalitet och innehåll 2015-05-20 Tero Shemeikka Överläkare Avd. E-hälsa och strategisk IT Hälso- och sjukvårdsförvaltningen SLL Specialist i geriatrik Förskrivningen allt mer komplex speciellt

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer

Läs mer

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.

Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk

Läs mer

En vetenskaplig uppsats

En vetenskaplig uppsats Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel

Läs mer

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn?

Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Diabetes mellitus typ 2 och mikroalbuminuri - hur handlägger vi det på SöderDoktorn? Åsa Winberg, ST-läkare, SöderDoktorn Maj 2015 aasawinberg@gmail.com Klinisk handledare: Charlotta Brohult, MD, specialist

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig

Läs mer

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

abbvie VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av sekundär hyperparatyreos (SHPT) antyds av höga koncentrationer av paratyreoideahormon (PTH) i blodet.

Läs mer

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: 1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Metolazon Abcur Tablett 5 mg Blister, ,00 436,50. tabletter

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Metolazon Abcur Tablett 5 mg Blister, ,00 436,50. tabletter 2010-12-02 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Abcur AB Campus Gräsvik 5 371 75 Karlskrona SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete

Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete Tips och råd vid uppstart av förbättringsarbete Rita Fernholm, med. lic. Distriktsläkare Boo VC, medicinsk rådgivare Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting. rita.fernholm@gmail.com

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010

God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010 God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt

Läs mer

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Jinarc, tablett, ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Jinarc, tablett, ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Datum 2016-10-03 Vår beteckning SÖKANDE Otsuka Pharma Scandinavia AB Birger Jarlsgatan 27 111 45 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL

KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN

Läs mer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Diabetesvården kommunal hälso- och sjukvård i Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Patientfall Person kommer in till korttidsplats i väntan på boende

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro

Läs mer

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! 1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Bilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,

Läs mer

Metforminbehandling vid diabetes mellitus typ 2: Hur följs Nationella riktlinjer och hur ser det ut i praktiken på Gnesta vårdcentral?

Metforminbehandling vid diabetes mellitus typ 2: Hur följs Nationella riktlinjer och hur ser det ut i praktiken på Gnesta vårdcentral? Metforminbehandling vid diabetes mellitus typ 2: Hur följs Nationella riktlinjer och hur ser det ut i praktiken på Gnesta vårdcentral? Författare: Fatmire Agolli, ST-Läkare, VC Gnesta Handledare: Björn

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser Att bedöma njurfunktionen på ett

Läs mer

Förbättringsområde KOL

Förbättringsområde KOL Förbättringsområde KOL Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till ert uppdrag som vårdcentral och God vård (patientfokuserad, jämlik, i rimlig tid, kunskapsbaserad

Läs mer

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!

Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! 1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!

Läs mer

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom

Läs mer

Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU

Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU Att skatta njurfunktionen! - beskriva hur SBUs expertgrupp arbetat - ge ett sammandrag av rapporten från SBU Carl-Gustaf Elinder, professor KI, avdelningschef, Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen, Sthlm

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013

Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus i Sörmland 2013 Dessa riktlinjer har utarbetats av Läkemedelskommittén i Landstinget Sörmland på uppdrag av HoS-ledningen, godkänts av Hälsoval, Division

Läs mer

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Antalet patienter med terminal njursvikt i Sverige ökar

Läs mer

Handläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral

Handläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral ST-projekt VESTA Handläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral Elena Sandgren, ST-läkare, Lina Hage Vc VESTA Södra programmet 2013 Klinisk handledare: Predrag Stojsic, spec. i allmänmedicin,

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: metforminhydroklorid 500 mg respektive 850 mg

2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: metforminhydroklorid 500 mg respektive 850 mg PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Metformin Meda 500 mg filmdragerade tabletter Metformin Meda 850 mg filmdragerade tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 tablett innehåller: metforminhydroklorid

Läs mer

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27 Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan 3 464 30 MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

PK prov waran. Arbetsordning Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Vård och omsorg Örebro kommun orebro.se. Version:

PK prov waran. Arbetsordning Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Vård och omsorg Örebro kommun orebro.se. Version: RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: Trygg och säker hälso- och sjukvård Processägare: MAS Beslutad av: MAS Användare/roll: Sjuksköterskor, chefer Omfattar enhet/verksamhet: Vård och omsorg Version:

Läs mer

Metforminordination I Samband Med Reducerat Njurfunktion i Tunafors Vårdcentral. Oktober Handledare - Annika Bardel \ Thorne Wallman.

Metforminordination I Samband Med Reducerat Njurfunktion i Tunafors Vårdcentral. Oktober Handledare - Annika Bardel \ Thorne Wallman. Metforminordination I Samband Med Reducerat Njurfunktion i Tunafors Vårdcentral. Oktober 2016 Handledare - Annika Bardel \ Thorne Wallman PrimUS ST- Läkare - Mustafa Othman Allmänmedicin Sörmlands landsting

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Läs anvisningarna innan Du börjar

Läs anvisningarna innan Du börjar Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 131119 Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är uppdelad så att nästföljande

Läs mer

EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral. Uppsala,

EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral. Uppsala, EKG-kontroll vid årskontroll av patienter med typ 2- diabetes: En retrospektiv studie på Samariterhemmets vårdcentral Uppsala, 2012-2014 Mohammadreza Shojaeddin, ST-läkare Samariterhemmets vårdcentral

Läs mer

FAKTA för Sjuksköterskor

FAKTA för Sjuksköterskor FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning,

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre

Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Synpunkter på läkemedelsanvändning vid njurfunktionsnedsättning hos äldre Normalt och särskilt vid sjukdom minskar njurfunktionen med stigande ålder. Vid 80 års ålder kan funktionen vara halverad och ännu

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer?

Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? VESTA 2014 Provtagning för S-kobalamin hos metforminbehandlade patienter med diabetes mellitus typ 2, följs Läkemedelsverkets rekommendationer? Ingrid Härmestad, ST-läkare, Älvsjö VC Klinisk handledare:

Läs mer

Ovärderligt! är beroendeframkallande

Ovärderligt! är beroendeframkallande Janusfönster förskrivarstöd för ökad patientsäkerhet Bra att det är integrerat i journalen Mycket värdefull hjälp i det dagliga, praktiska förskrivandet Man blir uppmärksammad på interaktioner på ett bra

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län september 2014 Inledning Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna

Läs mer

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården

Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt i diabetesvården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (4) 2012-12-06 p 14 Handläggare: Anna Jakobsson Yttrande över motion 2012:3 av Dag Larsson och Anders Lönnberg (S) om ökad kvalitet och patientmakt

Läs mer

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Grupper med ökad risk för svår sjukdom (enligt Socialstyrelsen)

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Förtida upphörande av avtal med SBR Atroshi AB angående Nya Järva Vårdmottagning

Förtida upphörande av avtal med SBR Atroshi AB angående Nya Järva Vårdmottagning SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 200-2-08 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 200--25 HSN 0806-0893 Handläggare: Peter Lundqvist Förtida upphörande av avtal med SBR

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 Innehåll Fjolårets influensa Influensa södra halvklotet Riktlinjer för influensavaccination

Läs mer

Glaukom. Patientinformation

Glaukom. Patientinformation Glaukom Patientinformation Glaukom - eller heter det grön starr? Glaukom och grön starr är olika namn för samma ögonsjukdom. Den yttrar sig som en skada på synnerven som i sin tur påverkar synförmågan.

Läs mer