Behandlingsrutiner för KOL-patienter på. Capio Vårdcentral Lidingö. En retrospektiv journalstudie. Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö
|
|
- Elin Berglund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behandlingsrutiner för KOL-patienter på Capio Vårdcentral Lidingö En retrospektiv journalstudie Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö Februari-november 2013 Klinisk handledare: Katarina Thörne, spec. i allmänmedicin Capio Vårdcentral Lidingö, Vetenskaplig handledare: Lina Forssell, ST-läkare i allmänmedicin, Med Dr, Torsviks Vårdcentral, Lidingö. 1
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Frågeställningar... 6 Material och metod... 6 Studiedesign... 6 Material... 6 Studiepopulation och urvalskriterier... 6 Metod... 6 Statistik... 7 Etiska överväganden... 7 Resultat... 8 Diskussion Slutsats Referenser Bilagor
3 Sammanfattning Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), en progressiv, obotbar sjukdom med försämrad lungfunktion. Allt fler drabbas av KOL, kvinnor och män. Rökning är en riskfaktor. Sjukdomens svårighetsgrad bedöms med spirometri och benämns i stadier 1-4. Behandlingen syftar till symtomlindring och bibehållen lungfunktion. Läkemedelsbehandling rekommenderas i Läkemedelsverkets behandlingstrappa som är anpassad till stadieindelning. Syfte Syftet med studien var att undersöka behandlingsrutiner avseende spirometriundersökning, stadieindelning och läkemedelsbehandling för KOL patienterna på Capio Vårdcentral Lidingö. Metod Studien var en retrospektiv journalstudie på Capio Vårdcentral Lidingö, en privat vårdcentral med drygt listade patienter. Alla patienter som fått diagnosen KOL under togs fram via MedRave4. De följdes upp i journalsystemet Profdoc och variabler som FEV1/VC, FEV1% av förväntat värde, stadieindelning och läkemedelsbehandling extraherades. Oddskvot och Fishers test användes för bedömning om signifikant skillnad förelåg i läkemedelsbehandling vid jämförelse mellan stadieindelade patienter och icke stadieindelade patienter. Signifikansnivå P<0,05 användes. Resultat Studiepopulationen utgjordes av 49 patienter under på Capio Vårdcentral Lidingö varav 49% hade gjort spirometri årligen, 8% hade stadieindelats, 57% hade korrekt behandling, 37% var överbehandlade och 6% var underbehandlade. Den statistiska analysen visade inget samband mellan stadieindelning och korrekt eller icke korrekt behandling (P=1). Slutsats Studien visar att hälften av patienterna gjort årlig spirometri och att endast en minoritet har stadieindelats. Majoriteten av patienterna hade korrekt behandling. Av de överbehandlade patienterna var majoriteten i stadie 2 och behandlades med bland annat inhalationssteroider. MeSH-termer: COPD, Kroniskt obstruktiv lungsjukdom. 3
4 Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en progressiv inflammatorisk sjukdom som leder till försämrat luftflöde i luftvägarna och försämrad syreupptagning i lungvävnaden. Den inflammatoriska processen ses framförallt i de små luftvägarna, bronkioli, där väggarna förtjockas med förträngning av lumen som följd och i lungvävnaden, parenkymet, där elastisiteten destrueras så att luftvägen lättare faller ihop vid utandning. Den inflammatoriska processen är till största delen irreversibel men en liten del kan påverkas med hjälp av bronkdilaterande läkemedel på grund av att obstruktiviteten i varierande grad orsakas av kontraktion av glatt muskulatur (1). Ca människor i Sverige har KOL. Detta motsvarar ca 5-8 % av Sveriges befolkning. Ca människor i Sverige dör årligen av KOL (2). Sjukdomen debuterar vanligtvis efter 40 års ålder och de flesta som drabbas är män. Dock ses nu en ökning av sjukdomen hos kvinnor vilket anses vara kopplat till att allt fler kvinnor röker. Rökning anses vara den enskilt största orsaksfaktorn till KOL. Andra risk faktorer är yrkesmässig exponering för damm, gaser och toxiska ämnen inom lantbruk, bygg- och städindustrin (1,6). KOL diagnostiseras med hjälp av spirometri vilket är ett test av lungfunktionen. Spirometrivärden som ger mått på lungfunktionen är framförallt forcerad expiratorisk volym på 1 sekund (FEV1)/vital kapacitet(vc), (tidigare FEV%). Det vill säga den maximala mängd luft som kan andas ut på 1 sekund dividerat med den maximala mängd luft som kan andas ut efter en maximal inandning. En kvot med värden under 0,70, som ej normaliseras av bronkdilaterande läkemedel eller steroidbehandling, ger diagnosen KOL. Vid ålder >65 år gäller i stället värden under 0,65. Efter att KOL har konstaterats tittar man på FEV1 i procent av förväntat värde för att se hur avancerad sjukdomen är. Utifrån FEV1 stadieindelas sjukdomen enligt en definition gjord av the Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) (3) (Figur 1). GOLD är en grupp bestående av experter inom obstruktiv lungsjukdom verksamma inom National Health, Lung and Blood Institute, National Health Institutes (NIH), USA och World Health Organisation (WHO). GOLD verkar världen över för att öka medvetenheten om KOL och dess behandling samt för att öka förebyggande åtgärder (4). Figur 1. Spirometrisk stadieindelning och benämning enligt en modell som GOLD föreslår för Sverige. Indelningen baseras på spirometrivärden efter bronkdilatation där FEV1 benämns i procent av förväntat värde (pred = förväntat värde). Kvotkriteriet FEV1/VC < 0,7 (0,65) ska vara uppfyllt (9). 4
5 Spirometri används således för att diagnostisera KOL samt för att följa förloppet men det är inget verktyg för att utvärdera behandlingseffekter då dessa till stor del utgörs av patientens subjektiva upplevelser samt antalet exacerbationer. De symtom som KOL patienten söker för är ofta trötthet, långvarig hosta, slembildning, och andfåddhet vid ansträngning (1). Då symtomen kommer smygande anpassar sig patienten ofta efter symtomen och tror sig ha dålig kondition eller att symtomen är ett tecken på normalt åldrande. Detta göra att det ofta dröjer innan patienten söker vård. Behandling av KOL är inte botande utan syftar till att minska symtomen, bibehålla lungfunktionen, öka den fysiska prestationsförmågan, förebygga exacerbationer och öka livskvaliteten (4,5). Rökstopp har en central position i behandlingen (1,3,4). Efter GOLDs rekommendationer har Läkemedelsverket tagit fram en behandlingstrappa för svenskt bruk, med hänsyn till stadieindelning (5) (Figur 2). Figur 2. Behandlingsrekommendation utarbetad av Läkemedelsverket efter GOLDs stadieindelning, där stadieindelningen benämns i procent av förväntat värde (9). På Capio Vårdcentral Lidingö fanns under perioden, till , 66 patienter där diagnosen KOL satts i samband med ett läkarbesök. Det var oklart om alla dessa patienter hade gjort spirometri, om den var gjord årligen eller inte, om de hade stadieindelats och om hänsyn till stadieindelningen hade tagits vid behandlingsordination. Risken med att inte göra spirometri årligen eller att inte ta hänsyn till stadieindelning vid behandlingsordination är att patienter blir under- eller överbehandlade och inte får behandling som möter deras behov. Syfte Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning Capio Vårdcentral Lidingö följer Läkemedelsverkets riktlinjer för handläggning av KOL patienter avseende årlig spirometri, stadieindelning och läkemedelsbehandling. 5
6 Frågeställningar Hur stor andel av de KOL patienter på Capio Vårdcentral Lidingö där diagnosen KOL satts under studieperioden har årligen gjort spirometri? Hur stor andel av de KOL patienter som gör spirometri blir stadieindelade? Vilken behandling har de stadieindelade KOL patienterna i respektive stadium? Hur stor andel av de stadieindelade respektive icke stadieindelade KOL patienterna är korrekt behandlade, över- respektive underbehandlade vid jämförelse med Läkemedelsverkets riktlinjer? Material och metod Studiedesign Studien är en retrospektiv journalstudie. Material Capio Vårdcentral Lidingö är en av fem vårdcentraler på Lidingö. Den drivs i privat regi och har drygt listade patienter, vilket utgör ca 20% av Lidingös befolkning. Studiepopulation och urvalskriterier Studiedeltagarna utgjordes av patienter på Capio Vårdcentral Lidingö som under studieperioden fått diagnosen KOL (ICD-10 J44.x) registrerad i sin journal. Kontroll gjordes på samtliga av dessa patienter så att ingen av dem var nydiagnostiserad under 2012, utan att samtliga hade haft möjlighet att göra en spirometri under både 2011 och De patienter som gällande sin KOL gick hos annan vårdgivare, de som inte hade något spirometrivärde, inget angivet FEV1 värde trots gjord spirometri samt de som hade flyttat exkluderades ur studien. Studieperioden valdes till två år för att få ett lagom stort antal patienter att hantera under de sju veckor som studien pågick samt på grund av att det var en intressant period, då Capio Vårdcentral Lidingö under denna period inte haft lika stor möjlighet, att jämfört med tidigare, genomföra spirometrier på grund av underbemanning av spirometrisköterskor. Metod Patienter togs fram via MedRave4 (Medrave Software AB, Stockholm, Sverige) ett datasystem som hämtar uppgifter från datorjournalsystemet Profdoc, och dessa patientjournaler lästes för datainsamling. Data som registrerades från journaler var: Om spirometri var gjord årligen eller inte. Årlig spirometri bestämdes till om spirometri var gjord både 2011 och Icke årlig spirometri bestämdes till om 6
7 spirometri inte alls var gjord, eller om spirometri bara var gjord en gång, under 2011 eller Spirometrivärden FEV1/VC samt FEV1 i procent av förväntat värde. Dessa värden noterades för att kunna beräkna om patienterna hade KOL och i vilket stadie de befann sig. Stadieindelning som fanns registrerad i journalen. Läkemedelsbehandling. Utifrån det stadie patienterna befann sig i jämfördes deras behandling med gällande riktlinjer i Läkemedelsverkets behandlingstrappa. Hos de patienter där stadie ej hade noterats i journalen gjordes en stadieindelning utifrån deras spirometrivärde FEV1 i procent av förväntat värde. Behandling enligt riktlinjerna noterades som korrekt behandling, och behandling som inte var enligt riktlinjerna som icke korrekt behandling. Hos de patienter som inte hade behandling enligt riktlinjerna bedömdes, utifrån stadieindelning, om de var övereller underbehandlade. Inga personuppgifter togs med i studien. Alla studiedeltagare var avidentifierade och fick ett kodnummer. Statistik Oddskvot användes för att testa om samband förelåg mellan stadieindelad och icke stadieindelad samt mellan korrekt behandling och icke korrekt behandling. Fishers test användes för att testa statistisk signifikans av sambandet. Nollhypotesen var att stadieindelning och behandling var oberoende av varandra. P < 0,05 användes som signifikansnivå. Samtliga beräkningar gjordes med hjälp av mjukvaran Past 3.0 (Oyvind Hammer och D.A.T. Harper ). Matrisen av grupptillhörighet (stadieindelade eller icke stadieindelade) och utfall (korrekt eller icke korrekt behandling) som användes i kalkylen av oddskvot och Fishers test var: Korrekt behandling Icke korrekt behandling Stadieindelade 2 2 Icke stadieindelade Etiska överväganden Hanteringen av patientdata samt journaler innebar att studiedeltagarna och behandlande läkare utsattes för viss integritetsintrång. Deltagandet innebar inte någon risk för studiedeltagarna eller behandlande läkare. Ett anslag var uppsatt i väntrummet på Capio Vårdcentral Lidingö med information där det klart och tydligt framgick att det pågick granskning av datajournaler i kvalitetssyfte (se bilaga 1). Det framgick även hur man skulle gå till väga om man hade frågor angående studien. Samtliga läkare på vårdcentralen 7
8 informerades muntligt om studien. Allt datamaterial avidentifierades och kodades efter insamling. Materialet hanterades enbart av studieledaren. Under studiens gång förvarades kodnyckeln inlåst, åtskilt från studiematerialet. Vid presentation av resultatet kommer inga personuppgifter vara tillgängliga. Efter avslutad studie kommer filer och kodnyckel att raderas och förstöras. Resultat Under studieperioden hade 66 patienter på Capio Vårdcentral Lidingö erhållit diagnosen KOL. Av dessa exkluderades 17 patienter enligt bestämda exklusionskriterier som var om patienten behandlades för sin KOL på annan klinik till exempel specialistmottagning, om patienten hade flyttat och därför inte längre behandlades på Capio Vårdcentral Lidingö eller om patienten trots genomförd spirometri saknade spirometrivärden. Av de totalt 49 patienter som utgjorde studiepopulationen hade 49% gjort årlig spirometri (Figur 3). Samtliga KOLpatienter på Capio Vårdcentral Lidingö (66) KOL patienter som behandlas på Capio Vårdcentral Lidingö (49) KOL patienter som behandlas på annan klinik (11) KOL patienter som flyttat (3) KOL patienter som saknar spirometrivärden (3) Årlig spirometri (24) Icke årlig spirometri (25) Figur 3. Flödesschema över antal patienter på Capio Vårdcentral Lidingö som fått diagnosen KOL, exkluderade patienter samt patienter som ingick i studien och av dessa vilka som gjort årlig spirometri respektive icke årlig spirometri. 8
9 Ett fåtal patienter i studiepopulationen hade stadieindelats. Deras stadieindelning och läkemedelsbehandling framgår av tabell 1. Tabell 1. Studiepopulationens fyra stadieindelade patienter. Deras läkemedelsbehandling och stadieindelning. Patient LA LB2+IS KB2 Stadie2 Stadie3 1 x x x 2 x x x x 3 x x x 4 x x x Tabellförklaring: LA=långverkande antikolinergika LB2+IS=kombinationspreparat med en långverkande beta 2 agonist och en inhalationssteroid KB2=kortverkande beta 2 agonist. Majoriteten av patienterna var inte stadieindelade av behandlande läkare, och i vår granskning och stadieindelning hade 57% av patienterna korrekt behandling. Av de som var icke korrekt behandlade var de flesta överbehandlade (Figur 4) (tabell 2 och 3). 9
10 KOL patienter som gjort spirometri (49) Stadieindelade (4) Icke stadieindelade (45) Korrekt behandling (2) Icke korrekt behandling (2) Korrekt behandling (26) Icke korrekt behandling (19) Överbehandlade (2) Underbehandlade (0) Överbehandlade (16) Underbehandlade (3) Figur 4. Flödesschema över antalet stadieindelade respektive icke stadieindelade KOL patienter som ingick i studien, samt antalet korrekt- respektive icke korrektbehandlade samt över- respektive underbehandlade. Tabell 2 visar antal och andel av totala antalet patienter i studien som gjort årlig spirometri respektive icke årlig spirometri, som stadieindelats respektive icke stadieindelats, som hade korrekt respektive icke korrekt behandling. Tabell 3 visar antal och andel av de 21 patienter, som inte hade korrekt behandling, som var överbehandlade och underbehandlade. Av samtliga överbehandlade patienter befann sig 16 patienter i stadie 2 och två patienter i stadie 1. De var alla överbehandlade på grund av att de hade någon form av inhalationssteroid. 10
11 Tabell 2. Fördelning av årlig- respektive icke årlig spirometri, stadieindelade respektive icke stadieindelade patienter och korrekt- respektive icke korrekt behandling bland samtliga 49 patienter i studien. Parameter Antal Andel Årlig spirometri 24 49% Icke årlig spirometri 25 51% Stadieindelad 4 8% Icke stadieindelad 45 92% Korrekt behandling 28 57% Icke korrekt 21 43% behandling Tabell 3. Fördelning av över- respektive underbehandlade bland de 21 icke korrekt behandlade patienterna i studien. Parameter Antal Andel Överbehandlade 18 86% Underbehandlade 3 14% Det fanns inget samband mellan stadieindelade och icke stadieindelade patienter med avseende på korrekt behandling och icke korrekt behandling. Oddskvot= 0,73. ( P=1). 11
12 Diskussion I denna retrospektiva journalstudie fann vi att endast hälften av KOL patienterna på Capio Vårdcentral Lidingö hade gjort årlig spirometri. Ett fåtal av patienterna var stadieindelade. Det framkom ingen statistiskt signifikant skillnad i behandling beroende på patienternas stadieindelning. Studiepopulationen, 49 patienter, utgjorde 0,5% av Capio Vårdcentral Lidingös totala antal listade patienter. Man kan anta att andelen patienter med KOL egentligen är högre med tanke på att prevalensen av KOL i Sverige är 5-8% (2). Att antalet patienter som fått diagnosen KOL under studieperioden var så lågt kan till viss del förklaras av att det troligen finns en generell underdiagnostisering av sjukdomen. En annan anledning kan vara att diagnosen KOL inte sätts årligen på varje KOL patient, vilket kan bero på att patienterna inte kallas eller söker vård årligen för sina andningsbesvär, men också på grund av att då en patient med KOL söker vård för annan anledning än KOL så sätts inte diagnosen KOL utan bara den diagnos patienten söker för just då. Detta kan delvis förklaras av att ersättning till vårdcentralen enbart ges för en diagnos per besökstillfälle. Då målsättningen på Capio Vårdcentral Lidingö är att alla KOL patienter ska göra en årlig spirometri förväntades ett resultat större än 50% i gruppen årlig spirometri. Orsaken till att bara hälften av patienterna i studiepopulationen gjort årlig spirometri kan bero på att det under studieperioden enbart tilläts akuta spirometrier på Capio Vårdcentral Lidingö, på grund av underbemanning av spirometrisköterskor. Anledningen till att få KOL patienter, fyra av 49, blivit stadieindelade kan bero på att läkarna inte känner sig bekväma med tolkning av spirometrivärden och att de i stället förlitar sig på spriometrikurvans utseende, om den försämrats jämfört med tidigare kurva, och hur patienten mår. Det var glädjande att få patienter var underbehandlade. En av dessa hade själv valt att vara helt utan läkemedel. De flesta i gruppen icke korrekt behandling var dock överbehandlade. Nästan alla av dessa var i stadie 2 och hade utöver luftvägsvidgande läkemedel någon form av inhalationssteroid. Det framgår av Praxisstudien att många KOL patienter, i stadie 1 och 2, i primärvården erhåller inhalationssteroider i stor utsträckning (8). Orsaken till överbehandlingen kan bero på att många KOL patienter säkert har provat olika läkemedel utan att ha blivit bättre men vill stå kvar på allt de provat, vilket kan visa på en möjlig placebo effekt. Det kan även bero på att läkaren inte är uppdaterad på Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer. Att behandla en patient regelbundet eller dagligen med läkemedel som inte gör nytta är inte försvarbart. Det är onyttigt för patienten och ökar den allmänna sjukvårdskostnaden för KOL patienter. Det finns indikationer om att inhalationssteroider ökar risken för osteoporos och osteoporosfrakturer, även ökad risk för oral candidiasis, heshet och blåmärken förekommer (9). Det är viktigt att endast förskriva inhalationssteroider på korrekta indikationer så som att förebygga exacerbationer hos patienter med FEV1% < 50% av förväntat värde, det vill säga patienter i stadie 3 och 4. 12
13 Styrkor och svagheter Med hjälp av MedRave4 kunde samtliga patienter som fått diagnosen KOL tas fram till studien. Styrkan med studien är att då studiepopulationen hade ett lågt antal kunde alla journaler noggrant genomläsas och detaljerad data kunde fås fram. Svagheten med studien är att det var en liten studiepopulation vilket gör att det var svårt att värdera samband mellan undergrupper. Ytterligare en svaghet med studien är att vissa av de patienter som var överbehandlade hade spirometrivärden förenliga med stadie 2, men strax under gränsen till stadie 3. I dessa patienters journaler framgick inte om patienten på grund av symtom ändå klassades i stadie 3 och därmed fick läkemedel inom ramen för stadie 3. Dessa patienter hade isåfall korrekt behandling men så som studien var upplagd klassades de som icke korrekt behandlade och hamnade därmed kanske i fel grupp således falskt icke korrekt behandling. Antalet av dessa eventuella patienter är okänt. Slutsats Resultaten från studien ger viktig information till personalen på Capio Vårdcentral Lidingö. Det behövs förbättrade rutiner för omhändertagandet av KOL patienterna. Capio Vårdcentral Lidingö har som mål att starta en astma- och KOL mottagning och det har tidigare varit rutin att alla KOL patienter årligen gör spirometri. Detta är punkter som bör fortsätta att eftersträvas respektive återinföras. Ytterligare kan intern fortbildning av läkare och övrig berörd personal, i tolkning av spirometri och uppdatering av Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer vara värdefullt. 13
14 Referenser 1. Larsson K. (2006). KOL kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Studentlitteratur. 2. Larsson, K. Löfdahl, CG. Linden, A. Sandströn T& Johansson, GS. (2011). Så blir KOL-vården bättre. Läkartidningen. 108, Nationellt vårdprogram KOL, Luftvägsregistret, Årsrapport, 2011 års resultat. 4. The Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (2010). Global Strategy for the Diagnosis, Management, and Prevention of Chronic Obstructive Pulmonery Disease. Från 5. Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Rekommendation efter workshop april Läkemedelsverket. Från 6. Mirabelli, MC. London, SJ. Charles, LE. Pompeii, LA& Wagenknecht, Le.(2012). Occupation and three-year incidence of resoiratory symptoms and lung function decline: the ARIC Study. Respiratory Research. 13: Johannessen, A. Omenaas, ER. Bakke, PS. & Gulsvik, A. (2005). Implications of reversibility testing on prevalence and risk factors for chronic obstructive pulmonary disease: a community study. Thorax Lisspers K. et al. Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Uppsala-Örebro regionen. En rapport från Praxisstudien astma/kol. 9. Farmakologiskbehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Ny rekommendation. Information från Läkemedelsverket 2:
15 Bilagor Kopia av anslaget på vårdcentralen: 15
Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården
Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Projektarbete KOL i Östervåla Johan Johansson ST-läkare i allmänmedicin Dr Hans-Erik Johansson handledare Sammanfattning
Läs merFöljsamhet till Läkemedelsverkets behandlingstrappa för behandling av KOL på Brommaplans Vårdcentral
Följsamhet till Läkemedelsverkets strappa för av KOL på Brommaplans Vårdcentral Biljana Stevanovic, ST läkare Brommaplans Vårdcentral September 2013 Klinisk handledare: Sofia Edström, spec. i allmänmedicin
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merKOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing
KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik Bo Billing Epidemiologi KOL är den 4:e ledande dödsorsaken i världen och ökar KOL är den ledande sjukdomsorsaken I Sverige beräknas mellan 400 och 700.000 ha sjukdomen
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merSpirometritolkning Astma och/eller KOL?
Spirometritolkning Astma och/eller KOL? FEV 1 - forcerad expiratorisk volym efter 1 sek Beror på Diametern på luftrören Lungornas elasticitet, återfjädringstrycket Utandningskraft du skapar med andningsmuskulatur
Läs merKLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå
KLOKA LISTAN KOL 1810-18.50 18.10 Michael Runold Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå 18.25 Eva Vikström Jonsson KOL-läkemedel på kloka listan. Varför finns vissa
Läs merkronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park.
Projektrapport VESTA Diagnostik och handläggning av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park. Följsamhet till SFAM s kvalitetsindikatorer Zaklina Milenkovski
Läs merAktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL
Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Åke Johansson Lungmedicin, Skas, Skövde November 2015 Aktuella behandlingsrekommendationer vid KOL Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merWiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merKronisk t Obstruktiv Lungsjukdom
Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kalla fakta om KOL KOL är en folksjukdom, ett par hundra tusen patienter har sjukdomen varav merparten subkliniskt. Omkring 2500 patienter dör årligen. En explosionsartad
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs merAntikolinergikavid KOL (och lite till)
Antikolinergikavid KOL (och lite till) Rolf Rosin AnnaLena Falknell Terapigrupp allergi/obstruktiva lungsjukdomar Mentometerfråga 1: Vilken yrkeskategori tillhör du? 1. Sjuksköterska 2. Läkare 3. Arbetar
Läs merdiagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås
KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%
Läs merSpirometri-skola på 20 minuter
Stockholms allmänläkardag Spirometri-skola på 20 minuter 6 november 2014 Normal Stel Inflammation Bronkiolit Luftvägsinflammation Fibros i luftvägarna Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter
Läs merUppnås Socialstyrelsens målnivåer för handläggning av KOL på Liljeholmens Vårdcentral?
Uppnås Socialstyrelsens målnivåer för handläggning av KOL på Liljeholmens Vårdcentral? Malin Segerpalm, ST-läkare i allmänmedicin, Liljeholmens vårdcentral 2017 maallin@hotmail.com Vetenskaplig handledare:
Läs merRegistrering av kvalitetsindikatorer avseende patienter med KOL på Tensta Vårdcentral under 2012
Rapport VESTA 2013 Registrering av kvalitetsindikatorer avseende patienter med KOL på Tensta Vårdcentral under 2012 - en kvantitativ journalstudie Fotini Eleftheriadou, ST-Läkare, Tensta Vårdcentral September
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merOmhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral
VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merSYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm
KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag
Läs merAktuell läkemedelsbehandling vid KOL
Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL Åke Johansson Överläkare, MD Lungmedicin Skaraborgs Sjukhus, Skövde Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Faktadokumentation
Läs merDen Borttappade Patienten
Den Borttappade Patienten Hur KOL diagnostiseras, behandlas och följs upp på Ektorps Vårdcentral Karin Tiger, ST-läkare, Ektorps Vårdcentral Klinisk handledare: Lena Bäckström, spec. i allmänmedicin Ektorps
Läs merKOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer
Projekt av Orsolya Nagymáté ST läkare i allmänmedicin KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Läs merPressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009
Pressmaterial från Boehringer Ingelheim och Pfizer, november 2009 KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett växande folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i hela världen. I Sverige
Läs merBehandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom på Valsta vårdcentral.
VESTA Norra Programmet Projekt Behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom på Valsta vårdcentral. Nikolaos Pournaras, ST-läkare, Valsta Vårdcentral Oktober 2012 Klinisk handledare: Marianna Nemeth, specialist
Läs merVård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma
Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Många vårdcentraler uppger sig ha team för behandling av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) men följsamheten till vårdprogram
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs merPrognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%
Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte
Läs merSpirometri Milena Sundstedt, mars 2012
Spirometri Milena Sundstedt, mars 2012 Indikationer spirometri Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen Symtom som andfåddhet, pip i bröstet, hosta Återkommande luftvägsinfektioner
Läs merGranskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm
Granskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm Stockholm, 2011 Författare: Anna Fernqvist, ST läkare Carema vårdcentral Södermalm Vetenskaplig
Läs merOmvårdnad och rehabilitering vid astma
Omvårdnad och rehabilitering vid astma A0.08a Astma, rökare Rökstopp Tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden har positiv effekt på livskvalitet, symtom och annan behandling. Kostnaden per effekt
Läs merNär skall KOL misstänkas?
Astma eller KOL eller både och? och vad innebär det för patienten? Gagnefs vc E-post: b.stallberg@telia.com När skall KOL misstänkas? Hos rökare med Långvarig eller återkommande hosta Långvarig eller återkommande
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merGOLD 2017 och nyheter vid behandling av KOL
GOLD 2017 och nyheter vid behandling av KOL Läkemedelsinformation på våra villkor 180516 Josefin Sundh Överläkare Lungsektionen, Hjärt-lungfys klin USÖ Adj lektor, Institutionen för medicinska vetenskaper,
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merSpirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom
Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom En journalstudie på Järna VC Matti Yacob, ST-läkare, Järna VC Handledare: Dr Rune Lindqvist Specialistläkare, i allmänmedicin,
Läs merBehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL
Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL Sammanfattning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en långsamt fortskridande luftrörssjukdom som karakteriseras av ständiga andningsbesvär. Tobaksrökning
Läs merKOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1
KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk
Läs merTerapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar. Rolf Rosin
Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar 2014 Rolf Rosin Allergi - antihistaminer Antihistaminer - cetirizin (från 2 års ålder) - loratadin (från 2 års ålder) - desloratadin (Aerius oral lösning)
Läs merUltibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)
Värt att veta om Ultibro Breezhaler Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Information till dig som blivit ordinerad Ultibro Se bipacksedeln eller www.fass.se för fullständig
Läs merDynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL
Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland
Läs merHur handläggs patienter med KOL på Hässelby Akademiska Vårdcentral?
Rapport VESTA Hur handläggs patienter med KOL på Hässelby Akademiska Vårdcentral? Arthiha Santhan ST-läkare Hässelby Akademiska Vårdcentral Mars 2015 arthiha.santhan@sll.se Klinisk handledare: Anne-Lie
Läs merVåga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11. Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet
KAROLINSKA INSTITUTETS FORSKARE SKRIVER Kjell Larsson KOL Våga skaffa ett bättre liv Våga skaffa ett bättre liv Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-06-11 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Gasutbyte
Läs merNya nationella riktlinjer för KOL
Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste
Läs merKontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral
Rapport VESTA Kontroll och uppföljning av astma vid Luna vårdcentral en journalstudie utifrån SFAM:s kvalitetsindikatorer Minna Schlüter, ST-läkare Luna vårdcentral Nov 2012 minna.schlueter@sll.se Vetenskaplig
Läs merPRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien
Nya data från PRAXIS studien Christer Janson PRAXIS-studien 1 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Publicerad i november 2015 2 PRAXIS-studien astma/kol 2005 Strukturenkät 14 sjukhus + 56 vårdcentraler
Läs merSAKEN BESLUT 1 (6) Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2015-09-25 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merKOL Cosmin Brancovici Överläkare, lungläkare NU-sjukvården, Trollhättan maj 2018
KOL Cosmin Brancovici Överläkare, lungläkare NU-sjukvården, Trollhättan maj 2018 KOL-centrums uppdrag Säkerställa kvalitet och effektivitet i KOL-vården i VGR Stärka forskning kring KOL-sjukdomen KOL-centrum,
Läs merBasal spirometri och fallbeskrivningar
Basal spirometri och fallbeskrivningar Lennart Hansson Överläkare, Med Dr Lung- o allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus Per Olsson Distriktsläkare kare VC Sjöbo Fråga 1 Mina spirometrikunskaper
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012
Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2014-02-27 Vår beteckning SÖKANDE Novartis Sverige AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merFarmakologisk behandling av KOL. När bör man tänka på KOL? Diagnostiska kriterier vid spirometri
Farmakologisk behandling av KOL Karin Lisspers Distriktsläkare, docent Gagnefs vc När bör man tänka på KOL? Exponering för luftrörsskadliga ämnen från 35 år Långvariga förkylningar, bronkitepisoder Luftvägssymtom
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merMedicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6
Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 Härdplaster - Läkarundersökning - Tjänstbarhetsbedömning Syften med kontroller Upptäcka tidiga tecken på ohälsa orsakad av arbetsmiljön Skydda särskilt känsliga
Läs merC) Vetenskaplig artikel - Apotekare - 22 Maj (11 frågor)
C) Vetenskaplig artikel - Apotekare - 22 Maj (11 frågor) Farmaceutisk Vetenskap Exam held on: 2018-05-22 (16:00 17:00) Name Code: Exam description Läs den vetenskapliga artikeln och svara sedan på de tillhörande
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merSymbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk
Läs merFöljs Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för inhalationssteroider vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Riksby vårdcentral?
Följs Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för inhalationssteroider vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Riksby vårdcentral? Charlotta Furmark, ST-läkare, Riksby vårdcentral charlotta.furmark@sll.se
Läs merRökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar.
Rökslutargrupper på Leksands vårdcentral - effekt på rökstopp och analys av riskfaktorer för kroniska sjukdomar. Studie gjord på Leksands Vårdcentral under åren 2008-2012. Annelie Birkeholm, ST-läkare,
Läs merEqualis. Arbets- och lungfysiologi. Användarmöte 2018
Equalis Arbets- och lungfysiologi Användarmöte 18 Omgången omfattade patientfall Fall 1. Långtids-EKG Fall : Spirometrifall Fall 3: Ergospirometri Fall : Arbetsprov Enkät angående arbetsprov Deltagande
Läs merBästa omhändertagande
2014-11-11 Farmakologisk KOL-behandling Bästa omhändertagande 2014-11-06 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna Medlem i Stockholms
Läs merMellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014
Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 5-6 februari 2014 Inger Dahlén, överläkare, sektionschef Lung-och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Diagnostik Farmakoterapi
Läs merDatasammanställning av KOL-studie
Datasammanställning av KOL-studie Sammanfattning * Jodkol gav en statistiskt säkerställd (p=0.03) förbättring av FEV 1 baseline på 8.2 % jämfört med placebo. * Korrelationsstatistiska beräkningar visar
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Remissversion publicerad i november 2014 Bakgrund Astma och KOL är vanliga luftvägssjukdomar Idag lever 800 000 personer i Sverige med
Läs merAtt upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.
För dig inom primärvården. Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter. Linde: Living healthcare Att upptäcka kronisk hypoxi 03 Den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom primärvården och
Läs merI have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD
I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation
Läs merAteroskleros i halskärlen hos KOL-patienter
Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merHearing Remissversion Nationella Riktlinjer astma/kol 2015 03 18 Bjermer 1. Vad är nationella riktlinjer?
015 03 5 Programpunkter 8.30 Registrering, kaffe med fralla Välkommen och introduktion Leif Bjermer Inledningsanförande Anna-Lena Hogerud, ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden Socialstyrelsen presenterar
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs mer2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Susanne Ekedahl Primärvårdens FoU-enhet 2004:4 Författare:
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING
Striverdi Respimat 2,5 microg inhalationsvätska OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN DEL VI.2 Del VI.2.1 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Information om sjukdomsförekomst De viktigaste
Läs merEn vetenskaplig uppsats
Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel
Läs mer2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral
2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral Mattias Schmidt, ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Anna Nager, MD, PhD
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen och 08 Eva Arvidsson
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för kvalitetsarbete på vårdcentralen 2017-02-01och 08 Eva Arvidsson eva.arvidsson@rjl.se Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2017-02-09 Innehåll Bakgrund & Syfte Vad är och hur
Läs merVård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar
Läs merMEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...
MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också
Läs merUppfyller vi kvalitetsindikatorerna för ett gott omhändertagande av patienter med astma?
2015-01-23 RAPPORT VESTA Uppfyller vi kvalitetsindikatorerna för ett gott omhändertagande av patienter med astma? En retrospektiv journalstudie på Tranebergs vårdcentral Jens Wagner ST-läkare Tranebergs
Läs merVad gav spirometrin?
Vad gav spirometrin? En retrospektiv journalstudie vid Munkfors Vårdcentral Vetenskapligt ST-arbete inom Allmänmedicin Frida Lunde, ST-läkare vid Munkfors Vårdcentral frida.lunde@liv.se Vetenskaplig handledare:
Läs merLäkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer 2015 Astma KOL Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1 10 Åtgärder som hälso och sjukvården och socialtjänsten bör, kan eller i undantagsfall kan
Läs merHur handläggs patienter med KOL vid Vårdcentralen Stocksund? En deskriptiv studie, med utgångspunkt från nationella. kvalitetsindikatorer.
Hur handläggs patienter med KOL vid Vårdcentralen Stocksund? En deskriptiv studie, med utgångspunkt från nationella kvalitetsindikatorer. Åsa Ingemarsson-Kerbel ST-läkare, Vårdcentralen Stocksund VESTA-projekt
Läs merKroniskt obstruktiv lungsjukdom och osteoporos, en underskattad samsjuklighet?
Projektplan VESTA Kroniskt obstruktiv lungsjukdom och osteoporos, en underskattad samsjuklighet? En studie av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom och följsamheten till osteoporosutredning och
Läs merKroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) - samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvård
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, Lungsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2015-10-22 Vår beteckning SÖKANDE Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar
Läs merAntibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral
VESTA Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit på Tallhöjdens vårdcentral ST-läk : Fahad Youssef Klinisk handledare: Rodulf Najjar Vetenskaplig handledare: Holger Theobald Sammanfattning Bakgrund Nedre
Läs merInfektioner hos äldre
Infektioner hos äldre KOL och antibiotika Michael Runold Överläkare, Lung- och allergikliniken Karolinska Ordförande i Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar, Stockholm KOL Definitioner, etiologi,
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merSpirometri 19 okt. 2015. Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå
Spirometri 19 okt. 2015 Helén Bertilsson Sjuksköterska Arbets- o Miljömedicin, Umeå Spirometri är som en kedja av delmoment som alla behöver vara väl kontrollerade och tillförlitliga för att ett tolkbart
Läs merANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE
ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE Vanliga frågor & svar Utgåva 1: december 2009 ANVÄNDARMANUAL 2 Introduktion av COPD Assessment TestTM (CAT) CAT (COPD Assessment Test) är ett verktyg som fylls i av patienten.
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Indikatorer Bilaga Remissversion
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Indikatorer Bilaga Remissversion Innehåll Om indikatorerna... 4 Förteckning över indikatorerna... 5 Indikatorer för astma och KOL... 7 Övergripande indikatorer
Läs merSpirometri, reversibilitet och astma/kol-diagnostik. Josefin Sundh Öl Lungsektionen, Hjärt-lungkliniken USÖ Adj Universitetslektor ÖU
Spirometri, reversibilitet och astma/kol-diagnostik Josefin Sundh Öl Lungsektionen, Hjärt-lungkliniken USÖ Adj Universitetslektor ÖU Agenda Indikationer/kontraindikationer spirometri Basal spirometrifysiologi
Läs merRapport VESTA SP14. Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan
Rapport VESTA SP14 Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan Av Michael Hedlund michaelhedlund@hotmail.com Vetenskaplig handledare Rune Lindqvist Klinisk handledare Kerstin
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merKOL. Kronisk obstruktiv lungsjukdom. Inledning. Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna.
KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom Inledning Vid KOL finns ett bestående luftflödeshinder i de mindre luftvägarna. Sjukdomen upptäcks ofta sent eftersom den utvecklas långsamt och patienten i regel omedvetet
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merKOL. Håkan Cederlund Spec.Invärtesmedicin/lungsjukd. Carema,Simrishamns sjukhus
KOL Håkan Cederlund Spec.Invärtesmedicin/lungsjukd. Carema,Simrishamns sjukhus Cirka 500 000 människor i Sverige har KOL KOL-bördan kommer att öka betydligt i framtiden, återspeglande de tidigare rökvanorna
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merBilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs mer