2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral
|
|
- Ida Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2010 Beskrivning av kvalitetsindikatorer för omhändertagande av kroniskt obstruktiv lungsjukdom(kol) på Skytteholms Vårdcentral Mattias Schmidt, ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Anna Nager, MD, PhD Foto: Sjöberg Bild Idag cool, i morgon KOL. Tobaksrökning är den dominerande orsaken till KOL. Rökstopp har därför första prioritet! Mattias Schmidt Solna Centrum Vårdcentral(f.d. Skytteholms Vårdcentral)
2 Innehållsförteckning Rubrik Sidan Sammanfattning 3 Introduktion 4 Metod 6 Etik 8 Resultat 9 Diskussion 11 Referenser 16 2
3 Sammanfattning Inledning Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom. Tobaksrökning är den viktigaste orsaken. Överdödligheten hos KOL-patienter är betydande, men KOL är oftast möjlig att förebygga och kan även behandlas hos många patienter. Rökstopp är en central del. Då majoriteten av KOL-patienterna kontrolleras i primärvården, är det av största vikt att kvaliteten på vården där är optimal för att minska mortalitet och morbiditet för denna patientgrupp. Syfte Beskriva omhändertagandet av KOL-patienter på Skytteholms Vårdcentral genom att mäta kvalitetsindikatorer. Frågeställningar Hur många patienter med KOL-diagnos finns på Skytteholms Vårdcentral? Hur stor andel av dessa har genomgått en årlig uppföljning av KOL? Hur stor andel är rökfria? Hur stor andel har gjort spirometri? Hur stor andel har noterad aktuell längd/vikt? Finns det på Skytteholms Vårdcentral en särskild KOL-mottagning och tillgång till spirometer, nebulisator och pulsoxymeter? Resultat Det fanns 139 KOL-patienter (83 kvinnor och 56 män) på Skytteholms Vårdcentral. Av dessa hade 71 % haft ett läkarbesök gällande KOL-uppföljning inom 1½ år. Det fanns uppgift om att 55 % var rökfria. Hos 84 % fanns uppgift att spirometri gjorts. Hos 58 % fanns aktuell längd/vikt noterad i journalen. Vad gällde strukturkvaliteten saknades särskild KOLmottagning, men adekvat utrustning fanns. Slutsats Denna studie visar att vissa kvalitetsindikatorer för KOL-patienter på Skytteholms Vårdcentral kan förbättras, framförallt dokumentation av genomgången spirometri, nutritionsstatus och rökvanor. Det är även mycket angeläget att arbeta för att minska andelen rökare bland KOL-patienterna på Skytteholms Vårdcentral. 3
4 Introduktion Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom. Sjukdomen karakteriseras av kronisk luftvägsobstruktion, som manifesterar sig som sänkt FEV1/VC-kvot vid spirometri. Kvoten avseglar hur snabbt en person kan tömma sina lungor vid en forcerad utandning. Att KOL-patienter drabbas av luftvägsobstruktion beror på en kombination av bronkiolit, alltså inflammatoriska förändringar i de små perifera luftrören, samt av emfysem som medför försämrad lungelasticitet (1). Patogenesen involverar kronisk inflammation som samverkar med oxidativ stress och proteinas-/antiproteinasobalans (2). Tobaksrökning är den viktigaste orsaken (3). Epidemiologiska studier tyder på att antalet personer med KOL i Sverige ligger mellan och (4). KOL är ovanlig före 40-årsåldern men ökar starkt med stigande ålder. Överdödligheten hos KOL-patienter är betydande (5). KOL är i de allra flesta fall möjlig att förebygga och kan även behandlas med gynnsam effekt hos många patienter. Rökstopp är en central del av behandlingen och kan förbättra lungfunktionen, men framför allt hejda progressen av sjukdomen (3). Patienter med KOL som vill sluta röka bör erbjudas läkemedel i kombination med professionellt stöd och uppföljning. Vad gäller farmakologisk behandling av KOL, finns det en behandlingstrappa utifrån stadium av sjukdomen. Sjukdomen delas in i fyra stadier enligt den internationella rekommendationen GOLD. Hos patienter med KOL-stadium 1 eller 2 (tidigare svenska benämningar var preklinisk respektive lindrig KOL ) som har symtom kan man pröva kortverkande eller långverkande bronkdilaterare. Vid svårare sjukdom rekommenderas tillägg av inhalationssteroider. Vid kronisk andningssvikt kan syrgasbehandling krävas (1). Då majoriteten av KOL-patienterna kontrolleras i primärvården, är det av största vikt att kvaliteten på vården där är optimal för att minska mortalitet och morbiditet för denna patientgrupp. Faktorer som har lyfts fram som centrala (bland annat av ett av primärvårdens kvalitetsregister pv-kvalitet är: *Att registrera diagnosen. *Rätt behandling. *Rätt uppföljning (6). 4
5 Det är således viktigt att vara frikostig med spirometriundersökningar hos patienter där man kan misstänka KOL. Det är också viktigt med årliga kontroller för uppföljning av progress, rökstopp samt för utvärdering av farmakologisk och icke-farmakologisk behandlingseffekt (7). Minskad vikt är ett tecken på försämring av KOL och vissa patienter med svår KOL kan behöva kosttillskott. Därför är det angeläget att också kontrollera vikten vid årlig kontroll av patienter med KOL (7). En annan viktig del är givetvis även att patienterna erbjuds ordentlig information om sin sjukdom. Det finns endast ett fåtal tidigare studier som har undersökt kvaliteten på omhändertagandet av KOL-patienter inom primärvården(8-11). En av studierna, från år 2010, visade att endast 59 % av KOL-patienterna i studien hade genomgått spirometri i samband med diagnostillfället(8) Vid genomgång av specialistexamensuppsatser inom allmänmedicin i Sverige under perioden hittades ingen studie angående KOL-patienter och kvalitetsgranskning (12). Syfte Syftet med denna studie är att mäta och beskriva vissa kvalitetsindikatorer för omhändertagandet av KOL-patienter på Skytteholms Vårdcentral. Frågeställningar Patienter #Hur många patienter med KOL-diagnos finns på Skytteholms Vårdcentral? -Hur stor andel av dessa följs årligen(d.v.s. har en journalanteckning gällande behandling och uppföljning av KOL inom 1½ år från mättillfället)? -Hur stor andel av dessa är rökfria? -Hur stor andel av dessa har gjort spirometriundersökning? -Hur stor andel av dessa har noterad aktuell längd/vikt i journalen? Strukturkvalitet (13): Finns det en speciell mottagning för KOL-patienter på vårdcentralen/enheten? Finns det spirometer på vårdcentralen/enheten? Finns det nebulisator för akutbehandling på vårdcentralen/enheten? Finns det pulsoxymeter på vårdcentralen/enheten? 5
6 Metod Material Skytteholms Vårdcentral hade under studietiden ca listade patienter. En relativt stor del av patienterna på Skytteholms Vårdcentral är äldre personer. Det bedöms att det är förhållandevis låg grad av psykosocial problematik i patientklientelet (personlig kommunikation med Samuel Sultani, verksamhetschef för Skytteholms Vårdcentral, Hagalund Frösunda Vårdcentral och Hallonbergens Vårdcentral). Metod Detta är en deskriptiv studie där en genomgång av ovan angivna kvalitetsindikatorer gjordes. Via vår datahjälp erhölls rapporter på de patienter som fått diagnosen KOL(J44) före (dvs. 1½ år före mättillfället ) I rapporten framgick namn och födelsedata. Det noterades med hjälp av listningssystemet ListOn att vi hade 5497 listade patienter Studiepopulationen gicks systematiskt igenom av författaren och respektive kvalitetsindikator noterades i ett formulär, där det även framgick kön och födelseår på patienten. När det noterades att spirometri ej hade gjorts innebar detta att det inte gick att hitta någon information om huruvida spirometri var gjord. Sökning gjordes i alla journalanteckningar för att hitta information om rökning, inte bara under rubriken tobak. Det noterades att information om rökning saknades om det ej fanns aktuell (inom studietiden) information om rökvanor. Årlig kontroll definierades i detta projekt som att det fanns en journalanteckning gällande behandling och uppföljning av KOL inom 1½ år från mättillfället(100110). Sökning gjordes i både journalsystemet Swedestar samt Take Care (som Skytteholms VC bytte till i november 2009 och dessförinnan hade läsfunktion i). Några enstaka patienter har gått på sina KOL-kontroller på lungkliniken och då har uppgifterna hämtats därifrån. Patienter som avlidit inom 1½ år innan studietiden, patienter som fått sin KOL-diagnos senare än 1½ år före sökningen samt patienter som listat sig på annan vårdcentral under studietiden exkluderades. 6
7 Formuläret skapades i Excel och avkodades och av 245 patienter i rapporten, kvarstod 139 stycken efter exkludering enligt ovan. I flera fall hade även patienter fått en felaktig diagnos, exempelvis barn som fått diagnosen Kroniskt obstruktiv bronkit och som därmed fanns med i den ursprungliga rapporten och dessa patienter exkluderades också. Patienter som fått diagnosen KOL, trots att spirometriresultatet ej stödde diagnosen, har däremot inte exkluderats i denna studie. 7
8 Etik Ett visst mått av integritetsintrång kan man tänka sig att projektet innebar då det ingick journalgranskning. Någon övrig risk kan man inte säga att individerna utsattes för. Nyttan för KOL-patienterna på Skytteholms Vårdcentral är som vid all kvalitetsgranskning att det kan leda till att det sker en belysning av vad som kan förbättras i vården av den aktuella patientgruppen. Då det rörde sig om en kvalitetsgranskning inhämtades ej samtycke från patienterna, däremot godkändes granskningen av verksamhetschefen. KOL-patienterna garanterades anonymitet vid presentation av resultaten genom att varje individ avkodades och inga personuppgifter som går att knyta till en viss individ redovisades. Endast den som genomförde studien har haft tillgång till datamaterialet där personuppgifter fanns tillgängliga. Datamaterialet med patientuppgifter förvarades i låst rum. Den som gick igenom patientjournalerna är leg läkare anställd inom landstinget och omfattades av sedvanlig tystnadsplikt. Därför anser författaren att sammanfattningsvis fanns ingen risk för att någon patient skulle skadas. Projektet var en kvalitetssäkring och formell etikprövning krävdes således ej. 8
9 Resultat Tabell 1 visar antal och andelar kvinnor och män med KOL uppdelat på kvalitetsindikatorer. Sammanlagt 139 patienter varav 83 kvinnor och 56 män hade fått diagnosen KOL på Skytteholms Vårdcentral före Antalet listade patienter var 5497 vilket innebar att 3 % hade fått diagnosen KOL. Av dessa hade 71 % haft ett läkarbesök gällande KOL-uppföljning inom 1½ år. Hos 89 % av KOL-patienterna var aktuella rökvanor registrerade och det fanns uppgift att 55 % av samtliga KOL-patienter var rökfria. Hos 84 % fanns uppgift om genomgången spirometri. Hos 58 % fanns aktuell längd/vikt noterad i journalen. Tabell 1. Antal och andelar kvinnor och män med KOL uppdelat på kvalitetsindikatorer. Kvinnor n=83 Män n=56 Totalt n=139 Årlig 55 (66 %) 43 (77 %) 98 (71 %) kontroll Rökfria 43 (52 %) 33 (59 %) 76 (55 %) Rökare 29 (35 %) 19 (34 %) 48 (35 %) Aktuella 72 (87 %) 52 (97 %) 124 (89 %) rökvanor registrerade Gjort 71 (86 %) 46 (82 %) 117 (84 %) spirometri Aktuell längd/vikt 46 (55 %) 35 (63 %) 81 (58 %) 9
10 Figur 1 visar åldersfördelningen för KOL-patienterna. Den yngsta var 42 år och den äldsta 96 år. Medianålder för KOL-patienterna var 72 år. Den 25: e percentilen var 64 år och den 75: e percentilen var 80 år. Y C Figur 1. Box-plot av åldersfördelning på KOL-patienterna Strukturkvalitet Vad gäller strukturkvalitet fanns det på vårdcentralen nebulisator, pulsoxymeter och spirometer. Dock kunde bara en sköterska på vårdcentralen hantera spirometern, varför utrustningen inte användes under den period som sköterskan var föräldraledig. Vårdcentralen hade ingen speciell mottagning för KOL-patienter. 10
11 Diskussion Denna studie visar att 3 % av patienterna på Skytteholms Vårdcentral hade diagnosen KOL. Av dessa hade 71 % gjort en årlig kontroll. Hos 89 % fanns registrerade rökvanor, varav 55 % var rökfria. Genomgången spirometri var registrerad hos 84 % och vikt och längd var registrerad hos 58 %. Kvalitetsregister för primärvården Avseende kvalitetsindikatorer för omhändertagande av KOL-patienter på vårdcentraler har författaren endast hittat ett fåtal tidigare studier(8-11)men ingen av dessa använde samma metod. Svensk Förening för Allmänmedicin har samlat kvalitetsindikatorer för KOL-patienter i Kvalitetsregister för primärvården (Kfp)(6). Till detta register har enskilda vårdcentraler i Sverige frivilligt skickat in data om bl a omhändertagandet av KOL-patienter Jämförelse av kvalitetsindikatorer för KOL-patienter med detta register är därför intressant. Mätningen av kvalitetsindikatorerna i Kfp skilde sig dock något jämfört med vår studie. I Kfp inkluderades endast patienter som var >45 år. Inte heller alla individer med KOL från en vårdcentral ingick i Kfp, utan ett urval(ej säkert om slumpmässigt). Dessutom var i Kfp uppgiften om genomgången spirometri för endast de senaste två åren registrerad. I vår studie noterades däremot uppgiften om genomgången spirometri någonsin var gjord. I nedanstående diskussion har jämförelse gjorts bland annat med uppgifter ur Kfp från år Prevalens KOL Andelen med KOL-diagnos på Skytteholms Vårdcentral var 3 %. Enligt en epidemiologisk studie från 1996 var prevalensen KOL i Sverige 8-14% (beroende på diagnoskriterier) bland individer >45 år. Denna prevalens baserades på hela befolkningen i ett område och inte på individer som hade sökt primärvård (14). Den lägre andelen KOL-patienter på Skytteholms Vårdcentral beror sannolikt dels på att prevalensen beräknats på alla åldersgrupper och dels pga av att den endast är beräknat på individer som har sökt primärvård. Författaren har inte hittat någon motsvarande prevalenssiffra för individer som söker primärvård (någon tydlig uppgift erhölls ej heller från Kfp). 11
12 Årlig uppföljning Det är svårt att dra några säkra slutsatser kring att knappt 30 % av KOL-patienterna inte hade följts årligen för sin KOL. Relevansen av årlig kontroll påverkas ju av vilket stadium av KOL-sjukdomen patienten har och om han eller hon har slutat röka. För att bedöma detta skulle således mer detaljerade journalgranskningar, som går utanför denna studie, behöva göras. Det är också svårt att uttala sig om orsakerna till resultaten. Att en patient ej varit på årlig kontroll kan exempelvis bero på bristande rutiner på vårdcentralen, men kan även bero på att patienten själv valt att avstå sådan kontroll. Att kalla alla KOL-patienter på årlig kontroll, såsom exempelvis ofta görs med diabetespatienter, kan vara ett möjligt sätt att förbättra andelen KOL-patienter som kontrolleras årligen. Å andra sidan har författaren har inte funnit någon studie som har visat om årlig kontroll av KOL-patienter påverkar morbiditet och mortalitet eller är kostnadseffektivt. Sannolikt är det svårt att genomföra sådana studier. Rökning Hos 89 % av KOL-patienterna var aktuella rökvanor registrerade i journalen. Av dessa var 55 % rökfria. I Kfp var i medeltal 60 % av KOL-patienterna rökfria, vilket stämmer relativt väl med andelen rökfria KOL-patienter på Skytteholms Vårdcentral. Rökstopp är den viktigaste åtgärden vid KOL och det näst viktigaste är att förhindra återfall i rökning (3). Det är därför mycket angeläget att öka andelen rökfria bland KOL-patienter. Skytteholms Vårdcentral erbjuder ingen specifik mottagning för rökavvänjning och har inte heller tillgång till personal med särskild utbildning i detta. Undersökningar från 2009 visar att mellan 56 och 73 procent av vårdcentralerna erbjuder tobaksavvänjning, dock är intensiteten ofta mycket låg. Sexton av 21 landsting anser sig inte ha tillräckliga resurser för tobaksavvänjning. Ändå tillhör Sverige den majoritet av länder i världen som enligt WHO:s ramkonvention om tobakskontroll förbundit sig att aktivt erbjuda tobaksavvänjning. Det finns verkningsfulla metoder för rökavvänjning som är lätta att lära och som kan tiodubbla chansen att få patienten att sluta röka. Det primära är att metodiskt utnyttja de kontinuerliga patientkontakterna för att ge en kort rådgivning. Bäst resultat når man dock med kvalificerad rådgivning och tobaksavvänjning när man utöver rådgivningen lägger till läkemedel. All form av rökavvänjning är för övrigt mycket kostnadseffektiv (15). 12
13 Spirometri Uppgift om genomgången spirometri fanns hos 84 % av patienterna som fått diagnosen KOL på Skytteholms Vårdcentral. Sannolikt är andelen KOL-patienter på Skytteholms Vårdcentral som någon gång genomgått spirometri dock högre, då patienterna kan ha genomgått spirometri på annan klinik utan att spirometrisvaret skickats till vårdcentralen. Hos åtminstone sex patienter som fått diagnosen KOL och genomfört spirometri, stödde inte heller spirometrisvaret KOL-diagnosen. Andelen KOL-patienter med uppgift om genomgången spirometri på Skytteholms Vårdcentral var betydligt högre än bland KOL-patienterna i Kfp (60 %, de senaste 2 åren) och även högre än i en studie från år 2010(59 %, +/- 6 månader före KOL-diagnos)(8) Dock mättes i vår studie om spirometri någonsin hade dokumenterats, inte endast de senaste 2 åren eller endast 6 månader före/efter KOL-diagnosen, vilket gör att siffrorna inte är riktigt jämförbara. Även om 84 % skulle kunna anses vara en förhållandevis hög andel för uppgift om genomgången spirometri borde den ökas då spirometri är en central del i diagnostiken. Det är viktigt med en korrekt diagnos och att diagnosen KOL inte ställs utan att man har gjort en spirometri(16). Exempelvis ska en KOL-diagnos aldrig ställas enbart på ett lungröntgenutlåtande som visar bild såsom vid KOL, på samma sätt som man inte sätter en diabetesdiagnos utan att kontrollera blodsockret! Om patienter gjort spirometriundersökning på annan klinik är det viktigt att resultatet av undersökningen dokumenteras i primärvårdsjournalen om diagnosen KOL är sätts. Vikt och malnutrition Endast 58 % av KOL patienterna hade registrerad längd och vikt. Detta får anses vara lågt med tanke på att det är en viktig parameter för att bland annat bedöma risk för malnutrition hos KOL-patienter. Malnutrition vid KOL är en oberoende ogynnsam prognosfaktor som påverkar sjukdomens förlopp och bör diagnostiseras tidigt (17,18). Malnutrition kan bedömas genom att förutom Body Mass Index (BMI) som beräknas utifrån vikt och längd, även bedöma viktnedgång och aptitpåverkan. Det finns screeninginstrument för utvärdering av 13
14 malnutrition. Några av dessa är Mini Nutritional Assessment (MNA), som har hög validitet för utvärdering av malnutrition hos äldre, och Subjective Global Assessment(SGA)(19,20). Svensk Lungmedicinsk förening har på sin hemsida ett kort screeningformulär för att utvärdera nutritionsstatus bland KOL-patienter där BMI, viktnedgång och aptitpåverkan bedöms(21). Detta skulle möjligen kunna vara ett användbart redskap även inom primärvården för bedömning av KOL-patienter med malnutrition. KOL-mottagning för förbättring av kvalitet? En studie om KOL-vård i primärvården i Östergötland från 2008 påvisade att det krävs tillgång till en astma/kol-sköterska på vårdcentralen minst en timme per vecka och 1000 registrerade patienter för att hålla hög kvalitet i enlighet med svenska riktlinjer(9). En optimal astma/kol-mottagning har bland annat tillgång till en distriktssköterska med minst 30 högskolepoäng inom området astma/allergi/kol och särskild utbildning i rökslutarstöd. Den har även en tidsbeställd mottagning och telefonrådgivning(astma/kol-sköterska), fyra timmar per vecka/1000 listade patienter, och kan erbjuda spirometri vid behov inom en vecka. Även om det vetenskapliga underlaget för att utvärdera nyttan av astma/kol-mottagningar till viss del är ofullständigt, finns brett stöd både i svenska och internationella riktlinjer för att det är ett effektivt arbetssätt(16). Konsekvenser för vården och patienterna Studien belyser att flera områden i omhändertagandet av KOL-patienterna på Skytteholms Vårdcentral kan förbättras. Förhoppningsvis leder studien till att rutinerna för omhändertagandet av KOL-patienterna ses över och att kvalitetsindikatorerna därmed förbättras framöver. En enkel förändring vore att använda en särskild journalmall för KOLbesök, på motsvarande sätt som det finns särskilda journalmallar vid årliga diabeteskontroller. Detta skulle kunna ge en struktur som ökar chansen att viktiga parametrar registreras. Att inrätta en särskild Astma/KOL-mottagning på vårdcentralen skulle sannolikt underlätta mycket(16). 14
15 Styrkor och begränsningar För det första användes ett totalmaterial och inte endast ett slumpat urval. För det andra tillät materialet i denna studie författaren att läsa KOL-patienternas journalanteckningar. Det innebar att uppgifterna, t ex rökning och genomförd spirometri, sannolikt hade en hög täckningsgrad. För det tredje är studien en kvalitetsgranskning som kan användas i vårdcentralens kvalitetsförbättring. Denna studie har också vissa begränsningar. Sannolikt är andelen KOL-patienter som genomgått spirometri underskattad, då spirometrier som gjorts på annan klinik inte inräknats om spirometrisvaret inte har skickats till vårdcentralen. Enstaka patienter kontrollerades på en lungklinik och uppgifterna som erhölls därifrån avspeglade inte exakt kvalitetsindikatorerna som mättes på Skytteholms Vårdcentral. I studien ingick sannolikt minst sex patienter som egentligen inte hade KOL, då deras spirometriresultat inte stödde diagnosen. Denna grupp var dock så liten att det inte torde ha påverkat resultaten nämnvärt. Slutsatser Denna studie visar att vissa kvalitetsindikatorer för KOL-patienter på Skytteholms Vårdcentral kan förbättras, framförallt dokumentation av genomgången spirometri, nutritionsstatus och rökvanor. Det är även mycket angeläget att arbeta för att minska andelen rökare bland KOL-patienterna på Skytteholms Vårdcentral. 15
16 Referenser 1. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer, Läkemedelsbehandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) [läst ]. Tillgänglig: rekommendationer/behandlingsrekommendation---listan/kol/ 2. Larsson K. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom. Boehringer Ingelheim AB & Pfizer AB Fletcher C, Peto R, Tinker R, Speitzer FE. The natural history of chronic bronchitis and emphysema. Oxford University Press, Oxford Lindberg A, Lundback B. Underdiagnosed disease with high mortality. Prevalence of COPD is strongly related to smoking habits and increasing age: Lakartidningen Mar 28-Apr 3; 104(13): Murray CJL, Lopez AD. Mortality by cause for eight regions of the world: Global Burden of Disease Study: Lancet 1997 May 3;349(9061): Kvalitetsregister för primärvården [läst ]. Tillgänglig: 7. Hemsida Vårdinformation i Storstockholm, VISS [läst ]. Tillgänglig: 8. Arne M, Lisspers K, Ställberg B, Boman G, Hedenström H, Janson C, Emtner M. How often is diagnosis of COPD confirmed with spirometry?: Respir Med Apr;104(4):
17 9. Carlfjord S, Lindberg M. Astma and COPD in primary health care, quality according to national guidelines: a cross-sectional and retrospective study: BMC Fam Pract Jun 19;9: Löfdahl CG, Tilling B, Ekström T, Jörgensen L, Johansson G, Larsson K. COPD health care i Sweden- A study in primary and secondary care: Respir Med Mar;104(3): Epub 2009 Dec Thorn J, Norrhall M, Larsson R, Curiac D, Axelsson G, Ammon C, Månsson J, Brisman J, Söderström AL, Björkelund C. Management of chronic obstructive pulmonary disease (COPD) in primary care: a questionnaire survey in western Sweden: Prim Care Respir J Mar;17(1): Hemsida för Svensk förening för allmänmedicin [läst ]. Tillgänglig: Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)[läst ]. Tillgänglig: Lundbäck B et al. Not 15 but 50% of smokers develop COPD? Report from the obstructive lung disease in northern Sweden studies. Respir Med 2003; 97: Statens folkhälsoinstitut. Tobak och avvänjning en faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; R:2009: Kull I, Johansson, GS, Lisspers K, Jagorstrand B, Romberg K, Tilling B, Ställberg B. Efficient care in asthma/copd primary health care clinics:lakartidningen Oct 15-21;105(42): Schols AM et al. Weight loss is a reversible factor in the prognosis of chronic obstructive pulmonary disease: Am J Resp Crit Care Med 1998;157:
18 18. Ranieri P, Bianchetti A, Margiotta A, Virgillo A, Clini EM, Trabucchi M. Predictors of 6- month mortality in elderly patients with mild chronic obstructive pulmonary disease discharged from a medical ward after acute nonacidotic exacerbation: Journal of the American Geriatrics Society May;56(5): Guigoz Y, Vellas B and Garry PJ Mini Nutritional Assessment: A practical assessment tool for grading the nutritional state of elderly patients: Facts and Research in Gerontology. Supplement #2: Gupta B, Kant S, Mishra R. Subjective global assessment of nutritional status of chronic obstructive pulmonary disease patients on admission: Int J Tuberc Lung Dis. Apr; 14(4): KOL Nationellt Vårdprogram [läst: ]. Tillgänglig: 18
Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM
2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral
Läs merDiagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral
Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merKOL en folksjukdom PRESSMATERIAL
KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom
Läs mer2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Susanne Ekedahl Primärvårdens FoU-enhet 2004:4 Författare:
Läs merNationella riktlinjer för vård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma
Läs merHandläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp
Projektrapport VESTA Handläggning av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom vid Vallentuna Husläkargrupp Följsamhet till SFAM`s kvalitetsindikatorer Lena Roth, ST-läkare, Vallentuna Husläkargrupp
Läs merOmhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral
VESTA rapport 2016 Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom på Lisebergs Vårdcentral Jenni Viitala, ST-läkare, Lisebergs VC jenniviitala@hotmail.com Vetenskaplig handledare: Jörgen
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012
Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev
Läs merSpirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom
Spirometri, rökanamnes och rökavvänjning vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom En journalstudie på Järna VC Matti Yacob, ST-läkare, Järna VC Handledare: Dr Rune Lindqvist Specialistläkare, i allmänmedicin,
Läs merVård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma
Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Många vårdcentraler uppger sig ha team för behandling av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) men följsamheten till vårdprogram
Läs merDen Borttappade Patienten
Den Borttappade Patienten Hur KOL diagnostiseras, behandlas och följs upp på Ektorps Vårdcentral Karin Tiger, ST-läkare, Ektorps Vårdcentral Klinisk handledare: Lena Bäckström, spec. i allmänmedicin Ektorps
Läs merStockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014
Stockholms allmänläkardag Block 3: KOL/astma 6 november 2014 KOL i primärvården 1300-1320 Introduktion, komorbiditet, LTOT 1320-1340 Läkemedelsbehandling 1340-1400 Spirometri 1400-1410 Bensträckare Astma
Läs merVårdutvecklingsplan KOL i primärvården
Vårdutvecklingsplan KOL i primärvården FÖRFATTARE LENE NORDSTRAND DISTRIKTSSKÖTERSKA VÅRDUTVECKLINGSLEDARE ASTMA, ALLERGI, KOL OCH TOBAK CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN LUISA ESCUDER MIQUEL DISTRIKTSLÄKARE,
Läs merKOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer
Projekt av Orsolya Nagymáté ST läkare i allmänmedicin KOL diagnostik - på Nävertorp Vårdcentral - följsamhet till nationella och lokala riktlinjer Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Läs merVård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merSpirometri-skola på 20 minuter
Stockholms allmänläkardag Spirometri-skola på 20 minuter 6 november 2014 Normal Stel Inflammation Bronkiolit Luftvägsinflammation Fibros i luftvägarna Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter
Läs merBehandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården
Behandling och utredning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i primärvården Projektarbete KOL i Östervåla Johan Johansson ST-läkare i allmänmedicin Dr Hans-Erik Johansson handledare Sammanfattning
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merNya nationella riktlinjer för KOL
Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste
Läs merMånadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL
1 (7) Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Sept-okt 2012 Månadstema 6 Dokumentation & uppföljning KOL Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex frågor, förbättringsförslag,
Läs merAktuell läkemedelsbehandling vid KOL
Aktuell läkemedelsbehandling vid KOL Åke Johansson Överläkare, MD Lungmedicin Skaraborgs Sjukhus, Skövde Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Faktadokumentation
Läs merdiagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås
KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%
Läs merSYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008. Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm
KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM (KOL) översikt SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö 19-20 november 2008 Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm Vad skall jag
Läs merPrognos vid KOL FEV 1. Ålder. Frisk icke-rökare. Rökare med KOL RÖKSTOPP. Fortsatt rökning 100% 50%
Prognos vid KOL FEV 1 100% Frisk icke-rökare 50% Rökare med KOL RÖKSTOPP Fortsatt rökning Ålder Vincent van Gogh Läkemedelsbehandling vid KOL - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte
Läs merBehandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom på Valsta vårdcentral.
VESTA Norra Programmet Projekt Behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom på Valsta vårdcentral. Nikolaos Pournaras, ST-läkare, Valsta Vårdcentral Oktober 2012 Klinisk handledare: Marianna Nemeth, specialist
Läs merBeslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning
8ME019 Behandling och omvårdnad vid astma, allergi och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Uppdragsutbildning 7.5 hp 8ME019 Nursing in Asthma, Allergy and Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD)
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merCertifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne
Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården
Läs merkronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park.
Projektrapport VESTA Diagnostik och handläggning av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom vid Aleris Husläkarmottagning Näsby Park. Följsamhet till SFAM s kvalitetsindikatorer Zaklina Milenkovski
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merRapport VESTA SP14. Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan
Rapport VESTA SP14 Kvaliteten av astmavård för vuxna patienter vid Familjeläkargruppen Odenplan Av Michael Hedlund michaelhedlund@hotmail.com Vetenskaplig handledare Rune Lindqvist Klinisk handledare Kerstin
Läs merKOL epidemiologi, etiologi och diagnostik. Bo Billing
KOL epidemiologi, etiologi och diagnostik Bo Billing Epidemiologi KOL är den 4:e ledande dödsorsaken i världen och ökar KOL är den ledande sjukdomsorsaken I Sverige beräknas mellan 400 och 700.000 ha sjukdomen
Läs merLiv & Hälsa tand. December 2009
Liv & Hälsa tand December 9 Jörgen Torstensson Tandvårdsenheten Landstinget Sörmland Gunnar Ekbäck Hälsokansliet Landstinget Örebro 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Allmänt om tandhälsa... 5 Undersökningen
Läs merluftvägsregistret Årsrapport 2015
luftvägsregistret Årsrapport 2015 Årsrapport 2015 Luftvägsregistret Författare Alf Tunsäter Docent, Överläkare Lung- och Allergikliniken, Lund Skånes Universitetssjukhus, 221 85 Lund alf.tunsater@med.lu.se
Läs merFallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland
Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För
Läs merRollfördelning och organisation
Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merLIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2009:2. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för astma- och KOL-vården
LIF rapport Det finns ingen ursäkt Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för astma- och KOL-vården 2009:2 Juni 2009 Detta är LIF LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag
Läs merGranskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm
Granskning av spirometrins användande och dess resultat i form av KOL diagnoser, på Carema vårdcentral Södermalm Stockholm, 2011 Författare: Anna Fernqvist, ST läkare Carema vårdcentral Södermalm Vetenskaplig
Läs merHälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell
Läs merUppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?
Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad
Läs merFörbättring av spirometrikvalitet genom kvalitetskriterier och utbildning?
Förbättring av spirometrikvalitet genom kvalitetskriterier och utbildning? SpiroQual spirometrikvalitet i primärvården i LiV (Landstinget i Värmland) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget
Läs merKLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå
KLOKA LISTAN KOL 1810-18.50 18.10 Michael Runold Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå 18.25 Eva Vikström Jonsson KOL-läkemedel på kloka listan. Varför finns vissa
Läs merUTREDNINGSINSTITUTET
September år 2010 UTREDNINGSINSTITUTET Astma- och Allergiförbundets kartläggning över astmavården i fem län/regioner En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Astma- och Allerigförbundet.
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merJävssammanställning för externa deltagare vid workshop om behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL den 2 3 april 2008
Jävssammanställning för externa deltagare vid workshop om behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL den 2 3 april 2008 Deltagare Professor, Överläkare Leif Bjermer Överläkare Marie Ekberg-Aronsson
Läs merKOL - ett växande problem
Hälso- och sjukvårdsdelegationens programarbete NR 10-2008 Andningsorganens sjukdomar, KOL - ett växande problem Förord Programarbete i Västernorrland är en arbetsmetod där ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte
Läs merPatienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?
Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka
Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer
Läs merPolitisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för astmavården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2008-12-04 Inledning Föreliggande dokument har utarbetats
Läs merAstma Back to basics. Mikael Lundborg
Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare
Läs merKronisk t Obstruktiv Lungsjukdom
Kronisk t Obstruktiv Lungsjukdom Kalla fakta om KOL KOL är en folksjukdom, ett par hundra tusen patienter har sjukdomen varav merparten subkliniskt. Omkring 2500 patienter dör årligen. En explosionsartad
Läs merMaria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Läs merHosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?
Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs merSAKEN BESLUT 1 (6) Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2015-09-25 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merDynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL
Spirometri och 6MWT vid KOL Spirometri Screening och diagnostik Objektiv mätning av fysisk kapacitet (Objektiv mätning av fysisk aktivitet) Mats Arne, specialistsjukgymnast, med dr Landstinget i Värmland
Läs merHanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad
Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Överlevnad hos personer med svår alfa-1-antitrypsinbrist (PiZZ) Tidigare studier av AAT bristens naturalförlopp har varit få och omfattat främst
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merDold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merVad gav spirometrin?
Vad gav spirometrin? Frida Lunde, ST-läkare vid Munkfors Vårdcentral Vetenskaplig handledare: Mats Arne, med dr, sjukgymnast Klinisk handledare: Marie-Louise Mauritzon, distriktsläkare, länssamordnande
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merAstma- och KOL-behandling
2011-03-22 Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Astma- och KOL-behandling Eva Wikström Jonsson Medlem i Sthlms Läns Läkemedelskommittés expertråd för luftvägs- och allergisjukdomar Biträdande överläkare,
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merBehandlingsrutiner för KOL-patienter på. Capio Vårdcentral Lidingö. En retrospektiv journalstudie. Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö
Behandlingsrutiner för KOL-patienter på Capio Vårdcentral Lidingö En retrospektiv journalstudie Anna Shay, ST-läkare, Capio Vårdcentral Lidingö Februari-november 2013 Klinisk handledare: Katarina Thörne,
Läs merRättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010
RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merDiagnostik av kronisk obstruktiv lungsjukdom på Tranebergs vårdcentral
VESTA rapport Diagnostik av kronisk obstruktiv lungsjukdom på Tranebergs vårdcentral Vilka tecken inger misstanke om sjukdom? Har patienterna uppvisat tecken på sin sjukdom åren före diagnos? Författare:
Läs merFysioterapeutens viktiga roll
Fysioterapeutens viktiga roll vid KOL Andre Nyberg, PhD, leg fysioterapeut Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi Institut universitaire de cardiologie et de pneumologie de Québec
Läs merXIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae Leg ssk, doktorand Linköpings universitet Ingen intressekon,likt
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merGranskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella taxan
1(7) Patientsäkerhetsenheten 2015-03-27 Vårdutvecklare, Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@regionjh.se Dnr: VVN/16/2015 Uppföljningsrapport Granskning av privata sjukgymnaster/fysioterapeuter på nationella
Läs merHälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!
Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merRiktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting
"ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merÄldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18
Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet
Läs merTidig diagnostik och rehabilitering av personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom
Slutrapport från projektet: Tidig diagnostik och rehabilitering av personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom Lennart Nathell Madelene Nathell Enheten för lung- och allergiforskning Institutionen för
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merVård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Mått och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merRegistrering av kvalitetsindikatorer avseende patienter med KOL på Tensta Vårdcentral under 2012
Rapport VESTA 2013 Registrering av kvalitetsindikatorer avseende patienter med KOL på Tensta Vårdcentral under 2012 - en kvantitativ journalstudie Fotini Eleftheriadou, ST-Läkare, Tensta Vårdcentral September
Läs merDiagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral
Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merBilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,
Läs merKan egenvårdsutbildning ge kunskaper som leder till ökad livskvalitet och att fler patienter slutar röka?
Institutionen för hälsa och samhälle Vårdvetenskap CD uppsats, 61-80 poäng Vårterminen 2005 Kan egenvårdsutbildning ge kunskaper som leder till ökad livskvalitet och att fler patienter slutar röka? En
Läs merrio PI VÅRDEN N U M M E R 2 2 0 1 5
Så ger riktlinjerna stöd för regionerna rio PI VÅRDEN N U M M E R 2 2 0 1 5 Bättre KOL-vård gynnar ekonomin NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR KOL LEDARE De nya nationella riktlinjerna ska leda till att upptäcka
Läs merSUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Läs merPatienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.
Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.
Läs merAllmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas av sjukdomar Undersökning:
Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas av sjukdomar Undersökning: Projektnummer: 3171670 Uppdragsgivare: Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Läs merLägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs mer