Metabola syndromet. Region Sörmland
|
|
- Maria Samuelsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Metabola syndromet Region Sörmland
2 Innehåll Inledning... 2 Definition metabola syndromet... 3 Allmänt... 3 Fetma och övervikt... 4 Hur mäter man övervikt och fetma?... 4 Matvanor... 6 Blodsocker... 7 Blodtryck... 8 Riskfaktorer och övriga sjukdomar... 8 Systoliskt och diastoliskt vilket är farligt?... 8 Mätning av blodtryck... 8 Blodfetter... 9 Det onda och det goda kolesterolet... 9 Livsstilsförändringar mot höga blodfetter Riskvärde beror på övriga riskfaktorer Förhållningssätt i mötet med patienter med metabolt syndrom Hur jobbar vi i Region Sörmland med dessa patienter? Läs mer Referenser Stratifiering av risk för bedömning av prognos enligt EHS/ESC Risk att dö i kardiovaskulär händelse inom 10 år... 12
3 Inledning Detta dokument innehåller en övergripande sammanfattning av metabola syndromet. I slutet av dokumentet finns referenser som ger möjlighet till vidare fördjupning. Alla i primärvården kan bidra till att tidigt identifiera patienter med metabola syndromet eller dess komponenter. Individer med metabola riskfaktorer kan identifieras vid alla typer av besök vid vårdcentralen, alltså inte nödvändigtvis vid ett besök kopplat till levnadsvanor eller kronisk sjukdom. Sörmland har en hög andel vuxna med diabetes och/eller högt blodtryck. Sörmland är ett av de län i region Mellansverige som har högst andel invånare med fetma och det är vanligare bland personer med lägre utbildning jämfört med personer med hög utbildning. Metabola syndromet är ingen sjukdom i sig utan beskriver en samling riskfaktorer och omfattas av förändringar som högt blodtryck, bukfetma, insulinresistens/förhöjda blodsockervärden och blodfettsrubbning. Metabola syndromet är en kombination av minst tre av dessa symtom. Alla dessa riskfaktorer innebär, var för sig, en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom och död. Med diagnosen metabolt syndrom är risken för hjärtoch kärlsjukdom kraftigt ökad och är därmed viktig att förebygga och behandla. Riskfaktorerna som ingår i syndromet har alla med ämnesomsättningen att göra och beror till stor del på livsstilsfaktorer. Ju fler riskfaktorer patienten har desto större risk för sjukdom. Orsakerna till metabola syndromet är inte helt förklarade, dock finns indikationer för att övervikt och fetma, fysisk inaktivitet, genetiska faktorer samt ålder kan leda till syndromet. I tidigt stadium har metabola syndromet få symtom förutom bukfetma, därefter görs utredning för att identifiera övriga riskfaktorer. Riskerna för metabolt syndrom kan dock minskas kraftigt genom förebyggande behandling och livsstilsförändring. Det handlar därför om att tidigt identifiera patienter med risk för att utveckla metabolt syndrom. I första hand behandlas hela metabola syndromet med livsstilsförändringar (exempelvis fysisk aktivitetet och kostomläggning), därefter läkemedelsbehandling. Framtaget av Suzanne Freimanis och Ellen Boxner februari Kvalitetsgranskat av Cecilia Enockson. 3
4 Definition metabola syndromet IDF, International Diabetes Federation (2005) 1. Central obesitas, dvs. central fetma, är viktigast. Det finns en tydlig koppling till insulinresistens - ju mer bukfetma, desto mer insulinresistens. Central obesitas hos kvinnor är midjemått 80 cm, hos män 94 cm. 2. Dessutom krävs minst 2 av följande punkter: Triglycerider > 1,7 mmol/l HDL < 1,3 mmol/l för kvinnor, < 1,0 mmol/l för män Blodtryck > 130/85 mm Hg eller behandling för högt blodtryck (f)p-glukos > 5,6 mmol/l eller IGT eller diabetes mellitus typ 2 Allmänt Var och en av komponenterna i metabola syndromet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Då diagnosen metabola syndromet föreligger fullt ut är risken för hjärtinfarkt fem gånger högre än för normalindividen. Övervikt är den viktigaste riskfaktorn för metabola syndromet och typ 2 diabetes. Varje ökning med 15 cm i midjemått innebär fördubblad risk för typ 2 diabetes. Nya data visar att en person med typ 2 diabetes löper 20 procents risk att få en hjärtinfarkt inom sju år. Det motsvarar ungefär lika stor risk som en person med en tidigare hjärtinfarkt löper att få ytterligare en. Metabola syndromet med sina delkomponenter kan föreligga upp till tio år innan hyperglykemi uppträder. År 2018 hade personer typ 2 diabetes i Sverige. Risken för att dö i akut hjärtinfarkt eller stroke är dubbelt så hög bland patienter med diabetes och medellivslängden minskas med åtta till tio år. Förhöjt kolesterolvärde är en av de starkaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt. Ju högre blodtryck en person har, desto högre blir också risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, perifer kärlsjukdom, njursvikt och död i hjärtkärlsjukdom. Enligt Socialstyrelsen kan ungefär en femtedel av Sveriges sjukdomsbörda kopplas samman med ohälsosamma levnadsvanor, som alla är riskfaktorer för sjukdom. Personer som har flera ohälsosamma levnadsvanor, eller andra riskfaktorer har dessutom en ytterligare ökad risk för sjukdom, eftersom risken då blir högre än för de enskilda riskfaktorerna för sig. 4
5 Fetma och övervikt Hur mäter man övervikt och fetma? Två mått används för att bedöma om undervikt, övervikt eller fetma föreligger: Midjemått och Body Mass Index (BMI). Midjemått används som komplement till BMI och är ett mått på bukfetma som har ett starkare samband med risk för hjärt- och kärlsjukdom samt typ 2 diabetes jämfört med fettfördelning på andra delar av kroppen. Även undervikt kan påverka hälsan negativt och öka risken för allvarliga sjukdomar. Vid avvikande BMI-värden, eller om deltagaren gått upp eller ner mycket i vikt de senaste sex månaderna, görs bedömning om det behövs ytterligare medicinsk utredning. BMI är ett grovt mått som inte tar hänsyn till hur stor del av kroppsvikten som är muskler och hur stor del som är fett, eller hur fettet är fördelat i kroppen. Därför kan inte alltid BMI-värdet användas på exempelvis kroppsbyggare eller elitidrottare med hög muskelmassa. 70 år och äldre För personer över 70 år verkar ett något högre BMI vara det mest hälsosamma men det har inte fastställts några andra BMI gränser än för yngre vuxna. Ett BMI under 22 kan för personer över 70 år vara ett tecken på undernäring. Midjemått Det enklaste måttet på bukfetma är att mäta kring midjan med ett måttband. Midjemåttet ska mätas mitt mellan nedersta revbenskammen och höftkammen. För en tydligare bedömning används ofta midjemåttet i kombination med BMI värdet. Ett normalt midjemått för kvinnor bör ligga på 80 cm och för män 94 cm. Ökad risk resp. markant ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom och typ 2 diabetes vid BMI över 25 (övervikt) i kombination med ökat midjemått: Ökad risk - över 80cm midjemått för kvinnor - över 94 cm midjemått för män Markant ökad risk - över 88 cm midjemått för kvinnor - över 102 cm midjemått för män Världshälsoorganisationens (WHO) definition: BMI definieras som normalvikt. BMI definieras som övervikt. BMI definieras som fetma grad I. BMI definieras som fetma grad II. BMI >40 definieras som fetma grad III. 5
6 Barn med övervikt eller fetma Övervikt hos småbarn är en riskfaktor för övervikt senare i livet. Inom Barnhälsovården följs barnets BMI från 2,5 års ålder för att tidigt kunna identifiera barn i riskzon för övervikt. Barn har en annan kroppkonstitution än vuxna. Därför kan inte samma BMI-värden användas för barn och vuxna. I stället används ett annat mått, ISO-BMI, där man förutom längd och vikt även tar hänsyn till barnets ålder och längdtillväxt. Detta görs på barnavårdscentralen (BVC) och i skolhälsovården. Övervikt Ett barn med övervikt löper större risk att utveckla fetma. Övervikt redan i förskoleåldern är en riskfaktor för övervikt senare i livet och de barn som har föräldrar med övervikt har en ökad risk att själva utveckla övervikt. Barnhälsovården har en viktig roll att förebygga och identifiera barn med övervikt och behandling av övervikt och fetma är mest framgångsrik i förskoleåldern. Barnhälsovården kan motivera familjer till att hitta förändringar i sina mat- och rörelsevanor. Vid livsstilsförändringar är det bäst att fokusera på en eller två förändringar åt gången som kan flätas in i vardagen så att förändringen blir en naturlig del av livet. Tillsammans kommer flera små förändringar ge stora resultat! Utgå från familjens kunskaper och ge kompletterande information med hjälp av utforskande frågor. Fetma Fetma är en komplex sjukdom. För att den ska utvecklas måste ett flertal faktorer i livsmiljö och gener samverka. Fetma kräver livslång behandling. OBS! BMI-gränserna skiljer sig mellan pojkar och flickor och mellan olika åldrar (läs mer på Iso-BMI-värdena är i dagsläget det enklaste och bästa måttet i praktisk vardag på BVC för att identifiera övervikt och fetma. Gränsvärdena för BMI ska ses som ett riktmärke för en hälsosam vikt. 6
7 Matvanor I hälso- och sjukvården utgår vi från Nordiska näringsrekommendationer (NNR) från Livsmedelsverket, som ger riktlinjer för hur vi bör äta. De viktigaste rekommendationerna är: Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen vilket motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker Välj i första hand fullkornsprodukter när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris Välj nyckelhålsmärkta livsmedel, både mejeri och charkprodukter Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan Använd flytande margarin eller olja i matlagningen Från Livsmedelsverkets Nordiska Näringsrekommendationer (2012) 7
8 Viktigt att tänka på vid rådgivning om matvanor och matvaneförändringar Regelbundna måltider; frukost, lunch, middag samt några mellanmål Ät sparsamt på kvällen Använd tallriksmodellen som idé för hur måltiden bör komponeras Portionsstorleken avgörs av om man är normal, låg- eller högenergiförbrukare Ta kontroll över eventuellt vid-sidanom-ätande Mat ska vara god! Remiss till dietist? Enligt riktlinjer i Sörmland kan remiss skickas till dietist vid fetma hos vuxen person med BMI >30 och samtidig komplicerande kronisk sjukdom, exempelvis: KOL, hjärtsvikt, genomgången hjärtinfarkt, stroke risk för muskelförtvining (förlust av muskelmassa och muskelstyrka) bensår typ 2 diabetes med hypoglykemier neurologisk sjukdom som Parkinson, Alzheimers grava psykologiska sjukdomar som schizofreni funktionsnedsättning röker. Därför ska åtgärder sättas in tidigt för att förebygga såväl diabetes som hjärt- och kärlsjukdom. Prediabetes ett förstadium till typ 2-diabetes Kroppen har ett inbyggt system för att hålla mängden av glukos på en lagom nivå. Glukosvärdet ska inte vara för lågt, eftersom cellerna behöver glukos för att fungera, och inte heller för högt, då för höga glukosnivåer kan vara skadligt för blodkärlen. En person som har diabetes har så pass höga glukosvärden att det är skadligt. Vissa personer ligger i riskzon, där glukosvärdet är lätt förhöjt. Man vet att risken för att utveckla typ 2 diabetes, liksom hjärt- och kärlsjukdomar, är större hos dessa personer och tillståndet kallas därför för prediabetes. Prediabetes är vanligt i Sverige och risken att utveckla prediabetes ökar vid övervikt, för lite fysisk aktivitet, rökning, ärftlighet för typ 2 diabetes, hög ålder och tidigare graviditetsdiabetes. Förhöjt blodsocker är bara en av flera riskfaktorer, och därför är det viktigt att inte bara titta på glukosvärden utan också ovan nämnda riskfaktorer. Det viktigt att minska eller eliminera så många riskfaktorer som möjligt eftersom det avsevärt kan minska risken för framtida sjukdom. Hur ställs diagnosen diabetes? Blodsocker Typ 2 diabetes är en sjukdom där nedsatt blodsockerkontroll uppkommer genom samverkan mellan bristande insulinproduktion och en nedsatt känslighet för insulinets verkan, det vill säga insulinresistens. Personer med typ 2 diabetes har ungefär dubbelt så hög risk för dödlighet efter hjärtinfarkt. Däremot kan personer med typ 2 diabetes eller prediabetes ha nästan lika hög överlevnad som befolkningen i stort om HbA1c, totalkolesterol och blodtryck ligger bra och personen inte (f)p-glukos 7 vid två tillfällen eller tillsammans med HbA1C 48 Diagnos kan även ställas genom Glukosbelastning (OGTT) - Nedsatt förmåga att reglera glukosnivå vid matintag (IGT) syns inte på (f)p-glukos, utan det visar endast hur värdet ligger efter längre tids fasta - För att undersökta IGT behövs glukosbelastning Hur genomförs och tolkas en glukosbelastning? Se nationella Diabeteshandboken 8
9 Blodtryck Primär och sekundär hypertoni Högt blodtryck är ingen sjukdom i sig utan är en riskfaktor för sjukdom och kan delas in i primär (essentiell) hypertoni där det inte föreligger någon identifierbar orsak och sekundär hypertoni som (delvis) orsakas av andra tillstånd. Essentiell hypertoni kan påverkas av många olika faktorer, exempelvis ålder (ökande ålder associeras ofta med högre blodtryck), övervikt och viktuppgång, arv, fysisk inaktivitet, stress, alkohol men också etnisk tillhörighet. Ju högre blodtryck en person har, desto högre blir också risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, perifer kärlsjukdom, njursvikt och död i hjärtoch kärlsjukdom. Riskfaktorer och övriga sjukdomar Vid kontroll av blodtryck måste alltid hänsyn tas till andra riskfaktorer och övriga sjukdomar. Hos äldre och sköra patienter kan det vara svårt att uppnå ett idealt blodtryck. Risken för biverkningar och komplicerande sjukdomar samt kontraindikationer är vanligare och därför är det än mer betydelsefullt att blodtrycket individanpassas. Diagosen hypertoni ställs först efter ett flertal mätningar. Målblodtryck är i de allra flesta fall <140/90. Systoliskt och diastoliskt vilket är farligt? Viktigt att tänka på är att det alltid behövs en individuell bedömning. Vid kontroll av blodtryck, gå alltid på det förhöjda värdet! Överväg kontroll av ortostatiskt blodtryck. Mätning av blodtryck Blodtrycket mäts i sittande efter 5 minuters vila (helst i höger arm) i ett tyst och lugnt rum. Armen läggs på en liten kudde, eller på en bordsskiva om deltagaren sitter i vanlig stol, så att blodtrycksmanschetten hamnar i jämnhöjd med hjärtat och man undviker felaktigt mätvärde. Inga korsade ben! Det är också viktigt att rätt manschettbredd används. En för smal manschett kan ge falskt högt mätvärde medan en för bred manschett kan ge falskt lågt mätvärde. Armomfång cm: smal manschett 9 cm bred Armomfång cm: normal manschett 12 cm bred Armomfång cm: bred manschett 15 cm bred Armomfång 45 cm och mer: 18 cm bred Definitioner blodtryck Normalt blodtryck definieras som lägre än 130/85. Högt-normalt blodtryck är blodtryck mellan / Hypertoni definieras som 140/90 eller högre. Personer med högt-normalt blodtryck kan informeras om: Risken att utveckla hypertoni och möjliga följder till detta - Möjlighet att minska risken för hypertoni genom framför allt livsstilsförändringar Uppmana gärna patienten att själv kontrollera blodtrycket någon gång årligen (inte nödvändigtvis på vårdcentralen) Fysisk aktivitet, matvanor, fettintag och saltreduktion, alkohol, stress och viktreduktion utifrån en bedömning av vad som lämpligt i det enskilda fallet - Legitimerad personal som arbetar i hälso- och sjukvården har möjlighet att skriva fysisk aktivitet på recept (FaR) 9
10 Rökstopp är särskilt viktigt för att minska risken för både hjärtinfarkt och stroke Ibland kan hög alkoholkonsumtion orsaka hypertoni varför rådgivning om sänkt konsumtion kan vara lämplig Definition hypertoni enligt WHO/ISH Grad 1, mild = systoliskt och/eller diastoliskt Grad 2, måttlig = systoliskt och/eller Grad 3, svår = systoliskt 180 eller mer och/eller 110 eller mer Behandling mot hypertoni Livsstilsförändring är första alternativet för behandling av högt blodtryck. Det finns mycket starkt vetenskapligt stöd för att konditionsträning sänker blodtryck (exempelvis promenader, cykling, dans). Fysisk aktivitet påverkar också övriga riskfaktorer positivt. Enligt FYSS rekommenderas minst 150 minuter/vecka som ska spridas ut under veckans dagar. Exempelvis ger fysisk aktivitet sänkt sympatikusaktivitet och kan reducera noradrenalin-nivåerna med cirka 30 procent. Fysisk aktivitet leder också till ökad mängd kärlvidgande substanser till exempel endorfiner, sänkt insulinresistens, ändrad njurfunktion, bättre sömn samt viktnedgång. Läkemedelsbehandling rekommenderas till patienter med hypertoni där målblodtrycket inte uppnåtts med livsstilsförändring. Blodfetter Flera slags fetter i blodet Det finns flera olika typer av fetter i blodet, bland annat kolesterol och triglycerider. Kolesterol i sig är ett slags vaxartat ämne, som liknar fett och som inte kan lösas i vatten. Det finns två olika typer av kolesterol i blodet, dels LDL- kolesterol och dels HDL-kolesterol, och de fungerar på helt olika sätt. Det onda och det goda kolesterolet LDL-kolesterol kallas också det onda, eller farliga kolesterolet. Det är denna typ av kolesterol som sätter sig fast i väggarna på blodkärlen och täpper till, och därmed ger en ökad risk att en person drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. HDL-kolesterol kallas det goda kolesterolet, och det har till uppgift att transportera bort LDL-kolesterolet från blodkärlen. Höga triglyceridvärden kan förekomma vid en alltför hög energitillförsel och vid hög alkoholkonsumtion och kan vara tecken på utveckling mot typ 2-diabetes. Det är också vanligt vid övervikt, särskilt om det samtidigt föreligger bukfetma. Risk för hjärtinfarkt Förhöjt kolesterolvärde är intill rökning en av de starkaste riskfaktorerna för hjärtinfarkt. Även förhöjda triglycerider är en stark riskfaktor. Förhöjda blodfetter, hyperlipidemi, ökar också risken för andra hjärt- och kärlsjukdomar och kan dels utgöra en del i en omfattande rubbning av blodfetterna men kan också vara en del i metabola syndromet. Riskerna med förhöjda blodfetter handlar om om totalkolesterol, LDLkolesterol och triglycerider. För HDL-kolesterol gäller att det i princip kan vara hur högt som helst, eftersom det har en skyddande effekt. Vid metabolt syndrom, till skillnad från övrig hyperlipidemi med högt totalkolesterol och högt LDL, är det i regel vanligast med sänkt HDLkolesterol och förhöjda triglycerider. 10
11 Kroppens egen produktion och kosten Kolesterol kommer dels från det vi äter men också från levern som själv producerar kolesterol. Fördelningen mellan hur mycket kolesterol vi får i oss från kost respektive levern är olika hos olika personer, vilket gör att förutsättningarna för hur stor effekt en kostförändring får ser olika ut. En person som får sitt mesta kolesterol från egenproduktion i levern har mindre effekt av kostbehandling än en person som får sitt mesta kolesterol från just kosten. Livsstilsförändringar mot höga blodfetter Behandling mot höga blodfetter är framförallt livsstilsförändringar, exempelvis kost, motion, rökstopp och måttlig alkoholkonsumtion. De flesta upplever inga besvär vid höga blodfetter, men eftersom det är en så tydlig riskfaktor för sjukdom är det önskvärt att höga värden sänks. I familjer med kraftigt förhöjda kolesterolvärden utan andra riskfaktorer (så kallad familjär hyperkolesterolemi), är det också vanligt med tidigt insjuknande i hjärtinfart. Viktigt att tänka på är att familjär hyperkolesterolemi antas påverkas väldigt lite av levnadsvanor. I dessa fall föredras ofta läkemedelsbehandling. Värdena måste sammanvägas med andra riskfaktorer (IFG, IGT, hypertoni, ärftlighet, rökning, övervikt, fysisk inaktivitet) samt medicinsk uppföljning av blodfetter. Personer med höga blodfetter kan informeras om: Råd ges om matvanor och om fett i mat (utgå från Livsmedelsverkets NNR) Råd om fysisk aktivitet (se FYSS) och viktreduktion utifrån det enskilda fallet Rökstopp är särskilt viktigt för att minska risken för både hjärtinfarkt och stroke Eventuell rådgivning om sänkt alkoholkonsumtion Riskvärde beror på övriga riskfaktorer Det är svårt att ge allmänna rekommendationer och sätta exakta gränser för nivåer av blodfetter. Hur rekommendationer ska ges varierar ganska mycket från person till person, beroende på vilken övrig risk personen har. Därför krävs alltid en individuell bedömning. Personens livsstil, ärftlighet och förekomst av andra riskfaktorer har stor påverkan på hur vi ska tolka värden som ligger inom eller högre än referensintervall. Exempelvis kan ett totalkolesterol på 6,0 vara bra för en person, medan det för en annan kan vara mycket farligt på grund av andra riskfaktorer. 11
12 Förhållningssätt i mötet med patienter med metabolt syndrom Genom dialog, respekt, partnerskap och överenskommelse mellan patient och vårdpersonal fattas beslut om bästa möjliga vård. Personcentrerat förhållningssätt Tänk på att varje patient har en unik livssituation med närstående och vardagsliv och ska delta aktivt i sin hälsa. Individen är expert på sig själv och ett motiverande samtal ska utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. Viktigt är ett aktivt lyssnande och öppna frågor för att ta reda på vilka kunskaper en person har och hur individen kan använda sina egna resurser. Även användning av sammanfattningar kan vara till stor hjälp. Exempelvis ska patienter med kroniska och/eller långvariga sjukdomar uppmuntras att behålla/ stärka sin fysiska och psykiska hälsa. I mötet med patienten, kontrollera också hur följsamheten ser ut. Tar patienten sina läkemedel? Hur tar patienten sina läkemedel? Tydliga mål och delmål Det gemensamma arbetet bör vara målfokuserat med väl förankrade, gemensamma mål som är tydligt formulerade och nedbrutna i delmål. Det är grunden för ett positivt förändringsarbete. För att stödja och inte stjälpa är det också viktigt att avväga omfattningen av den information man ger patienten, i exempelvis broschyrer, foldrar eller liknande. barnhälsovården som primärvården och slutenvården. Läs mer Rikshandboken BHV (för barnhälsovården) Läkemedelskommittén i Region Sörmland (exempelvis Rek listan) Diabetesrådet i Region Sörmland (Fickfolder för diabetes) SKL Behandlingsstrategi diabetes Livsmedelsverkets Nordiska näringsrekommendationer Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor FYSS om fysisk aktivitet Referenser Folkhälsomyndigheten Medibas Rikshandboken barnhälsovård World Health Organization (WHO) International Diabetes Federation (IDF) Livsmedelsverket American Heart Association Läkemedelsverket Liv och Hälsa i Mellansverige 2017 VISS.se Hur jobbar vi i Region Sörmland med dessa patienter? Sörmland ska bli Sveriges friskaste län 2025 och i regionen arbetar vi på olika håll för att förebygga och behandla metabola syndromet. Regionen erbjuder ett flertal olika insatser riktat mot både primär- och sekundärprevention och patienterna identifieras inom såväl mödra- och 12
13 Stratifiering av risk för bedömning av prognos enligt EHS/ESC 2013 Riskfaktorer Ålder: Män > 55 år, kvinnor > 65 år Rökning Dyslipidemi Diabetes Mellitus eller nedsatt glukostolerans Hereditet för tidig hjärt- kärlsjukdom; Män < 55 år, kvinnor < 65 år. Övervikt (BMI 30 kg/m 2 ) Bukfetma; Män > 102 cm, kvinnor > 88 cm 2013 ESH/ESC Guidelines for the management of arterial hypertension. The Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Hypertension (EHS) and the European Society of Cardiology (ESC). Hämtad från VISS.se
14 Risk att dö i kardiovaskulär händelse inom 10 år 13
Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merHur kan dietisten hjälpa till vid
Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merGruppträff 1 Presentation och uppstart
Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt
Läs merKOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL
KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL Vägen till att lyckas börjar med ett beslut om en förändring. Den här guiden är för dig som vill börja ta de första stegen. Hej och välkommen! Kroppen är fantastisk och vi har
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merNamn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31
Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merBehandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar
Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast
Läs merHur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.
Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merBehandling av typ 2-diabetes
Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merDINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA
DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merHandläggning av nyupptäckt hypertoni
PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merHälsoaspekter - mer än tallriksmodellen
Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer
Läs merKapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB
Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7 Kapitel 4 Blodtryck Kapitel 4 Blodtryck Sida 2 av 7 Blodtryck Högt okontrollerat blodtryck ökar risken för diabetes, åderförfettning, stroke, hjärtinfarkt, hjärtförstoring,
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merLev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.
Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merBilaga 2 Data från hälsosamtal
Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merFakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c
Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merTyp 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Läs merregiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna
Bildkälla: Fysioterapeuterna Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar Vart femte fall av hjärt-kärlsjukdom Vart tionde fall av stroke Vart sjunde fall av diabetes typ 2 Vart sjunde fall av tjocktarmscancer
Läs merNytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2
Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2 Nytt för oss 2017 Aleksandra Josefsson Johannes Edlund Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för typ 2 diabetes. Att få diagnosen prediabetes
Läs merguide för goda levnadsvanor
guide för goda levnadsvanor dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga:
Läs merViktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007
Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merVisceralt fett - det onda fettet
Nu är det jul. Igen. Så var det jul igen då. Så mycket har hänt sedan förra julen men ändå känns det som det var alldeles nyss. Lite konstigt känns det också när julen blir så kort men vi hoppas att du
Läs merFörebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom
Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom 2018-10-17 Anna Morawski, Spec Allm Med / Med Dr Kunskapsteam Diabetes Akademiskt Primärvårdscentrum Psykossjukdom somatisk sjukdom
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merTill dig som har typ 2-diabetes
Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns
Läs merIndividualiserade kostråd
Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och
Läs merAGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merLipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Läs merFakta om diabetes och typ 2-diabetes
Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning
Läs merHälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN
Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd
Läs merStark efter stroke www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen. Visste du att... stroke
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merDiabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa
Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merfå kontroll över din diabetes
VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått
Läs merregiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018
Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda
Läs merMetabola Syndromet. St-seminarium Hanna Eriksson
Metabola Syndromet St-seminarium 180919 Hanna Eriksson Metabola syndromet En samling kardiovaskulära riskfaktorer som alla har mer eller mindre starkt samband med insulinresistens. Bukfetma Hyperglykemi
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merDiabetes ur ett överviktsperspektiv
Diabetes ur ett överviktsperspektiv Maria Cajmatz Informationsläkare 190611 Välkänt samband Diabetes typ 2 1 BMI över tid i Primärvård (NDR) 2 Fördelning BMI i regionerna. Primärvård (NDR) Insjuknande
Läs merFysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.
FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning
Läs merAtt främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.
Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa. KARL ANTON FORSBERG Ssk, Med.dr Möjlighetens metoder,
Läs merFetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Övervikt och fetma Giltig fr.o.m: 2018-03-19 Faktaägare: Anna Bärtås, verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merNU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4
Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta
Läs merSMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi
Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs merHögt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa
Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer
Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening
Läs merDiabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes
Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Inledning Samtal om levnadsvanor är en av de mest effektiva metoderna att göra patienterna medvetna
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merINFORMATION TILL LÄKARE
INFORMATION TILL LÄKARE Denna information är tillsammans med produktresumén avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. Detta dokument ger hälso- och sjukvårdspersonal information om vad används för samt
Läs mer2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag
Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning
Läs merNordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs mer