Kvalitetsbarometern 2003:1. En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet. Primärvårdens FoU-enhet.
|
|
- Åsa Danielsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Qulturum Rapport Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Kjell Lindström Brita Aldrin Wera Hjalmarson Primärvårdens FoU-enhet Qulturum 2003:1
2 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet JÖNKÖPING Tfn Brita Aldrin, sjuksköterska Primärvårdens FoU-enhet JÖNKÖPING Tfn Wera Hjalmarson, projektledare Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn
3 Sammanfattning Utvecklingsenheterna i Landstinget i Jönköpings län har samverkat i att utarbeta ett verktyg - Kvalitetsbarometern - som analyserar hur långt en verksamhet kommit i sitt systematiska förbättringsarbete. Syftet med Kvalitetsbarometern är att identifiera en verksamhets styrkor och svagheter i förbättringsarbetet, att kunna jämföra olika verksamheter, att göra jämförelser mellan olika personalkategorier och att kunna följa utvecklingen vid en verksamhet genom upprepade mätningar. Kvalitetsbarometern baseras på strukturerade, individuella intervjuer med 6-8 medarbetare från olika yrkeskategorier som valts som representanter för den verksamhet som analyseras. Intervjuerna innehåller 31 frågor inom 12 områden. Resultaten sammanställs till en profil för varje enhet, vilket gör att man kan jämföra sig med andra enheter och med medelvärdet för landstinget. Under 2001 och 2002 har Kvalitetsbarometern genomförts på 53 verksamheter, t.ex. sjukhusavdelningar, sjukhusmottagningar och vårdcentraler, i Jönköpings sjukvårdsområde. Det har framkommit att många verksamheter framför allt har svårigheter med att formulera relevanta mål och att mäta resultat. Utbildningar har därför genomförts inom dessa områden. Kvalitetsbarometern är validerad och reliabilitetstestad. Metod och resultat redovisas i Qulturumrapport 2003:2 Vår erfarenhet är att Kvalitetsbarometern är en enkel, pedagogisk och användbar metod för att värdera hur en enhet bedriver förbättringsarbete och för att utvärdera olika satsningar på kvalitetsarbete.
4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND 1 SYFTE 1 METOD 2 ERFARENHETER 4 KONKLUSION 7 BILAGA 1 Frågor om kvalitetsarbete BILAGA 2 Sammanställning av kvalitetsarbete
5 Bakgrund Landstinget i Jönköpings län bedriver sitt systematiska förbättringsarbete utifrån Hälso- och Sjukvårdslagen, Socialstyrelsens föreskrift om kvalitetssystem, Riksdagens prioriteringsbeslut och QUL:s 13 grundläggande värderingar. Utifrån dessa utgångspunkter är det angeläget att aktivt och fortlöpande stödja, stimulera och värdera hur det systematiska förbättringsarbetet utvecklas. Kvalitetsbarometern är en metod som utarbetats av landstingets egna utvecklingsenheter för att kartlägga vilket engagemang och vilken systematik som finns i kvalitetsarbetet i olika verksamheter. Syfte Syftet med Kvalitetsbarometern är att få en bild av hur långt en verksamhet (t ex en vårdcentral, sjukhusmottagning, sjukhusavdelning) har kommit i sitt systematiska förbättringsarbete samt att identifiera dess styrkor och brister. Metoden kan också användas för jämförelse mellan olika enheter och för att följa utvecklingen vid en enhet över tid, t ex före och efter en utbildningssatsning. Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Dessa kända rader av den danske filosofen Kirkegaard beskriver vikten av att man har kunskap om vem man ska hjälpa om man ska förstå hur detta bäst ska göras, d v s hur sjukvårdsområdets resurser bör användas för att på bästa sätt stödja och stimulera olika verksamheter i förbättringsarbetet. 1
6 Metod Kvalitetsbarometern bygger på intervjuer utifrån strukturerade formulär med sammanlagt 31 frågor inom följande tolv områden: 1. Personalens inställning till kvalitetsarbete 4 frågor 2. Ledningens inställning till kvalitetsarbete 2 frågor 3. Struktur i kvalitetsarbetet 3 frågor 4. Utbildning i förbättringskunskap/ 2 frågor kvalitetsarbete 5. Allas delaktighet 5 frågor 6. Målformulering och uppföljning 3 frågor 7. Patientorientering 1 fråga 8. Fortlöpande arbete 3 frågor 9. Metodkunskap i kvalitetsarbete 3 frågor 10. Vana att mäta och jämföra 2 frågor 11. Samverkan i kvalitetsarbetet 1 fråga 12. Dokumentation av kvalitetsarbete 2 frågor Den verksamhet som bedöms representeras av 6 8 medarbetare, från olika yrkesgrupper, som ska ha jobbat på enheten under det senaste året. Intervjuerna genomförs enskilt och tar i de flesta fall minuter. När intervjun är avslutad görs en analys och bedömning av varje fråga där svaret översätts till en siffra från 1 5 enligt en metod som framgår av några exempel i nedanstående tabell. Tabell I. Exempel på frågor ur Kvalitetsbarometern och hur svaren översätts från ord till siffror. Hur stor andel av personalen deltar i kvalitetsarbetet på din arbetsplats? 1= Ingen 2= Få 3=Hälften 4= Många 5= Alla Hur stor del av din arbetstid uppskattar du används till kvalitetsarbete? 1= Ingen tid 2= < ½ tim/v 3= Cirka ½ tim/v 4= Cirka 1 tim/v 5= > 1 tim/v Har du deltagit i någon utbildning (internt/externt) om kvalitetsarbete/förbättringskunskap? 1= Ingen utbildning 2= Cirka ½ dag 3= Cirka 1 dag 4= Cirka 2 dagar 5= 3 dagar eller mer Följs målen upp? 1= Inte alls 2= Knappast alls 3= Delvis 4= I hög grad 5= Helt Dokumenteras kvalitetsarbetet? 1=Aldrig 2=Sällan 3=Ibland 4=Ofta 5=Alltid 2
7 Under intervjun ges svaren öppet och utan fasta alternativ. Översättningen av svaren till siffror sker först sedan hela intervjun avslutats beroende på att svar på senare frågor ibland också belyser de initiala frågorna. En av metodens svagheter är att tolka och gradera svaren på ett enhetligt sätt från 1 5. Olika intervjuare kan göra olika tolkningar och vissa intervjupersoner uttrycker sig så att man trots följdfrågor ibland har svårt att gradera svaren. När alla svar översatts till siffror grupperas frågorna i ämnesområden och ett medelvärde räknas ut för varje område enligt Figur 1. Figur 1. Sammanställning av Kvalitetsbarometerns tolv ämnesområden för en intervjuad person. 3
8 Därefter görs en beräkning och sammanställning av medelvärde och spridning för samtliga intervjuer som representerar enheten på följande sätt: Figur 2. Sammanställning av Kvalitetsbarometerns tolv ämnesområden för en verksamhet med medelvärde och spridning för de intervjuade. Sammanställningen ger genom medelvärdena en bild av hur långt verksamheten kommit när det gäller engagemang och systematik i förbättringsarbetet men visar också på spridningen mellan de personer som intervjuats. Sammanställningen återförs till verksamheten åtföljd av kommentarer inom två veckor. Erfarenheter Metoden utarbetades under 1999 och 2000 och prövades på cirka 30 enheter. Sex olika personer genomförde intervjuerna antingen enskilt eller tillsammans två och två. De 31 frågorna har modifierats efter vunnen erfarenhet liksom kriterierna för bedömning av intervjusvaren. 4
9 Under 2001 och 2002 har metoden validerats enl. Delphi-metoden och reliabilitetstestats samtidigt som fyra intervjuare genomfört Kvalitetsbarometern på flertalet sjukhusavdelningar, sjukhusmottagningar och vårdcentraler i Jönköpings sjukvårdsområde. Testningen har omfattat validering av de 31 frågorna och interbedömarreliabilitet av de fyra personer som genomfört intervjuerna. Resultaten presenteras i särskild rapport. De praktiska rutinerna har systematiserats på följande sätt: Erbjudande om genomförande av Kvalitetsbarometern skickas ut till aktuella verksamhetschefer. Respektive verksamhet beställer Kvalitetsbarometern via Primärvårdens FoUenhet och meddelar samtidigt namn på kontaktperson på enheten. Utsedd intervjuare och kontaktperson kommer överens om tidpunkt och plats för intervjuerna. Kontaktpersonen för verksamheten väljer ut 6 8 intervjupersoner, ordnar ett ostört rum och gör upp ett tidsschema för intervjuerna. En timma avsätts per intervju. Intervjuerna genomförs, sammanställs och återrapporteras inom 14 dagar till kontaktperson och verksamhetschef. Resultaten redovisas även för sjukvårdsledningen. För att enkelt kunna jämföra olika enheter med varandra har vi valt att använda enbart medelvärden. Tabell II. Jämförelser av olika enheters medelvärden av Kvalitetsbarometerns tolv ämnesområden och totalsumman. Enhet Medel 31 enh Attityd personal 4,1 3,5 3,7 3,9 3,9 4,2 4,2 4,6 4,9 4,9 5,0 4,2 Attityd ledning 3,0 1,4 3,6 4,0 4,0 4,0 4,8 4,7 4,8 4,7 5,0 4,2 Struktur 1,4 2,3 1,5 2,6 2,8 3,2 3,0 4,0 4,0 4,4 4,7 3,0 Utbildning Q-arb 2,0 1,2 3,3 3,3 1,9 3,9 4,6 4,0 4,3 4,7 3,8 3,4 Delaktighet 1,6 2,2 2,4 2,8 3,2 4,0 3,4 3,9 4,4 4,8 4,6 3,6 Mål 1,4 1,2 1,6 2,5 3,2 3,4 2,9 4,1 3,8 4,5 4,9 3,0 Patientorientering 3,3 3,2 3,5 2,7 3,1 3,6 4,3 4,1 4,7 4,3 5,0 3,8 Fortlöpande arbete 1,5 1,4 2,5 2,3 2,7 3,0 4,4 3,5 4,2 4,0 5,0 3,2 Metod 1,5 2,2 1,6 2,4 3,1 2,9 3,5 3,3 3,9 4,1 4,0 2,9 Mätetal 1,4 1,1 1,8 1,9 2,8 2,4 2,9 2,1 2,7 3,3 4,0 2,4 Samverkan 1,3 1,9 2,2 2,9 2,7 2,0 3,0 2,4 2,2 4,4 4,0 2,8 Dokumentation 2,8 4,7 3,3 3,3 3,4 4,0 4,0 4,5 4,8 4,5 5,0 4,1 Medelvärde 2,1 2,2 2,6 2,9 3,1 3,4 3,7 3,8 4,1 4,4 4,6 3,4 5
10 En stor andel av genomförda Kvalitetsbarometrar är utförda i Jönköpings sjukvårdsområde. På sjukhuset (Länssjukhuset Ryhov) har man under fem år genomfört betydande satsningar på att få igång ett systematiskt kvalitetsarbete. Resultaten från Kvalitetsbarometern visar att ledningens och personalens inställning till kvalitetsarbete genomgående är mycket positiv, d.v.s. man har lyckats etablera en kvalitetskultur i verksamheten. Även områdena utbildning i förbättringskunskap, allas delaktighet, patientorientering, fortlöpande arbete och dokumentation av kvalitetsarbetet får ofta höga poäng. Svagheterna är framför allt vana att mäta, jämföra med andra, målformulering och uppföljning av mål. Dessa erfarenheter har lett till att man inom sjukvårdsområdet genomfört särskilda utbildningar i att mäta och att formulera relevanta mål. Vid ett antal enheter har man upprepat Kvalitetsbarometern efter 1 1½ år. Samma personer har då intervjuats vid båda tillfällena av samma intervjuare. Medelvärdena från de båda undersökningarna har presenterats enligt Figur 3. Samverkan Mätetal Dokumentation Attityd personal Attityd ledning Struktur Utbildning kvalitetsarbete Metod Allas delaktighet Fortlöpande arbete Patientorientering Mål Vårdcentral 1 Medelvärde mätning 1 Vårdcentral 1 Medelvärde mätning 2 Figur 3. Medelvärden av Kvalitetsbarometerns tolv ämnesområden vid två mätningar med drygt två års mellanrum. 6
11 Läkargruppen beskrivs ibland som ett hinder i kvalitetsarbetet. Vid jämförelse mellan de olika personalkategorier som intervjuats våren 2001 (Figur 4) finner vi att läkarna är den grupp som är mest engagerade medan sekreterare och undersköterskor tycks känna ett mindre engagemang och vara mindre involverade i förbättringsarbetet. 5,0 4,0 läkare n=23 3,0 ssk n=56 sekr n=30 2,0 usk n=32 1,0 Attityd personal Attityd ledning Struktur Utbildning Q-arb Delaktighet Mål Patientorientering Fortlöpande arbete Metod Mätetal Samverkan Dokumentation Figur 4. Medelvärden för olika personalkategorier som intervjuats med Kvalitetsbarometern. På rekommendation av sjukvårdsledningen och som en del av kvalitetssystemet för Jönköpings sjukvårdsområde genomförs Kvalitetsbarometern en gång årligen i samtliga verksamheter. Endast ett fåtal enheter har valt att avstå. Intervjuarna har genomgående blivit mycket väl bemötta på de enheter som deltagit och resultaten har mött stort intresse från såväl verksamhet, verksamhetsledning som sjukvårdsledning. Konklusion Satsningar på kvalitetsarbete har förespråkare och kritiker. Systematiskt förbättringsarbete innebär bl.a. att man mäter och följer upp resultat av olika insatser. Det är naturligtvis angeläget att också följa upp vad satsningar på systematiskt förbättringsarbete leder till. För att lyckas med detta behöver man utveckla nya metoder som ger möjlighet att identifiera styrkor och svagheter i förbättringsarbetet och följa upp hur förbättringsarbetet påverkas av olika insatser. Det behövs också mer forskning om nyttan av systematiskt förbättringsarbete samt vilka arbetssätt och metoder som är att föredra. 7
12 BILAGA 1 Frågor om kvalitetsarbete Datum Arbetsplats Kön, födelseår, anställningstid nuvarande arbetsplats år. Befattning 1. (5) Deltar du i något förbättringsarbete/kvalitetsarbete på din arbetsplats? 1. Nej 2. (5) Hur stor andel av personalen deltar i kvalitetsarbetet på din arbetsplats? 1. Ingen/Vet ej 2. Få 3. Hälften 4. Många 5. Alla 3. (8) Sker kvalitetsarbetet fortlöpande? (Hur ofta?) 1. Nej/Vet ej 4. (5) Hur går det till när ni sätter igång ett kvalitetsprojekt/arbete? (Vem tar initiativ, vad avgör vilka som deltar?) 1. Top-down Skapar delaktighet 5. (8) Hur stor del av din arbetstid uppskattar du används till kvalitetsarbete? 1. 0 tim/v 2. <½ 3. ½ >1 6. (8) Finns tid avsatt för kvalitetsarbete? 1. Nej
13 7. (4) Har du deltagit i någon utbildning (internt/externt) om kvalitetsarbete/ förbättringskunskap? 1. 0 dag 2. ½ >3 Om ja, kan du beskriva något om omfattning och innehåll? (Handlade utbildningen om kvalitetsarbete?) 8. (1) Tycker du att förbättringsarbete/kvalitetsarbete är ett viktigt område? 1. Nej 9. (1) Är du intresserad av att arbeta med kvalitetsfrågor? 1. Nej 10. (1) På vilket sätt tror du att kvalitetsarbete kan ha betydelse på din arbetsplats? 1. Mycket litet 2. Litet 3. Varken eller 4. Stort 5. Mycket stort 11. (3) Vad känner du till om Socialstyrelsens föreskrift om kvalitetssystem? 1. Inget 2. Mycket lite 3. Lite 4. En hel del 5. Allt 12. (3) Känner du till om det finns något kvalitetssystem på din arbetsplats? 1. Nej/Vet ej 13. (3) Har ni en plan / organisation / ordning och reda i kvalitetsarbetet? 1. Nej/Vet ej
14 14. (6) Arbetar ni mot uppsatta mål på din arbetsplats? Kan du ge exempel? 1. Nej/Vet ej 15. (6) Finns det mätbara mål i verksamheten? 1. Nej/Vet ej 16. (5) Om ja, har du varit engagerad i att formulera målen? 1. Aldrig 2. Sällan 3. Ibland 4. Ofta 5. Mycket ofta 17. (6) Följs målen upp? (Hur?) 1. Inte alls/vet ej 5. Helt 18. (5) Är du delaktig i uppföljningen? 1. Nej/Vet ej 19. (7) Utgår kvalitetsarbetet från befolkningens/patienternas behov och önskemål? (Kan du ge något exempel på hur ni kartlägger behov?) 1. Nej 20. (9) På vilket sätt sker kvalitetsarbetet inom enheten (cirklar, tvärfackliga arbetsgrupper, kategorivis, egengranskning)? 1. Inga metoder/vet ej 2. Få 3. En del 4. Flertal 5. Många 21. (9) Vilka verktyg använder ni i kvalitetsarbetet? (Kvalitetsindikatorer, kvalitetsregister, enkäter, tillbuds/avvikelserapport, intervjuer, BSC, flödesschema.) 1. Inga /Vet ej 2. Få 3. En del 4. Flertal 5. Många
15 22. (10) Känner du till några mätningar på din egen enhet som har gjorts senaste året? (Ge gärna exempel.) 1. Nej 2. Få 3. En del 4. Flertal 5. Många 23. (10) Om ja, har resultatet jämförts med andra enheter? 1. Nej/Vet ej 24. (1) Upplever du att medarbetarna är intresserade av kvalitetsarbete? (Hur många?) 1. Nej/Vet ej 2. Få 3. En del 4. Flertal 5. Många/Alla 25. (2) Hur ser du på ledningens engagemang och stöd för din medverkan i kvalitetsarbetet? (Hur visar man engagemang och stöd?) 1. Mycket litet 2. Litet 3. Varken stort el. litet 4. Stort 5. Mycket stort 26. (2) Får du gehör från ledningen för förslag och idéer som kan påverka kvaliteten i verksamheten? 1. Aldrig 2. Sällan 3. Ibland 4. Ofta 5. Mycket ofta 27. (2) Ger ledningen dig och dina medarbetare ett tydligt delansvar i kvalitetsarbetet? 1. Aldrig 2. Sällan 3. Ibland 4. Ofta 5. Mycket ofta 28. (11) Samverkar ni i kvalitetsarbetet med andra enheter och i så fall hur? ( t ex utveckling av vårdkedjearbetet) 1. Aldrig/Vet ej 2. Sällan 3. Ibland 4. Ofta 5. Mycket ofta 29. (12) Dokumenteras kvalitetsarbetet? (På vilket sätt?) 1. Inte alls/vet ej 2. Sällan 3. Ibland 4. Ofta 5. Mycket ofta
16 30. (12) Finns dokumentationen tillgänglig för alla på arbetsplatsen? 1. Nej 31. (5) Finns kanaler/forum för förankring och spridning av nya kvalitetsmetoder/resultat till hela enheten? 1. Nej
17 BILAGA 2 Sammanställning av kvalitetsarbete (arbetsplats) 1. Attityd personal 8, 9, 10, Attityd ledning 25, 26, Struktur 11, 12, Utbildning i kvalitetsarbete/ förbättringskunskap 7 5. Allas delaktighet 1, 2, 4, 16, 18, Mål 14, 15, Patientorientering Fortlöpande arbete 3, 5, 6 9. Metod 20, Mätetal 22, Samverkan Dokumentation 29, 30
18 Sammanställning av kvalitetsarbete (individ) 1. Attityd personal 8, 9, 10, Attityd ledning 25, 26, Struktur 11, 12, Utbildning i kvalitetsarbete/ förbättringskunskap 7 5. Allas delaktighet 1, 2, 4, 16, 18, Mål 14, 15, Patientorientering Fortlöpande arbete 3, 5, 6 9. Metod 20, Mätetal 22, Samverkan Dokumentation 29, 30
19 Apoteket AB Kontaktperson: Carin Svensson Apoteket Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn: Barnhälsovårdsenheten Kontaktperson: Annette Yxne Qulturum JÖNKÖPING Tfn: GUID-gruppen Kontaktperson: Britt-Louise Suneson Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Primärvårdens FoU-enhet Kontaktperson: Lisbeth Nyman Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Qulturum Kontaktperson: Rolf Bardon Box JÖNKÖPING Tfn: Vetenskapliga rådet Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn:
Kvalitetsbarometern 2003:2. Validering och reliabilitetstestning. Jan Mårtensson Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet
Qulturum Rapport Kvalitetsbarometern Validering och reliabilitetstestning Jan Mårtensson Kjell Lindström Primärvårdens FoU-enhet 2003:2 Författare: Kjell Lindström, Med Dr, distriktsläkare Primärvårdens
Läs merVad tycker man om sin vårdcentral?
Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet
Läs merATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?
1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling
Läs merFörfattare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU enhet Qulturum Jönköpings läns landsting
KVALITETSHUSET Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU enhet Qulturum Jönköpings läns landsting INNEHÅLL En pedagogisk modell Hinder för kvalitetsarbete Struktur i kvalitetsarbetet
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merDistriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2
Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen
Läs merRegional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Läs merNationellt kliniskt kunskapsstöd
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens
Läs merBox 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013
Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merSjälvskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer
Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merUppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets
Läs merKvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29
Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Ledning (Landstingets ledningsstab) +46155247636 2013-02-20 LS-LED13-120-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens
Läs merUppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merUppföljning 2014-03-28 Macorena AB
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20140328 Macorena AB Granskare: Metod: Webbenkät, verksamhetsbesök, intervju med VC, granskning av rutiner, genomförandeplaner och dokumentation. Företagets
Läs merLedningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merVeroma Omsorgs kvalitetsberättelse
Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post
Läs merKvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI
Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy, antagen av fullmäktige 2010, uppdaterad 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson På omslaget: Linda Gustafsson,
Läs merSOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
Läs merUppföljning 2013-11-14 Bäst Omsorg i Stockholm AB
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20131114 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner och social dokumentation Företagets representanter: Carina Andersson, Bito Tengroth
Läs merEtt helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter
Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bildades 2011, cirka 40 medarbetare
Läs merJENNY DE FINE LICHT & BIRGITTA NIKLASSON VARJE DAG LITE BÄTTRE! - ETT EXEMPEL PÅ TILLITSBASERAD STYRNING?
JENNY DE FINE LICHT & BIRGITTA NIKLASSON VARJE DAG LITE BÄTTRE! - ETT EXEMPEL PÅ TILLITSBASERAD STYRNING? VÅRDEN I SIFFROR Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 2017 VÅRDEN I SIFFROR Källa: Sveriges Kommuner
Läs merKänner du till. FoU? Enkät från
Känner du till FoU? Enkät från Enkät om FoU-kommunikationen i Primärvården Halland Forskning och Utvecklingsenheten (FoU-enheten) för Primärvården Halland har som mål att höja den vetenskapliga kompetensen
Läs merInformation om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merEnkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård
Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård Enkäten riktar sig till verksamhet med ansvar för diabetesvården i alla landets kommuner och i stadsdelarna i Göteborg, Malmö
Läs merENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:
ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan
Läs merEn metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län
En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre
Läs merDirektiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården
Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten
Läs merVälkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.
1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3
Läs merÖvningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Läs merMätning av patientsäkerhetskultur 2013
Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och präglas av rådande värderingar och normer i organisationen. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet
Läs merVernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm
Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav
Läs merMedarbetarenkäten 2014 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2014 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Storumans kommun. Medarbetarenkäten är
Läs merPROFFSSYSTERN I STOCKHOLM AB KVALITETSBERÄTTELSE FÖR ÅR Solna Kommun
PROFFSSYSTERN I STOCKHOLM AB KVALITETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2018. Solna Kommun Verksamhetsbeskrivning bedriver verksamhet inom vård och omsorg av äldre och personer med funktionsnedsättning. Proffssystern
Läs merStöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.
Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...
Läs merPREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete
PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merÄrende- och dokumenthantering
www.pwc.se Revisionsrapport Ärende- och dokumenthantering Robert Bergman Projektledare 2016 Christer Marklund Kvalitetssäkrare Mars/2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...
Läs merAB Familjebostäder Övergripande rapport
AB Familjebostäder Övergripande rapport Medarbetarenkät AB Familjebostäder Medarbetarenkät Medarbetarenkät ett verktyg för att utveckla verksamheten I denna rapport finner du förvaltningens/bolagets resultat
Läs merResultat- och kvalitetsberättelse
Tabergsdalens hemtjänst Resultat- och kvalitetsberättelse 2017 Resultat- och kvalitetsberättelse 2017 Tabergsdalens hemtjänst Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför en resultat- och kvalitetsberättelse?...
Läs merMedarbetarenkät 2012 ett verktyg för att utveckla verksamheten
AB Familjebostäder Medarbetarenkät 2012 ett verktyg för att utveckla verksamheten I denna rapport finner du förvaltningens/bolagets resultat från medarbetarenkäten 2012. I stadens arbete med att vara en
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen 1 (8) Gluntens Montessoriskola Ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-5521 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Gluntens Montessoriskola i Uppsala kommun Skolinspektionen
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,
Läs merFörbättringsarbetet i socialtjänstens utredningsarbete i Västra Götalands och Hallands län
Förbättringsarbetet i socialtjänstens utredningsarbete i Västra Götalands och Hallands län Kort om IVO:s tillsyn Syftet med tillsynen har varit att bedöma om socialnämnderna bedriver ett systematiskt förbättringsarbete
Läs merMedarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merKVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072
1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara
Läs merRött, gult eller grönt ljus
Rött, gult eller grönt ljus för svensk äldreomsorg? SeniorLotsen Attendos förslag till nationell kvalitetsuppföljning December 2012 Ny nationell modell för kvalitetsuppföljning inom äldreomsorgen De flesta
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merUtvärdering av färgkodningsprojektet inom psykiatrin i in- och utskrivningsprocessen
Anneli Andersson Datum 2019-05-08 Delregional samordnare Mobil: 0700 85 27 32 anneli.s.andersson@vgregion.se Utvärdering av färgkodningsprojektet inom psykiatrin i in- och utskrivningsprocessen BAKGRUND
Läs merKVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans
KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning
Läs merLedningssystem för samverkan
1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan
Läs merKvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) 2010-03-01 Bilaga 1 Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet Utgångspunkter, mål och uppdrag Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön,
Läs merLedningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största
Läs merÖvergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning
Ansvarig Bengt Gustafson, tf verksamhetschef Dokumentnamn 5.1.2 Egenkontroll och kvalitetsuppföljning Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter
Läs merUppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke
Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för
Läs merProjektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning
1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i
Läs merKvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun
Kvalitetsplan Socialförvaltningen Falköpings kommun 2 Innehåll Sida Inledning...3 Våra utgångspunkter...3 Kvalitets- och målstyrningsprocessen...4 Kvalitetssystem...4 Kvalitetsmål...4 Kvalitetsgarantier...5
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merFörvaltningens förslag till beslut Rapporten godkännes.
Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Beställaravdelningen för äldre, funktionsnedsatta och socialpsykiatri Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-05-31 Handläggare Birgitta Eskils Pettersson Telefon: 08-508
Läs merUppföljning Medihead
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20131205 Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner och social dokumentation Företagets representanter: EvaTherese Henriksson Sammanfattande
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Dnr 2015/331.709 Id 22621 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument för Socialnämndens verksamhetsområden Antaget av Socialnämnden 2015-10-22 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merKvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning
Kvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning Kvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning av verksamheter inom äldreomsorgen Haninge kommun Anna-Carin Wallin Anna Sjösten Yderhag Postadress Besöksadress
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merKvalitetsrapport hemtja nst
Kvalitetsrapport hemtja nst 2018-08-13 1 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Kvalitetsrapporten... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1 Riskanalys... 3 2.2 Egenkontroll... 4 2.3 Utredning av avvikelser,
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument
Läs merNU - Specialiserad palliativ vård
NU - Specialiserad palliativ vård 1 Enkät för utvärdering av palliativ vård i livets slutskede Syftet med nationell utvärdering av palliativ vård i livets slutskede är att utvärdera hälso- och sjukvården
Läs merBilaga 35. Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun
Bilaga 35 Kvalitetsplan Socialförvaltningen Falköpings kommun Antagen av socialnämnden 2005 Reviderad 2011 Innehåll Sida Inledning...3 Våra utgångspunkter...3 Kvalitets- och målstyrningsprocessen...4 Kvalitetssystem...4
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merUppföljning 2012-08-08 Ideal Vård och Service
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120808 Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets representanter: Olga Yuen Cárdenas
Läs merSocialstyrelsens allmänna råd
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Nr 10/2011 December 2011 Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merUppföljning 2013-11-19 Care Rent International AB
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20131119 International AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner och dokumentation. Företagets representanter: Simin Torkzadeh Sammanfattande
Läs merIntern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012
Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012 Elizabeth Lindholm Hahne - 1 - Innehållsförteckning: 1. Syfte och bakgrund... 3 2. Modell för IKG... 4 2.1 Styrinstrument... 5 2.1.1 Socialtjänstlagen...
Läs merLidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010
Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010 Huvudresultat Mars 2010 Genomförd av CMA Research AB Lidköpings kommun 2010, sid 1 Fakta om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på
Läs merTid till förbättring ger tid till förbättring
Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga
Läs merRedogörelse till Socialstyrelsens angående egenkontroll av hälso- och sjukvårdens kvalitet
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING VÅRD- OCH OMSORGSAVDELNING EN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-06 Handläggare: Ulla Lönn Telefon: 08-508 09 082 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Redogörelse till Socialstyrelsens
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion
Läs merSVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016
KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs mer52-66. Sammanträde 56-62, 66 53, 66. att utse Kjell-Arne Andersson att jämte ordföranden justera dagens protokoll.
/$1'67,1*(7+$//$1' 35272.2// 52-66 3(5621$/876.277(7 7LG 2003-08-26, kl. 09.00-13.00 14.00-16.10 Studiebesök på IKEA. Syfte: omvärldsorientering i personal- och arbetsgivarfrågor. Sammanträde Plats: Sammanträdesrum
Läs merErbjudande: Stöd i förbättringsarbete 2020
Erbjudande: Stöd i förbättringsarbete 2020 Välkommen att ta del av Primärvårdssatsningen! QRC Stockholm Coachingakademi Västgötagatan 2, Box 17533, 118 91 Stockholm www.qrcstockholm.se Varför detta erbjudande?
Läs merResultat- och kvalitetsberättelse
Intraprenad Huskvarna 85322801 Resultat- och kvalitetsberättelse 2016 Resultat- och kvalitetsberättelse 2016 Intraprenad Huskvarna 85322801 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför en resultat- och kvalitetsberättelse?...
Läs merHSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD
HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 1 HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 2 Innehåll
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merSTÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet
131119 STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet INLEDNING Nytt för 2013 är att den årliga överenskommelsen mellan
Läs merKvalitet i LIA inom yrkeshögskolan.
Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan Kvalitet i LIA studerande Växlingen mellan skolbaserad undervisningen och LIA är styrkan. Att anordnare och handledare talar med varandra. Kunnig, engagerad och tillgänglig
Läs mer