Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter"

Transkript

1 Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

2 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bildades 2011, cirka 40 medarbetare Analys och uppföljning av hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten (juli 2015) Patient-, brukar- och medborgarperspektiv Oberoende (ej tillsyn eller riktlinjer) Patient- och brukarråd med ett 20-tal ledamöter

3 Missar vi målen med missbruks- och beroendevården? Om uppföljning av resultat ur ett patient- och brukarperspektiv

4 Systematisk uppföljning tjänar flera syften

5 Uppföljning av strukturer, processer och resultat

6 Två övergripande frågor Vilka resultat är viktiga för personer med alkohol- och narkotikarelaterad problematik? I vilken utsträckning finns en gemensam struktur för uppföljning av dessa resultat?

7 Ett ramverk för personens samlade livssituation

8 Uppföljning på nationell nivå utelämnar viktiga resultat Socialstyrelsen fokuserar på strukturer och processer Folkhälsomyndigheten inkluderar få resultat Svenskt Beroenderegister omfattar endast landstingen Statens institutionsstyrelse tvångsvården Uppgifter från andra delar av samhället sammanställs inte

9 Uppföljningen på lokal och regional nivå varierar Hälso- och sjukvården följer upp grad av missbruk och beroende och psykisk och fysisk hälsa, men inte patienternas samlade livssituation Socialtjänsten fokuserar i låg grad på resultat - endast 37 procent av kommunerna uppger sig följa upp resultatet av sina insatser Samordningen mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst kan förbättras

10 Rådet för styrning med kunskap bör ta initiativ till en gemensam struktur för uppföljning av resultat Centralt i strukturen bör vara ett helhetsperspektiv som återspeglar det brukare tycker är viktigt definitioner, termer och begrepp en utgångpunkt i befintliga datakällor länkar till uppgifter om struktur och process juridiska förutsättningar, som också värnar personlig integritet.

11 Förutsättningarna för systematisk uppföljning bör utvecklas i kommuner och landsting Vårdanalys rekommendationer Kommunerna och landstingen bör stärka kompetensen på områdena systematisk uppföljning och förbättringsarbete Kommunerna bör verka för en mer ändamålsenlig och enhetlig dokumentation

12 Uppdrag till Socialstyrelsen Socialstyrelsen ska utveckla öppna jämförelser inom missbruks- och beroendevården för att omfatta både socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser, liksom insatser för personer med spelmissbruk. I uppdragets genomförande ska Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapport Missar vi målen med missbruks- och beroendevården? beaktas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 december 2017.

13 Att komma överens En uppföljning av överenskommelser inom missbruks- och beroendevård

14 Vårdanalys hade i uppdrag att följa upp: hur många överenskommelser som ingåtts orsaker till varför överenskommelser inte har slutits om brukarrepresentanter varit delaktiga innehåll i överenskommelserna Uppdraget var avgränsat vi skulle inte studera om överenskommelserna lett till förbättringar i vård och stöd av personer med missbruk och beroende

15 Analytiskt ramverk för Vårdanalys uppdrag

16 Övergripande slutsatser Samtliga län och de flesta kommuner (212) har eller var på väg ta fram överenskommelser. I Västra Götaland svarade 38 kommuner: 23 hade en överenskommelse 6 kommuner hade planer på en överenskommelse 9 kommuner hade inte planer på en överenskommelse De flesta vi intervjuat har en positiv inställning till överenskommelser, men ser också utmaningar

17 Hindrande faktorer i framtagandet De ursprungliga utmaningarna kvarstår: ansvarsfördelning svår enas kring, i synnerhet kostnader ekonomiska system ger inte incitament för samverkan Befintlig struktur för samverkan kan både underlätta och hindra Begränsad medverkan från primärvården Hög personalomsättning är en utmaning

18 Brukarföreträdare har fått lämna synpunkter på hälften av överenskommelserna

19 Faktorer som främjar brukardeltagande Stabila brukarråd Tidigare erfarenheter av brukarmedverkan Tydlighet i process, ansvar och syfte Intresse, kunskap och förankring på alla nivåer Resurser skapar förutsättningar

20 Rekommendationer Regeringen bör utvärdera överenskommelser ur ett patient- och brukarperspektiv Regeringen bör utvärdera överenskommelser som ett av flera sätt att samordna vård och omsorg Kommuner och landsting bör ta tillvara den kunskap och de strukturer som etablerades inom projektet Kunskap till praktik Kommuner och landsting bör utveckla förutsättningar för brukardeltagande

21 Samordnad vård och omsorg Rapporten innehåller bland annat: en beskrivning av vad det innebär för patienter och brukare när vården och omsorgen är samordnad en modell för att beskriva olika gruppers behov av samordning, där hänsyn tas till deras förmåga att vara medskapande i samordningen en diskussion om de utmaningar vi ser för att uppnå en mer samordnad vård och omsorg. Uppföljande rapport kommer i december fokus på olika sätt att främja samordning och lärdomar från befintliga lokala och nationella initiativ

22