Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan.

Transkript

1 Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan

2 Kvalitet i LIA studerande Växlingen mellan skolbaserad undervisningen och LIA är styrkan. Att anordnare och handledare talar med varandra. Kunnig, engagerad och tillgänglig handledare. Gott bemötande och upplevelse av delaktighet. Beredskap på arbetsplatsen för att ta emot studerande. Tydliga, avgränsade och krävande arbetsuppgifter. Systematiskt uppföljning av det arbetsplatsförlagda lärandet. Få utveckla yrkeskompetens och uppnå kursplanens mål.

3 Kvalitet i LIA handledare Den studerandes inställning: initiativ, drivande, självgående, proaktiv, genuint intresse, tåla högt tempo, kunna bidra. Rätt kompetensnivå hos den studerande. Förberedelse på arbetsplatsen. Tydliga och mätbara mål, relevanta arbetsuppgifter. Stimulera den studerande till att utveckla yrkeskunnande. Tillgänglig handledning. Vara tidigt involverad i LIA-processen. Dialog mellan anordnare och arbetsplats/handledare: integration av teori och praktik. Tydligare riktlinjer från Myh. Bättre tillsyn av LIA-platser från Myh och anordnare

4 Kvalitet i LIA krav på anordnare Rekrytera rätt studerande. Väldefinierat uppdrag med tydlig styrning. Resultat och effekter, vad de studerande lär ska vara till nytta i arbetslivet.

5 Studerandes och handledares uppfattning om vad som leder till kvalitet i LIA Stabil arbetsplats med öppet arbetsklimat som ger aktivt stöd till den studerandes lärande. De teoretiska kunskaperna från skolan utmanas. Arbetsplatsen visar engagemang och noggrannhet. Överblick och återkoppling från handledaren. Kursplanens mål ska uppnås. Inställning hos den studerande vilja lära sig, samarbeta och samtidigt vara självständig. Utbildningsanordnaren aktiv i rekrytering och val av LIA. Matchning mellan kurser och LIA. God planering och systematik. God kommunikation mellan utbildningsledare och handledare.

6 Motiv och motivation Motivation är en del av kvalitetssäkringen. Parterna är motiverade för sina åtaganden. Tillfredsställelsen med LIA är i huvudsak god, större än för utbildningen i sin helhet. Rekrytering är den främsta drivkraften för arbetsplatsen, men även att tillföras ny kunskap och image. Anordnarens motiv för LIA är oklar bland studerande och handledare. Handledarna är på det stora hela tillfreds med tidsåtgång, uppgifter de har kunnat ge de studerande och sina egna insatser.

7 Samarbete och samverkan Stora möjligheter till förbättring föreligger. Viss återkoppling sker mellan utbildningsanordnare och handledare, men regelbunden kontakt saknas. De studerande har regelbunden kontakt med sin handledare, men delar av personalen kan också vara involverad i handledningen, Handledarna önskar fler besök av utbildningsledaren,

8 LIA-handledaren Handledaren är avgörande för kvalitet i LIA. Handledarens rollbeskrivning är oklar för de flesta studerande. De studerande är klara över vad som förväntas av dem. Handledarna känner sig säkra i rollen och upplever stöd av sin ledning. Handledarna använder sina kollegor vid bedömning av de studerande. Handledarna är inte eniga om behovet av handledarutbildning.

9 Utbildningen hos anordnaren De studerande anser att de själva har ansvar för sitt lärande inom LIA. De studerande uppfattar att utbildningsledare och lärare var orienterade om vad man gjorde under LIA, men de var inte koordinerade. Handledarna är inte eniga om stödet från utbildnings- anordnaren. Utbildningsledarna anser att man gör vad man bör och skall göra då behov föreligger.

10 Kvalitetssäkringens strategi och processer Det är generellt oklart om det alls finns några medvetna kvalitetsstrategier, vare sig för LIA eller utbildningen i sin helhet. Den strategiska ansatsen på kvalitetsarbetet saknas. Studerande som använder loggbok värderar den som viktig, men handledarna saknar vetskap om den. Oklart hur den används. Kursplanen är förhållandevis okänd bland handledarna, och fungerar inte som styrdokument.

11 Kvalitetsmätning Det finns olika instrument för att dokumentera och mäta kvalitet i utbildningen, men de flesta är personbundna. Utbildningsanordnarna använder olika utvärderingsformer, men i huvudsak handlar det om enkäter. Flertalet handledare har tillgång till en bedömningsmall. Handledarna bedömer regelbundet den studerandes prestationer. Bedömningsmallen upplevs som relativt tydlig. Kvalitetsmätning på arbetsplatsen är sällan systematisk. I huvudsak vilar bedömningen på handledarens iakttagelser och erfarenheter. Handledarna är okunniga om hur kvaliteten mäts hos utbildningsanordnaren.

12 Den studerandes roll i kvalitetsarbetet De studerande är relativt kritiska till sin egen roll. Handledarna är genomgående mycket positiva till de studerande. Arbetsuppgifterna styrs nästa uteslutande av vad som ska utföras och av olika kundorienterade projekt. De studerande har i detta avseende mycket begränsad frihet Besök på arbetsplatsen uppfattas mycket positivt.