ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

Transkript

1 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling förutsätter dock även andra viktiga faktorer som ledningens stöd och att tid och resurser får avsättas för uppgiften. 2.2 Vårdgivarens och verksamhetschefens ansvar Socialstyrelsens nya föreskrift Om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården (SOSFS 2005:12) skärper och tydliggör vårdgivarens och verksamhetschefens ansvar. Huvudansvaret för att förverkliga intentionerna i bestämmelserna har vårdgivaren, dvs. huvudmannen. Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det i varje verksamhet finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem. Verksamhetschefen/motsvarande ska ta fram och fastställa ett sådant kvalitetssystem.(l) Inom kommunen har Medicinskt ansvariga sjuksköterska, MAS, ansvar för att säkerställa och tillgodose kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården. (2) 6.7 Ledningssystem i hälso- och sjukvården 6.4 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ledningens ansvar är att kontinuerligt kvalitetsutvecklingsarbete utförs. Ledningen ska stå för målen och formulera enhetens kvalitetspolicy. För att kvalitetsarbetet ska vara framgångsrikt krävs engagemang och kunskaper. Ledningen måste satsa både tid, resurser och pengar. Att ledningen tar detta ansvar är en grundläggande förutsättning för att kunna bedriva utvecklingsarbete. Distriktssköterskeföreningen i Sverige; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 1 (6)

2 2.3 Patientdokumentation - en källa till verksamhetsutveckling Vi skiljer mellan patientdokumentation, d.v.s. lagstadgad journalföring och dokumentationen av själva utvecklingsarbetet. Dessa två delar kan fungera fristående från varandra men utgör vanligtvis varandras förutsättningar. Patientdokumentation är en del av kvalitetsarbetet och ett sätt att tydliggöra distriktssköterskans/sjuksköterskans insatser. Noggrann dokumentation är nödvändig i allt utvecklingsarbete och i alla sammanhang där verksamheten bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. För att tydliggöra samt understödja utvecklingen av omvårdnaden och folkhälsoarbetet inom primärvården behövs en väl fungerande dokumentation för distriktssköterskans/sjuksköterskans vårdarbete. Förutom att lagar och föreskrifter kräver det av patientsäkerhetsskäl så är det också angeläget att verksamheten kan beskrivas i enhetliga termer. Om enhetliga sökord definieras och används möjliggör detta att utvärderingar, verksamhetsuppföljning och jämförelser kan utföras till förmån för kvalitets- och kunskapsutveckling. En förutsättning för detta är att patientjournalen skrivs på ett enhetligt sätt. Prim-VIPS är ett dokumentationssystem som du kan läsa mer om i avsnitt 9 om Dokumentation i patientjournalen. 9. Dokumentation i patientjournalen 2.4 Steg för steg När tankarna på ett utvecklingsarbete tar form är det bra att redan på ett tidigt stadium förankra och skaffa stöd hos ledningen. Utvecklingsarbetet kan bedrivas enskilt men görs vanligen i grupp. Till hjälp kan arbetsgrupperna använda olika metoder och instrument. PUNK-handboken är ett redskap och hjälpmedel som specifikt utarbetats för kvalitetsutveckling inom distriktssköterskans/sjuksköterskans verksamhetsområden. Starta kvalitetsarbetet med att: gå igenom materialet i PUNK-handboken bestämma vilken eller vilka delar i boken, som är relevant för just er verksamhet bestämma arbetsordning i arbetsgruppen: vem? vad? och när? utse en samordnare alternativt anlita en resursperson 2.5 Samordnare Det finns en bred erfarenhet om att förbättringsarbeten/projekt inte alltid görs med goda framsteg och att man kan ha svårt för att uppnå målsättningen. Det kan därför vara av vikt att utse en kvalitetssamordnare, som får ansvar och befogenheter att samordna kvalitetsarbetet på enheten. Samordnaren ska ge draghjälp, skaffa nya kunskaper och skapa kontakter med andra. Samordnaren ska utses av ledningen. Samordnaren på basenhetsnivå bör i sin tur ha kontakt med kvalitetssamordnaren på nästa nivå i organisationen, t ex på områdesnivån. Distriktssköterskeföreningen i Sverige; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 2 (6)

3 Svensk sjuksköterskeföreningen, SSF, har i projektarbetet Underlättarfunktionen - ett förslag till innehåll och kompetens identifierat ett antal villkor som är väsentliga för framgångsrika förändringsprocesser. Vissa av dessa förhållanden anses kunna påverkas genom tillgång till kompetenta stödpersoner/handledare. En sådan resurspersons uppdrag är att stödja vårdpersonal i arbetet med förändringar. SSF använder sig av benämningen Underlättare (eng. facilitator). Funktionen som underlättare kännetecknas av ett konsultativt arbetssätt som går ut på att resurspersonen har ett öppet sätt, är lyssnande, ger stöd, inger trovärdighet och tillförlitlighet, har självtillit och förmåga att tänka lateralt samt har ett gott omdöme och är i avsaknad av förutfattade uppfattningar. (3) 2.6 Samordning Det är av vikt att alla på arbetsplatsen vet vad som pågår och att alla blir involverade och delaktiga i utvecklingsarbetet. Om det förekommer kvalitetsarbete inom en annan yrkesgrupp, är det bra att stämma av med varandra och se till att alla har en samstämmig bild av verksamhetens innehåll och att man arbetar mot gemensamma mål. Kvalitetsutvecklingsarbete kan tjäna på att göras gemensamt och tvärprofessionellt. PUNKhandboken kan med fördel användas av flera/alla yrkesgrupper i verksamheten. 2.7 Handlingsplan När arbetsgruppen fått ledningens stöd och tagit del av de mål för kvalitetsutveckling som finns på den egna arbetsplatsen och/eller övergripande riktlinjer är det dags att utarbeta en handlingsplan. En handlingsplan skapar ordning och reda. Den ska vara skriftlig. Det är bra att med jämna mellanrum stämma av det arbete man utför i gruppen mot handlingsplanens innehåll. Planen kan vid behov revideras. Handlingsplanen ska beskriva kvalitetsprocessens olika steg. Distriktssköterskeföreningen i Sverige; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 3 (6)

4 2.8 Kvalitetsprocessen Med utgångspunkt i gällande lagar, föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer har PUNK-handboken beskrivit förbättringsarbetet olika delar i en bild, som också har blivit projektets symbol. Symbolen är ett oändlighetstecken och signalerar att kvalitetsutveckling är något som ständigt pågår. Det finns en hel uppsjö av olika beskrivningar av kvalitetsprocessen. Vi begränsar oss till två tämligen likartade modeller. Modell I A. Identifiering av viktiga kvalitets-/utvecklingsområden Vad är problemet? Vad vill vi undersöka? Vilken indikator vill vi använda oss av? Genom egengranskning av verksamheten och patientdokumentationen kan problemen tydliggöras. B. Fastställande av kvalitetsmål, kriterier eller standard för önskad kvalitet Vad vill vi uppnå? C. Genomförande av studie/mätning Hur ser det ut? Insamling av data (egengranskning, enkäter, journalgenomgång mm). D. Utvärdering och vid behov förbättring Resultat. Vad kan/bör förbättras? Distriktssköterskeföreningen i Sverige; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 4 (6)

5 Modell II 6. Uppföljning genom ny studie/ mätning 1. Utgångsläge Problemidentifiering 5. Förändra/ Genomför ågärder/ Utveckla 2. Fastställ mål/ kriterier/ standard 4. Utvärdera Analysera orsaker till brister 3. Genomför studie/ mätning 1. Utgångsläge/Problemidentifiering Vad är problemet? Vad vill vi undersöka? Vilken indikator vill vi använda oss av? 2. Fastställ kvalitetsmål/kriterier/standard Vad vill vi uppnå? 3. Genomför studie/mätning Hur ser det ut? Insamling av data (egengranskning, enkäter, journalgenomgång mm). 4. Utvärdera/Analysera orsaker till brister Resultat. Vad kan/bör förbättras? 5. Förändra/Genomför åtgärder/utveckla Verksamhets- och kvalitetsutveckling, förbättringsarbete genomförs. 6/3. Uppföljning genom ny studie/mätning Hur blev resultatet av förändringen/genomförda åtgärder? Distriktssköterskeföreningen i Sverige; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 5 (6)

6 2.8.1 Ständig utveckling I ett kontinuerligt kvalitetsutvecklingsarbete betraktas kvalitet som ett rörligt mål. Utmaningen är att ständigt söka förbättrings möjligheter. Utvecklingsarbetet blir därmed en ständigt pågående process och blir aldrig avslutat eller färdigt. Den som slutar att bli bättre slutar att vara bra. (4) Kvalitetsprocessen ska återfinnas på alla nivåer i organisationen, på individnivå, på mottagnings/vårdcentralsnivå, i kommunens särskilda boendeformer och dagvård, på ledningsnivå, kommun/landstingsnivå och på nationell nivå. Målen på alla nivåer ska ha ett klart samband. Det som skiljer är detaljeringsgraden. Ytterst är det politikerna som beslutar. Innehållsansvarig Eva Bergdahl Distriktssköterskeföreningen Referenser 1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12 2. Socialstyrelsens allmänna råd, Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård, SOSFS 1997: Svensk sjuksköterskeförening, SSF, Underlättarfunktionen - ett förslag till innehåll och kompetens, Kahn I, Marklund B, Den som slutar att bli bättre, slutar att vara bra. Kvalitetssäkring i öppen vård, Stockholm, Länkar Om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) Underlättarfunktionen - ett förslag till innehåll och kompetens Distriktssköterskeföreningen i Sverige; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg. 6 (6)