STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet

Transkript

1 STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet INLEDNING Nytt för 2013 är att den årliga överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting för att stödja en evidensbaserad praktik, nu också innefattar stöd till personer med funktionsnedsättning. Evidensbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser. Tanken är att brukaren och de professionella utifrån bästa tillgängliga kunskap, brukarens erfarenheter och den professionelles expertis fattar beslut om lämpliga insatser. Evidensbaserad praktik förutsätter brukarmedverkan. Brukaren och dennes närstående ska därför vara delaktiga i den mån de kan och vill. I början av året diskuterade GR:s nätverk för funktionshinderchefer den nya nationella satsningen på funktionshinderområdet och hur arbetet med att stärka en evidensbaserad praktik skulle kunna genomföras i GR-kommunerna. Nätverket framhöll vikten av att synliggöra den kunskap som redan produceras i vardagen och att göra denna kunskap mer tillgänglig och användbar. Nätverket tog under våren 2013 fram en övergripande plan för hur det gemensamma utvecklingsarbetet skulle utformas. En stor enighet fanns om att ta fram gemensamma strategier och att fördjupa arbetet kring de tre utpekade utvecklingsområdena. Denna handlingsplan är tänkt att ge en mer uttömmande beskrivning av hur arbetet med att stärka en evidensbaserad praktik i GR-kommunerna ska genomföras. BAKGRUND För att den som söker stöd och hjälp hos socialtjänsten ska få bästa möjliga insats har regeringen och Sveriges kommuner och landsting sedan 2010 slutit årliga överenskommelser för att stödja en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Den nationella satsningen syftar till att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap. En förutsättning för kontinuerlig kunskapsutveckling är att det finns verksamma och hållbara stödstrukturer som utgör en arena för praktiskt verksamhetshetsstöd och bidrar till utvecklingen av evidensbaserad praktik. 1

2 Från och med 2013 utvidgas det regionala utvecklingsarbetet inom överenskommelsen till att även omfatta verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Utifrån den kartläggning som Sveriges kommuner och landsting gjorde 2012 har parterna enats om tre angelägna områden för utvecklingsarbete. Dessa områden är: Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Förstärkt brukarmedverkan Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning I överenskommelsen betonas vikten av att fortsätta och förstärka redan pågående aktiviteter. GEMENSAM LÄNSANSÖKAN Utifrån den nationella överenskommelsen kan medel sökas för utvecklingsarbete under 2013 och 2014 inom ett eller flera utvecklingsområden. Ansökan sker till Sveriges kommuner och landsting och ett krav är att medlen söks av länets kommuner via sitt läns-/regionförbund. En gemensam ansökan för Västra Götalands län lämnades in under våren. I ansökan framgår det att länet har valt att arbeta med alla tre målområdena. Samtliga målområden som pekas ut i överenskommelsen framkom även i länets kartläggning av utvecklingsbehov i juni Kartläggningen är en viktig utgångspunkt för utvecklingsarbetet och detta är anledningen till att länet väljer att gå in i alla tre utpekade utvecklingsområdena. 1. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Länet kommer med utgångspunkt från befintliga metoder och utvecklingsarbetet sätta fokus på barnets perspektiv. Utvecklingsarbetet ska på ett konkret sätt sammankopplas med satsningen på stödstrukturs arbete inom den sociala barn- och ungdomsvården och annat befintligt utvecklingsarbete. 2. Förstärkt brukarmedverkan Länet kommer att se på området Brukarmedverkan utifrån en rad perspektiv med utgångspunkt från de metoder som finns och bidra till utvecklingen av nya. Länet vill bidra till en ökad systematisering på både individnivå och verksamhetsnivå. Detta kan exempelvis vara förutsättningar för biståndsbedömningen, medverkan vid formulering av genomförandeplanen och uppföljning. 3. Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning Utifrån länets kartläggning framkom behov av att utveckla metoder för systematisk uppföljning för personer med funktionsnedsättning. Länet vill bidra till och ge stöd för 2

3 införande och användning av systematiska metoder för uppföljning. Länet vill verka för att de tre benen (individ, profession och forskning) i en evidensbaserad praktik görs synliga i utvecklingsarbetet och att kunskap från uppföljning används för förbättringsarbete och att skapa största möjliga nytta för brukarna. Utvecklingsarbetet i Västra Götalands län ska verka för att gynna hela länets kunskapsutveckling inom funktionshinderområdet. Utgångspunkten är de behov som kommunerna i länet formulerat inom ramen för det delregionala samverkansarbetet inom respektive kommunalförbund. Vid gemensamma behov bör kommunalförbunden samarbeta för att genomföra länsgemensamma satsningar, exempelvis konferenser, utbildningsdagar, seminarier. Utvecklingsarbete utifrån gemensamma behov kommer att samordnas av representanter från de fyra kommunalförbunden. Utifrån intentionerna i den länsgemensamma ansökan kommer respektive kommunalförbund att formulera en lokal handlingsplan som utgår från delregionala behov prioriteringar av utvecklingsarbete. I början av hösten kom beskedet att Västra Götalands län tilldelades 1,4 Mkr för att med början under 2013, initiera ett långsiktigt utvecklingsarbete inom de prioriterade områdena. Av de beviljade medlen har Göteborgsregionens kommunalförbund fått 564 tkr för lokalt utvecklingsarbete under 2013 i GR-kommunerna. De nationella medlen ska främst gå till aktiviteter riktade mot medarbetare och chefer inom funktionshinderområdet. MÅL FÖR GR-KOMMUNERNA Det övergripande målet med att stödja en evidensbaserad praktik är att brukaren ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. GR-områdets långsiktiga mål för utvecklingsarbetet är: ökad kvalitet och nytta för brukarna stödja medarbetarna att utveckla sina arbetssätt kontinuerlig kunskapsutveckling STRATEGIER FÖR DET LOKALA UTVECKLINGSARBETET 3

4 Arbetsmodell för genomförande ÖVERGRIPANDE MÅL Brukaren ska få del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap 1. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga barnkonvention barnperspektiv 2. Förstärkt brukarmedverkan vuxna individnivå verksamhetsnivå 3. Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning stödja utveckling o användning av nya metoder öppna jämförelser 1. Genomföra kartläggning av befintliga metoder för systematisk uppföljning av brukares delaktighet, inflytande och medverkan. 2. Identifiera utvecklingsområden utifrån kartläggningen, FH-cheferna anger inriktningen 3. FH-cheferna planerar gemensamma aktiviteter 4. Kunskapsutveckling i form av riktade aktiviteter mot medarbetare och chefer t ex återföring av erfarenheter och resultat utbildning i metoder forskning 4

5 Så här vill vi arbeta med de tre målområdena Kommunerna/SDF i GR-området har under sommaren/hösten inventerat sina verksamheter för att identifiera områden som är väl utvecklade och områden som är i behov av utveckling. Det sammanställda materialet är ett viktigt underlag för prioritering av gemensamma satsningar framåt. Verksamhetsinventeringen är också en god källa för att identifiera utvecklingsområden avseende EBP-satsningens utpekade tre målområden. 1. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Ökad fokusering på barnperspektivet utifrån barnkonventionen Koppla ihop utvecklingsarbetet med motsvarande EBP-satsning för arbete inom barnoch ungdomsvården Beakta beskrivna styrkor och utvecklingsområden i verksamhetsinventeringen 2. Förstärkt brukarmedverkan Utgå från befintliga metoder och utveckla nya Utveckla det systematiska arbetet på individ- och verksamhetsnivå (t ex kring biståndsbedömning, delaktighet genomförandeplan och uppföljning) Beakta beskrivna styrkor och utvecklingsområden i verksamhetsinventeringen 3. Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning Genomföra kartläggning av befintliga metoder för systematisk uppföljning av brukares delaktighet, inflytande och medverkan Identifiera utvecklingsområden utifrån kartläggningen Utveckla arbetet med systematiska metoder för uppföljning för att också synliggöra och sätta ord på vardagskunskaper, erfarenheter och färdigheter som är relaterade till den så kallade tysta dimensionen av kunskap Utveckla arbetet och nyttan med öppna jämförelser Främja det systematiska kvalitetsarbetet utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 5

6 UTGÅNGSPUNKTER OCH DEFINITIONER Brukarinflytande, -medverkan och -delaktighet: Begreppen brukarinflytande, -medverkan och -delaktighet används för att beskriva att individer på något sätt kan ta del av eller påverka beslut som rör dem, eller när de kan påverka utformningen och styrningen av de verksamheter som ger insatserna. De personer som får insatserna ska få mandat och möjlighet att påverka beslut som får stora konsekvenser för deras eget liv och vardag. Uttrycken brukarmedverkan eller delaktighet anger att personerna som får insatserna på något sätt medverkar och är delaktiga i en process, oavsett vad denna delaktighet leder till. Uttrycket brukarinflytande förutsätter däremot att brukarnas delaktighet i någon omfattning påverkar insatserna, såväl för den enskilde som på verksamhetsnivå. Förutsättningar för brukarinflytande: o En hållbar struktur o Kunskap om olika grupper o Bemötande och helhetssyn o Tillgänglighet o Information och kommunikation o Resurser o Rutiner o Utbildning Systematisk uppföljning: Med systematik avses planmässig, ordnad, metodisk, konsekvent och regelmässig. SKL definierar systematisk uppföljning som; Enhetlig och strukturerad dokumentation och kontinuerlig uppföljning av verksamhet, bland annat baserat på uppföljning av individnivå. Syftet är att kvalitetssäkra verksamheten och skapa underlag för förbättringsarbete. METODER OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Utvecklingsarbetet kommer att ske i flera steg. 1. Det första steget är att genomföra en kartläggning av befintliga metoder för sytematisk uppföljning av brukares delaktighet, inflytande och medverkan i GR-kommunerna. Avsikten är att systematisera och lyfta fram det som redan görs. Vad används idag? Vad mäts? Hur förhåller sig metoderna till varandra? Vad fungerar och vad behöver utvecklas? Kartläggningen kommer att genomföras av FoU i Väst/GR under hösten/vintern

7 2. Bearbetning och sammanställning av insamlat material sker under mars Utifrån kartläggningen ska viktiga utvecklingsområden identifieras och prioriteras för att arbeta vidare med. FH-cheferna anger inriktningen vid möte i april. 3. FH-cheferna planerar gemensamma aktiviteter inom GR-området under våren som ger inspiration, sprider goda erfarenheter eller bidrar till utveckling av nya arbetssätt och metoder. 4. Det fortsatta långsiktiga utvecklingsarbetet kommer att ske från och med maj månad och framåt under Utvecklingsarbetet kan ske till exempel i form av seminarier, återföring av erfarenheter och resultat, utbildning i metoder eller forskning som bidrar till ökad kunskap. Samordning av gemensamma aktiviteter sker med stöd av GR. KARTLÄGGNINGEN Inför kartläggningen Den sammanställda kartläggningen ska fungera som en nulägesbeskrivning och utgöra underlag till FH-nätverket i april 2014 för att identifiera och prioritera gemensamma utvecklingsområden. Underlaget är också tänkt att synliggöra och lyfta fram goda erfarenheter och metoder som redan används för verksamhets- och kunskapsutveckling. Nätverket är överens om att insamling av uppgifter till kartläggningen lämpligast sker genom att utsedd person från GR Välfärd som ska genomföra kartläggningen, träffar varje kommun/sdf i GR-området och har ett personligt samtal med funktionshindercheferna kring de förberedda frågeställningarna. Denna form tar lite längre tid att genomföra än att sända ut en enkät till var och en, men är av kvalitetsmässiga skäl att föredra. Kartläggningen genomförs först hos de tre kommuner/sdf som ingår i den av FHnätverket utsedda arbetsgruppen (Kungälv, Stenungsund och Västra Göteborg). På så sätt kan frågeställningar och upplägg prövas innan genomförandet sker hos övriga GR-kommuner. Kartläggningen kommer att vara bred och omfatta alla olika funktionshindernedsättningar. Ingen avgränsning av målgrupp kommer att ske. Ulf Axberg är forskare på barn- och ungdomsområdet, FoU i väst/gr. Hans modell för kartläggning av metoder för systematisk uppföljning av placerade barn kommer att användas som inspiration och utgångspunkt. Modellen kommer att anpassas till kartläggningens fokus och användas som grund för sammanställning av insamlat material. 7

8 Frågeställningar för insamling av uppgifter Vilka arbetssätt/metoder används idag för att följa upp brukares delaktighet, inflytande och medverkan? Finns standardiserade metoder? Finns egna utformade arbetssätt? Riktat till vilken funktionsnedsättning? Var i verksamheten tillämpas uppföljningen (i vilka delar)? Hur samlas data in, hur tillämpas metoden (samtal, intervju, skattning, observation eller annat sätt)? Finns eget utformat stödmaterial? Papper och penna eller elektronisk hantering? Vem genomför uppföljningen? Hur ofta sker uppföljningen (frekvens)? Hur aggregeras resultaten? Särskiljs materialet på kön? Hur redovisas resultaten och till vem? Hur analyseras resultaten? Hur används resultaten? Hur används den kunskap som resultaten från uppföljningen genererar? Finns hinder/svårigheter? Vad saknas? Vad behövs för att vidareutveckla och kunna följa upp ännu mer systematiskt? Genomgång av metoder som diskuterats 8

9 Modell för sammanställning Bearbetad och anpassad modell från Ulf Axberg. Denna anpassade modell belyser bland annat olika nivåer för delaktighet som har hämtats från Arnsteins trappa för delaktighet (modifierad version av trappan). TIDPLAN November februari 2014: Kartläggningen genomförs med alla kommunerna/sdf Mars månad 2014: Bearbetning och sammanställning av insamlat material April 2014: Identifiering och prioritering av gemensamma utvecklingsområden vid FH-chefsnätverket i april. Planering av gemensamma aktiviteter inom GR-området. Maj-december 2014: Fortsatt utvecklingsarbete utifrån FH-chefernas prioritering samt återkoppling av erfarenheter och resultat 9