2006:4. Testa klokare spara pengar. Anders Tengblad Gunnar Albinsson Karin Lindahl Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2006:4. Testa klokare spara pengar. Anders Tengblad Gunnar Albinsson Karin Lindahl Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet"

Transkript

1 Qulturum Rapport Testa klokare spara pengar Aktivt deltagande i forskning och programarbete om egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård medförde förändrat förskrivningsmönster Anders Tengblad Gunnar Albinsson Karin Lindahl Kjell Lindström 2006:4

2 Författare: Anders Tengblad, distriktsläkare Distriktsläkarmottagningen Gränna vårdcentral Hävdevägen Gränna Tfn Gunnar Albinsson, vårdcentralschef Bankeryds Vårdcentral Sjöåkravägen 18 Box Bankeryd Tfn Karin Lindahl, diabetessköterska Huskvarna vårdcentrum Jönköping Tfn Kjell Lindström, Med Dr, distriktsläkare JÖNKÖPING Tfn

3 Sammanfattning Diabeteshjälpmedel står för en relativt stor kostnad i behandlingen av diabetes. Förskrivningen till patienter med typ 2 diabetes sker huvudsakligen av diabetessjuksköterskor i primärvården. Förhoppning har funnits att användande av egenmätning av plasmaglukos skulle leda till bättre kontroll av blodsockret och därmed mindre komplikationer av sjukdomen. Under har diabetessjuksköterskor vid 18 vårdcentraler i Jönköpings och Östergötlands län deltagit i en studie om kostnader och nytta med egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård (Bilaga 1). Abstract på resultatet från studien har presenterats vid två internationella diabeteskonferenser och en artikel är inskickad för publicering [1]. Artikeln visar att användandet av egenmätning inte är korrelerat till bättre kontroll av blodsockret hos typ 2 diabetiker i primärvård. Projektet har också lett till att man utarbetat riktlinjer för egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård i landstinget i Jönköpings län (Bilaga 2). Det har varit svårt att få fram säkra data om kostnader för diabeteshjälpmedel p.g.a. att distribution och redovisningssystem ändrats under 2003 och Under studiens gång tycks det som att förskrivningsmönster och därmed kostnaden för diabeteshjälpmedel förändrats. Analys på kommunnivå i Jönköpings län 2002 jämfört med 2005 visar att diabetessköterskorna på de 10 vårdcentraler som deltagit i studien har minskat förskrivningen av stickor för mätning av plasmaglukos betydligt mer än övriga diabetessköterskor. Minskningen motsvarar en kostnadsreducering med mer än 2 miljoner kronor per år, men som påpekats ovan är beräkningarna inte helt säkra.

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND... 1 METOD... 3 Träffar med diabetessköterskorna under studiens genomförande... 3 Arbetssätt kring framtagandet av riktlinjer... 3 Analys av förskrivningsdata... 3 RESULTAT... 4 DISKUSSION... 6 REFERENSER... 8 Bilaga 1 Projektplan Stickor i Primärvården i E och F län (SPEF) Bilaga 2 Riktlinjer för egenmätning av plasmaglukos hos typ2-diabetiker i primärvård Bilaga 3 Abstract till EASD Athen 2005

5 Bakgrund Diabetes mellitus är en vanlig kronisk sjukdom. Antalet diabetiker uppskattas i västvärlden till ca 4 % av befolkningen. De flesta patienter med diabetes har typ 2 diabetes och kontrolleras i primärvården. Varje vårdcentral har 1-2 diabetessköterskor som tillsammans med vårdcentralens läkare ansvarar för kontroller och behandling av patienter med diabetes. En grundprincip i behandlingen av diabetes är att få patienten att själv ta ansvar för sjukdomen och framförallt med hjälp av livsstilsbehandling optimera den metabola kontrollen. Egenmätning av blodsockret kan vara ett redskap för patienten att själv ta kontroll över sin sjukdom. För patienter med typ 1 diabetes är detta ett nödvändigt hjälpmedel för att rätt dosera sitt insulin, snabbt korrigera låga blodsockervärden och på så sätt styra sin behandling. Flera internationella studier har på patienter med typ 2 diabetes visat att egenmätning inte ger bättre kontroll av blodockret [2-4]. Några studier har visat förbättring av HbA1c om egenmätningen kombineras med andra insatser, som t.ex. undervisningsprogram [5]. Studier på patienter med typ 2 diabetes och egenmätning har inte tidigare gjorts i Skandinavien. Användningen av egenmätning av plasmaglukos hos patienter med typ 2 diabetes har ökat och därmed också kostnaderna. I figur 1. framgår att kostnaderna nästan fördubblats under 5 år i Jönköpings län. Teststickorna är numera dyrare än något enskilt läkemedel för diabetes. 300 Aneby Kr (AUP)/1000 invånare och dag Ek s jö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda KV KV KV KV KV KV KV KV KV KV KV KV KV KV KV KV KV KV2 Värnamo Figur 1. Kostnad per kvartal för blodglukosstickor/1000 invånare och dag i de olika kommunerna i Jönköpings län För att undersöka kostnad och nytta av egenmätning av plasmaglukos hos patienter med typ 2 diabetes i primärvård gjordes en omfattande genomgång av samtliga patienter med diabetes på 10 vårdcentraler i Jönköpings län och 8 vårdcentraler i 1

6 Östergötland (bilaga 1). Studien hade tre delar. Den första delen innebar en inventering av samtliga patienter med diabetes på 18 vårdcentraler i Jönköping och Östergötland. Diabetessköterskorna kunde med utgångspunkt från laboratoriedata fånga samtliga patienter som hade fått ett HbA1c-prov taget. Efter journalgranskning kunde man identifiera 7200 patienter med diabetes som kontrollerades i primärvården. Efter exklusion av patienter med typ1 diabetes och patienter på äldreboende återstod 6495 patienter för vilka diabetessköterskorna tog fram en rad grundläggande uppgifter ur datajournalen (kön, ålder, debutår för diabetes, antal besök till läkare och diabetessköterska, senaste HbA1c och om stickor för egenmätning var utskrivna eller inte). I den andra delen studerades ett stratifierat urval av 896 patienter, där ytterligare datainsamling gjordes från journaler (förekomst av rökning, hjärtsjukdom, labdata och uppgifter om medicinering) med hjälp av läkare knutna till studiegruppen. Den sista delen var en intervju av 533 patienter om deras användning av egenmätning. Intervjuerna gjordes av sjuksköterskor vid FoU-enheterna i Jönköping respektive Östergötland. Resultatet från studien har presenterats under 2005 på vetenskapliga kongresser (bilaga 3) och i tidsskrifter [1]. Sammanfattningsvis visade resultatet att användare av egenmätning inte hade bättre blodsockerkontroll, mätt som värde på HbA1c, än icke-användare. Resultatet kvarstod även efter kontroll av ålder, kön, annan sjuklighet etc. De som använde många stickor för egenmätning hade inte heller bättre HbA1c värde än de som använde få stickor. Diabetessköterskornas arbete med denna studie pågick från upptaktsmötet i november 2003 till resultatredovisningen i mars Under studiens gång har diabetessjuksköterskor från alla deltagande vårdcentraler deltagit i flera gemensamma träffar där resultatet från studien diskuterats. Vid den avslutande träffen, ett internat 9-10 mars 2005, arbetade man tillsammans fram riktlinjer för vilka patienter som bör använda egenmätning av plasmaglukos (bilaga 2). Syftet med denna rapport är att redovisa hur diabetessköterskors deltagande i ett vetenskapligt projekt och i framtagande av riktlinjer för egenmätning av plasmaglukos lett till förändrad förskrivning av diabeteshjälpmedel. 2

7 Metod Träffar med diabetessköterskorna under studiens genomförande Studien startade med upptaktsmöte hösten 2003 då bakgrund till studien gicks igenom. Man berörde bl.a. att det saknas evidens för att egenmätning hos typ 2 diabetiker leder till bättre metabol kontroll. Dessutom informerades om syftet med studien och hur den praktiskt skulle genomföras. Våren 2004 hölls en träff för alla deltagande diabetessjuksköterskor där preliminära data från studien presenterades. Vid träffen ingick grupparbete där sköterskorna fick reflektera över praxis kring användandet av egenmätning. Arbetssätt kring framtagandet av riktlinjer I mars 2005 avslutades studien och resultatet presenterades för alla diabetessköterskor. Riktlinjer för egenmätning diskuterades och deltagarna enades kring några allmänna principer för när och hur egenmätning ska användas. Analys av förskrivningsdata Under studietidens gång har distribution av diabeteshjälpmedel och redovisningssystem förändrats. Landstingets inköpsavdelning har tagit över upphandling och distribution som tidigare skötts via apotek. Även redovisningssystem för kostnader inom landstinget har förändrat. Detta gör att det inte säkert går att följa kostnaderna för glukosstickor för egenmätning under studieperioden. Med hjälp av apoteksdata över förskrivning och data från landstingets inköpsavdelning för en period 2002 och 2005 har kostnaderna för diabeteshjälpmedel kunnat beräknas för varje kommun. Beräkningarna har gjorts genom manuell bearbetning av omfattande dataunderlag vilket medför viss osäkerhet i beräkningarna. Kostnadsutvecklingen har analyserats för de tio vårdcentralerna i Jönköpings län som deltog i studien och jämförts med de vårdcentraler/kommuner som ej deltog. 3

8 Resultat Diabetessköterskorna har deltagit i studien med stort engagemang. Alla deltagande vårdcentralers diabetessköterskor har kunnat ta fram de önskade datauppgifterna. Uppslutningen till studiemötena har varit god. Efter bearbetning av riktlinjerna för egenmätning av plasmaglukos under våren 2005, där diabetessköterskorna tog aktiv del, har dessa fastställts i landstinget i Jönköpings län (bilaga 2) och riktlinjerna har implementerats i hela landstinget bl.a. genom utbildningar hösten Utbildningar har också genomförts med kommunsköterskor som arbetar på äldreboenden. Förskrivningsdata för de deltagande vårdcentralerna visar en stor variation, från 32 % till 72 % i andelen patienter med diabetes som fått teststickor utskrivna senaste året före studien startade (figur 2) Figur 2. Andel av alla patienter med typ 2 diabetes på de 18 studie-vårdcentralerna som fått hjälpmedel för egenmätning förskrivna året före studien startade. Vårdcentralen med lägst förskrivning av teststickor hade en årskostnad för dessa per patient med diabetes på drygt 300 kr. Den vårdcentral som hade högst kostnad hade en årskostnad på ca 1300 kr per diabetespatient. Kostnadsutvecklingen för teststickor för de tio deltagande vårdcentralerna jämförs i figur 3. med kostnaderna på de vårdcentraler som inte deltog i studien. I Jönköpings sjukvårdsområde ingår 9 av de deltagande vårdcentralerna samt 3 vårdcentraler som inte deltog. I figur 3. ingår alla kostnader för teststickor alltså även de som förskrivs till diabetiker från barn- och medicinklinik. Primärvården förskriver teststickor motsvarande 70-75% av kostnaderna. 4

9 Kronor per invånare tom okt 2005 tom okt Eksjö Värnamo Sävsjö Vaggeryd Vetlanda Aneby Gislaved Nässjö Tranås Gnosjö Jönköping Summa Figur 3. Jämförelse av kostnader per invånare för teststickor förskrivna 2002 och 2005 i kommunerna i Jönköpings län. Kostnaderna har minskat motsvarande 2 miljoner kronor per år i Jönköpings sjukvårdsområde (Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner). Även i Gnosjö, som var den 10:e studievårdcentralen i Jönköpings län har kostnaderna minskat något från en redan låg nivå. 5

10 Diskussion Den vetenskapliga grunden för nyttan av egenmätning av plasmaglukos vid typ 2 diabetes är svag. Allmänna riktlinjer för diabetes, t.ex. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation från 2000 rekommenderar mätning för alla men nöjer sig med att konstatera att frekvensen får bedömas individuellt [6]. Rekommendationer från expertgrupper i olika landsting har i grunden en likartad hållning till avsaknaden av nytta med egenmätning. Exempelvis skriver Stockholms landstings expertkommitté att absolut behov av egenkontroll föreligger ej vid kost eller tablettbehandlad diabetes. Därefter ger man ändå konkreta råd om relativt frekvent mätning 4-5 mätningar per dygn, någon gång per vecka mätningarna kan sedan glesas ut när målet uppnåtts [7]. Jämfört med dessa riktlinjer är Jönköpings riktlinjer mer restriktiva till egenmätning. Vi föreslår till exempel att egenmätning för en del kost och tablettbehandlade patienter helt kan utgå och ersättas av fler mätningar av långtidsvärdet, HbA1c. De senaste årens studier och diskussioner om egenmätning har lett till att riktlinjer har omarbetats och testning av blodglukos rekommenderas inte lika frikostigt som tidigare. De praktiska rekommendationerna i Skånelistan har ändrats till 2006 och från att ha rekommenderat dagliga mätningar för tablettbehandlade patienter förespråkar man nu förenklad dygnsprofil varannan till var fjärde vecka [8]. Aktuella kommentarer från ledande diabetesläkare tyder också på att riktlinjerna i Jönköping ligger i tiden, och att tidigare rekommendationer om frikostig mätning är alltmer ifrågasatt [9]. Vi drar därför slutsatsen att de riktlinjer som framtagits i Jönköping har stimulerats av den vetenskapliga studien som genomförts lokalt men riktlinjerna överensstämmer också med nya omarbetade riktlinjer från expertgrupper som på basen av det totala vetenskapliga underlaget omvärderat och nyanserat nyttan med egenmätning av glukos. Kostnaderna för hjälpmedel vid egenmätning av plasmaglukos i Jönköpings kommun har under studieperioden minskat med ca 2 miljoner kronor per år. Förskrivning av teststickor visade en stor variation året före studien och det fanns då inga riktlinjer för förskrivning av teststickor. Det är därför rimligt att anta att studien och de nya riktlinjerna lett till ett annat arbetssätt för diabetessköterskorna och därmed en minskad förskrivning av teststickor. Kostnaderna för hjälpmedlen har sjunkit i några andra kommuner också, framför allt i Tranås och Nässjö, dock har kostnaderna sjunkit mindre och från en högre nivå. Andra kommuner har ökat sina kostnader och kostnaden per invånare i Jönköpings kommun var för 2005 absolut lägst i länet, endast matchat av Gnosjö, som också var med i studien. Kostnadsjämförelser har endast kunnat göras på kommunnivå p.g.a. att upphandlingen och distributionen av stickor överfördes från Apoteket till landstingets inköpsavdelning under Redovisningssystemet av kostnaderna har också förändrats under studietiden vilket gör beräkningarna osäkra. Det har inte gått att följa kostnaderna per vårdcentral och vi vet därför inte om det är de vårdcentraler som haft högst förskrivning som minskat mest, men detta förefaller troligt. I Jönköpings sjukvårdsområde ingår även 3 vårdcentraler som inte var med i studien, dock fick de tidigare än andra vårdcentraler information om studieresultatet. Om de tre vårdcentralerna inte följt de nya riktlinjerna skulle snarast effekten av studien 6

11 vara underskattad eftersom analysen görs på alla 12 vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde. Vi bedömer därför att det förändrade beteende som studien lett till kan avläsas i hela Jönköpings sjukvårdsområde. Att inköpsavdelningen övertagit upphandling av diabeteshjälpmedel och distributionen i länet tror vi inte påverkar jämförelsen mellan kommuner med vårdcentraler som deltagit och de som inte deltagit i studien eftersom förändringen gjorts på samma tidpunkt och på samma sätt i alla kommuner. Denna studie visar att aktivt deltagande i ett forskningsprojekt och i utformandet av riktlinjer som baseras på studiens resultat leder till förändrat beteende hos den personal som deltar. 7

12 Referenser 1. Tengblad A, Grodzinsky E, Lindström K, Mölstad S, Östgren CJ. Self monitoring of blood glucose and Glycaemic control in type 2 diabetes in primary care. In press. 2. Harris MI. Frequency of Blood Glucose Monitoring in Relation to Glycaemic Control in Patients with Type 2 Diabetes. Diabetes Care 2001; 24: Franciosi M, Pellegrini G, De Berardis G, Belfiglio M, Di Nardo B, Greenfield S, et al. Self-monitoring of blood glucose in non-insulin-treated diabetic patients: a longitudinal evaluation of its impact on metabolic control. Diabetic Medicine 2005; 22: Evans JMM, Newton RW, Ruta DA, MacDonald TM, Stevensson RJ, Morris AD. Frequency of blood glucose monitoring in relation to glycaemic control: observational study with diabetes database. BMJ 1999; 319: Schwedes U, Mertes G, Siebolds M. Meal-related structured self-monitoring of blood glucose. Diabetes Care 2002; 11: Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för typ 2 diabetes 7. Rekommendationer för egenmätning av glukos vid diabetes mellitus, Läksak Stockholms landsting Rekommendationer för sjuksköterskor, Skånelistan Ledare i Diabetolognytt, nr1,

13 BILAGA 1 Kostnad och nytta av egenkontroller vid diabetes mellitus - en studie av hur blodglukosstickor används i primärvården i E och F län (SPEF) Bakgrund Diabetes mellitus är en av världens vanligaste kroniska sjukdomar (1), och har i Sverige en prevalens på drygt 4 %. Den vanligaste formen är diabetes mellitus typ 2 (2). Det råder numera inga tvivel om att god kontroll av blodsockret skyddar patienten från allvarliga komplikationer (3) och man har i en svensk studie funnit att en sänkning av blodsockret, mätt med HbA1c med 1 %, minskar dödligheten med 13 % (4). Därför har det under varit önskvärt att förmå patienten att ta eget ansvar för sin sjukdom i syfte att nå längre avseende beteendeförändring och metabol kontroll. Egen mätning av blodsockret (glukos) har här spelat en viktig roll och det har blivit närmast självklart att lära ut glukosmätning till de flesta patienter med diabetes.många år I ett amerikanskt material använde 44 % av alla diabetespatienter någon form av egen blodsockermätning dagligen (5). Kostnaderna för denna egenkontroll har i Sverige ökat dramatiskt och i Östergötland förskrevs glukosstickor för 23 miljoner kronor under år Vilket stöd finns det då för att denna kostnad är till nytta för patienten? I utländska studier har det visats att det finns ett samband mellan användandet av glukosstickor och bra blodsockernivåer hos patienter med typ 1 diabetes (6). Sambandet mellan nyttjandet av glukosstickor och metabol kontroll hos patienter med typ 2 diabetes är däremot tveksamt eller obefintligt (6,7). Det saknas nationella riktlinjer för hur diabetespatienters egenkontroll av blodglukos ur ett hälsoekonomiskt perspektiv bör användas. Det är därför angeläget att kartlägga hur man i svensk primärvård rekommenderar användning av glukosstickor och vilka grupper av diabetespatienter som förbrukar dessa. Denna studie är tänkt att genomföras i Landstinget i Östergötland och Jönköpings läns landsting och syftar till att kartlägga konsumtionen och nyttan av blodglukosstickor i svensk primärvård. Målet med studien är att få ett faktabaserat underlag till stöd för att främja en ändamålsenlig och hälsoekonomiskt klok förskrivning av glukosstickor. I en pilotstudie våren 2003 på en vårdcentral i Jönköpings län och en vårdcentral i Östergötland bekräftades delvis tidigare studier om ett positivt samband mellan den metabola kontrollen (HbA1c) och antalet använda glukosstickor. Materialet var litet (90 patienter) och heterogent med avseende på bland annat debutår, ålder och andra patientkaraktäristika. Vidare förekom ett stort antal olika teststickor. Med tanke på den växande och stora användningen av glukosstickor vid egenkontroller av diabetes vill vi nu genomföra en mera omfattande studie inom primärvården i de två nämnda länen. Resultaten av studien bör kunna ge underlag för utformandet av riktlinjer som även förväntas ha ett nationellt intresse.

14 Syfte Att kartlägga och analysera kostnad och nytta av blodglukosstickor som används för egenkontroll av diabetespatienter i svensk primärvård. Särskilda frågeställningar: Hur används glukosstickorna, i vilken omfattning, vilka patientgrupper och i vilka behandlingssituationer? Vilken variation finns i praxis? Vad styr diabetespatienternas användning och diabetessköterskornas val av glukosstickor? Hur är nyttan av stickorna relaterad till kostnad för olika grupper av diabetespatienter? Metod Studien utförs prospektivt och genomförs i två steg, vilka är relaterade till de särskilda frågeställningarna. 1. I steg ett kartläggs diabetespatienter fördelat på 5-10 vårdcentraler i vardera Jönköpings och Östergötlands län. Varje vårdcentral har cirka 300 diabetespatienter. Alla diabetespatienter som finns registrerade på vårdcentralerna kartläggs med avseende på kön, ålder, debutår av diabetes, behandling, antal besök hos diabetessköterska respektive läkare per år, senaste HbA1C värde samt om blodglukosstickor förskrivits till patienten (Bilaga kartläggning). Insamling av uppgifter utförs av diabetessköterska med hjälp av koordinator för studien. Samtidigt genomförs en liknande kartläggning på de särskilda boenden som är knutna till de i studien aktuella vårdcentralerna. 2. I det andra steget intervjuas alla eller ett urval av de patienterna som använder blodglukosstickor för egenkontroll med avseende på antal förbrukade stickor, fabrikat, rutiner för användande och patientupplevd kvalitet (Bilaga intervjuguide - patient). Även de i studien medverkande diabetessköterskorna intervjuas med fokus på faktorer som kan antas ha betydelse för användningen av stickor såsom patientrelaterade faktorer (patients ängslan, nyfikenhet, sjukdomens stabilitet), läkares och diabetessköterskors praxis samt lokala riktlinjer (Bilaga intervjuguide - vårdgivare). I analysen av resultaten kommer tyngdpunkten primärt att ligga på patientnyttan uttryckt i patientens tillfredsställelse och metabol kontroll relaterat till kostnad för stickorna och andra kostnader i samband med egenkontrollen. I analysen kommer även en kvalitetskontroll att göras av den dokumentation som finns för de mest använda stickorna. Tidplan Steg 1 genomförs hösten Steg 2 genomförs våren Våren och hösten 2004 sammanställs resultaten för bearbetning, analys, rapportskrivande samt utarbetande av förslag till riktlinjer för användandet av blodglukosstickor vid egenkontroll. Våren 2005 återrapportering till huvudmän och anslagsgivare samt publikation i vetenskaplig tidskrift.

15 Etik De delar av studien som omfattar patientintervjuer kommer att prövas av etisk kommitté. Betydelse Studien förväntas öka kunskapen om vilken betydelse egenkontroll av blodsocker hos diabetespatienter i svensk primärvård har för den medicinska och patientupplevda vårdkvaliteten och hur nyttan för olika behandlingsgrupper är i relation till samhällets kostnader för glukosstickorna. Studien bör därigenom kunna utgöra ett faktabaserat underlag för lokala och nationella riktlinjer för egenkontroll av blodsocker hos diabetespatienter. Resultaten kommer även att publiceras i vetenskapliga internationella tidskrifter. Referenser 1. Nathan DM. Treating type 2 diabetes with respect. Ann Intern Med 1999; 130: World Health Organisation/International Diabetes Federation. The economics of diabetes and diabetes care - A report of the Health Economics Study Group. Geneva: WHO, Turner RC, Millns H, Neil HAW, et al. Risk factors for coronary artery disease in non-insulin dependant diabetes mellitus: United Kingdom Prospective Diabetes Study (UKPDS: 23). BMJ 1998; 316: Östgren CJ, Lindblad U, Melander A, Råstam L. Survival in patients with type 2 diabetes in a Swedish community. Diabetes Care 2002;25: Centers for disease control and prevention: levels of diabetes-related prevention-care practices: United States Morb Mort Weekly Report 2000;49: Evans J, Newton R, Ruta D et al. Frequency of blood glucose monitoring in relation to glycaemic control: observational study with diabetes database. BMJ 1999;319: Harris M. Frequency of blood glucose monitoring in relation to glycamic control in patients with type 2 diabetes. Diabetes Care 2001;24: Projektgruppen för SPEF Carl Johan Östgren Distriktsläkare, Med dr, E-län Lars Borgquist Distriktsläkare, Professor, E-län Ewa Grodzinsky Biomedicinsk analytiker, Med dr, E-län Lena Lind Diabetessköterska, E-län Ulla-Britt Löfgren Diabetessköterska, E-län Anna-Karin Schöld Diabetessköterska, E-län Kjell Lindström Distriktsläkare, Med dr, F-län Karin Lindahl Diabetessköterska, F-län

16 BILAGA 2 Riktlinjer för egenmätning av plasmaglukos hos typ2-diabetiker i primärvård 1 augusti 2005 Dessa riktlinjer har tagits fram av en arbetsgrupp i samband med en studie av nytta och kostnader vid användning av blodsockerstickor i primärvård. Arbetsgruppen har bestått av diabetessköterskorna S Strömberg, Gnosjö, M Ahlgren, K Ask, K Augustsson, K Forestier, K Johansson, C Jonsson, K Lindahl, I Mattsson, G Nilsson, H Nilsson, I Ohlsson, K Olofsson, A Pantzar och C Svensson samt distriktsläkarna A Tengblad och K Lindström alla Jönköpings sjukvårdsområde. Aktuell kunskap visar att egenmätning av plasmaglukos hos typ2-diabetiker sannolikt inte leder till bättre metabol kontroll av sjukdomen. Kostnaden för glukosstickor är hög. Förskrivningen av stickor bör därför ske med eftertanke och bara till utvalda patienter. Behovet av egenmätningar och frekvensen av mätningar får bedömas utifrån varje individ där hänsyn tas till individens behandling, individuell målsättning, risk för hypo- respektive hyperglykemi samt behov av mätningar i pedagogiskt syfte. Patientens ålder och motivation har stor betydelse. Allmänna rekommendationer Egenmätning av blodsocker syftar till aktivare egenvård och större patientansvar. Egenmätning bör därför erbjudas till lämpliga patienter som vill genomföra och klarar egenmätning och som är motiverade att ta aktivt ansvar i behandlingen. Varje glukosmätning skall ha ett klart syfte. Mätningen skall genomföras med god teknik. Resultaten skall tolkas och leda till lärande och helst också en åtgärd. Utrymme för att diskutera egna mätningar bör ges i samband med återbesök hos läkare och diabetessköterska. I pedagogiskt syfte kan egenmätning ge värdefull information i samband med fysisk aktivitet samt om matens betydelse genom mätning före och 1½ timma efter måltid. Vid akuta tillstånd såsom infektioner, behandling med kortison och akut stress kan utvidgad egenmätning behövas för att styra insulinbehandling. Mätare för utlåning bör finnas eftersom vissa patienter kan ha nytta av egenmätning endast under en period i sjukdomen t.ex. vid debut eller terapiändring. Olika behandlingsgrupper Enbart kostbehandling eller metformin- och glitazonbehandling Risk för hypoglykemi finns ej. Som regel behövs ej egenmätning men i enstaka fall kan individuella faktorer motivera egenmätning under en period. Insulinfrisättande tabletter Vid terapiändring och för att upptäcka och åtgärda försämrat diabetesläge kan egenmätning vara av värde. Extra HbA1c-kontroller kan vara alternativ till egenmätning. Insulinbehandling Vid inställning av behandlingen är egenmätning (dygnskurvor) ofta värdefull. I stabilt läge rekommenderas egenmätning 1-2 gång/månad för att upptäcka och åtgärda försämrat diabetesläge. Patienter som själva ändrar sin insulinbehandling har större nytta av egenmätning. Genomförande av egenmätning Enstaka mätningar Vid höga HbA1c-nivåer räcker det att mäta fastevärdet som ett mått på blodsockerläget. Man kan t.ex. vid inställning av medellångverkande insulin till natten dosera insulinet utifrån fastevärdet. Vid HbA1c-värden < 7 ger det postprandiella värdet mer information om glukoskontrollen. Om behandlingen ska ändras med t.ex. tillägg av insulinfrisättande tablett eller övergång till flerdos insulin har man nytta av att kontrollera både fastevärde och 1-2 postprandiella värden under dagen. Det kan vara pedagogiskt bra att mäta glukosvärdet före och 1,5 timma efter måltid samt före och efter motion för att lära sig vad som påverkar blodsockret. Dygnskurvor Vilka glukosvärden under dagen som ger mest information kan variera beroende på behandling och HbA1c-läge. För att undvika alltför många komplicerade provtagningsrekommendationer, rekommenderas generellt en förenklad dygnskurva som kan användas 1-2g/månad, gärna innan besök hos diabetessköterska/läkare. Den förenklade dygnskurvan (5 prov/dag) innebär fastevärde, före och 1,5 timma efter lunch, före middag/kvällsmål och innan sänggående.

17 BILAGA 3 Frequency of self monitoring of blood glucose in type 2 diabetes and glycaemic control in a Swedish primary care setting Tengblad Anders, MD 1,3 Grodzinsky Ewa, MLT, PhD 2 Lindström Kjell, MD, PhD 1 Mölstad Sigvard, MD, PhD 1 Östgren Carl Johan, MD, PhD 3 1) Unit of Research and Development in Primary Care, Jönköping, Sweden 2) Unit of Research and Development in Local Health Care, County of Östergötland, Sweden 3) Department of Health and Society, Linköping University, Linköping, Sweden ABSTRACT Background and Aims: The cost of test strips used for self monitoring of blood glucose (SMBG) has increased dramatically in recent years and is in Sweden now exceeding 60 million a year. The benefit of the testing has been questioned and the aim of this study was to explore the use of SMBG and its association with glycaemic control in patients with type 2 diabetes in primary care. Methods: A cross-sectional observational study was conducted in 2003 at 18 primary health care centers in Sweden, where all known patients with diabetes mellitus were surveyed. Depending on whether test strips for SMBG had been prescribed within the last year, patients were categorised as users or non-users of SMBG. Glycaemic control was estimated by HBA1c. After exclusion of patients with type 1 diabetes and elderly patients living in nursing homes, 3299 men and 3196 women with type 2 diabetes remained for further analyses. Of this number, a random sample stratified for age, gender and therapy group, of 896 patients were selected for further exploration of data from medical records and the 533 users of SMBG were also subjected to a telephone interview about their habits of SMBG. Results: When adjusted for age and gender there were no differences in HbA1c between users (6.9%) and non-users (6.8%) of SMBG in patients treated with insulin (n=2014) or in patients treated with oral agents (n=2401), (6.3% in both groups). In patients treated with diet only (n=2080), users of SMBG had higher HbA1c compared to non-users (5.5% vs. 5.4%, p=0.002). Baseline characteristics of the 896 patients from the sample are presented in table 1. There were no differences in HbA1c, blood pressure, dyslipidemia, mikroalbuminuria, antihypertensive or lipidlowering medication and no difference in prevalence of ischemic heart disease or smoking status between users and non users of SMBG. Among the 533 users of SMBG the consumption of test-strips varied from 0 to 42 teststrips last week and no correlation was found between the frequency of tests and HbA1c. In a linear regression adjusted for age and gender there were no association between frequency of SMBG-tests and HbA1c in the different therapy groups, respectively (r=0.02).

18 Conclusion: The frequency of SMBG testing was not associated with improved glycaemic control in any therapy category of patients with type 2 diabetes in primary care. We conclude that the lack of association between the usage of SMBG and improved glycaemic control could not be explained by differences in age, gender, smoking status, diabetes related complications or concomitant medication between users and non-users of SMBG. Keywords: Type 2 diabetes, glycaemic control, self monitoring Total characters: 2716

19 2006 Förteckning över Qulturum-rapporter 2006: 1 Alkoholprevention på vårdcentral Är det möjligt? Resultat och erfarenheter från ett projekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping Författare: Lars-Göran Persson, Lars-Olof Johansson 2006: 2 Rökning och KOL i Reftele Författare: Elisabeth Ahlenhed, Anders Åhre, Kjell Lindström 2006: 3 Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Författare: Christina Nielsen, Jörn Frank Nielsen, Kjell Lindström 2006: 4 Testa klokare spara pengar Aktivt deltagande i forskning och programarbete om egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård medförde förändrat förskrivningsmönster Författare: Anders Tengblad, Gunnar Albinsson, Karin Lindahl, Kjell Lindström : 1 Aneby vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Christina Lannering, Lisbeth Nyman 2005: 2 Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Författare: Linda Kindgren, Kjell Lindström, Tamara Zafirova, Carsten Frisenette-Fich 2005: 3 Utvärdering av Vårdplaneringsteam på Ryhov Ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Anna-Britta Nilsson, Marie Kemi, Göran Runesson, Gerd Skogar, Kjell Lindström 2005: 4 Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år Författare: Christina Lannering : 1 Sjukgymnast som primär instans Författare: Ulrika Eskilsson, Ingrid Fridh, Per Skarrie 2004: 2 Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Författare: Renée Ferm, Jan Mångs, Kjell Lindström, Gunnar Persson 2004: 3 AKO (Allmänläkarkonsult) Utvärdering av fem års AKO-verksamhet i Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Lars-Göran Persson, Staffan Ekedahl

20 2004: 4 Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna vardagssjukvården? Författare: Susanne Ekedahl 2004: 5 Diabetes och integrerad mental träning En kvalitativ studie om hur människor med diabetes typ 1 uppfattar sin livssituatio efter genomgången kurs i Integrerad Mental Träning, jämfört med före kursen. Författare: Christina Göth Qulturum : 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum 2003: 2 Kvalitetsbarometern Validering och reliabilitetstestning Författare: Jan Mårtensson, Kjell Lindström 2003: 3 Läkemedelsförskrivning - ett patriarkalt eller demokratiskt beslut? Författare: Bengt Järhult, Kjell Lindström 2003: 4 Det är inte farligt att pröva! Om utsättning av långtidsbehandling av SSRI-preparat hos äldre i Habo och Huskvarna Författare: Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003: 5 Fler öron i vården Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Författare: Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria Lindgren : 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten

21 2002: 6 Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson 2002: 7 Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB : 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank

22 Apoteket AB Kontaktperson: Carin Svensson Apoteket Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn: Barnhälsovårdsenheten Kontaktperson: Annette Yxne Qulturum JÖNKÖPING Tfn: GUID-gruppen Kontaktperson: Britt-Louise Suneson Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Kontaktperson: Lisbeth Nyman Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Qulturum Kontaktperson: Rolf Bardon Box JÖNKÖPING Tfn: Vetenskapliga rådet Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn:

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

Egenmätning av blodglukos vid diabetes

Egenmätning av blodglukos vid diabetes Godkänt den: 2017-03-16 Ansvarig: Jarl Hellman Gäller för: Region Uppsala Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Definitioner...2 Normal dygnskurva...2 Förenklad dygnskurva...2 Utvidgad dygnskurva...2 CGM/FGM...2

Läs mer

2006:5. Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping. Primärvårdens FoU-enhet

2006:5. Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Mats Siljehult Anna-Karin Nilsson Christina Lannering Kjell Lindström 2006:5 Författare: Mats Siljehult, vårdcentralschef

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

2007:5. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet

2007:5. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrar och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Gunvor Runesson Lars-Göran Persson 2007:5 Författare: Gunvor Runesson, barnsjuksköterska

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2003:1. En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet. Primärvårdens FoU-enhet.

Kvalitetsbarometern 2003:1. En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet. Primärvårdens FoU-enhet. Qulturum Rapport Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Kjell Lindström Brita Aldrin Wera Hjalmarson Primärvårdens FoU-enhet Qulturum 2003:1 Författare:

Läs mer

att pröva!" 2003:4 "Det är inte farligt Om utsättning av långtidsbehandling av SSRIpreparat hos äldre i Habo och Huskvarna Primärvårdens FoU-enhet

att pröva! 2003:4 Det är inte farligt Om utsättning av långtidsbehandling av SSRIpreparat hos äldre i Habo och Huskvarna Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport "Det är inte farligt att pröva!" Om utsättning av långtidsbehandling av SSRIpreparat hos äldre i Habo och Huskvarna Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003:4 Författare: Selma Dizdarevic,

Läs mer

2007:1. Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Primärvårdens FoU-enhet

2007:1. Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Marianne Jansson Eva Cegrell-Buren Charlotte Klefsgård Kjell Lindström 2007:1 Författare: Marianne Jansson, primärvårdschef Nässjö

Läs mer

Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning. Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson. Primärvårdens FoU-enhet 2008:1

Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning. Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson. Primärvårdens FoU-enhet 2008:1 Qulturum Rapport Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson 2008:1 Författare: Eva Ellbrant, distriktssköterska Öxnehaga vårdcentral Oxhagsgatan 59 561 50 Huskvarna

Läs mer

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Idag är den genomsnittliga tidsåtgång för förskrivning av förbrukningsartiklar per diabetessjuksköterska minuter per dag, 5 dagar i veckan för

Idag är den genomsnittliga tidsåtgång för förskrivning av förbrukningsartiklar per diabetessjuksköterska minuter per dag, 5 dagar i veckan för o o o Idag är den genomsnittliga tidsåtgång för förskrivning av förbrukningsartiklar per diabetessjuksköterska 20-40 minuter per dag, 5 dagar i veckan för 400 patienter Vårt värdeerbjudande - Datadriven

Läs mer

Matprat på BVC. Information dialog om barns mat och matvanor. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet 2007:6

Matprat på BVC. Information dialog om barns mat och matvanor. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet 2007:6 Qulturum Rapport Matprat på BVC Information dialog om barns mat och matvanor Gunvor Runesson Lars-Göran Persson 2007:6 Författare: Gunvor Runesson, barnsjuksköterska Barnhälsovårdens utvecklingsenhet Qulturum

Läs mer

Pulsoximetri på SÄBO. Ammar Zuaiter. Primärvårdens FoU-enhet 2012:2

Pulsoximetri på SÄBO. Ammar Zuaiter. Primärvårdens FoU-enhet 2012:2 Qulturum Rapport Pulsoximetri på SÄBO Hur används pulsoximetri på SÄBO i Jönköpings län? Vilka värden finner man hos äldre? Ammar Zuaiter 2012:2 Författare: Ammar Zuaiter, leg. läkare Öxnehaga vårdcentral

Läs mer

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Uppföljning av vårdcentralerna. i Jönköpings län 2006

Uppföljning av vårdcentralerna. i Jönköpings län 2006 Uppföljning av vårdcentralerna i Jönköpings län 2006 Syfte Stimulera vårdpersonalen till reflektion och förbättring! Skapa underlag för jämförelser Resultatuppföljning till landstingsledningen Metod Sammanställa

Läs mer

Sjukgymnast som primär instans. Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie. Primärvårdens FoU-enhet 2004:1

Sjukgymnast som primär instans. Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie. Primärvårdens FoU-enhet 2004:1 Qulturum Rapport Sjukgymnast som primär instans Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie 2004:1 PROJEKTGRUPP Författare: Ulrika Eskilsson Leg sjukgymnast Fysioterapin Hälsans vårdcentrum Fabriksgatan

Läs mer

Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne

Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne 1 Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2016-09-15 Riktlinje för användning av annan sensorbaserad glukosmätning vid diabetes (FGM)* i Region Skåne *Flash glukosmätningssystem Rekommendation

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning

Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning Kommunal hemsjukvård vid diabetes - blodsockermätning marianne.lundberg@skane.se Diabetessjuksköterska, Endokrin, Sus, Malmö Diabetessamordnare, Region Skåne Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård,

Läs mer

2009:2. Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral. Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson. Primärvårdens FoU-enhet

2009:2. Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral. Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral Resultat och erfarenheter från ett projekt i primärvården i Nässjö Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson 2009:2

Läs mer

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes

Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker

Läs mer

Diabetes och blodsockermätning

Diabetes och blodsockermätning Diabetes och blodsockermätning Kvalitetssäkring av patientmätarna! Britt-Marie Carlsson Vad är diabetes? En grupp sjukdomar högt blodsocker nedsatt insulinproduktion försämrad insulineffekt Diabetesdiagnos

Läs mer

2007:3. Ungdomars syn på tobak. eget ansvar i fokus. Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson. Primärvårdens FoU-enhet

2007:3. Ungdomars syn på tobak. eget ansvar i fokus. Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus En kvalitativ studie i åk 9 Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson 2007:3 Författare: Karolina Järhult, läkarstuderande Oxelgatan

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Ledtal för diabetessjuksköterskor

Ledtal för diabetessjuksköterskor Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

VÅRDCENTRALERNA BRA LIV. Bra Liv

VÅRDCENTRALERNA BRA LIV. Bra Liv VÅRDCENTRALERNA BRA LIV 1 Bra Liv 2 VÅRDCENTRALERNA BRA LIV Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende bemötande och tillgänglighet.

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Aneby Vårdcentral. Utvärdering av verksamheten Kjell Lindström Brita Aldrin Christina Lannering Lisbeth Nyman. Primärvårdens FoU-enhet 2005:1

Aneby Vårdcentral. Utvärdering av verksamheten Kjell Lindström Brita Aldrin Christina Lannering Lisbeth Nyman. Primärvårdens FoU-enhet 2005:1 Qulturum Rapport Aneby Vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Kjell Lindström Brita Aldrin Christina Lannering Lisbeth Nyman Primärvårdens FoU-enhet 2005:1 Författare: Kjell Lindström, Med Dr, distriktsläkare

Läs mer

Effekt av Flash Glucose Monitoring hos personer med typ 1 diabetes

Effekt av Flash Glucose Monitoring hos personer med typ 1 diabetes Effekt av Flash Glucose Monitoring hos personer med typ 1 diabetes Anette Groth, diabetessjuksköterska Stina Ehrling, diabetessjuksköterska Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett Bakgrund Egenvård

Läs mer

Undvikbar slutenvård. patienter i ålder 65 år eller äldre, folkbokförda i Jönköpings län. Lägesrapport 2013

Undvikbar slutenvård. patienter i ålder 65 år eller äldre, folkbokförda i Jönköpings län. Lägesrapport 2013 Undvikbar slutenvård patienter i ålder 65 år eller äldre, folkbokförda i Jönköpings län Lägesrapport 2013 Det var 1062 undvikbara vårdtillfällen i diagnosgruppen Hjärtsvikt under jan-jul 2013. Hjärtsvikt

Läs mer

Vad har hänt sedan 2017? Har vårdcentralerna blivit bättre för äldre?

Vad har hänt sedan 2017? Har vårdcentralerna blivit bättre för äldre? Slutrapport 2019 Vad har hänt sedan 2017? Har vårdcentralerna blivit bättre för äldre? Pensionärer granskar och jämför! Bakgrund 2017 genomförde sju granskningsteam från länets pensionärsorganisationer

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Vårdprevention Lätt att göra rätt Vårdprevention Lätt att göra rätt Landstinget i Jönköpings län Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Din hälsa i trygga händer

Din hälsa i trygga händer Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende

Läs mer

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr

Maria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:

Läs mer

2004:2. Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Primärvårdens FoU-enhet. Renée Ferm Jan Mångs Kjell Lindström Gunnar Persson

2004:2. Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Primärvårdens FoU-enhet. Renée Ferm Jan Mångs Kjell Lindström Gunnar Persson Qulturum Rapport Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Renée Ferm Jan

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Fler öron i vården" 2003:5. eller. Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades. Primärvårdens FoU-enhet

Fler öron i vården 2003:5. eller. Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Fler öron i vården" eller Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att A1C Now ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att A1C Now ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Datum 2016-05-19 Vår beteckning SÖKANDE Medcam AB Stora vägen 31 513 33 Fristad SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om

Läs mer

Bilaga 1. Uttag av teststickor analys. från läkemedelsregistret för perioden

Bilaga 1. Uttag av teststickor analys. från läkemedelsregistret för perioden Bilaga 1. Uttag av teststickor analys av statistik från Läkemedelsregistret för perioden 2005-07 2008-06 Bakgrund Egna glukosmätningar är en viktig del av behandling av diabetes. För personer med diabetes

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %

Läs mer

HbA 1c i diagnostiken (PRO)

HbA 1c i diagnostiken (PRO) HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,

Läs mer

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot - Identifiering och prioritering av förbättringsområden - Benchmarkstudie för ökad kunskap om framgångsfaktorer Nationella programrådet för

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Betydelsen av omvårdnad Diabetessjuksköterskan har en utomordentligt viktig roll i diabetesteamet

Läs mer

2010-02-11. Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson. Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar

2010-02-11. Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson. Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar Nu har Landstinget i Jönköpings län för sjätte gången frågat deltagarna i

Läs mer

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Aborter i Sverige 1998 januari - december STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December

Läs mer

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping

Typ 2 diabetes hos äldre. Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping Typ 2 diabetes hos äldre Anders Tengblad Distriktsläkare, Med Dr Jönköping 1 5 50% Ej diabetes Diabetes 40% Risk att få hjärtinfarkt inom 7 år 30% 20% 10% 0% hjärtfrisk Tidigare hjärtinfarkt Blodsockret

Läs mer

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version 1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård

Läs mer

Influensasäsongen 2016/2017. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Influensasäsongen 2016/2017. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Influensasäsongen 2016/2017 Malin Bengnér Smittskyddsläkare Influensa 2016/2017 Sverige antal fall Influensa 2016/2017 Jönköping 40 35 30 25 20 15 influensa A Influensa B 10 5 0 45 47 49 51 1 3 5 7 9

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

2006:3. Läkemedel i hemsjukvården. problem. Christina Nielsen Jörn Frank Nielsen Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet

2006:3. Läkemedel i hemsjukvården. problem. Christina Nielsen Jörn Frank Nielsen Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport problem. Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Christina Nielsen Jörn Frank Nielsen Kjell Lindström 2006:3 Författare:

Läs mer

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet

2004:4. Tidig diagnostik av KOL. Susanne Ekedahl. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Susanne Ekedahl Primärvårdens FoU-enhet 2004:4 Författare:

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre

Läs mer

VÄLKOMNA till Hooks Herrgård!

VÄLKOMNA till Hooks Herrgård! VÄLKOMNA till Hooks Herrgård! 09.30 Drop in med fika 10.00 Inledning Jan-Erik Karlsson, Yvonne Pantzar & Marie Gustavsson 10.15 Fysisk träning i SEPHIA Ansträngande för både patient och sköterska?! Helena

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-04-24. Förp.

BESLUT. Datum 2013-04-24. Förp. BESLUT 1 (6) Datum 2013-04-24 Vår beteckning 1482/2013 SÖKANDE MEDTRONIC AB Box 1034 164 21 Kista SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin

Läs mer

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Primärvård Hur blir den bäst?

Primärvård Hur blir den bäst? Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström

Läs mer

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2

Läs mer

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Nationell studie med deltagande från Eksjö, Sävsjö och Tranås kommuner

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre. Nationell studie med deltagande från Eksjö, Sävsjö och Tranås kommuner Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Nationell studie med deltagande från Eksjö, Sävsjö och Tranås kommuner Syfte identifiera systemhinder hitta systemlösningar som ger den äldre bra vård- och omsorgskvalité

Läs mer

FreeStyle Libre till patienter med typ 2 diabetes i primärvården

FreeStyle Libre till patienter med typ 2 diabetes i primärvården FreeStyle Libre till patienter med typ 2 diabetes i primärvården Stefan Jansson med dr, distriktsläkare Brickebackens vårdcentral Örebro Institutionen för medicinska vetenskaper, Universitetssjukvårdens

Läs mer

15 Blodsockermätning när, var hur?

15 Blodsockermätning när, var hur? 15 Blodsockermätning när, var hur? Fördelar, nackdelar och kostnader Nyupptäckt kost och tablettbehandling inleds Nyupptäckt insulinbehandling inleds Kost och Tablettbehandlade Kombinationsbehandling tabletter

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

Tid: Plats: HMC konferensrum Björnen

Tid: Plats: HMC konferensrum Björnen MÖTESANTECKNINGAR 1(5) Plats: HMC konferensrum Björnen Närvarande: Ej närvarande: Marie Årestam, Jönköpings kommun Anette Rogö, Habo kommun Moniqa Gustavsson, Mullsjö kommun Katarina Sjöberg, Sävsjö kommun

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Hälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike

Hälsa och välbefinnande Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike Dagar av ohälsa (kvinnor) län och rike Andel (%) kvinnor 16-84 år med ingen, någon eller några dagars fysisk och/eller psykisk ohälsa* i Jönköpings län och riket 5 Åldersstandardiserade värden. Källa:

Läs mer

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr Screening för GDM Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr General oral glucose tolerance test during pregnancy An opportunity for improved pregnancy outcome and improved future health Screening 1. Att testa

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Aborter i Sverige 2001 januari december

Aborter i Sverige 2001 januari december STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY

Läs mer

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools

Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Antibiotic prescribing in Primary Care by international medical graduates and graduates from Swedish medical schools Thomas Neumark, Lars Brudin, Sigvard Mölstad Publ: Family Practice, February 24, 2015

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

FÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016

FÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016 FÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016 Bakgrund: Utvecklingspartnerskapet FoUrum ägs av länets 13 kommuner. FoUrums startade sin verksamhet 2010 och organiseras i Kommunal utveckling i Region

Läs mer

Återinläggningar i Jönköpings län

Återinläggningar i Jönköpings län 2 0 1 3 Vi har en åldrande befolkning i Sverige. Medelåldern har stigit från 37,1 år 1968 till 41,2 år 2012. Andelen äldre, 65 år och däröver, har under samma period ökat från 13,4 procent till 19,1 procent.

Läs mer

Datum 2013-06-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Forxiga Filmdragerad 10 mg Blister, 98 tabletter 041140 1527,89 1605,50

Datum 2013-06-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Forxiga Filmdragerad 10 mg Blister, 98 tabletter 041140 1527,89 1605,50 1 (5) Datum 2013-06-20 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 1172 171 23 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Trygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike

Trygghet och sociala relationer Utsatt för fysiskt våld län och rike Utsatt för fysiskt våld län och rike 1 8 6 4 Andel (%) och 16-84 år som blivit utsatta för fysiskt våld** i Jönköpings län och riket 25 Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?, Statens

Läs mer

Hur bra är vårdcentralerna för äldre?

Hur bra är vårdcentralerna för äldre? Slutrapport Hur bra är vårdcentralerna för äldre? Pensionärer granskar och jämför! Bakgrund På 1980- och 90-talen fördes en aktiv prioriteringsdebatt i hälso- och sjukvården i vårt land. Riksdagen fattade

Läs mer