Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/"

Transkript

1 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr och Kort sammanfattning av de viktigaste slutsatserna enligt SBU: Insulinpump & kontinuerlig subkutan glukosmätning Insulinpump vid diabetes används ofta i dag, i synnerhet bland barn och ungdomar. Det råder dock stor brist på kunskap om effekten av behandling med insulinpump på sjuklighet och dödlighet. Brist på sådan kunskap gäller även insulinpump i kombination med kontinuerlig glukosmätning, så kallad sensor-augmented pump (SAP). Det råder stor brist på kunskap om nyttan av kontinuerlig glukosmätning, jämfört med egna mätningar av blodglukos med teststickor, när det gäller dödlighet och sjuklighet. Det behövs fler kontrollerade studier av hög kvalitet och med längre uppföljningstid för alla patientgrupper med diabetes. Personer med diabetes är betydligt mer nöjda med SAP än med modern behandling med flera dagliga injektioner och självtest med teststickor. Att vara nöjd med sin behandling kan antas vara betydelsefullt för att få en bättre kontroll av blodglukos. Vårdens kostnad för behandling med insulinpump är kronor högre per patient och år än för injektionsbehandling. För vuxna används insulinpump framför allt när injektionsterapi inte uppfyller behandlingsmålen och sällan som ett förstahandsval. Den högre kostnaden måste ställas mot kort- och långsiktiga vinster av en välfungerande diabetesbehandling. Individuell bedömning är därför motiverat i väntan på nya studier. För barn i förskoleåldern är insulinpump oftare ett förstahandsval när sjukdomen bryter ut. Detta kan vara särskilt viktigt när det är svårt att injicera tillräckligt små doser samt vid rädsla för nålar. Föräldrar har också uttryckt att de upplever kontinuerlig monitorering, ffa tillsammans med en SAP, som en stor fördel och lättnad när de sköter sina barn, inte minst på natten. Vårdens kostnad för långtidsanvändning av kontinuerlig glukosmätning är högre än för självtest med teststickor, kronor dyrare per patient och år. Merkostnaden är dock 1

2 betydligt lägre om kontinuerlig glukosmätning bara används under en kort period, exempelvis för att ställa in insulindoserna. Då det saknas kunskap om nyttan av kontinuerlig glukosmätning, går det inte att bedöma dess kostnadseffektivitet. Den högre kostnaden måste ställas mot kort- och långsiktiga vinster av en välfungerande diabetesbehandling. Individuell bedömning av lämplig behandling är därför motiverat i väntan på nya studier. Även om kontinuerlig glukosmätning används i Sverige är diabetesvården restriktiv med att erbjuda metoden, framför allt till vuxna. Den används av få patienter och främst under korta perioder, vanligen hos patienter med återkommande hypoglykemier. För småbarn kan kontinuerlig glukosmätning underlätta betydligt eftersom de ofta behöver mätningar av blodglukos per dag. Det viktigaste måttet på långsiktig glukoskontroll är HbA1c, som också är starkt kopplat till komplikationer av diabetes. Insulinpump har visats medföra en viss förbättring av HbA1c på kort sikt. Studier av SAP tyder på ytterligare förbättring av HbA1c. Behandling med hjälp av kontinuerlig glukosmätning utan pump medför en förbättring av HbA1c på kort sikt. Detta gäller om metoden används konsekvent, dvs minst sex dagar per vecka. Om framtida studier med längre uppföljningstid visar bibehållen förbättring, kan behandling med insulinpump eller kontinuerlig glukosmätning innebära minskad risk för diabeteskomplikationer. Genomförda, pågående eller planerade aktiviteter inom Örebro läns landsting utifrån denna rapport Enligt SBU:s och CAMTÖ:s egen sökning i databaser såsom ClinTrialsGov, framkommer att det pågår internationella och svenska studier som mäter de vanliga utfallsmåtten, såsom HbA1c, men vissa mäter också livskvalitet. De flesta är korttidsstudier med relativt få deltagare, (40-80 patienter). Beslut om användandet av pumpar, kontinuerlig monitorering och SAP måste därför fattas med utgångspunkt från befintlig kunskap. Hösten 2014 kommer en sjuksköterska på medicinkliniken USÖ att skriva en C-uppsats om hur det gått för klinikens patienter som startade med pumpbehandling 2012 och Tanken med denna kvalitetsuppföljning är bl a att se på indikation, antal som avbrutit respektive fortsatt med behandlingen och om glukoskontrollen förbättrats. Resultat från Öppna Jämförelser har visat att ÖLL är i stort sett det landsting i Sverige som har lägst andel pumpbehandlade patienter. Med anledning av detta initierades under 2011 i samråd med Rådet för Medicinsk Kunskapsstyrning (RMK), en strategi för medicinklinikerna på USÖ och Lindesberg samt barnkliniken USÖ i syfte att erbjuda fler patienter med diabetes pumpbehandling. Detta följs upp regelbundet med återrapportering från verksamheterna till RMK. Rapportering Rapportering till RMK genomfördes Etiskt ställningstagande Indikationer för SAP: Från och med 1 december 2013 har TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) beslutat att insulinpumpar inte ingår i förmånssystemet längre. Enligt överläkare Erik Schvarcz, medicinkliniken USÖ, kommer inte patienterna i ÖLL behöva stå för kostnaden själva, utan det är de enskilda klinikerna som står för den. Däremot är ÖLL mer restriktiv med kontinuerlig glukosmätning jämfört med vissa andra 2

3 landsting. Det finns riktlinjer för användning av insulinpump gällande patienter som inte uppfyller behandlingsmålen och/eller har ett svängande blodsocker. För kontinuerlig glukosmätning saknas riktlinjer. I samråd med Erik Schvarcz beslutades att genomföra en etisk analys tillsammans med landstingets etikråd angående om indikationen bör vidgas. Analysen genomfördes i fem steg, fyra i etikrådet och ett inom CAMTÖ. Rekommendationen från etikrådet tillsammans med företrädaren för berörda verksamheter är att indikationen för insulinpump också bör omfatta kontinuerlig glukosmätning och den bör vidgas så att de patienter som kan anses ha behov av SAP kan erbjudas sådan. Behovet bör avgöras i samråd med patienten utifrån en helhetsbedömning. Rådet anser vidare att förskrivningen måste utgå från en jämlik fördelning i länet samt att den ökade kostnaden vägs mot verksamheternas andra patientgruppers behov (se sammanställningen av den etiska analysen i bilaga 1 samt svar från etikrådet i bilaga 2). Kontaktperson klinisk verksamhet: Erik Schvarcz, Överläkare, Medicinkliniken USÖ Kontaktpersoner CAMTÖ och klinisk verksamhet: Stefan Jansson Distriktsläkare 3

4 Bilaga 1 Argument för att vidga indikationen för insulinpump och samma för SAP för att tillgodose patienternas önskemål Behandlingstillfredsställelse är ett viktigt värde även för patienter som når sina mål och inte har svängande blodsocker. Då sjukdomen har måttlig till hög svårighetsgrad, är livslång och kräver en stor insats av patienten dygnet runt, bör hänsyn tas till andra effekter än rent medicinska. Bättre socialt liv. SAP kan också underlätta genom att insulinet kan anpassas efter olika aktiviteter, som sportande och fester. Förbättrad hälsa. Studier visar bättre HbA 1C värde, som är starkt kopplat till senkomplikationer av diabetes. Öppna jämförelser visar att ÖLL ligger bland de lägsta avseende bra värde av HBA1c hos vuxna. I ÖLL är frekvensen av amputationer av diabetiker bland de högsta. Eftersom metoden redan etablerad är etablerad är det oetiskt att göra RCT-studier. Självbestämmande: Patientpreferenser är viktigt att ta hänsyn till. Kan leda till att patienten tar större ansvar för sin behandling (empowerment), vilket kan leda till minskad sjuklighet. Diabetes gruppen är en stark patientgrupp som kan få vården att öppna ögonen för diskussioner om riktlinjer Jämlikhet. Ojämlikhet mellan landsting. Det finns andra landsting som erbjuder långtidsanvändning med kontinuerlig glukosmätning. Ojämlikhet mellan patientgrupper, tonåringar har inte rätt till SAP i ÖLL i jämförelse med barn. Trygghet. Att har känsla av kontroll över sin sjukdom kan ge större trygghet. Kostnadseffektivitet. SAP kan ge lägre kostnad för diabetesvården på lång sikt, genom att senkomplikationer kan förebyggas. Argument för att följa nuvarande riktlinjer för insulinpump, men lägga till samma indikationer för SAP (dvs. för dem som inte uppfyller behandlingsmålen eller har svängande blodsocker) Kunskapen är otillräcklig om SAP ökar livskvaliteten. Behandlingstillfredsställelse utgör endast en liten del av livskvalitet. Risk för stigmatisering och känsla av ofrihet (Leksell J. & Garmo A., 2014). Metoden kan medföra att patienterna hela tiden blir påmind om sin sjukdom genom att det är svårt att dölja pumparna under kläder. Ingen evidens för förbättrad hälsa. Det finns brist på kunskap om effekten av behandling med SAP på sjuklighet och dödlighet och för låg uppföljningstid av HbA 1C. Det finns inte heller evidens för att det är mindre risk för farligt lågt blodsocker eller farligt högt. Läkaren kan bättre bedöma vilka patienter som har behov av SAP och kan klara av det på grund av större kunskap om nackdelar och fördelar, samt ansvaret för att resurserna fördelas jämlikt. Stort krav på eget ansvar, som kan kännas övermäktigt. (Leksell J. & Garmo 2014). Jämlikhet. Sjukvård bör inte vara efterfrågestyrt. Ojämlikhet mellan individer om patienten kan själv välja att få SAP. Risk att resursstarka personer som redan uppnått sina mål får SAP på bekostnad av resurssvaga. Ojämlikhet mellan sjukdomsgrupper, t ex på den egna kliniken. Diabetesgruppen är en stark grupp som redan får förmåner och risk för undanträngning av andra svagare grupper. Risk för falsk trygghet, Metoderna innebär höga krav på patienten att klara det tekniska, Risk för högt sockervärde om insulinpumparna inte fungerar och pumpen fortsätter att ge insulin trots lågt blodsocker. Kostnadseffektivitet Enligt TLV:s beräkning av Qualy, så är den hög. Det kan finnas andra billigare behandlingar som kan underlätta diabetespatienternas liv, t ex fotvård. Det finns en fungerande behandling och medlen kan i stället användas på mer kostnadseffektiva behandlingar för andra patientgrupper. 4

5 5 (5) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet Bilaga Etikrådet föreslår efter överläggningar och samråd med den medicinska professionen att nuvarande praxis i Örebro läns landsting för förskrivning av insulinpump och kontinuerlig glukosmätning ändras enligt följande. Etikrådet konstaterar att kunskapsläget är otillräckligt om nytta och effekt av användande av insulinpump i kombination med kontinuerlig glukosmätning (SAP) för patienter med typ 1 diabetes avseende dödlighet och sjuklighet. Däremot finns det måttlig evidens för en högre behandlingstillfredsställelse jämfört med flera dagliga insulininjektioner och självtest av blodsocker. Studier har också visat att det viktigaste måttet på förebyggande av diabeteskomplikationer (HbA1C) förbättrades. I Örebro län förskrivs för närvarande insulinpump enbart för dem som inte uppfyller behandlingsmålen eller har kraftigt svängande blodsocker. För kontinuerlig glukosmätning saknas indikationer. Hjälpmedlet insulinpump är oftast förstahandsval för barn. Etikrådet har diskuterat frågan och ställt fördelar och nackdelar mot varandra. Etikrådets uppfattning är att indikationen för insulinpump som också bör omfatta kontinuerlig glukosmätning bör vidgas så att de patienter som kan anses ha behov av SAP kan erbjudas sådan. Behovet bör avgöras av den behandlande läkaren i samråd med patienten, utifrån en helhetsbedömning om hjälpmedlet skulle vara att föredra framför andra alternativ. Etikrådet anser att skälen till den utökade förskrivningsmöjligheten utgår från patientperspektivet och de fördelar som bättre behandlingstillfredsställelse, bättre socialt liv, förbättrad hälsa och ökat självbestämmande kan ge. Vidare anser rådet att vid förskrivning måste tillgången till vård utgå från en jämlik fördelning i länet. Etikrådet konstaterar också att en vidgad indikation kan medföra ekonomiska konsekvenser och att landstingets kostnad kan öka betydligt om fler patienter får tillgång till hjälpmedlet. Precis som för andra förändringar ska ett ökat ekonomiskt åtagande prövas i den sedvanliga budgetprocessen när olika medicinska och verksamhetsmässiga behov ställs mot varandra. Sölve Persson Ordförande Gunnel Åkesson Sekreterare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Örebro läns landsting Eklundavägen Ledningskansliet Örebro Box Örebro E-POST INTERNET

Kontinuerlig blodsockermätning

Kontinuerlig blodsockermätning Kontinuerlig blodsockermätning Kliniska erfarenheter Disposition Vilka mätare finns Riktlinjer Större studier Erfarenheter från Sachsska -läger -klinik -fallbeskrivning CGM-mätare Medtronic: Guardian Medtronic:

Läs mer

Kunskapsunderlag: Insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning

Kunskapsunderlag: Insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning Kunskapsunderlag: Insulinpumpar och kontinuerlig glukosmätning 2 Projektgrupp: Delprojektledare och medicinsk utredare Björn Södergård, medicinsk utredare Inger Hemmingsson och hälsoekonom Ingrid Tredal

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne

Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2013-12-05 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne Uppdrag Användningen

Läs mer

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen

2010-01-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Victoza Injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspen 2010-01-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014. Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Nationella riktlinjer för diabetesvård preliminär Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 är en uppdatering

Läs mer

Facilitate Partner AB Villagatan 3 742 33 Östhammar

Facilitate Partner AB Villagatan 3 742 33 Östhammar 1 (5) 2011-05-26 Vår beteckning SÖKANDE Facilitate Partner AB Villagatan 3 742 33 Östhammar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

1/12 2013??? Julkalendern börjar. Första advent. Oskar och Ossian har namnsdag

1/12 2013??? Julkalendern börjar. Första advent. Oskar och Ossian har namnsdag 1/12 2013??? Julkalendern börjar. Första advent. Oskar och Ossian har namnsdag Vad händer mer? TLV tar insulinpumparna ur det nationella läkemedelsförmånssystemet, Helt på eget bevåg. Rättsprocess pågår

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes

Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes sbu alert-rapport nr 2013-04 2013-10-22 www.sbu.se/alert Sammanfattning och slutsatser SBU:s bedömning av kunskapsläget God kontroll av blodglukosnivån

Läs mer

Insulinpumpar vid diabetes

Insulinpumpar vid diabetes Insulinpumpar vid diabetes sbu alert-rapport nr 2013-03 2013-10-22 www.sbu.se/alert Sammanfattning och slutsatser SBU:s bedömning av kunskapsläget God kontroll av blodglukosnivån är viktig för att undvika

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-30 Vår beteckning 1262/2004 SÖKANDE AVENTIS PHARMA Box 47604 117 94 Stockholm Företrädare: Karin Kaspar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar blodfettrubbningar Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Gunilla Eriksson Hälsoekonom Douglas Lundin Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Den

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Patientutbildning i egenvård har en central roll i diabetesvården och ingår som en rutinmässig del i vården av personer med diabetes. Patientutbildning kan ges individuellt

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer Betydelsen av omvårdnad Diabetessjuksköterskan har en utomordentligt viktig roll i diabetesteamet

Läs mer

LANDSTINGET I KALMAR LÄN

LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingsstyrelsens framställningar 2013: Dnr 130343 AS Motion (2013:4) angående självtest vid behandling med blodförtunnande läkemedel I motion (2013:4) föreslår Christer Jonsson,

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Omprövning av subventionen för insulinpumpar och tillbehör PM till berörda företag, myndigheter och brukarorganisationer

Omprövning av subventionen för insulinpumpar och tillbehör PM till berörda företag, myndigheter och brukarorganisationer Omprövning av subventionen för insulinpumpar och tillbehör PM till berörda företag, myndigheter och brukarorganisationer Förslag till beslut Samtliga produkter i bilaga 1 bör utesluts ur förmånssystemet

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD SVENSK FÖRENING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I DIABETESVÅRD SFSD & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING SSF KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD KOMPETENSBESKRIVNING

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Riktlinjer vid resor i tjänsten fr o m 2015-01-01

Riktlinjer vid resor i tjänsten fr o m 2015-01-01 Beteckning Riktlinjer vid resor i tjänsten fr o m 2015-01-01 ersättningar, försäkringar, etc Färdtidsersättning, traktamente och resetillägg regleras i Allmänna bestämmelser (AB), avtalet TRAKT 04 samt

Läs mer

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånen

Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånen Landstingssubventionerade läkemedel utöver läkemedelsförmånen subventionerar läkemedel och varor utöver det nationella förmånssystemet till vissa individer och patientgrupper om särskilda skäl finns. Omfattningen

Läs mer

Kolhydraträkning med Animas

Kolhydraträkning med Animas Kolhydraträkning med Animas för dig som vill lära dig avancerade bolusfunktioner för optimal pumpbehandling SE-1034-140822 Krossverksgatan 5 Box 30044 20061 Limhamn Tel +46(0)40 15 54 80 Fax +46(0)40 15

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-04

BESLUT. Datum 2010-10-04 BESLUT 1 (5) Datum 2010-10-04 Vår beteckning SÖKANDE Amgen AB Box 706 169 27 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng Hur värderas medicinska produkter av samhället Wing Cheng Vår vision Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel och förbrukningsartiklar Beslutar om subvention

Läs mer

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar

Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Nationella riktlinjer utvärdering 2015 Diabetesvård Bilaga 4 Enkäter till sjukhusens diabetesmottagningar för vuxna samt till kommuner och stadsdelar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Ärende 8. Motion om att alla barn upp till 18 års ålder ska få glasögon gratis

Ärende 8. Motion om att alla barn upp till 18 års ålder ska få glasögon gratis Ärende 8 Motion om att alla barn upp till 18 års ålder ska få glasögon gratis Protokollsutdrag Socialnämnden Sammanträdesdatum 2012-09-10 SN 100 SN 2012.0167 Yttrande avseende motion om att alla barn upp

Läs mer

Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention?

Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? 2013-04-16 Sida 1 av 9 Avdelningen för Vård och Omsorg Bo Claesson Vårt dnr 12/7264 Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? Inledning Den 24 november 2011 fick sjukvårdsdelegationen

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Diabetes och blodsockermätning

Diabetes och blodsockermätning Diabetes och blodsockermätning Kvalitetssäkring av patientmätarna! Britt-Marie Carlsson Vad är diabetes? En grupp sjukdomar högt blodsocker nedsatt insulinproduktion försämrad insulineffekt Diabetesdiagnos

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

En viktig och värdefull insats inom behandling av diabetes med insulininjektioner.

En viktig och värdefull insats inom behandling av diabetes med insulininjektioner. En viktig och värdefull insats inom behandling av diabetes med insulininjektioner. Pic Solution. : En innovativ historia. representerar en kultur av forskning, kompetens och professionalism vilket stödjer

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning Preliminär version Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning Preliminär version Artikelnummer 2014-6-19 Foto Matton Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2014 Förord I dessa nationella riktlinjer

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie

Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar i Sverige och innebär risk för allvarliga komplikationer senare i livet. Diabeteskomplikationer

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...

Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen... Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...... som enkelt kan kompletteras med ett fristående system för kontinuerlig glukosmätning (CGM). Och låt oss berätta

Läs mer

Halmstad 29-31 januari 2014

Halmstad 29-31 januari 2014 Välkommen till kursen Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Halmstad 29-31 januari 2014 www.insulinpumpkurs.se Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen BESLUT Datum Diarienummer 2015-09-03 1 (7) SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) Ge alla barn rätt till glasögon (LiÖ 2011-2822)

Svar på motion från Emil Broberg (V) Ge alla barn rätt till glasögon (LiÖ 2011-2822) Svar på motion från Emil Broberg (V) Ge alla barn rätt till glasögon (LiÖ 2011-2822) Motionären föreslår i sin motion att Landstinget i Östergötland ändrar reglerna för glasögonbidrag så att alla barn

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Låt oss berätta om nyttan med just fristående system!

Låt oss berätta om nyttan med just fristående system! Låt oss presentera den lättaste insulinpumpen (64 g) med den smarta fjärrkontrollen...... som enkelt kan kompletteras med ett fristående system för kontinuerlig glukosmätning (CGM). Låt oss berätta om

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering Regeringsbeslut I:14 2011-12-20 S2011/11229/VS(delvis) Socialdepartementet Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650 114 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer

Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013

Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2012-10-23 Handläggare: Cecilia Ljung Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning I folkhälsoplan för Örebro län står att länets fortsatta folkhälsoarbete ska

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN

Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN Diabetes hos skolbarn RÅD FÖR SKOLAN 1 Ett stort tack till alla lärare, familjer och diabetesexperter som har kommenterat manuskriptet. Diabetes hos skolbarn råd för skolan Utgivare: Diabetesförbundet

Läs mer

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Niklas Hedberg, Avdelningschef nya läkemedel Malin Blixt, Projektledare-medicinteknikprojektet Ann-Charlotte Dorange, Hälsoekonom

Läs mer

Slutet för landstingens rabattavtal med läkemedelsindustrin?

Slutet för landstingens rabattavtal med läkemedelsindustrin? Slutet för landstingens rabattavtal med läkemedelsindustrin? Kammarrätten i Stockholms dom, TLV./. Region Skåne v.v. Stockholm den 27 augusti 2014 Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Agenda Inledning

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Ett bakgrundsmaterial om Insulinpumpbehandling Augusti 2004 Ett material för media framtaget av Medtronic Minimed i samarbete med GCI Stockholm. Vid frågor kontakta Karin Centerlind eller Annelie Victorzon

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer