Sjukgymnast som primär instans. Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie. Primärvårdens FoU-enhet 2004:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukgymnast som primär instans. Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie. Primärvårdens FoU-enhet 2004:1"

Transkript

1 Qulturum Rapport Sjukgymnast som primär instans Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie 2004:1

2 PROJEKTGRUPP Författare: Ulrika Eskilsson Leg sjukgymnast Fysioterapin Hälsans vårdcentrum Fabriksgatan 17 plan Jönköping tel e-post Ingrid Fridh Leg sjukgymnast Fysioterapin Rosenlunds vårdcentrum Hermansvägen Jönköping tel e-post Per Skarrie Leg sjukgymnast Fysioterapin Rosenlunds vårdcentrum Hermansvägen Jönköping tel e-post Övriga deltagare i projektet: Thor Antonsson, Leg sjukgymnast, Hälsan Pia Bergman, Leg sjukgymnast, Hälsan Johan Krook, Leg sjukgymnast, Rosenlund/Öxnehaga Projektledare: Iréne Josephson, Leg sjukgymnast, Verksamhetsutvecklare Projektansvarig: Marianne Svensson, Leg sjukgymnast, Verksamhetschef

3 Sammanfattning Bakgrund: I Landstinget i Jönköpings län råder remissfrihet till sjukgymnast. Trots det kom flertalet patienter med remiss till distriktssjukgymnaster på två utvalda primärvårdsområden år Ett vårdprogram för ryggpatienter, grundat på SBUrapporten Ont i ryggen, ont i nacken för Landstinget i Jönköpings län togs fram år Kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå utifrån detta program saknades. Syfte: Patienter som söker hjälp i primärvården för besvär i rygg, nacke och/eller axel ska komma till rätt vårdnivå vid första mötet på vårdcentralen. Metod: Mätning av åtgärder i telefonrådgivning samt av patienternas nöjdhet med erhållna insatser. Utarbetande av kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå. Implementering av utarbetade kriterier. Mätning av kännedom om kriterierna, åtgärder i telefonrådgivning samt patienternas nöjdhet med erhållna insatser. Resultat: Fler patienter kontaktade sjukgymnast direkt år 2003 än år Kännedomen om de utarbetade flödeskriterierna var bristfällig hos personalen på de berörda vårdcentralerna. Telefonrådgivningen hänvisade färre patienter till läkare år 2003 jämfört med år Antalet besök hos sjukgymnast var oförändrat. Egenvårdsråden användes i större omfattning år 2003 än år 2002.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING BAKGRUND 1 SYFTE 2 METOD 2 RESULTAT 3 Telefonrådgivning 3 Hur många fick egenvårdsråd? 4 Hur många fick tid till läkare respektive sjukgymnast. 4 Rätt vårdnivå En sjukgymnastisk bedömning. 5 Nå berörd personal kännedom om kriterier 5 Patientenkät 6 DISKUSSION 8 Telefonrådgivning 8 Rätt vårdnivå 8 Patientenkät 9 SLUTSATS 10 ACKNOWLEDGEMENT 10 REFERENSER 10 Bilaga 1 Patientenkät Flödesschema Axelbesvär Flödesschema Nackbesvär Flödesschema Ryggbesvär

5 Bakgrund Sedan snart 10 år tillbaka kan patienter söka utan remiss till sjukgymnast inom landstinget i Jönköpings län. Trots detta kommer flertalet patienter till sjukgymnast med remiss från läkare. Till sjukgymnastmottagningen inom Rosenlunds primärvårdsområde kom 79 % av patienterna med remiss från läkare under perioden november till mars år Oktober år 2001 hade sjukgymnastmottagningen inom Hälsans primärvårdsområde totalt 208 nybesök varav 52 % hade hänvisades av läkare, 25 % av annan vårdgivare och 23 % hade sökt sjukgymnast utan hänvisning. Eftersom remiss föranleder läkarkontakt medför detta en belastning på distriktsläkarmottagningarna i de fall där patienten skulle klara sig med enbart sjukgymnastkontakt eller egenvårdsråd. Sedan år 2000 har primärvården i Jönköpings sjukvårdsområde som strategiskt mål att styra patientströmmarna rätt. Med anledning av detta utökades telefonrådgivningen i primärvården med 8 sjukskötersketjänster år I telefonrådgivningen var tanken att patienten skulle få egenvårdsråd och/eller hänvisas till rätt instans inom vårdcentralen. Men kriterier för rätt vårdnivå för patienter med rygg-, nack- respektive axelbesvär saknas och borde tas fram. För att underlätta för telefonrådgivarna skulle kriterierna för rätt vårdnivå kunna användas och rutiner skapas för att bestämma om första besöket bör ske hos läkare eller sjukgymnast. Sjukgymnaster har genom sin grundutbildning kompetens att bedöma besvär från rörelse-/stödjeorganen och har kunskap om när läkarundersökning är nödvändig. Av tradition byggs distriktssjukgymnasternas kompetens kontinuerligt på genom metodkurser inom ortopedisk manuell terapi. För ryggpatienter har ett vårdprogram¹ som är grundat på SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken ² tagits fram och presenterats i Jönköpings län. Detta vårdprogram borde implementeras i det kliniska arbetet. Kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå borde formuleras både utifrån detta vårdprogram och annan aktuell evidens. På Habo vårdcentral har en modell för hänvisning från telefonrådgivningen till sjukgymnast alternativt läkare prövats i liten skala³. Vinster har noterats med att patienter med akuta rygg- respektive nackbesvär kommer till sjukgymnast som första instans ². Denna modell skulle kunna utvecklas i större skala, utvärderas och användas för fler besvärslokalisationer. Ett sätt att förbättra omhändertagandet av patienter skulle kunna vara att redan vid första telefonkontakten påbörja en åtgärd i form av egenvårdsråd. För att patienterna ska säkerställas ett likartat omhändertagande på de olika vårdcentralerna borde kriterierna vara lika för när egenvårdsråd ska användas respektive när bedömning/behandling av sjukgymnast respektive läkare ska ske. Därför önskade vi kartlägga hur patienter med rygg- respektive nackbesvär bedömdes och omhändertogs samt om de hamnade på rätt vårdnivå. Efter informationsträffar för personalen om kriterierna för rätt vårdnivå för dessa patientgrupper ville vi säkerställa att eventuella förändringar i omhändertagandet inte försämrade patienttillfredsställelsen. 1

6 Syfte Huvudsyftet var att förbättra flödet för patienter som söker hjälp på vårdcentralen för besvär i rygg, nacke och/eller axel. Med förbättrat flöde menar vi att patienten kommer på rätt vårdnivå vid första mötet på vårdcentralen. Ett delsyfte var att använda sjukgymnast som primärinstans i större utsträckning och att därmed avlasta läkarmottagningarna. Metod Projektet startade januari 2002 och avslutades augusti Två primärvårdsområden, Hälsan och Rosenlund, med vardera två vårdcentraler deltog i projektet. Hälsans primärvårdsområde består av Hälsan 1 och Hälsan 2 och Rosenlunds primärvårdsområde består av Rosenlund vårdcentral och Öxnehaga vårdcentral. Projektet genomfördes enligt följande beskrivning i samråd med läkare och sjuksköterskor. Åtgärdsreg. Patientenkät Kriterier Intervention Intern Åtgärdsreg. Patientenkät mätning Fas A1 Fas B1 Fas C Fas D Fas E Fas A2 Fas B2 Feb 2002 Mars 2002 Apr 2002 Maj-juni Okt 2002 Feb 2003 Maj Figur 1. Tidsaxel över projektets genomförande. Fas A1 Fas B1 Åtgärdsregistrering: Under två veckor i februari 2002 registrerade sjuksköterskor i telefonrådgivningarna och personal på sjukgymnastavdelningarna antalet patienter som sökte för rygg-, nack- och/eller axelbesvär. Sjuksköterskorna noterade också vilka åtgärder som vidtogs. Åtgärdsalternativen var egenvårdsråd, tid till läkare och hänvisning till sjukgymnast. Sjuksköterskorna i telefonrådgivningen kan inte boka tid direkt till sjukgymnast utan rekommenderar patienten att själv kontakta sjukgymnastmottagningen. På sjukgymnastmottagningarna registrerades även varifrån patienten hänvisats eller om de sökt på egen hand. Alla registreringar skedde i två separata formulär. Patientenkät: Efter en månad fick patienterna som kontaktat vårdcentralerna via en enkät svara på hur nöjda de var med handläggningen av ärendet (bilaga 1). Frågorna besvarades anonymt och sammanställdes av Primärvårdens FOU-enhet. 2

7 Fas C Fas D Fas E Fas A2 Fas B2 Kriterier för rätt vårdnivå: Efter den första mätningen utarbetades ett flödesschema med kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå inklusive egenvårdsråd (bilaga 2 a,b,c) Dessa kriterier bygger på tidigare framtaget vårdprogram för ländryggsbesvär¹ samt SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken ² och fastställdes i samarbete med läkarna på aktuella vårdcentraler. Intervention: För att få ett enhetligt arbetssätt enligt de framtagna kriterierna, anordnades gemensamma informations- och diskussionsträffar vid två olika tillfällen i maj och juni Alla sjuksköterskor som arbetade med telefonrådgivning på de deltagande vårdcentralerna bjöds in. Telefonrådgivarna fick information om projektet samt genomgång av framtagna kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå samt genomgång av egenvårdsråd. Kriterierna presenterades i ett flödesschema som delades ut till varje deltagare och som fanns att tillgå på respektive vårdcentral (Bilaga 2 a,b,c). Distriktsläkare och personal på sjukgymnastavdelningarna informerades via arbetsplatsträffar. Intern mätning: Under två veckor i oktober 2002 genomfördes en mätning, via enkät, för att se om berörd personal, d v s sjuksköterskorna i telefonrådgivningarna och distriktsläkarna, kände till framtagna kriterier. Samma veckor i oktober 2002 gjordes en mätning på de deltagande sjukgymnastavdelningarna. Sjukgymnasterna bedömde varje nybesök med patient som sökte p g a rygg-, nack- och/eller axelbesvär om patienten hänvisats till rätt vårdnivå enligt gällande kriterier. Bedömningen registrerades i ett protokoll. Åtgärdsregistre ring: En ny mätning genomfördes med samma metod som i Fas A1. Patientenkät: En ny mätning genomfördes med samma metod som i Fas B1. Resultat Alla data som presenteras i rapporten gäller enbart de patienter med rygg-, nack- och /eller axelbesvär som kontaktade vårdcentralerna och registrerades manuellt under de tidsbegränsade mätperioderna. De som sökt hjälp på vårdcentralen under tiden datainsamlingen pågick men av någon anledning inte registrerats faller därför utanför denna rapport. Telefonrådgivning Totala antalet registrerade samtal till sjukgymnastmottagningarna och telefonrådgivningarna var 148 st år 2002 och 155 st år Av de samtal som registrerades under mätperioden år 2002 inkom 84 samtal (57 %) till telefonrådgivningarna och 64 samtal (43 %) till sjukgymnastmottagningarna. Motsvarande siffror för år 2003 var 58 samtal (37 %) till telefonrådgivningarna och 97 samtal (63 %) till sjukgymnastmottagningarna. Antalet samtal avseende de studerade besvären minskade hos telefonrådgivningarna och ökade hos sjukgymnastmottagningarna. 3

8 Hur många fick egenvårdsråd? Antalet patienter som i telefonrådgivningarna enbart fick egenvårdsråd uppgick till 12 (14 %) år 2002 respektive 12 (21 %) år På Hälsan fick 1 patient (3 %) egenvårdsråd år 2002 och 1 patient (6 %) egenvårdsråd år På Rosenlund/ Öxnehaga fick 11 patienter (22 %) egenvårdsråd år 2002 och 11 patienter (28 %) egenvårdsråd år Hur många fick tid till läkare respektive sjukgymnast. Under två veckor år 2002 togs totalt 84 samtal emot i telefonrådgivningarna avseende rygg-, nack- respektive axelbesvär. Av dessa fick 44 patienter (52 %) tid till läkare och 30 patienter (36 %) hänvisades till sjukgymnast. De patienter som både fick tid till läkare och hänvisades till sjukgymnast finns medräknade i båda grupperna. På Hälsan hänvisades 13 patienter (39 %) till läkare och 25 patienter (76 %) till sjukgymnast och på Rosenlund/Öxnehaga 31 patienter (61 %) till läkare och 9 patienter (18 %) till sjukgymnast. Under motsvarande två veckor år 2003 tog telefonrådgivningarna emot totalt 58 samtal avseende dessa besvär. Av dessa fick 25 patienter (43 %) tid till läkare och 21 patienter (36 %) hänvisades till sjukgymnast. På Hälsan fick 5 patienter (28 %) tid till läkare och 12 patienter (67 %) hänvisades till sjukgymnast. På Rosenlund/Öxnehaga fick 20 patienter (50 %) tid till läkare och 9 patienter (22 %) hänvisades till sjukgymnast. De patienter som både fick tid till läkare och hänvisades till sjukgymnast finns medräknade i båda grupperna (figur 1 och 2). Andel patienter (%) Totalt Hälsan Ro/Öx Figur 1. Fördelning av andelen patienter som i telefonrådgivningarna på Hälsan och Rosenlund/Öxnehaga fick tid till distriktsläkare. Andel patienter (%) Totalt Hälsan Ro-Öx Figur 2. Fördelning av andelen patienter som i telefonrådgivningarna på Hälsan och Rosenlund/Öxnehaga hänvisades till sjukgymnast. 4

9 Rätt vårdnivå En sjukgymnastisk bedömning. Det var skillnad mellan primärvårdsområdena avseende antalet patienter som kom med respektive utan remiss till sjukgymnast. På Hälsan var antalet med remiss 12 (32 %) och på Rosenlund 15 (71 %). Antalet utan remiss var på Hälsan 26 (68 %) och på Rosenlund 6 (29 %). (Tabell 1). M ed remiss Utan remiss n (%) n (% ) Hälsan Ro/Ö x Totalt Rätt vårdnivå Hälsan Rätt vårdnivå Ro/Öx Totalt Tabell 1. Fördelning av antalet respektive andelen patienter som kom till sjukgymnast med / utan remiss fördelat på respektive primärvårdsområde samt andelen patienter som bedömdes ha kommit till rätt vårdnivå. Femton sjukgymnaster bedömde de 59 patienter som under två veckor kom till sjukgymnastmottagningarna för ett nybesök. Av dessa kom 32 patienter (54 %) utan remiss och 27 patienter (46 %) med remiss. Trettioen (97 %) av patienterna som kom till sjukgymnast utan remiss bedömdes ha kommit på rätt vårdnivå. Av de som kom med remiss bedömdes 16 (59 %) ha kommit på rätt vårdnivå enligt de överenskomna kriterierna. (Tabell 1) Nå berörd personal kännedom om kriterier I oktober 2002 tillfrågades 27 läkare och 39 sjuksköterskor via enkät om de kände till de framtagna kriterierna. Totalt kände 20 läkare till de framtagna nackkriterierna medan 22 läkare kände till de framtagna ryggkriterierna. På Hälsan kände 18 av 19 läkare till både nackkriterierna och ryggkriterierna. På Rosenlund/Öxnehaga var kunskapen om kriterierna bland läkarna betydligt lägre. Endast 2 av 8 läkare kände där till att nackkriterierna fanns framtagna medan 4 av 8 läkare kände till ryggkriterierna. Totalt kände 34 sköterskor i telefonrådgivningarna till nackkriterierna och 35 sköterskor kände till ryggkriterierna. På Hälsan kände 25 av 28 sköterskor till både nack- och ryggkriterierna. På Rosenlund/Öxnehaga kände 9 av 11 sköterskor till nackkriterierna och 10 av 11 sköterskor kände till ryggkriterierna. 5

10 Patientenkät Här redovisas fyra av de tio frågor som fanns med i patientenkäten. Av 102 utskickade enkäter år 2002 besvarades 73 (72 %). Av 64 utskickade enkäter år 2003 besvarades 30 (47 %). På frågan Är du nöjd med vidtagna åtgärder svarade 51 patienter (70 %) år 2002 att de var mycket nöjda eller nöjda, jämfört med 16 patienter (53 %) år Andelen som sa sig vara missnöjda eller mycket missnöjda förändrades från 13 patienter (18 %) år 2002 till 6 patienter (20 %) år År 2002 avstod 2 patienter (3%) från att besvara frågan respektive 1 patient (3%) år (Figur 3) Andel patienter (%) Nöjd Varken eller Missnöjd Figur 3. Andel svar på frågan Är du nöjd med de åtgärder som vidtagits på vårdcentralen angående dina besvär?" fördelat på tre svarsalternativ. Sjuttiotre personer år 2002 respektive 30 personer år 2003 besvarade frågan om de var nöjda med den kontakt de fått/att de kommit till rättyrkeskategori enligt följande: ja; 59 patienter (81 %) år 2002 respektive 19 patienter (63%) år 2003, nej; 13 patienter (18 %) år 2002 respektive 8 patienter (27 %) år Avstod från att svara gjorde 1 patient (1 %) år 2002 respektive 2 patienter (7%) år (Figur 4) Andel patienter (%) Ja Ej svar Figur 4. Andel svar på frågan Har du haft kontakt med rätt yrkeskategori? fördelat på tre svarsalternativ. 6

11 Femtiofyra patienter besökte läkare år 2002 respektive 20 personer år Av dessa fick 13 patienter (24 %) vänta 15 dagar eller mer år 2002 och 6 patienter (30 %) år Tre patienter (6 %) besvarade inte frågan år 2002, jämfört med 2 patienter (10 %) år Femtiofyra patienter besökte sjukgymnast år 2002 respektive 22 patienter år Av dessa fick 13 patienter (24 %) vänta 15 dagar eller mer år 2002 respektive 13 patienter (59 %) år Fyra patienter (7 %) besvarade inte frågan år 2002 och 1 patient (5 %) år (Figur 5) Andel patienter (%) Läkare 59 sjukgymnast Figur 5. Andel svarande på frågan Hur lång tid tog det från att du kontaktat vårdcentralen tills du fick besöka läkare respektive sjukgymnast? som fick vänta mer än 15 dagar på en besökstid. 7

12 Diskussion Undersökningen visar att patienterna ringde sjukgymnasten direkt i större utsträckning år 2003 än under år Telefonrådgivningarna hänvisade under samma år något färre patienter till läkare. Kännedomen om de överenskomna kriterierna var bristfällig hos personalen på vårdcentralerna. Registreringarna i telefonrådgivningarna genomfördes samma veckor år 2003 som år Patientenkäterna genomfördes olika veckoperioder, år 2002 samlades underlaget för utskick av enkäterna in under tio arbetsdagar och år 2003 under åtta arbetsdagar beroende på att fler helgdagar inföll under 2003 års mätperiod. Detta medförde en skillnad i antalet inkomna samtal och därmed antalet utskickade enkäter. Svarsfrekvensen var betydligt lägre år 2003 än år En förklaring kan vara att svarsperioden år 2003 var under en period med många helgdagar och mätperioden borde därför gjorts under samma antal arbetsdagar. Skillnaderna i mätdagar och därmed antal samtal medför att jämförelser mellan perioderna försvårades. Antalet enkäter som skickades ut var färre än antalet inkomna samtal. Orsaker till detta var att en och samma person ringde flera gånger, vissa personnummer var ofullständigt ifyllda, och i vissa fall noterades inte åtgärd. Detta gör att alla data måste tolkas med stor försiktighet. Telefonrådgivning Antalet inkomna samtal till telefonrådgivningarna minskade från år 2002 till år Samtidigt ökade antalet inkomna samtal till sjukgymnastmottagningarna i motsvarande grad under perioden. Patienterna ringde alltså sjukgymnastmottagningarna direkt i större utsträckning än året innan. En brist i studien var att vi innan studien startade inte tog reda på hur man på de deltagande vårdcentralerna definierade egenvårdsråd. Vad vi känner till hade telefonrådgivarna ingen enhetlig definition av begreppet egenvårdsråd. Detta kan ha inneburit att man registrerade på olika sätt vid de två mätningarna och vid de olika vårdcentralerna. Inom projektet enades berörda parter om en enhetlig definition av egenvårdsråd. Andelen egenvårdsråd förväntades öka i stor utsträckning efter att kriterierna utarbetats. Det blev en ökning men mindre än förväntat. Upprepad information till telefonrådgivarna och längre tids uppföljning skulle kanske kunna bidra till större förändring. Resultatet antyder att det fanns en skillnad i telefonrådgivarnas val av åtgärder när de olika primärvårdsområdena jämfördes. Tänkbara förklaringar till detta är att telefonrådgivarna tolkade samma besvär på olika sätt, att åldersfördelning och invandrartäthet påverkade åtgärdsvalen eller skillnader i tillgång till läkar- respektive sjukgymnasttider. Rätt vårdnivå Enligt sjukgymnasternas bedömning kom onödigt många patienter först till läkare på Rosenlund/Öxnehaga under mätperioden. En orsak till detta skulle kunna vara att det under den perioden inte fanns någon fast stationerad sjukgymnast på Öxnehaga vårdcentral. En förklaring till att fler patienter bedömdes komma rätt på Hälsan skulle kunna vara att man där påbörjade en översyn av patientflödet inom vårdcentralen redan före projektstarten. 8

13 Flera patienter kan ha fått muntlig hänvisning till sjukgymnast av läkare, vilket kan likställas med remiss. Detta noterades dock inte vid datainsamlingen och kan således ses som en brist i rapporten. Av de som kom med remiss bedömdes 59 % ha kommit på rätt vårdnivå, det vill säga haft en läkarbedömning före besöket hos sjukgymnasten. Denna bedömning gjordes av sjukgymnaster. För att öka trovärdigheten i resultatet borde läkarna gjort motsvarande bedömning av de patienter som kom till läkare. En förutsättning för att flödet skulle förbättras var att alla berörda kände till gällande kriterier. Alla sjuksköterskor bjöds in till informations- och utbildningsträffar men det fanns inga uppgifter på om alla kom. Det fanns heller inga uppgifter på om de som inte kom fick information om kriterierna på annat sätt. Skillnaden mellan primärvårdsområdena skulle kunna bero på att Rosenlund/Öxnehaga utnyttjade hyrläkare i större utsträckning än Hälsan. Patientenkät De tre frågeställningar som redovisas i resultatet ansågs vara av central betydelse för syftet med projektet. Svaren på de frågor som inte redovisas bedömdes vara av mindre intresse för detta projekt. Resultatet bidrog till att ge oss en uppfattning om hur patienterna upplever omhändertagandet, men svarade inte på vad patienterna var nöjda eller missnöjda med. En åtgärd kan ha varit medicinskt relevant utan att patienten blev nöjd med densamma. Enkäten borde kompletterats med en förklaring till vad telefonrådgivning innebar. Därför kan vi inte vara säkra på om patienterna visste att de hade talat med en telefonrådgivare. Kan det vara så att patienterna trodde att de ringt till en central som enbart bokade läkartider? Om det var så skulle man kunna förstå om de blev missnöjda med att få egenvårdsråd istället för tid till läkare. Patientens förväntningar påverkade naturligtvis hur nöjd han/hon blev. En annan orsak till missnöjdhet skulle kunna vara att efter hänvisning till sjukgymnast behöva ringa ett nytt nummer och ställa sig i telefonkö igen alternativt passa telefontider för att få tala med en sjukgymnast. I enkäten kartlades hur långa väntetiderna var. Däremot ingick det inte att ta reda patienternas smärthistoria. Därmed kunde frågan om relevanta väntetider inte besvaras. Det kan inte anses som självklart att alla patienter skulle erbjudas tid samma dag de ringde. En del av de patienter som kontaktade vårdcentralerna kan ha haft nydebuterad smärta och skulle därför få egenvårdsråd för att kurera sin smärta före eventuell behandling. Andra kan ha försökt kurera sin smärta på egen hand under några veckors tid utan resultat och borde då ha fått en tid till undersökning snabbt. En tredje grupp kan ha haft långvarig smärta (>3 månader) under en längre period och behövde då inte få tid inom tre dagar¹. 9

14 Slutsats Projektet visade att något färre patienter med rygg, nack- eller axelbesvär bokades till läkare, sjukgymnastresursen nyttjades i samma grad och att egenvårdsråd användes oftare 2003 än Sannolikt skulle en större andel kunna hänvisas direkt till sjukgymnast eller enbart få egenvårdsråd. En förutsättning för ett förbättrat omhändertagande skulle vara att all personal kände till de framtagna kriterierna för rätt vårdnivå. Det skulle vara intressant att upprepa mätningarna i studien framöver för att se om "trenden" att fler ringer sjukgymnast direkt istället för till läkarmottagningen håller i sig. Acknowledgement Projektmedel erhölls från Landstinget i Jönköpings län vilket skapade förutsättningar för genomförande av projektet. Referenser 1. Skarrie Per, Herrstedt Iréne. Vårdprogram för patienter med ryggbesvär 2001, Landstinget i Jönköpings Län. 2. Nachemsson A el al. Ont i ryggen, ont i nacken. Rapport nr 145. SBU, Stockholm Wihlborg Karin, Ingeman Karin, Akuta rygg- och nackbesvär Samverkansprojekt gjort av sjukgymnastiken, Haga- och Boda Vårdcentral i Habo. 10

15 BILAGA 1 Patientenkät Hjälp oss att bli bättre. Vi vore mycket tacksamma om Du tog dig tid att svara på följande frågor angående Din kontakt med vårdcentralen för rygg/nackbesvär. Kryssa endast i ett svarsalternativ per fråga. Enkäten besvaras och behandlas helt anonymt. När Du har besvarat frågorna, returnera enkäten i bifogat kuvert. 1. Är Du nöjd med de åtgärder som vidtagits på vårdcentralen angående Dina rygg/nackbesvär? Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd 2. Fick Du tillräcklig information angående dina rygg/nackbesvär av sjuksköterskan i telefonrådgivningen? Ja Har ej haft telefonkontakt 3. Fick Du tillräcklig information av läkaren? 4. Fick Du tillräcklig information av sjukgymnasten? 5. Hur blev du bemött i telefonrådgivningen? 6. Hur blev du bemött vid besöket på vårdcentralen? Ja Har ej haft kontakt med läkare Ja Har ej haft kontakt med sjuk gymnast Mycket vänligt Vänligt Varken eller Ovänligt Mycket ovänligt Mycket vänligt Vänligt Varken eller Ovänligt Mycket ovänligt Har ej besökt vårdcentralen VÄND!

16 7a. Tycker Du att Du haft kontakt med rätt yrkeskategori? Ja b. Om Du svarat, vilken yrkeskategori hade Du velat träffa? Läkare Sjukgymnast Annan yrkeskategori 8. Hur lång tid tog det från det att Du kontaktat vårdcentralen tills Du fick besöka läkare? 0-3 dagar 4-7 dagar 8-14 dagar dagar 28 dagar eller mer Har ej besökt läkare 9. Hur lång tid tog det från det att Du kontaktat vårdcentralen tills Du fick besöka sjukgymnast? 0-3 dagar 4-7 dagar 8-14 dagar dagar 28 dagar eller mer Har ej besökt sjukgymnast 10. Vad anser Du om denna handläggningstid? a. LÄKARE b. SJUKGYMNAST Helt acceptabel Helt acceptabel Acceptabel Acceptabel Varken eller Varken eller Oacceptabel Oacceptabel Helt oacceptabel Helt oacceptabel Har du någon kommentar till frågorna eller fler synpunkter på vårdcentralens handläggning, skriv dem nedan! Tack för din medverkan!

17 AXELBESVÄR Trauma - Ja Läkare Intensiv smärta där receptfri - Ja Läkare analgetika ej har effekt Plötsligt påkommen kraftlöshet i - Ja Läkare armen ev med smärta (degenerativ ruptur) Uttrycker stark oro - Ja Sjukgymnast Återkommande axelsmärtor - Ja Sjukgymnast Inte bättre av egenvårdsråd - Ja Sjukgymnast Egenvårdsråd Bättre av egenvård, 2-3 veckor Sjukgymnast Avdramatisera. Ge lugnande besked. Jämför med skavsår. Smärtlindring Använd receptfria läkemedel, maxdos enligt förpackning. Viktigt att du kan sova och röra på dig.. Värme/kyla kan med fördel användas, prova dig fram. Börja med 10 minuter och öka successivt om det känns bra. Cold-/hotpack finns på apoteket. Avlastning Sidliggande: Ligg på frisk sida, låt onda armen vila på en kudde. Ryggliggande: Handen på magen och en kudde under armbågen. Sittande: Vila armen mot en kudde eller armstödet. Slappna av i axlar och nacke. Aktivitet Promenera, variera mellan att pendla med armen och att stoppa handen i fickan. Pendelrörelser: Stå framåtlutad, stöd på frisk arm, pendla den onda armen försiktigt i alla riktningar. Upprepas varje timma. Provocera ej dina besvär, undvik smärtande aktivitet med armarna över axelhöjd.

18 Icke-typiska nackbesvär såsom talpåverkan, sväljningssvårigheter, yrsel, svimningsanfall eller dubbelsyn. NACKBESVÄR - Ja Läkare Trauma, WAD - Ja Läkare Kombinerad feber, huvudvärk, nackstelhet - Ja Läkare Intensiv smärta där receptfri analgetika ej har effekt -Ja Läkare Svaghet, känselförändring i handen - Ja Läkare Malignitetsmisstanke - Ja Läkare Uttrycker stark oro - Ja Sjukgymnast WAD, nydebuterad <1 vecka - Ja Egenvårdsråd Bättre av egenvård, 2-3 veckor Sjukgymnast Sjukgymnast Viktigt att avdramatisera. Ge lugnande besked. 80 % är bra på 3-4 veckor. Jämför med förkylning. Smärtlindring Använd receptfria läkemedel, maxdos enligt förpackning. Viktigt att du kan sova och röra på dig. Värme/kyla kan med fördel användas, prova dig fram. Börja med 10 minuter och öka successivt om det känns bra. Cold-/hotpack finns på apoteket. Avlastning Sova på rygg eller sida brukar fungera bra. Se till att du har ett gott stöd för nacken i liggande. Om du lyfter lyft nära kroppen, böj på knäna och låt benmusklerna göra grovjobbet. Använd avlastande halskrage vid behov, eventuellt vid aktiviteter som anstränger nacken. Rulla ur sängen via sidoliggande, detta minskar belastningen. Aktivitet Var inte rädd för att röra på dig. Bättre med rörelse än sängläge. Små nack- och armrörelser, som upprepas varje timme, kan med fördel utföras i olika utgångslägen, liggande, sittande och stående. Tag flera korta promenader om dagen. Varva rörelse med kortare vila.

19 RYGGBESVÄR Trauma - Ja Läkare Störd blås-/tarmfunktion - Ja Läkare Sadelanestesi - Ja Läkare Yngre än 18 år - Ja Läkare Debut efter 55 år - Ja Läkare Intensiv smärta där receptfri analgetika ej har effekt - Ja Läkare Malignitetsmisstanke - Ja Läkare Uttrycker stark oro - Ja Sjukgymnast Recidiverande ryggsmärta - Ja Sjukgymnast Egenvårdsråd Viktigt att avdramatisera. Ge lugnande besked. 80 % är bra på 3-4 veckor. Jämför med förkylning. Smärtlindring Använd receptfria läkemedel, maxdos enligt förpackning. Viktigt att du kan sova och röra på dig. Värme/kyla kan med fördel användas, prova dig fram. Börja med 10 minuter och öka successivt om det känns bra. Cold-/hotpack finns på apoteket. Avlastning Hellre gå och ligga, än sitta och stå. Sidoliggande brukar fungera bra, prova med kudde mellan knäna eller en rullad handduk i sidosvanken. Psoasställning. Rulla ur sängen via sidoliggande, detta minskar belastningen. Eventuellt svankstöd i sittande. Om du lyfter - lyft nära kroppen, böj på knäna och låt benmusklerna göra grovjobbet. Aktivitet Var inte rädd att röra på dig. Ta flera korta promenader om dagen. Små ryggrörelser, som upprepas varje timme, kan med fördel utföras i olika utgångslägen, sittande, stående och liggande. Varva rörelse med kortare vila. Bättre av egenvård, 2-3 veckor Sjukgymnast

20 Förteckning över Qulturum-rapporter Apoteket AB - Barnhälsovårdsenheten - GUID-gruppen - Qulturum - Vetenskapliga rådet 2001: 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank 2002: 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten 2002: 6 Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson 2002: 7 Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB 2003: 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum

2004:2. Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Primärvårdens FoU-enhet. Renée Ferm Jan Mångs Kjell Lindström Gunnar Persson

2004:2. Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Primärvårdens FoU-enhet. Renée Ferm Jan Mångs Kjell Lindström Gunnar Persson Qulturum Rapport Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Renée Ferm Jan

Läs mer

Fler öron i vården" 2003:5. eller. Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades. Primärvårdens FoU-enhet

Fler öron i vården 2003:5. eller. Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Fler öron i vården" eller Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria

Läs mer

2007:1. Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Primärvårdens FoU-enhet

2007:1. Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Marianne Jansson Eva Cegrell-Buren Charlotte Klefsgård Kjell Lindström 2007:1 Författare: Marianne Jansson, primärvårdschef Nässjö

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

2007:5. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet

2007:5. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrar och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Gunvor Runesson Lars-Göran Persson 2007:5 Författare: Gunvor Runesson, barnsjuksköterska

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Vilka patienter med fotproblem söker Årsta vårdcentral i Uppsala och hur tar vid hand om dem? Uppsats specialistexamen mars 2012 Cecilia Eich, ST läkare Årsta vårdcentral,

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Läkarbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information följande delar: sida Del 1 Omvårdnadsdel 2-4 Del 2 Läkardel

Läs mer

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar. Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Vad tycker patienterna?

Vad tycker patienterna? Vad tycker patienterna? En enkät kring hur Helsingborgs Fysios patienter upplever tillgänglighet bemötande behandling Helsingborgs Fysio AB november 2011 1 Helsingborgs Fysio bemannas av sju privatpraktiserade

Läs mer

2007:3. Ungdomars syn på tobak. eget ansvar i fokus. Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson. Primärvårdens FoU-enhet

2007:3. Ungdomars syn på tobak. eget ansvar i fokus. Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus En kvalitativ studie i åk 9 Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson 2007:3 Författare: Karolina Järhult, läkarstuderande Oxelgatan

Läs mer

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås Hälsocentral 121127 Mönsterås Hälsocentral Ca 8 600 listade patienter Storlek 6 av 27 offentliga HC Ca 40 medarbetare

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Pulsoximetri på SÄBO. Ammar Zuaiter. Primärvårdens FoU-enhet 2012:2

Pulsoximetri på SÄBO. Ammar Zuaiter. Primärvårdens FoU-enhet 2012:2 Qulturum Rapport Pulsoximetri på SÄBO Hur används pulsoximetri på SÄBO i Jönköpings län? Vilka värden finner man hos äldre? Ammar Zuaiter 2012:2 Författare: Ammar Zuaiter, leg. läkare Öxnehaga vårdcentral

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

ASD artroskopisk subacromiell dekompression

ASD artroskopisk subacromiell dekompression ASD artroskopisk subacromiell dekompression Impingement Anatomi Inklämningssyndrom, eller s k impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i axelleden. Oftast orsakas detta av ett begränsat utrymme

Läs mer

Artroskopisk rotatorkuffsutur

Artroskopisk rotatorkuffsutur Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys.

Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys. Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys. Magnus Appert Kommunhälsan Box 611 391 26 Kalmar Telefon 0480 450182 Fax 0480 450199 E-post magnus.appert@kalmar.se Handledare: Överläkare Bodil Persson

Läs mer

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Johanna Svahn, Eksjö kommun Magdalena Fritzon, Nässjö kommun Malin Johansson, Nässjö kommun Jeanette Öhrlund, Nässjö

Läs mer

Din hälsa i trygga händer

Din hälsa i trygga händer Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Upphandling av akut hembesöksverksamhet i Region Skåne tilldelningsbeslut

Upphandling av akut hembesöksverksamhet i Region Skåne tilldelningsbeslut Denna information redogör för beslut i de ärenden som behandlades vid avtalsutskottets sammanträde den 15 oktober. För mer information om olika ärenden, besök www.skane.se och välj rubriken Politik & Påverkan

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

2006:3. Läkemedel i hemsjukvården. problem. Christina Nielsen Jörn Frank Nielsen Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet

2006:3. Läkemedel i hemsjukvården. problem. Christina Nielsen Jörn Frank Nielsen Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport problem. Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Christina Nielsen Jörn Frank Nielsen Kjell Lindström 2006:3 Författare:

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan...pnr och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. (Patient Närstående Rådgivare (PFA-USA)) 1 Capio S:t Görans verksamhetsstrategi Ständiga

Läs mer

ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion

ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion Impingement (inklämning) Anatomi Inklämningssyndrom, eller så kallat impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet från undersökningen

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting Omvårdnadsförvaltningen 2011-11-30 SID 1 (8) Beslutad av styrgrupp 2011-12-21 SLUTRAPPORT Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Patientstatistik 2011

Patientstatistik 2011 Patientstatistik 2011 Arbets- och miljömedicinska mottagningen Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Carolina Bigert, Överläkare, Med Dr, CAMM Stockholm Alkistis Nalbanti, Statistiker,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

2006:4. Testa klokare spara pengar. Anders Tengblad Gunnar Albinsson Karin Lindahl Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet

2006:4. Testa klokare spara pengar. Anders Tengblad Gunnar Albinsson Karin Lindahl Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Testa klokare spara pengar Aktivt deltagande i forskning och programarbete om egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård medförde förändrat förskrivningsmönster Anders

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

ÅRSREDOVISNING PRIMAGRUPPEN 2001

ÅRSREDOVISNING PRIMAGRUPPEN 2001 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSREDOVISNING PRIMAGRUPPEN 2001 SID MÅLSÄTTNING VERKSAMHETSUTVECKLING INGÅNGSLÄGE STRUKTUR 1 PROCESS - tillgänglighet 1 - samarbete/samverkan 1 - behandlingsformer/åtgärder 2 - fortbildning

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd Dokumenttyp Rutin Dokumentägare Christina Norlén, Lena Steffner Starrin Ansvarig verksamhet Division HHR och Smärtcentrum 1 Fastställare Revision Giltig fr.o.m. Antal sidor 7 Giltig t.o.m. Jan Hultbäck

Läs mer

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177

1177 uppdrag. Samverkande sjukvård. NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 1177 uppdrag Samverkande sjukvård NU-sjukvården Fyrbodal Primärvården Sjukvårdsrådgivningen 1177 Innehållsförteckning 1. Allergisk reaktion - av lindrig allergisk reaktion 2 Brännskador - Bedömning/behandling

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Vårdcentralen Vikbolandet

Vårdcentralen Vikbolandet Vårdcentralen Vikbolandet Välkommen till Vårdcentralen Vikbolandet Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, bokning av tid eller telefontid samt receptförnyelse sker via sjuksköterska. Sjuksköterskor:

Läs mer

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H 2007-09-17 Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H Förbundet Blödarsjuka beviljades i december 2004 stöd ur Allmänna Arvsfonden.

Läs mer