Sjukgymnast som primär instans. Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie. Primärvårdens FoU-enhet 2004:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukgymnast som primär instans. Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie. Primärvårdens FoU-enhet 2004:1"

Transkript

1 Qulturum Rapport Sjukgymnast som primär instans Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie 2004:1

2 PROJEKTGRUPP Författare: Ulrika Eskilsson Leg sjukgymnast Fysioterapin Hälsans vårdcentrum Fabriksgatan 17 plan Jönköping tel e-post Ingrid Fridh Leg sjukgymnast Fysioterapin Rosenlunds vårdcentrum Hermansvägen Jönköping tel e-post Per Skarrie Leg sjukgymnast Fysioterapin Rosenlunds vårdcentrum Hermansvägen Jönköping tel e-post Övriga deltagare i projektet: Thor Antonsson, Leg sjukgymnast, Hälsan Pia Bergman, Leg sjukgymnast, Hälsan Johan Krook, Leg sjukgymnast, Rosenlund/Öxnehaga Projektledare: Iréne Josephson, Leg sjukgymnast, Verksamhetsutvecklare Projektansvarig: Marianne Svensson, Leg sjukgymnast, Verksamhetschef

3 Sammanfattning Bakgrund: I Landstinget i Jönköpings län råder remissfrihet till sjukgymnast. Trots det kom flertalet patienter med remiss till distriktssjukgymnaster på två utvalda primärvårdsområden år Ett vårdprogram för ryggpatienter, grundat på SBUrapporten Ont i ryggen, ont i nacken för Landstinget i Jönköpings län togs fram år Kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå utifrån detta program saknades. Syfte: Patienter som söker hjälp i primärvården för besvär i rygg, nacke och/eller axel ska komma till rätt vårdnivå vid första mötet på vårdcentralen. Metod: Mätning av åtgärder i telefonrådgivning samt av patienternas nöjdhet med erhållna insatser. Utarbetande av kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå. Implementering av utarbetade kriterier. Mätning av kännedom om kriterierna, åtgärder i telefonrådgivning samt patienternas nöjdhet med erhållna insatser. Resultat: Fler patienter kontaktade sjukgymnast direkt år 2003 än år Kännedomen om de utarbetade flödeskriterierna var bristfällig hos personalen på de berörda vårdcentralerna. Telefonrådgivningen hänvisade färre patienter till läkare år 2003 jämfört med år Antalet besök hos sjukgymnast var oförändrat. Egenvårdsråden användes i större omfattning år 2003 än år 2002.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING BAKGRUND 1 SYFTE 2 METOD 2 RESULTAT 3 Telefonrådgivning 3 Hur många fick egenvårdsråd? 4 Hur många fick tid till läkare respektive sjukgymnast. 4 Rätt vårdnivå En sjukgymnastisk bedömning. 5 Nå berörd personal kännedom om kriterier 5 Patientenkät 6 DISKUSSION 8 Telefonrådgivning 8 Rätt vårdnivå 8 Patientenkät 9 SLUTSATS 10 ACKNOWLEDGEMENT 10 REFERENSER 10 Bilaga 1 Patientenkät Flödesschema Axelbesvär Flödesschema Nackbesvär Flödesschema Ryggbesvär

5 Bakgrund Sedan snart 10 år tillbaka kan patienter söka utan remiss till sjukgymnast inom landstinget i Jönköpings län. Trots detta kommer flertalet patienter till sjukgymnast med remiss från läkare. Till sjukgymnastmottagningen inom Rosenlunds primärvårdsområde kom 79 % av patienterna med remiss från läkare under perioden november till mars år Oktober år 2001 hade sjukgymnastmottagningen inom Hälsans primärvårdsområde totalt 208 nybesök varav 52 % hade hänvisades av läkare, 25 % av annan vårdgivare och 23 % hade sökt sjukgymnast utan hänvisning. Eftersom remiss föranleder läkarkontakt medför detta en belastning på distriktsläkarmottagningarna i de fall där patienten skulle klara sig med enbart sjukgymnastkontakt eller egenvårdsråd. Sedan år 2000 har primärvården i Jönköpings sjukvårdsområde som strategiskt mål att styra patientströmmarna rätt. Med anledning av detta utökades telefonrådgivningen i primärvården med 8 sjukskötersketjänster år I telefonrådgivningen var tanken att patienten skulle få egenvårdsråd och/eller hänvisas till rätt instans inom vårdcentralen. Men kriterier för rätt vårdnivå för patienter med rygg-, nack- respektive axelbesvär saknas och borde tas fram. För att underlätta för telefonrådgivarna skulle kriterierna för rätt vårdnivå kunna användas och rutiner skapas för att bestämma om första besöket bör ske hos läkare eller sjukgymnast. Sjukgymnaster har genom sin grundutbildning kompetens att bedöma besvär från rörelse-/stödjeorganen och har kunskap om när läkarundersökning är nödvändig. Av tradition byggs distriktssjukgymnasternas kompetens kontinuerligt på genom metodkurser inom ortopedisk manuell terapi. För ryggpatienter har ett vårdprogram¹ som är grundat på SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken ² tagits fram och presenterats i Jönköpings län. Detta vårdprogram borde implementeras i det kliniska arbetet. Kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå borde formuleras både utifrån detta vårdprogram och annan aktuell evidens. På Habo vårdcentral har en modell för hänvisning från telefonrådgivningen till sjukgymnast alternativt läkare prövats i liten skala³. Vinster har noterats med att patienter med akuta rygg- respektive nackbesvär kommer till sjukgymnast som första instans ². Denna modell skulle kunna utvecklas i större skala, utvärderas och användas för fler besvärslokalisationer. Ett sätt att förbättra omhändertagandet av patienter skulle kunna vara att redan vid första telefonkontakten påbörja en åtgärd i form av egenvårdsråd. För att patienterna ska säkerställas ett likartat omhändertagande på de olika vårdcentralerna borde kriterierna vara lika för när egenvårdsråd ska användas respektive när bedömning/behandling av sjukgymnast respektive läkare ska ske. Därför önskade vi kartlägga hur patienter med rygg- respektive nackbesvär bedömdes och omhändertogs samt om de hamnade på rätt vårdnivå. Efter informationsträffar för personalen om kriterierna för rätt vårdnivå för dessa patientgrupper ville vi säkerställa att eventuella förändringar i omhändertagandet inte försämrade patienttillfredsställelsen. 1

6 Syfte Huvudsyftet var att förbättra flödet för patienter som söker hjälp på vårdcentralen för besvär i rygg, nacke och/eller axel. Med förbättrat flöde menar vi att patienten kommer på rätt vårdnivå vid första mötet på vårdcentralen. Ett delsyfte var att använda sjukgymnast som primärinstans i större utsträckning och att därmed avlasta läkarmottagningarna. Metod Projektet startade januari 2002 och avslutades augusti Två primärvårdsområden, Hälsan och Rosenlund, med vardera två vårdcentraler deltog i projektet. Hälsans primärvårdsområde består av Hälsan 1 och Hälsan 2 och Rosenlunds primärvårdsområde består av Rosenlund vårdcentral och Öxnehaga vårdcentral. Projektet genomfördes enligt följande beskrivning i samråd med läkare och sjuksköterskor. Åtgärdsreg. Patientenkät Kriterier Intervention Intern Åtgärdsreg. Patientenkät mätning Fas A1 Fas B1 Fas C Fas D Fas E Fas A2 Fas B2 Feb 2002 Mars 2002 Apr 2002 Maj-juni Okt 2002 Feb 2003 Maj Figur 1. Tidsaxel över projektets genomförande. Fas A1 Fas B1 Åtgärdsregistrering: Under två veckor i februari 2002 registrerade sjuksköterskor i telefonrådgivningarna och personal på sjukgymnastavdelningarna antalet patienter som sökte för rygg-, nack- och/eller axelbesvär. Sjuksköterskorna noterade också vilka åtgärder som vidtogs. Åtgärdsalternativen var egenvårdsråd, tid till läkare och hänvisning till sjukgymnast. Sjuksköterskorna i telefonrådgivningen kan inte boka tid direkt till sjukgymnast utan rekommenderar patienten att själv kontakta sjukgymnastmottagningen. På sjukgymnastmottagningarna registrerades även varifrån patienten hänvisats eller om de sökt på egen hand. Alla registreringar skedde i två separata formulär. Patientenkät: Efter en månad fick patienterna som kontaktat vårdcentralerna via en enkät svara på hur nöjda de var med handläggningen av ärendet (bilaga 1). Frågorna besvarades anonymt och sammanställdes av Primärvårdens FOU-enhet. 2

7 Fas C Fas D Fas E Fas A2 Fas B2 Kriterier för rätt vårdnivå: Efter den första mätningen utarbetades ett flödesschema med kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå inklusive egenvårdsråd (bilaga 2 a,b,c) Dessa kriterier bygger på tidigare framtaget vårdprogram för ländryggsbesvär¹ samt SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken ² och fastställdes i samarbete med läkarna på aktuella vårdcentraler. Intervention: För att få ett enhetligt arbetssätt enligt de framtagna kriterierna, anordnades gemensamma informations- och diskussionsträffar vid två olika tillfällen i maj och juni Alla sjuksköterskor som arbetade med telefonrådgivning på de deltagande vårdcentralerna bjöds in. Telefonrådgivarna fick information om projektet samt genomgång av framtagna kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå samt genomgång av egenvårdsråd. Kriterierna presenterades i ett flödesschema som delades ut till varje deltagare och som fanns att tillgå på respektive vårdcentral (Bilaga 2 a,b,c). Distriktsläkare och personal på sjukgymnastavdelningarna informerades via arbetsplatsträffar. Intern mätning: Under två veckor i oktober 2002 genomfördes en mätning, via enkät, för att se om berörd personal, d v s sjuksköterskorna i telefonrådgivningarna och distriktsläkarna, kände till framtagna kriterier. Samma veckor i oktober 2002 gjordes en mätning på de deltagande sjukgymnastavdelningarna. Sjukgymnasterna bedömde varje nybesök med patient som sökte p g a rygg-, nack- och/eller axelbesvär om patienten hänvisats till rätt vårdnivå enligt gällande kriterier. Bedömningen registrerades i ett protokoll. Åtgärdsregistre ring: En ny mätning genomfördes med samma metod som i Fas A1. Patientenkät: En ny mätning genomfördes med samma metod som i Fas B1. Resultat Alla data som presenteras i rapporten gäller enbart de patienter med rygg-, nack- och /eller axelbesvär som kontaktade vårdcentralerna och registrerades manuellt under de tidsbegränsade mätperioderna. De som sökt hjälp på vårdcentralen under tiden datainsamlingen pågick men av någon anledning inte registrerats faller därför utanför denna rapport. Telefonrådgivning Totala antalet registrerade samtal till sjukgymnastmottagningarna och telefonrådgivningarna var 148 st år 2002 och 155 st år Av de samtal som registrerades under mätperioden år 2002 inkom 84 samtal (57 %) till telefonrådgivningarna och 64 samtal (43 %) till sjukgymnastmottagningarna. Motsvarande siffror för år 2003 var 58 samtal (37 %) till telefonrådgivningarna och 97 samtal (63 %) till sjukgymnastmottagningarna. Antalet samtal avseende de studerade besvären minskade hos telefonrådgivningarna och ökade hos sjukgymnastmottagningarna. 3

8 Hur många fick egenvårdsråd? Antalet patienter som i telefonrådgivningarna enbart fick egenvårdsråd uppgick till 12 (14 %) år 2002 respektive 12 (21 %) år På Hälsan fick 1 patient (3 %) egenvårdsråd år 2002 och 1 patient (6 %) egenvårdsråd år På Rosenlund/ Öxnehaga fick 11 patienter (22 %) egenvårdsråd år 2002 och 11 patienter (28 %) egenvårdsråd år Hur många fick tid till läkare respektive sjukgymnast. Under två veckor år 2002 togs totalt 84 samtal emot i telefonrådgivningarna avseende rygg-, nack- respektive axelbesvär. Av dessa fick 44 patienter (52 %) tid till läkare och 30 patienter (36 %) hänvisades till sjukgymnast. De patienter som både fick tid till läkare och hänvisades till sjukgymnast finns medräknade i båda grupperna. På Hälsan hänvisades 13 patienter (39 %) till läkare och 25 patienter (76 %) till sjukgymnast och på Rosenlund/Öxnehaga 31 patienter (61 %) till läkare och 9 patienter (18 %) till sjukgymnast. Under motsvarande två veckor år 2003 tog telefonrådgivningarna emot totalt 58 samtal avseende dessa besvär. Av dessa fick 25 patienter (43 %) tid till läkare och 21 patienter (36 %) hänvisades till sjukgymnast. På Hälsan fick 5 patienter (28 %) tid till läkare och 12 patienter (67 %) hänvisades till sjukgymnast. På Rosenlund/Öxnehaga fick 20 patienter (50 %) tid till läkare och 9 patienter (22 %) hänvisades till sjukgymnast. De patienter som både fick tid till läkare och hänvisades till sjukgymnast finns medräknade i båda grupperna (figur 1 och 2). Andel patienter (%) Totalt Hälsan Ro/Öx Figur 1. Fördelning av andelen patienter som i telefonrådgivningarna på Hälsan och Rosenlund/Öxnehaga fick tid till distriktsläkare. Andel patienter (%) Totalt Hälsan Ro-Öx Figur 2. Fördelning av andelen patienter som i telefonrådgivningarna på Hälsan och Rosenlund/Öxnehaga hänvisades till sjukgymnast. 4

9 Rätt vårdnivå En sjukgymnastisk bedömning. Det var skillnad mellan primärvårdsområdena avseende antalet patienter som kom med respektive utan remiss till sjukgymnast. På Hälsan var antalet med remiss 12 (32 %) och på Rosenlund 15 (71 %). Antalet utan remiss var på Hälsan 26 (68 %) och på Rosenlund 6 (29 %). (Tabell 1). M ed remiss Utan remiss n (%) n (% ) Hälsan Ro/Ö x Totalt Rätt vårdnivå Hälsan Rätt vårdnivå Ro/Öx Totalt Tabell 1. Fördelning av antalet respektive andelen patienter som kom till sjukgymnast med / utan remiss fördelat på respektive primärvårdsområde samt andelen patienter som bedömdes ha kommit till rätt vårdnivå. Femton sjukgymnaster bedömde de 59 patienter som under två veckor kom till sjukgymnastmottagningarna för ett nybesök. Av dessa kom 32 patienter (54 %) utan remiss och 27 patienter (46 %) med remiss. Trettioen (97 %) av patienterna som kom till sjukgymnast utan remiss bedömdes ha kommit på rätt vårdnivå. Av de som kom med remiss bedömdes 16 (59 %) ha kommit på rätt vårdnivå enligt de överenskomna kriterierna. (Tabell 1) Nå berörd personal kännedom om kriterier I oktober 2002 tillfrågades 27 läkare och 39 sjuksköterskor via enkät om de kände till de framtagna kriterierna. Totalt kände 20 läkare till de framtagna nackkriterierna medan 22 läkare kände till de framtagna ryggkriterierna. På Hälsan kände 18 av 19 läkare till både nackkriterierna och ryggkriterierna. På Rosenlund/Öxnehaga var kunskapen om kriterierna bland läkarna betydligt lägre. Endast 2 av 8 läkare kände där till att nackkriterierna fanns framtagna medan 4 av 8 läkare kände till ryggkriterierna. Totalt kände 34 sköterskor i telefonrådgivningarna till nackkriterierna och 35 sköterskor kände till ryggkriterierna. På Hälsan kände 25 av 28 sköterskor till både nack- och ryggkriterierna. På Rosenlund/Öxnehaga kände 9 av 11 sköterskor till nackkriterierna och 10 av 11 sköterskor kände till ryggkriterierna. 5

10 Patientenkät Här redovisas fyra av de tio frågor som fanns med i patientenkäten. Av 102 utskickade enkäter år 2002 besvarades 73 (72 %). Av 64 utskickade enkäter år 2003 besvarades 30 (47 %). På frågan Är du nöjd med vidtagna åtgärder svarade 51 patienter (70 %) år 2002 att de var mycket nöjda eller nöjda, jämfört med 16 patienter (53 %) år Andelen som sa sig vara missnöjda eller mycket missnöjda förändrades från 13 patienter (18 %) år 2002 till 6 patienter (20 %) år År 2002 avstod 2 patienter (3%) från att besvara frågan respektive 1 patient (3%) år (Figur 3) Andel patienter (%) Nöjd Varken eller Missnöjd Figur 3. Andel svar på frågan Är du nöjd med de åtgärder som vidtagits på vårdcentralen angående dina besvär?" fördelat på tre svarsalternativ. Sjuttiotre personer år 2002 respektive 30 personer år 2003 besvarade frågan om de var nöjda med den kontakt de fått/att de kommit till rättyrkeskategori enligt följande: ja; 59 patienter (81 %) år 2002 respektive 19 patienter (63%) år 2003, nej; 13 patienter (18 %) år 2002 respektive 8 patienter (27 %) år Avstod från att svara gjorde 1 patient (1 %) år 2002 respektive 2 patienter (7%) år (Figur 4) Andel patienter (%) Ja Ej svar Figur 4. Andel svar på frågan Har du haft kontakt med rätt yrkeskategori? fördelat på tre svarsalternativ. 6

11 Femtiofyra patienter besökte läkare år 2002 respektive 20 personer år Av dessa fick 13 patienter (24 %) vänta 15 dagar eller mer år 2002 och 6 patienter (30 %) år Tre patienter (6 %) besvarade inte frågan år 2002, jämfört med 2 patienter (10 %) år Femtiofyra patienter besökte sjukgymnast år 2002 respektive 22 patienter år Av dessa fick 13 patienter (24 %) vänta 15 dagar eller mer år 2002 respektive 13 patienter (59 %) år Fyra patienter (7 %) besvarade inte frågan år 2002 och 1 patient (5 %) år (Figur 5) Andel patienter (%) Läkare 59 sjukgymnast Figur 5. Andel svarande på frågan Hur lång tid tog det från att du kontaktat vårdcentralen tills du fick besöka läkare respektive sjukgymnast? som fick vänta mer än 15 dagar på en besökstid. 7

12 Diskussion Undersökningen visar att patienterna ringde sjukgymnasten direkt i större utsträckning år 2003 än under år Telefonrådgivningarna hänvisade under samma år något färre patienter till läkare. Kännedomen om de överenskomna kriterierna var bristfällig hos personalen på vårdcentralerna. Registreringarna i telefonrådgivningarna genomfördes samma veckor år 2003 som år Patientenkäterna genomfördes olika veckoperioder, år 2002 samlades underlaget för utskick av enkäterna in under tio arbetsdagar och år 2003 under åtta arbetsdagar beroende på att fler helgdagar inföll under 2003 års mätperiod. Detta medförde en skillnad i antalet inkomna samtal och därmed antalet utskickade enkäter. Svarsfrekvensen var betydligt lägre år 2003 än år En förklaring kan vara att svarsperioden år 2003 var under en period med många helgdagar och mätperioden borde därför gjorts under samma antal arbetsdagar. Skillnaderna i mätdagar och därmed antal samtal medför att jämförelser mellan perioderna försvårades. Antalet enkäter som skickades ut var färre än antalet inkomna samtal. Orsaker till detta var att en och samma person ringde flera gånger, vissa personnummer var ofullständigt ifyllda, och i vissa fall noterades inte åtgärd. Detta gör att alla data måste tolkas med stor försiktighet. Telefonrådgivning Antalet inkomna samtal till telefonrådgivningarna minskade från år 2002 till år Samtidigt ökade antalet inkomna samtal till sjukgymnastmottagningarna i motsvarande grad under perioden. Patienterna ringde alltså sjukgymnastmottagningarna direkt i större utsträckning än året innan. En brist i studien var att vi innan studien startade inte tog reda på hur man på de deltagande vårdcentralerna definierade egenvårdsråd. Vad vi känner till hade telefonrådgivarna ingen enhetlig definition av begreppet egenvårdsråd. Detta kan ha inneburit att man registrerade på olika sätt vid de två mätningarna och vid de olika vårdcentralerna. Inom projektet enades berörda parter om en enhetlig definition av egenvårdsråd. Andelen egenvårdsråd förväntades öka i stor utsträckning efter att kriterierna utarbetats. Det blev en ökning men mindre än förväntat. Upprepad information till telefonrådgivarna och längre tids uppföljning skulle kanske kunna bidra till större förändring. Resultatet antyder att det fanns en skillnad i telefonrådgivarnas val av åtgärder när de olika primärvårdsområdena jämfördes. Tänkbara förklaringar till detta är att telefonrådgivarna tolkade samma besvär på olika sätt, att åldersfördelning och invandrartäthet påverkade åtgärdsvalen eller skillnader i tillgång till läkar- respektive sjukgymnasttider. Rätt vårdnivå Enligt sjukgymnasternas bedömning kom onödigt många patienter först till läkare på Rosenlund/Öxnehaga under mätperioden. En orsak till detta skulle kunna vara att det under den perioden inte fanns någon fast stationerad sjukgymnast på Öxnehaga vårdcentral. En förklaring till att fler patienter bedömdes komma rätt på Hälsan skulle kunna vara att man där påbörjade en översyn av patientflödet inom vårdcentralen redan före projektstarten. 8

13 Flera patienter kan ha fått muntlig hänvisning till sjukgymnast av läkare, vilket kan likställas med remiss. Detta noterades dock inte vid datainsamlingen och kan således ses som en brist i rapporten. Av de som kom med remiss bedömdes 59 % ha kommit på rätt vårdnivå, det vill säga haft en läkarbedömning före besöket hos sjukgymnasten. Denna bedömning gjordes av sjukgymnaster. För att öka trovärdigheten i resultatet borde läkarna gjort motsvarande bedömning av de patienter som kom till läkare. En förutsättning för att flödet skulle förbättras var att alla berörda kände till gällande kriterier. Alla sjuksköterskor bjöds in till informations- och utbildningsträffar men det fanns inga uppgifter på om alla kom. Det fanns heller inga uppgifter på om de som inte kom fick information om kriterierna på annat sätt. Skillnaden mellan primärvårdsområdena skulle kunna bero på att Rosenlund/Öxnehaga utnyttjade hyrläkare i större utsträckning än Hälsan. Patientenkät De tre frågeställningar som redovisas i resultatet ansågs vara av central betydelse för syftet med projektet. Svaren på de frågor som inte redovisas bedömdes vara av mindre intresse för detta projekt. Resultatet bidrog till att ge oss en uppfattning om hur patienterna upplever omhändertagandet, men svarade inte på vad patienterna var nöjda eller missnöjda med. En åtgärd kan ha varit medicinskt relevant utan att patienten blev nöjd med densamma. Enkäten borde kompletterats med en förklaring till vad telefonrådgivning innebar. Därför kan vi inte vara säkra på om patienterna visste att de hade talat med en telefonrådgivare. Kan det vara så att patienterna trodde att de ringt till en central som enbart bokade läkartider? Om det var så skulle man kunna förstå om de blev missnöjda med att få egenvårdsråd istället för tid till läkare. Patientens förväntningar påverkade naturligtvis hur nöjd han/hon blev. En annan orsak till missnöjdhet skulle kunna vara att efter hänvisning till sjukgymnast behöva ringa ett nytt nummer och ställa sig i telefonkö igen alternativt passa telefontider för att få tala med en sjukgymnast. I enkäten kartlades hur långa väntetiderna var. Däremot ingick det inte att ta reda patienternas smärthistoria. Därmed kunde frågan om relevanta väntetider inte besvaras. Det kan inte anses som självklart att alla patienter skulle erbjudas tid samma dag de ringde. En del av de patienter som kontaktade vårdcentralerna kan ha haft nydebuterad smärta och skulle därför få egenvårdsråd för att kurera sin smärta före eventuell behandling. Andra kan ha försökt kurera sin smärta på egen hand under några veckors tid utan resultat och borde då ha fått en tid till undersökning snabbt. En tredje grupp kan ha haft långvarig smärta (>3 månader) under en längre period och behövde då inte få tid inom tre dagar¹. 9

14 Slutsats Projektet visade att något färre patienter med rygg, nack- eller axelbesvär bokades till läkare, sjukgymnastresursen nyttjades i samma grad och att egenvårdsråd användes oftare 2003 än Sannolikt skulle en större andel kunna hänvisas direkt till sjukgymnast eller enbart få egenvårdsråd. En förutsättning för ett förbättrat omhändertagande skulle vara att all personal kände till de framtagna kriterierna för rätt vårdnivå. Det skulle vara intressant att upprepa mätningarna i studien framöver för att se om "trenden" att fler ringer sjukgymnast direkt istället för till läkarmottagningen håller i sig. Acknowledgement Projektmedel erhölls från Landstinget i Jönköpings län vilket skapade förutsättningar för genomförande av projektet. Referenser 1. Skarrie Per, Herrstedt Iréne. Vårdprogram för patienter med ryggbesvär 2001, Landstinget i Jönköpings Län. 2. Nachemsson A el al. Ont i ryggen, ont i nacken. Rapport nr 145. SBU, Stockholm Wihlborg Karin, Ingeman Karin, Akuta rygg- och nackbesvär Samverkansprojekt gjort av sjukgymnastiken, Haga- och Boda Vårdcentral i Habo. 10

15 BILAGA 1 Patientenkät Hjälp oss att bli bättre. Vi vore mycket tacksamma om Du tog dig tid att svara på följande frågor angående Din kontakt med vårdcentralen för rygg/nackbesvär. Kryssa endast i ett svarsalternativ per fråga. Enkäten besvaras och behandlas helt anonymt. När Du har besvarat frågorna, returnera enkäten i bifogat kuvert. 1. Är Du nöjd med de åtgärder som vidtagits på vårdcentralen angående Dina rygg/nackbesvär? Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd 2. Fick Du tillräcklig information angående dina rygg/nackbesvär av sjuksköterskan i telefonrådgivningen? Ja Har ej haft telefonkontakt 3. Fick Du tillräcklig information av läkaren? 4. Fick Du tillräcklig information av sjukgymnasten? 5. Hur blev du bemött i telefonrådgivningen? 6. Hur blev du bemött vid besöket på vårdcentralen? Ja Har ej haft kontakt med läkare Ja Har ej haft kontakt med sjuk gymnast Mycket vänligt Vänligt Varken eller Ovänligt Mycket ovänligt Mycket vänligt Vänligt Varken eller Ovänligt Mycket ovänligt Har ej besökt vårdcentralen VÄND!

16 7a. Tycker Du att Du haft kontakt med rätt yrkeskategori? Ja b. Om Du svarat, vilken yrkeskategori hade Du velat träffa? Läkare Sjukgymnast Annan yrkeskategori 8. Hur lång tid tog det från det att Du kontaktat vårdcentralen tills Du fick besöka läkare? 0-3 dagar 4-7 dagar 8-14 dagar dagar 28 dagar eller mer Har ej besökt läkare 9. Hur lång tid tog det från det att Du kontaktat vårdcentralen tills Du fick besöka sjukgymnast? 0-3 dagar 4-7 dagar 8-14 dagar dagar 28 dagar eller mer Har ej besökt sjukgymnast 10. Vad anser Du om denna handläggningstid? a. LÄKARE b. SJUKGYMNAST Helt acceptabel Helt acceptabel Acceptabel Acceptabel Varken eller Varken eller Oacceptabel Oacceptabel Helt oacceptabel Helt oacceptabel Har du någon kommentar till frågorna eller fler synpunkter på vårdcentralens handläggning, skriv dem nedan! Tack för din medverkan!

17 AXELBESVÄR Trauma - Ja Läkare Intensiv smärta där receptfri - Ja Läkare analgetika ej har effekt Plötsligt påkommen kraftlöshet i - Ja Läkare armen ev med smärta (degenerativ ruptur) Uttrycker stark oro - Ja Sjukgymnast Återkommande axelsmärtor - Ja Sjukgymnast Inte bättre av egenvårdsråd - Ja Sjukgymnast Egenvårdsråd Bättre av egenvård, 2-3 veckor Sjukgymnast Avdramatisera. Ge lugnande besked. Jämför med skavsår. Smärtlindring Använd receptfria läkemedel, maxdos enligt förpackning. Viktigt att du kan sova och röra på dig.. Värme/kyla kan med fördel användas, prova dig fram. Börja med 10 minuter och öka successivt om det känns bra. Cold-/hotpack finns på apoteket. Avlastning Sidliggande: Ligg på frisk sida, låt onda armen vila på en kudde. Ryggliggande: Handen på magen och en kudde under armbågen. Sittande: Vila armen mot en kudde eller armstödet. Slappna av i axlar och nacke. Aktivitet Promenera, variera mellan att pendla med armen och att stoppa handen i fickan. Pendelrörelser: Stå framåtlutad, stöd på frisk arm, pendla den onda armen försiktigt i alla riktningar. Upprepas varje timma. Provocera ej dina besvär, undvik smärtande aktivitet med armarna över axelhöjd.

18 Icke-typiska nackbesvär såsom talpåverkan, sväljningssvårigheter, yrsel, svimningsanfall eller dubbelsyn. NACKBESVÄR - Ja Läkare Trauma, WAD - Ja Läkare Kombinerad feber, huvudvärk, nackstelhet - Ja Läkare Intensiv smärta där receptfri analgetika ej har effekt -Ja Läkare Svaghet, känselförändring i handen - Ja Läkare Malignitetsmisstanke - Ja Läkare Uttrycker stark oro - Ja Sjukgymnast WAD, nydebuterad <1 vecka - Ja Egenvårdsråd Bättre av egenvård, 2-3 veckor Sjukgymnast Sjukgymnast Viktigt att avdramatisera. Ge lugnande besked. 80 % är bra på 3-4 veckor. Jämför med förkylning. Smärtlindring Använd receptfria läkemedel, maxdos enligt förpackning. Viktigt att du kan sova och röra på dig. Värme/kyla kan med fördel användas, prova dig fram. Börja med 10 minuter och öka successivt om det känns bra. Cold-/hotpack finns på apoteket. Avlastning Sova på rygg eller sida brukar fungera bra. Se till att du har ett gott stöd för nacken i liggande. Om du lyfter lyft nära kroppen, böj på knäna och låt benmusklerna göra grovjobbet. Använd avlastande halskrage vid behov, eventuellt vid aktiviteter som anstränger nacken. Rulla ur sängen via sidoliggande, detta minskar belastningen. Aktivitet Var inte rädd för att röra på dig. Bättre med rörelse än sängläge. Små nack- och armrörelser, som upprepas varje timme, kan med fördel utföras i olika utgångslägen, liggande, sittande och stående. Tag flera korta promenader om dagen. Varva rörelse med kortare vila.

19 RYGGBESVÄR Trauma - Ja Läkare Störd blås-/tarmfunktion - Ja Läkare Sadelanestesi - Ja Läkare Yngre än 18 år - Ja Läkare Debut efter 55 år - Ja Läkare Intensiv smärta där receptfri analgetika ej har effekt - Ja Läkare Malignitetsmisstanke - Ja Läkare Uttrycker stark oro - Ja Sjukgymnast Recidiverande ryggsmärta - Ja Sjukgymnast Egenvårdsråd Viktigt att avdramatisera. Ge lugnande besked. 80 % är bra på 3-4 veckor. Jämför med förkylning. Smärtlindring Använd receptfria läkemedel, maxdos enligt förpackning. Viktigt att du kan sova och röra på dig. Värme/kyla kan med fördel användas, prova dig fram. Börja med 10 minuter och öka successivt om det känns bra. Cold-/hotpack finns på apoteket. Avlastning Hellre gå och ligga, än sitta och stå. Sidoliggande brukar fungera bra, prova med kudde mellan knäna eller en rullad handduk i sidosvanken. Psoasställning. Rulla ur sängen via sidoliggande, detta minskar belastningen. Eventuellt svankstöd i sittande. Om du lyfter - lyft nära kroppen, böj på knäna och låt benmusklerna göra grovjobbet. Aktivitet Var inte rädd att röra på dig. Ta flera korta promenader om dagen. Små ryggrörelser, som upprepas varje timme, kan med fördel utföras i olika utgångslägen, sittande, stående och liggande. Varva rörelse med kortare vila. Bättre av egenvård, 2-3 veckor Sjukgymnast

20 Förteckning över Qulturum-rapporter Apoteket AB - Barnhälsovårdsenheten - GUID-gruppen - Qulturum - Vetenskapliga rådet 2001: 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank 2002: 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten 2002: 6 Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson 2002: 7 Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB 2003: 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

att pröva!" 2003:4 "Det är inte farligt Om utsättning av långtidsbehandling av SSRIpreparat hos äldre i Habo och Huskvarna Primärvårdens FoU-enhet

att pröva! 2003:4 Det är inte farligt Om utsättning av långtidsbehandling av SSRIpreparat hos äldre i Habo och Huskvarna Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport "Det är inte farligt att pröva!" Om utsättning av långtidsbehandling av SSRIpreparat hos äldre i Habo och Huskvarna Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003:4 Författare: Selma Dizdarevic,

Läs mer

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen

Läs mer

2004:2. Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Primärvårdens FoU-enhet. Renée Ferm Jan Mångs Kjell Lindström Gunnar Persson

2004:2. Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Primärvårdens FoU-enhet. Renée Ferm Jan Mångs Kjell Lindström Gunnar Persson Qulturum Rapport Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Renée Ferm Jan

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

2006:5. Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping. Primärvårdens FoU-enhet

2006:5. Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Mats Siljehult Anna-Karin Nilsson Christina Lannering Kjell Lindström 2006:5 Författare: Mats Siljehult, vårdcentralschef

Läs mer

2007:1. Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Primärvårdens FoU-enhet

2007:1. Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Marianne Jansson Eva Cegrell-Buren Charlotte Klefsgård Kjell Lindström 2007:1 Författare: Marianne Jansson, primärvårdschef Nässjö

Läs mer

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011 Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling

Läs mer

Fler öron i vården" 2003:5. eller. Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades. Primärvårdens FoU-enhet

Fler öron i vården 2003:5. eller. Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Fler öron i vården" eller Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

2007:5. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet

2007:5. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrar och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Gunvor Runesson Lars-Göran Persson 2007:5 Författare: Gunvor Runesson, barnsjuksköterska

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Aneby Vårdcentral. Utvärdering av verksamheten Kjell Lindström Brita Aldrin Christina Lannering Lisbeth Nyman. Primärvårdens FoU-enhet 2005:1

Aneby Vårdcentral. Utvärdering av verksamheten Kjell Lindström Brita Aldrin Christina Lannering Lisbeth Nyman. Primärvårdens FoU-enhet 2005:1 Qulturum Rapport Aneby Vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Kjell Lindström Brita Aldrin Christina Lannering Lisbeth Nyman Primärvårdens FoU-enhet 2005:1 Författare: Kjell Lindström, Med Dr, distriktsläkare

Läs mer

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län

En metod att utvärdera depressionsbehandling. Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län En metod att utvärdera depressionsbehandling Kjell Lindström Distriktsläkare, MD, FoU-chef Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Depression är en svår diagnos att ställa Behandlingsresultaten kan bli bättre

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2. Kön Jag är.

Läs mer

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp

Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Raska fötter springa tripp, tripp, tripp Vilka patienter med fotproblem söker Årsta vårdcentral i Uppsala och hur tar vid hand om dem? Uppsats specialistexamen mars 2012 Cecilia Eich, ST läkare Årsta vårdcentral,

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet? 2 Del 1 Omvårdnadsdel Fylls i av patienten före läkarundersökningen Datum: Personnummer: Namn: Adress: Tel: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl 2 Minns Du hela händelseförloppet? ڤ Nej

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning. Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson. Primärvårdens FoU-enhet 2008:1

Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning. Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson. Primärvårdens FoU-enhet 2008:1 Qulturum Rapport Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson 2008:1 Författare: Eva Ellbrant, distriktssköterska Öxnehaga vårdcentral Oxhagsgatan 59 561 50 Huskvarna

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Det digitala vårdmötet. Kjell Ivarsson, Förvaltningschef, Närsjukvården Region Halland

Det digitala vårdmötet. Kjell Ivarsson, Förvaltningschef, Närsjukvården Region Halland Det digitala t Kjell Ivarsson, Förvaltningschef, Närsjukvården Region Halland Agenda Bakgrund Syftet med digitala n i Närsjukvården Halland Pilotprojektet digitala n Patientflöde Pilotprojekt (okt 2016-jan

Läs mer

Vad tycker patienterna?

Vad tycker patienterna? Vad tycker patienterna? En enkät kring hur Helsingborgs Fysios patienter upplever tillgänglighet bemötande behandling Helsingborgs Fysio AB november 2011 1 Helsingborgs Fysio bemannas av sju privatpraktiserade

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Läkarbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information följande delar: sida Del 1 Omvårdnadsdel 2-4 Del 2 Läkardel

Läs mer

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Haparanda Vårdcentral

Haparanda Vårdcentral Haparanda Vårdcentral Bra Mottagning Slutrapport 2008-05-20 Sinikka Engström Marjo Lahdenranta Birgitta Kommes-Johansson Marja Holm Tarja Saarinen Maria Eriksson Verksamhetsbeskrivning Haparanda vårdcentral

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Barnakuten Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus

Barnakuten Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Barnakuten Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Bakgrund Alla barn under 16 år med medicinska, kirurgiska eller ortopediska problem. Ca 50 000 barn/år 14% behöver slutenvård 25-30% av patienterna

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i

Läs mer

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar.

Målsättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar. Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27

Strösocker. Projektledare: CVU Rapportserie 2008: 27 Strösocker 2007 Projektledare: Lisbeth Berglöv, diabetessköterska Vårdcentrum, Norra Kungsgatan 3 464 30 MELLERUD Primärvården FyrBoDal CVU Rapportserie 2008: 27 Projektnamn: Projektansvarig Strösocker

Läs mer

Vårdcentralen Centrum Landskrona

Vårdcentralen Centrum Landskrona Vårdcentralen Centrum Landskrona Slutrapport Bra mottagning 2004-04-29 Projektgruppen Yvonne Bengtsson Karl-Henrik Hasselgren Britt Ingelsson Ingrid Luedtke Agneta Svensson Distriktssköterska Distriktsläkare

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

AKO 2004:3. (Allmänläkarkonsult) En utvärdering av fem års AKOverksamhet. sjukvårdsområde. Primärvårdens FoU-enhet. Lars-Göran Persson Staffan Ekedahl

AKO 2004:3. (Allmänläkarkonsult) En utvärdering av fem års AKOverksamhet. sjukvårdsområde. Primärvårdens FoU-enhet. Lars-Göran Persson Staffan Ekedahl Qulturum Rapport AKO (Allmänläkarkonsult) En utvärdering av fem års AKOverksamhet i Jönköpings sjukvårdsområde Lars-Göran Persson Staffan Ekedahl 2004:3 Författare: Lars-Göran Persson, distriktsläkare

Läs mer

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient

Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Beslutsstöd för sjuksköterska vid akut insjuknad patient Patientens namn Patientens personnummer OBS! Läkarkontakt skall alltid göras vid fallskada och relativt lindrigt trauma mot huvudet hos Waranbehandlad

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Mall för lokal överenskommelse gällande läkarstöd i hemsjukvård i ordinärt boende. 1 Parter Samverkansavtal mellan.och hemsjukvård i X kommun. 2 Övergripande

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:

SLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar: SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar YTTRANDE 2013-05-29 LJ 2012/1476 Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion föreslår Lena Skaring Thorsén, FP Landstingsfullmäktige

Läs mer

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen

AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen AKUTTEAM I PRIMÄRVÅRDEN Mönsteråsmodellen Maria A Hilberth Verksamhetschef Mönsterås Hälsocentral 121127 Mönsterås Hälsocentral Ca 8 600 listade patienter Storlek 6 av 27 offentliga HC Ca 40 medarbetare

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå

Förbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde med koppling till

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

2009:2. Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral. Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson. Primärvårdens FoU-enhet

2009:2. Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral. Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral Resultat och erfarenheter från ett projekt i primärvården i Nässjö Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson 2009:2

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Designprojekt på Kirurgimottagningen SU/S

Designprojekt på Kirurgimottagningen SU/S Designprojekt på Kirurgimottagningen SU/S Postoperativ Drop-in mottagning När patienten själv får bestämma! Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Eva Andersson, Eva Fredriksson,

Läs mer

Tillgänglighet. Kungshöjds Vårdcentral. Primärvården Göteborg

Tillgänglighet. Kungshöjds Vårdcentral. Primärvården Göteborg Tillgänglighet Kungshöjds Vårdcentral Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Anette Eklind Darberg Distriktssköterska Anita Olofsson Undersköterska Karin Meuller Distriktsläkare

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Johanna Svahn, Eksjö kommun Magdalena Fritzon, Nässjö kommun Malin Johansson, Nässjö kommun Jeanette Öhrlund, Nässjö

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson Bodafors vårdcentral v Angela Eckerby Rosenlunds vårdcentral v

Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson Bodafors vårdcentral v Angela Eckerby Rosenlunds vårdcentral v Onsdagen den 8 oktober 2008 Johan Carlsson johan.carlsson@lj.se Bodafors vårdcentral v NässjN ssjö primärv rvårdrd Angela Eckerby angela.eckerby@lj.se Rosenlunds vårdcentral v JönkJ nköpings primärv rvårdrd

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Utökad direktaccess till sjukgymnast HC Tre Älvar (Vindeln, Vännäs och Bjurholms HC)

Utökad direktaccess till sjukgymnast HC Tre Älvar (Vindeln, Vännäs och Bjurholms HC) Utvecklingsarbete 2013-14 Landstingets Primärvård Västerbotten Projektledare: Mikael Fredlander Projektgrupp: Eva Ludvigsson Lisa Norrman Birgith Holmberg Anders Holmström Utökad direktaccess till sjukgymnast

Läs mer

MBL 19 information till samverkansforum för närsjukvården Luleå Boden

MBL 19 information till samverkansforum för närsjukvården Luleå Boden 1(5) Protokoll MBL 19 information till samverkansforum för närsjukvården Luleå Boden Tid och plats Fredagen 9 maj 2014 08.00 12.00 IVAs konferensrum Sunderby sjukhus Ulf Bergman, närsjukvårdschef Camilla

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral

Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Teamets medlemmar Monica Bäck, dl, Monica Hjorthén, chefssk, Ulla Karlsson, sekr, Ove Larsson, dl, Marie- Louise Lindgren, msk/dsk, Franciska Rampell, verks.chef

Läs mer

2007:3. Ungdomars syn på tobak. eget ansvar i fokus. Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson. Primärvårdens FoU-enhet

2007:3. Ungdomars syn på tobak. eget ansvar i fokus. Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus En kvalitativ studie i åk 9 Karolina Järhult Lars-Göran Persson Jan Mårtensson 2007:3 Författare: Karolina Järhult, läkarstuderande Oxelgatan

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys.

Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys. Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys. Magnus Appert Kommunhälsan Box 611 391 26 Kalmar Telefon 0480 450182 Fax 0480 450199 E-post magnus.appert@kalmar.se Handledare: Överläkare Bodil Persson

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer