Sjukgymnast som primär instans. Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie. Primärvårdens FoU-enhet 2004:1

Transkript

1 Qulturum Rapport Sjukgymnast som primär instans Ulrika Eskilsson Ingrid Fridh Per Skarrie 2004:1

2 PROJEKTGRUPP Författare: Ulrika Eskilsson Leg sjukgymnast Fysioterapin Hälsans vårdcentrum Fabriksgatan 17 plan Jönköping tel e-post ulrika.eskilsson@lj.se Ingrid Fridh Leg sjukgymnast Fysioterapin Rosenlunds vårdcentrum Hermansvägen Jönköping tel e-post ingrid.fridh@lj.se Per Skarrie Leg sjukgymnast Fysioterapin Rosenlunds vårdcentrum Hermansvägen Jönköping tel e-post per.skarrie@lj.se Övriga deltagare i projektet: Thor Antonsson, Leg sjukgymnast, Hälsan Pia Bergman, Leg sjukgymnast, Hälsan Johan Krook, Leg sjukgymnast, Rosenlund/Öxnehaga Projektledare: Iréne Josephson, Leg sjukgymnast, Verksamhetsutvecklare Projektansvarig: Marianne Svensson, Leg sjukgymnast, Verksamhetschef

3 Sammanfattning Bakgrund: I Landstinget i Jönköpings län råder remissfrihet till sjukgymnast. Trots det kom flertalet patienter med remiss till distriktssjukgymnaster på två utvalda primärvårdsområden år Ett vårdprogram för ryggpatienter, grundat på SBUrapporten Ont i ryggen, ont i nacken för Landstinget i Jönköpings län togs fram år Kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå utifrån detta program saknades. Syfte: Patienter som söker hjälp i primärvården för besvär i rygg, nacke och/eller axel ska komma till rätt vårdnivå vid första mötet på vårdcentralen. Metod: Mätning av åtgärder i telefonrådgivning samt av patienternas nöjdhet med erhållna insatser. Utarbetande av kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå. Implementering av utarbetade kriterier. Mätning av kännedom om kriterierna, åtgärder i telefonrådgivning samt patienternas nöjdhet med erhållna insatser. Resultat: Fler patienter kontaktade sjukgymnast direkt år 2003 än år Kännedomen om de utarbetade flödeskriterierna var bristfällig hos personalen på de berörda vårdcentralerna. Telefonrådgivningen hänvisade färre patienter till läkare år 2003 jämfört med år Antalet besök hos sjukgymnast var oförändrat. Egenvårdsråden användes i större omfattning år 2003 än år 2002.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING BAKGRUND 1 SYFTE 2 METOD 2 RESULTAT 3 Telefonrådgivning 3 Hur många fick egenvårdsråd? 4 Hur många fick tid till läkare respektive sjukgymnast. 4 Rätt vårdnivå En sjukgymnastisk bedömning. 5 Nå berörd personal kännedom om kriterier 5 Patientenkät 6 DISKUSSION 8 Telefonrådgivning 8 Rätt vårdnivå 8 Patientenkät 9 SLUTSATS 10 ACKNOWLEDGEMENT 10 REFERENSER 10 Bilaga 1 Patientenkät Flödesschema Axelbesvär Flödesschema Nackbesvär Flödesschema Ryggbesvär

5 Bakgrund Sedan snart 10 år tillbaka kan patienter söka utan remiss till sjukgymnast inom landstinget i Jönköpings län. Trots detta kommer flertalet patienter till sjukgymnast med remiss från läkare. Till sjukgymnastmottagningen inom Rosenlunds primärvårdsområde kom 79 % av patienterna med remiss från läkare under perioden november till mars år Oktober år 2001 hade sjukgymnastmottagningen inom Hälsans primärvårdsområde totalt 208 nybesök varav 52 % hade hänvisades av läkare, 25 % av annan vårdgivare och 23 % hade sökt sjukgymnast utan hänvisning. Eftersom remiss föranleder läkarkontakt medför detta en belastning på distriktsläkarmottagningarna i de fall där patienten skulle klara sig med enbart sjukgymnastkontakt eller egenvårdsråd. Sedan år 2000 har primärvården i Jönköpings sjukvårdsområde som strategiskt mål att styra patientströmmarna rätt. Med anledning av detta utökades telefonrådgivningen i primärvården med 8 sjukskötersketjänster år I telefonrådgivningen var tanken att patienten skulle få egenvårdsråd och/eller hänvisas till rätt instans inom vårdcentralen. Men kriterier för rätt vårdnivå för patienter med rygg-, nack- respektive axelbesvär saknas och borde tas fram. För att underlätta för telefonrådgivarna skulle kriterierna för rätt vårdnivå kunna användas och rutiner skapas för att bestämma om första besöket bör ske hos läkare eller sjukgymnast. Sjukgymnaster har genom sin grundutbildning kompetens att bedöma besvär från rörelse-/stödjeorganen och har kunskap om när läkarundersökning är nödvändig. Av tradition byggs distriktssjukgymnasternas kompetens kontinuerligt på genom metodkurser inom ortopedisk manuell terapi. För ryggpatienter har ett vårdprogram¹ som är grundat på SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken ² tagits fram och presenterats i Jönköpings län. Detta vårdprogram borde implementeras i det kliniska arbetet. Kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå borde formuleras både utifrån detta vårdprogram och annan aktuell evidens. På Habo vårdcentral har en modell för hänvisning från telefonrådgivningen till sjukgymnast alternativt läkare prövats i liten skala³. Vinster har noterats med att patienter med akuta rygg- respektive nackbesvär kommer till sjukgymnast som första instans ². Denna modell skulle kunna utvecklas i större skala, utvärderas och användas för fler besvärslokalisationer. Ett sätt att förbättra omhändertagandet av patienter skulle kunna vara att redan vid första telefonkontakten påbörja en åtgärd i form av egenvårdsråd. För att patienterna ska säkerställas ett likartat omhändertagande på de olika vårdcentralerna borde kriterierna vara lika för när egenvårdsråd ska användas respektive när bedömning/behandling av sjukgymnast respektive läkare ska ske. Därför önskade vi kartlägga hur patienter med rygg- respektive nackbesvär bedömdes och omhändertogs samt om de hamnade på rätt vårdnivå. Efter informationsträffar för personalen om kriterierna för rätt vårdnivå för dessa patientgrupper ville vi säkerställa att eventuella förändringar i omhändertagandet inte försämrade patienttillfredsställelsen. 1

6 Syfte Huvudsyftet var att förbättra flödet för patienter som söker hjälp på vårdcentralen för besvär i rygg, nacke och/eller axel. Med förbättrat flöde menar vi att patienten kommer på rätt vårdnivå vid första mötet på vårdcentralen. Ett delsyfte var att använda sjukgymnast som primärinstans i större utsträckning och att därmed avlasta läkarmottagningarna. Metod Projektet startade januari 2002 och avslutades augusti Två primärvårdsområden, Hälsan och Rosenlund, med vardera två vårdcentraler deltog i projektet. Hälsans primärvårdsområde består av Hälsan 1 och Hälsan 2 och Rosenlunds primärvårdsområde består av Rosenlund vårdcentral och Öxnehaga vårdcentral. Projektet genomfördes enligt följande beskrivning i samråd med läkare och sjuksköterskor. Åtgärdsreg. Patientenkät Kriterier Intervention Intern Åtgärdsreg. Patientenkät mätning Fas A1 Fas B1 Fas C Fas D Fas E Fas A2 Fas B2 Feb 2002 Mars 2002 Apr 2002 Maj-juni Okt 2002 Feb 2003 Maj Figur 1. Tidsaxel över projektets genomförande. Fas A1 Fas B1 Åtgärdsregistrering: Under två veckor i februari 2002 registrerade sjuksköterskor i telefonrådgivningarna och personal på sjukgymnastavdelningarna antalet patienter som sökte för rygg-, nack- och/eller axelbesvär. Sjuksköterskorna noterade också vilka åtgärder som vidtogs. Åtgärdsalternativen var egenvårdsråd, tid till läkare och hänvisning till sjukgymnast. Sjuksköterskorna i telefonrådgivningen kan inte boka tid direkt till sjukgymnast utan rekommenderar patienten att själv kontakta sjukgymnastmottagningen. På sjukgymnastmottagningarna registrerades även varifrån patienten hänvisats eller om de sökt på egen hand. Alla registreringar skedde i två separata formulär. Patientenkät: Efter en månad fick patienterna som kontaktat vårdcentralerna via en enkät svara på hur nöjda de var med handläggningen av ärendet (bilaga 1). Frågorna besvarades anonymt och sammanställdes av Primärvårdens FOU-enhet. 2

7 Fas C Fas D Fas E Fas A2 Fas B2 Kriterier för rätt vårdnivå: Efter den första mätningen utarbetades ett flödesschema med kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå inklusive egenvårdsråd (bilaga 2 a,b,c) Dessa kriterier bygger på tidigare framtaget vårdprogram för ländryggsbesvär¹ samt SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken ² och fastställdes i samarbete med läkarna på aktuella vårdcentraler. Intervention: För att få ett enhetligt arbetssätt enligt de framtagna kriterierna, anordnades gemensamma informations- och diskussionsträffar vid två olika tillfällen i maj och juni Alla sjuksköterskor som arbetade med telefonrådgivning på de deltagande vårdcentralerna bjöds in. Telefonrådgivarna fick information om projektet samt genomgång av framtagna kriterier för hänvisning till rätt vårdnivå samt genomgång av egenvårdsråd. Kriterierna presenterades i ett flödesschema som delades ut till varje deltagare och som fanns att tillgå på respektive vårdcentral (Bilaga 2 a,b,c). Distriktsläkare och personal på sjukgymnastavdelningarna informerades via arbetsplatsträffar. Intern mätning: Under två veckor i oktober 2002 genomfördes en mätning, via enkät, för att se om berörd personal, d v s sjuksköterskorna i telefonrådgivningarna och distriktsläkarna, kände till framtagna kriterier. Samma veckor i oktober 2002 gjordes en mätning på de deltagande sjukgymnastavdelningarna. Sjukgymnasterna bedömde varje nybesök med patient som sökte p g a rygg-, nack- och/eller axelbesvär om patienten hänvisats till rätt vårdnivå enligt gällande kriterier. Bedömningen registrerades i ett protokoll. Åtgärdsregistre ring: En ny mätning genomfördes med samma metod som i Fas A1. Patientenkät: En ny mätning genomfördes med samma metod som i Fas B1. Resultat Alla data som presenteras i rapporten gäller enbart de patienter med rygg-, nack- och /eller axelbesvär som kontaktade vårdcentralerna och registrerades manuellt under de tidsbegränsade mätperioderna. De som sökt hjälp på vårdcentralen under tiden datainsamlingen pågick men av någon anledning inte registrerats faller därför utanför denna rapport. Telefonrådgivning Totala antalet registrerade samtal till sjukgymnastmottagningarna och telefonrådgivningarna var 148 st år 2002 och 155 st år Av de samtal som registrerades under mätperioden år 2002 inkom 84 samtal (57 %) till telefonrådgivningarna och 64 samtal (43 %) till sjukgymnastmottagningarna. Motsvarande siffror för år 2003 var 58 samtal (37 %) till telefonrådgivningarna och 97 samtal (63 %) till sjukgymnastmottagningarna. Antalet samtal avseende de studerade besvären minskade hos telefonrådgivningarna och ökade hos sjukgymnastmottagningarna. 3

8 Hur många fick egenvårdsråd? Antalet patienter som i telefonrådgivningarna enbart fick egenvårdsråd uppgick till 12 (14 %) år 2002 respektive 12 (21 %) år På Hälsan fick 1 patient (3 %) egenvårdsråd år 2002 och 1 patient (6 %) egenvårdsråd år På Rosenlund/ Öxnehaga fick 11 patienter (22 %) egenvårdsråd år 2002 och 11 patienter (28 %) egenvårdsråd år Hur många fick tid till läkare respektive sjukgymnast. Under två veckor år 2002 togs totalt 84 samtal emot i telefonrådgivningarna avseende rygg-, nack- respektive axelbesvär. Av dessa fick 44 patienter (52 %) tid till läkare och 30 patienter (36 %) hänvisades till sjukgymnast. De patienter som både fick tid till läkare och hänvisades till sjukgymnast finns medräknade i båda grupperna. På Hälsan hänvisades 13 patienter (39 %) till läkare och 25 patienter (76 %) till sjukgymnast och på Rosenlund/Öxnehaga 31 patienter (61 %) till läkare och 9 patienter (18 %) till sjukgymnast. Under motsvarande två veckor år 2003 tog telefonrådgivningarna emot totalt 58 samtal avseende dessa besvär. Av dessa fick 25 patienter (43 %) tid till läkare och 21 patienter (36 %) hänvisades till sjukgymnast. På Hälsan fick 5 patienter (28 %) tid till läkare och 12 patienter (67 %) hänvisades till sjukgymnast. På Rosenlund/Öxnehaga fick 20 patienter (50 %) tid till läkare och 9 patienter (22 %) hänvisades till sjukgymnast. De patienter som både fick tid till läkare och hänvisades till sjukgymnast finns medräknade i båda grupperna (figur 1 och 2). Andel patienter (%) Totalt Hälsan Ro/Öx Figur 1. Fördelning av andelen patienter som i telefonrådgivningarna på Hälsan och Rosenlund/Öxnehaga fick tid till distriktsläkare. Andel patienter (%) Totalt Hälsan Ro-Öx Figur 2. Fördelning av andelen patienter som i telefonrådgivningarna på Hälsan och Rosenlund/Öxnehaga hänvisades till sjukgymnast. 4

9 Rätt vårdnivå En sjukgymnastisk bedömning. Det var skillnad mellan primärvårdsområdena avseende antalet patienter som kom med respektive utan remiss till sjukgymnast. På Hälsan var antalet med remiss 12 (32 %) och på Rosenlund 15 (71 %). Antalet utan remiss var på Hälsan 26 (68 %) och på Rosenlund 6 (29 %). (Tabell 1). M ed remiss Utan remiss n (%) n (% ) Hälsan Ro/Ö x Totalt Rätt vårdnivå Hälsan Rätt vårdnivå Ro/Öx Totalt Tabell 1. Fördelning av antalet respektive andelen patienter som kom till sjukgymnast med / utan remiss fördelat på respektive primärvårdsområde samt andelen patienter som bedömdes ha kommit till rätt vårdnivå. Femton sjukgymnaster bedömde de 59 patienter som under två veckor kom till sjukgymnastmottagningarna för ett nybesök. Av dessa kom 32 patienter (54 %) utan remiss och 27 patienter (46 %) med remiss. Trettioen (97 %) av patienterna som kom till sjukgymnast utan remiss bedömdes ha kommit på rätt vårdnivå. Av de som kom med remiss bedömdes 16 (59 %) ha kommit på rätt vårdnivå enligt de överenskomna kriterierna. (Tabell 1) Nå berörd personal kännedom om kriterier I oktober 2002 tillfrågades 27 läkare och 39 sjuksköterskor via enkät om de kände till de framtagna kriterierna. Totalt kände 20 läkare till de framtagna nackkriterierna medan 22 läkare kände till de framtagna ryggkriterierna. På Hälsan kände 18 av 19 läkare till både nackkriterierna och ryggkriterierna. På Rosenlund/Öxnehaga var kunskapen om kriterierna bland läkarna betydligt lägre. Endast 2 av 8 läkare kände där till att nackkriterierna fanns framtagna medan 4 av 8 läkare kände till ryggkriterierna. Totalt kände 34 sköterskor i telefonrådgivningarna till nackkriterierna och 35 sköterskor kände till ryggkriterierna. På Hälsan kände 25 av 28 sköterskor till både nack- och ryggkriterierna. På Rosenlund/Öxnehaga kände 9 av 11 sköterskor till nackkriterierna och 10 av 11 sköterskor kände till ryggkriterierna. 5

10 Patientenkät Här redovisas fyra av de tio frågor som fanns med i patientenkäten. Av 102 utskickade enkäter år 2002 besvarades 73 (72 %). Av 64 utskickade enkäter år 2003 besvarades 30 (47 %). På frågan Är du nöjd med vidtagna åtgärder svarade 51 patienter (70 %) år 2002 att de var mycket nöjda eller nöjda, jämfört med 16 patienter (53 %) år Andelen som sa sig vara missnöjda eller mycket missnöjda förändrades från 13 patienter (18 %) år 2002 till 6 patienter (20 %) år År 2002 avstod 2 patienter (3%) från att besvara frågan respektive 1 patient (3%) år (Figur 3) Andel patienter (%) Nöjd Varken eller Missnöjd Figur 3. Andel svar på frågan Är du nöjd med de åtgärder som vidtagits på vårdcentralen angående dina besvär?" fördelat på tre svarsalternativ. Sjuttiotre personer år 2002 respektive 30 personer år 2003 besvarade frågan om de var nöjda med den kontakt de fått/att de kommit till rättyrkeskategori enligt följande: ja; 59 patienter (81 %) år 2002 respektive 19 patienter (63%) år 2003, nej; 13 patienter (18 %) år 2002 respektive 8 patienter (27 %) år Avstod från att svara gjorde 1 patient (1 %) år 2002 respektive 2 patienter (7%) år (Figur 4) Andel patienter (%) Ja Ej svar Figur 4. Andel svar på frågan Har du haft kontakt med rätt yrkeskategori? fördelat på tre svarsalternativ. 6

11 Femtiofyra patienter besökte läkare år 2002 respektive 20 personer år Av dessa fick 13 patienter (24 %) vänta 15 dagar eller mer år 2002 och 6 patienter (30 %) år Tre patienter (6 %) besvarade inte frågan år 2002, jämfört med 2 patienter (10 %) år Femtiofyra patienter besökte sjukgymnast år 2002 respektive 22 patienter år Av dessa fick 13 patienter (24 %) vänta 15 dagar eller mer år 2002 respektive 13 patienter (59 %) år Fyra patienter (7 %) besvarade inte frågan år 2002 och 1 patient (5 %) år (Figur 5) Andel patienter (%) Läkare 59 sjukgymnast Figur 5. Andel svarande på frågan Hur lång tid tog det från att du kontaktat vårdcentralen tills du fick besöka läkare respektive sjukgymnast? som fick vänta mer än 15 dagar på en besökstid. 7

12 Diskussion Undersökningen visar att patienterna ringde sjukgymnasten direkt i större utsträckning år 2003 än under år Telefonrådgivningarna hänvisade under samma år något färre patienter till läkare. Kännedomen om de överenskomna kriterierna var bristfällig hos personalen på vårdcentralerna. Registreringarna i telefonrådgivningarna genomfördes samma veckor år 2003 som år Patientenkäterna genomfördes olika veckoperioder, år 2002 samlades underlaget för utskick av enkäterna in under tio arbetsdagar och år 2003 under åtta arbetsdagar beroende på att fler helgdagar inföll under 2003 års mätperiod. Detta medförde en skillnad i antalet inkomna samtal och därmed antalet utskickade enkäter. Svarsfrekvensen var betydligt lägre år 2003 än år En förklaring kan vara att svarsperioden år 2003 var under en period med många helgdagar och mätperioden borde därför gjorts under samma antal arbetsdagar. Skillnaderna i mätdagar och därmed antal samtal medför att jämförelser mellan perioderna försvårades. Antalet enkäter som skickades ut var färre än antalet inkomna samtal. Orsaker till detta var att en och samma person ringde flera gånger, vissa personnummer var ofullständigt ifyllda, och i vissa fall noterades inte åtgärd. Detta gör att alla data måste tolkas med stor försiktighet. Telefonrådgivning Antalet inkomna samtal till telefonrådgivningarna minskade från år 2002 till år Samtidigt ökade antalet inkomna samtal till sjukgymnastmottagningarna i motsvarande grad under perioden. Patienterna ringde alltså sjukgymnastmottagningarna direkt i större utsträckning än året innan. En brist i studien var att vi innan studien startade inte tog reda på hur man på de deltagande vårdcentralerna definierade egenvårdsråd. Vad vi känner till hade telefonrådgivarna ingen enhetlig definition av begreppet egenvårdsråd. Detta kan ha inneburit att man registrerade på olika sätt vid de två mätningarna och vid de olika vårdcentralerna. Inom projektet enades berörda parter om en enhetlig definition av egenvårdsråd. Andelen egenvårdsråd förväntades öka i stor utsträckning efter att kriterierna utarbetats. Det blev en ökning men mindre än förväntat. Upprepad information till telefonrådgivarna och längre tids uppföljning skulle kanske kunna bidra till större förändring. Resultatet antyder att det fanns en skillnad i telefonrådgivarnas val av åtgärder när de olika primärvårdsområdena jämfördes. Tänkbara förklaringar till detta är att telefonrådgivarna tolkade samma besvär på olika sätt, att åldersfördelning och invandrartäthet påverkade åtgärdsvalen eller skillnader i tillgång till läkar- respektive sjukgymnasttider. Rätt vårdnivå Enligt sjukgymnasternas bedömning kom onödigt många patienter först till läkare på Rosenlund/Öxnehaga under mätperioden. En orsak till detta skulle kunna vara att det under den perioden inte fanns någon fast stationerad sjukgymnast på Öxnehaga vårdcentral. En förklaring till att fler patienter bedömdes komma rätt på Hälsan skulle kunna vara att man där påbörjade en översyn av patientflödet inom vårdcentralen redan före projektstarten. 8

13 Flera patienter kan ha fått muntlig hänvisning till sjukgymnast av läkare, vilket kan likställas med remiss. Detta noterades dock inte vid datainsamlingen och kan således ses som en brist i rapporten. Av de som kom med remiss bedömdes 59 % ha kommit på rätt vårdnivå, det vill säga haft en läkarbedömning före besöket hos sjukgymnasten. Denna bedömning gjordes av sjukgymnaster. För att öka trovärdigheten i resultatet borde läkarna gjort motsvarande bedömning av de patienter som kom till läkare. En förutsättning för att flödet skulle förbättras var att alla berörda kände till gällande kriterier. Alla sjuksköterskor bjöds in till informations- och utbildningsträffar men det fanns inga uppgifter på om alla kom. Det fanns heller inga uppgifter på om de som inte kom fick information om kriterierna på annat sätt. Skillnaden mellan primärvårdsområdena skulle kunna bero på att Rosenlund/Öxnehaga utnyttjade hyrläkare i större utsträckning än Hälsan. Patientenkät De tre frågeställningar som redovisas i resultatet ansågs vara av central betydelse för syftet med projektet. Svaren på de frågor som inte redovisas bedömdes vara av mindre intresse för detta projekt. Resultatet bidrog till att ge oss en uppfattning om hur patienterna upplever omhändertagandet, men svarade inte på vad patienterna var nöjda eller missnöjda med. En åtgärd kan ha varit medicinskt relevant utan att patienten blev nöjd med densamma. Enkäten borde kompletterats med en förklaring till vad telefonrådgivning innebar. Därför kan vi inte vara säkra på om patienterna visste att de hade talat med en telefonrådgivare. Kan det vara så att patienterna trodde att de ringt till en central som enbart bokade läkartider? Om det var så skulle man kunna förstå om de blev missnöjda med att få egenvårdsråd istället för tid till läkare. Patientens förväntningar påverkade naturligtvis hur nöjd han/hon blev. En annan orsak till missnöjdhet skulle kunna vara att efter hänvisning till sjukgymnast behöva ringa ett nytt nummer och ställa sig i telefonkö igen alternativt passa telefontider för att få tala med en sjukgymnast. I enkäten kartlades hur långa väntetiderna var. Däremot ingick det inte att ta reda patienternas smärthistoria. Därmed kunde frågan om relevanta väntetider inte besvaras. Det kan inte anses som självklart att alla patienter skulle erbjudas tid samma dag de ringde. En del av de patienter som kontaktade vårdcentralerna kan ha haft nydebuterad smärta och skulle därför få egenvårdsråd för att kurera sin smärta före eventuell behandling. Andra kan ha försökt kurera sin smärta på egen hand under några veckors tid utan resultat och borde då ha fått en tid till undersökning snabbt. En tredje grupp kan ha haft långvarig smärta (>3 månader) under en längre period och behövde då inte få tid inom tre dagar¹. 9

14 Slutsats Projektet visade att något färre patienter med rygg, nack- eller axelbesvär bokades till läkare, sjukgymnastresursen nyttjades i samma grad och att egenvårdsråd användes oftare 2003 än Sannolikt skulle en större andel kunna hänvisas direkt till sjukgymnast eller enbart få egenvårdsråd. En förutsättning för ett förbättrat omhändertagande skulle vara att all personal kände till de framtagna kriterierna för rätt vårdnivå. Det skulle vara intressant att upprepa mätningarna i studien framöver för att se om "trenden" att fler ringer sjukgymnast direkt istället för till läkarmottagningen håller i sig. Acknowledgement Projektmedel erhölls från Landstinget i Jönköpings län vilket skapade förutsättningar för genomförande av projektet. Referenser 1. Skarrie Per, Herrstedt Iréne. Vårdprogram för patienter med ryggbesvär 2001, Landstinget i Jönköpings Län. 2. Nachemsson A el al. Ont i ryggen, ont i nacken. Rapport nr 145. SBU, Stockholm Wihlborg Karin, Ingeman Karin, Akuta rygg- och nackbesvär Samverkansprojekt gjort av sjukgymnastiken, Haga- och Boda Vårdcentral i Habo. 10

15 BILAGA 1 Patientenkät Hjälp oss att bli bättre. Vi vore mycket tacksamma om Du tog dig tid att svara på följande frågor angående Din kontakt med vårdcentralen för rygg/nackbesvär. Kryssa endast i ett svarsalternativ per fråga. Enkäten besvaras och behandlas helt anonymt. När Du har besvarat frågorna, returnera enkäten i bifogat kuvert. 1. Är Du nöjd med de åtgärder som vidtagits på vårdcentralen angående Dina rygg/nackbesvär? Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd 2. Fick Du tillräcklig information angående dina rygg/nackbesvär av sjuksköterskan i telefonrådgivningen? Ja Har ej haft telefonkontakt 3. Fick Du tillräcklig information av läkaren? 4. Fick Du tillräcklig information av sjukgymnasten? 5. Hur blev du bemött i telefonrådgivningen? 6. Hur blev du bemött vid besöket på vårdcentralen? Ja Har ej haft kontakt med läkare Ja Har ej haft kontakt med sjuk gymnast Mycket vänligt Vänligt Varken eller Ovänligt Mycket ovänligt Mycket vänligt Vänligt Varken eller Ovänligt Mycket ovänligt Har ej besökt vårdcentralen VÄND!

16 7a. Tycker Du att Du haft kontakt med rätt yrkeskategori? Ja b. Om Du svarat, vilken yrkeskategori hade Du velat träffa? Läkare Sjukgymnast Annan yrkeskategori 8. Hur lång tid tog det från det att Du kontaktat vårdcentralen tills Du fick besöka läkare? 0-3 dagar 4-7 dagar 8-14 dagar dagar 28 dagar eller mer Har ej besökt läkare 9. Hur lång tid tog det från det att Du kontaktat vårdcentralen tills Du fick besöka sjukgymnast? 0-3 dagar 4-7 dagar 8-14 dagar dagar 28 dagar eller mer Har ej besökt sjukgymnast 10. Vad anser Du om denna handläggningstid? a. LÄKARE b. SJUKGYMNAST Helt acceptabel Helt acceptabel Acceptabel Acceptabel Varken eller Varken eller Oacceptabel Oacceptabel Helt oacceptabel Helt oacceptabel Har du någon kommentar till frågorna eller fler synpunkter på vårdcentralens handläggning, skriv dem nedan! Tack för din medverkan!

17 AXELBESVÄR Trauma - Ja Läkare Intensiv smärta där receptfri - Ja Läkare analgetika ej har effekt Plötsligt påkommen kraftlöshet i - Ja Läkare armen ev med smärta (degenerativ ruptur) Uttrycker stark oro - Ja Sjukgymnast Återkommande axelsmärtor - Ja Sjukgymnast Inte bättre av egenvårdsråd - Ja Sjukgymnast Egenvårdsråd Bättre av egenvård, 2-3 veckor Sjukgymnast Avdramatisera. Ge lugnande besked. Jämför med skavsår. Smärtlindring Använd receptfria läkemedel, maxdos enligt förpackning. Viktigt att du kan sova och röra på dig.. Värme/kyla kan med fördel användas, prova dig fram. Börja med 10 minuter och öka successivt om det känns bra. Cold-/hotpack finns på apoteket. Avlastning Sidliggande: Ligg på frisk sida, låt onda armen vila på en kudde. Ryggliggande: Handen på magen och en kudde under armbågen. Sittande: Vila armen mot en kudde eller armstödet. Slappna av i axlar och nacke. Aktivitet Promenera, variera mellan att pendla med armen och att stoppa handen i fickan. Pendelrörelser: Stå framåtlutad, stöd på frisk arm, pendla den onda armen försiktigt i alla riktningar. Upprepas varje timma. Provocera ej dina besvär, undvik smärtande aktivitet med armarna över axelhöjd.

18 Icke-typiska nackbesvär såsom talpåverkan, sväljningssvårigheter, yrsel, svimningsanfall eller dubbelsyn. NACKBESVÄR - Ja Läkare Trauma, WAD - Ja Läkare Kombinerad feber, huvudvärk, nackstelhet - Ja Läkare Intensiv smärta där receptfri analgetika ej har effekt -Ja Läkare Svaghet, känselförändring i handen - Ja Läkare Malignitetsmisstanke - Ja Läkare Uttrycker stark oro - Ja Sjukgymnast WAD, nydebuterad <1 vecka - Ja Egenvårdsråd Bättre av egenvård, 2-3 veckor Sjukgymnast Sjukgymnast Viktigt att avdramatisera. Ge lugnande besked. 80 % är bra på 3-4 veckor. Jämför med förkylning. Smärtlindring Använd receptfria läkemedel, maxdos enligt förpackning. Viktigt att du kan sova och röra på dig. Värme/kyla kan med fördel användas, prova dig fram. Börja med 10 minuter och öka successivt om det känns bra. Cold-/hotpack finns på apoteket. Avlastning Sova på rygg eller sida brukar fungera bra. Se till att du har ett gott stöd för nacken i liggande. Om du lyfter lyft nära kroppen, böj på knäna och låt benmusklerna göra grovjobbet. Använd avlastande halskrage vid behov, eventuellt vid aktiviteter som anstränger nacken. Rulla ur sängen via sidoliggande, detta minskar belastningen. Aktivitet Var inte rädd för att röra på dig. Bättre med rörelse än sängläge. Små nack- och armrörelser, som upprepas varje timme, kan med fördel utföras i olika utgångslägen, liggande, sittande och stående. Tag flera korta promenader om dagen. Varva rörelse med kortare vila.

19 RYGGBESVÄR Trauma - Ja Läkare Störd blås-/tarmfunktion - Ja Läkare Sadelanestesi - Ja Läkare Yngre än 18 år - Ja Läkare Debut efter 55 år - Ja Läkare Intensiv smärta där receptfri analgetika ej har effekt - Ja Läkare Malignitetsmisstanke - Ja Läkare Uttrycker stark oro - Ja Sjukgymnast Recidiverande ryggsmärta - Ja Sjukgymnast Egenvårdsråd Viktigt att avdramatisera. Ge lugnande besked. 80 % är bra på 3-4 veckor. Jämför med förkylning. Smärtlindring Använd receptfria läkemedel, maxdos enligt förpackning. Viktigt att du kan sova och röra på dig. Värme/kyla kan med fördel användas, prova dig fram. Börja med 10 minuter och öka successivt om det känns bra. Cold-/hotpack finns på apoteket. Avlastning Hellre gå och ligga, än sitta och stå. Sidoliggande brukar fungera bra, prova med kudde mellan knäna eller en rullad handduk i sidosvanken. Psoasställning. Rulla ur sängen via sidoliggande, detta minskar belastningen. Eventuellt svankstöd i sittande. Om du lyfter - lyft nära kroppen, böj på knäna och låt benmusklerna göra grovjobbet. Aktivitet Var inte rädd att röra på dig. Ta flera korta promenader om dagen. Små ryggrörelser, som upprepas varje timme, kan med fördel utföras i olika utgångslägen, sittande, stående och liggande. Varva rörelse med kortare vila. Bättre av egenvård, 2-3 veckor Sjukgymnast

20 Förteckning över Qulturum-rapporter Apoteket AB - Barnhälsovårdsenheten - GUID-gruppen - Qulturum - Vetenskapliga rådet 2001: 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank 2002: 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten 2002: 6 Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson 2002: 7 Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB 2003: 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum