Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning. Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson. Primärvårdens FoU-enhet 2008:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning. Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson. Primärvårdens FoU-enhet 2008:1"

Transkript

1 Qulturum Rapport Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning Eva Ellbrant Kjell Lindström Eva Svensson 2008:1

2 Författare: Eva Ellbrant, distriktssköterska Öxnehaga vårdcentral Oxhagsgatan Huskvarna Tfn Eva Svensson, undersköterska Öxnehaga vårdcentral Oxhagsgatan Huskvarna Tfn Kjell Lindström, Med Dr, distriktsläkare JÖNKÖPING Tfn

3 Sammanfattning Distriktssköterskorna på Öxnehaga vårdcentral upplever att de i dagsläget, p.g.a. stor belastning i hemsjukvården och på mottagningen, ägnar för lite av sin tid till hälsoarbete. På mottagningen kommer många patienter med livsstilsrelaterade sjukdomar (t.ex. hypertoni) eller med oro för sjukdom. Kontroll av blodtryck är en av de vanligaste besöksorsakerna (c:a 25% av besöken) på en distriktssköterskemottagning. Högt blodtryck kan till viss del orsakas av ogynnsamma vanor (brist på motion, felaktig mat, övervikt, överkonsumtion av alkohol, ökad stress m.m.). Levnadsvanor har stor betydelse för den sammanvägda risken vid hypertoni. Vid all hypertonibehandling skall alltid sunda levnadsvanor ingå som grundbehandling. Ett projekt startades där flertalet patienter som under våren 2007 kom till distriktssköterska eller undersköterska för blodtrycksmätning ombads att fylla i ett särskilt formulär om levnadsvanor, aktuella läkemedel och ev. sjukdom innan de fick träffa sköterskan för blodtrycksmätning. Formuläret överlämnades sedan till sköterskan och var underlag för ett samtal om levnadsvanor och för att värdera risk med uppmätt blodtryck och behov av ev. ytterligare insats. Risken värderas enl. SCORE. På formuläret noterade sköterskan uppmätt blodtryck och vidtagna åtgärder. Här redovisas en sammanställning av 87 patienter som fyllde i formuläret under februari-mars De flesta (57%) patienterna kom efter hänvisning från läkare inför medicinjustering eller som underlag för diagnos, 40% kom på eget initiativ och övriga 3% kom av annan orsak. 12 % var dagligrökare men bara någon enda uppgav att de drack alkohol i överkant. Mer än hälften borde förbättra sina motionsvanor. Många kunde förbättra sina matvanor men samtidigt hade en stor majoritet goda eller ganska goda vanor. Flertalet av patienterna var ganska unga och hade lätt måttligt förhöjda blodtryck där utökad rådgivning om icke-farmakologiska åtgärder är en högst adekvat åtgärd.

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 1 SYFTE... 4 METOD... 4 MATERIAL... 5 RESULTAT... 6 Beskrivning av patientgruppen... 6 Levnadsvanor... 6 Blodtrycksnivåer... 6 DISKUSSION... 7 Vad som gick bra... 7 Vad som inte fungerade... 8 Projektet ledde till nya rutiner... 8 KONKLUSION... 9 REFERENSER BILAGOR 1. Patientenkät om levnadsvanor inför läkarbesök 2. Patientenkät om levnadsvanor inför blodtrycksmätning hos sköterska/undersköterska 3. Uppdaterad patientenkät om levnadsvanor inför blodtrycksmätning hos sköterska/undersköterska 4. Ny internremiss för blodtrycksmätning

5 Bakgrund Det fokuseras mycket på blodtryck i dag. Artiklar i tidningar och inslag i nyhetssändningar handlar om vikten att mäta och behandla sitt blodtryck. Intresset för att mäta sitt blodtryck är stort och allt fler köper också blodtrycksapparater för att kunna mäta sitt blodtryck hemma. Det talas också ofta i massmedia om vikten av goda levnadsvanor men inte så att man förstår sambandet med högt blodtryck. Förekomsten av högt blodtryck i Sverige uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer [1], vilket motsvarar 27 % av den vuxna befolkningen (20 år och äldre). Av dessa 1,8 miljoner människor har: - 60 % en mild blodtrycksförhöjning, d.v.s /90-99 mm Hg - 30% en måttlig blodtrycksförhöjning, d.v.s / mm Hg - 10 % en kraftig blodtrycksförhöjning, d.v.s. > 180/> 110 mm Hg En befolkningsstudie från Norge [2] från slutet av 1990-talet visar att 50 % av alla 55-åringar hade ett blodtryck över 140/90 och 90 % hade förhöjt blodtryck och/eller ett total kolesterol över 5 mmol/l. Bland de som var 70 år var motsvarande siffror 75 % respektive 98 %. Förhöjt blodtryck är inte en sjukdom i sig utan en riskfaktor för att utveckla sjukdom. Högt blodtryck ökar risken att insjukna i kranskärlssjukdom, slaganfall och övrigt hjärt-kärlsjukdom, som t. ex. hjärtsvikt. Högt blodtryck ökar dessutom risken för utveckling av demens. Felaktiga levnadsvanor är också riskfaktorer för bl.a. samma sjukdomar. Det finns ett flertal olika livsstilsförändringar (ökad fysisk aktivitet, viktminskning, kostförändring, stresshantering, rökstopp och minskning av för högt alkohol intag) som kan påverka riskfaktorer för framtida hjärt-kärlsjukdom i gynnsam riktning med eller utan sänkning av blodtrycket. Rökstopp medför stora vinster och är en prioriterad åtgärd för personer med högt blodtryck. Förbättrade levnadsvanor minskar behovet av behandling med läkemedel och det ska därför vara basen i omhändertagandet av personer med högt blodtryck [1]. Livsstilsförändringar bör alltid ingå i all hypertonibehandlingen och ickefarmakologisk behandling är av stor vikt för att påverka flera kardiovaskulära riskfaktorer [3]. Den som har ett systoliskt blodtryck på 180 mm Hg och med hjälp av läkemedel lyckas sänka det till 140 mm Hg, kommer inte ner till samma risknivå, som den som från början har ett blodtryck på 140 mm Hg utan behandling. Patienten har med andra ord normaliserat sitt blodtryck men inte sin risk, vilket de flesta inte är medvetna om. Vad som gör livsstilsförändringarna extra intressanta är att de påverkar flera riskfaktorer och riskmarkörer, till skillnad mot blodtrycksmedicin som bara påverkar blodtrycket. 1

6 Livsstilsråd bör därför alltid ges av samtliga personalgrupper som kommer i kontakt med hypertonipatienter och patienter som önskar att kontrollera sitt blodtryck. Mellan sina läkarbesök går många patienter till sin Vårdcentral för att mäta sitt Blodtryck hos sköterska. I en studie [4] visade det sig att många distriktssköterskor då glömmer att informera patienterna om vilka livsstilsförändringar som skulle kunna sänka deras blodtryck. Om man ska ge bra omvårdnad räcker det inte bara att mäta trycket och skriva ner siffrorna i patientens journal/blodtryckskort. Sjuksköterskans omvårdnad av patienter med hypertoni består dels av blodtrycksmätning, dels av samtal om livsstilsförändringar och dels i att stödja patienten i läkemedelsbehandlingen. Många patienter saknar tillräcklig kunskap om sitt blodtryck eller vad de kan göra själva för att påverka blodtrycksnivån, vilket kan medverka till beslut om att sluta ta läkemedel eller att inte utföra livsstilsförändringar. Det ingår i distriktssköterskans yrkesroll att främja folkhälsoarbete och att arbeta med förebyggande hälsovård. Blodtrycksmätning är en av de vanligaste åtgärderna på en distriktsskötersksmottagning. Enligt en tidigare studie [5] utgör blodtryckspatienter ca 25% av besöken på distriktssköterskemottagningarna i Jönköping. Öxnehaga Öxnehaga är ett mångkulturellt område med ca invånare. De stora invandrargrupperna är från Irak, Libanon och forna Jugoslavien. Just nu bor det också många asylsökande i området, främst från Irak. Många av invandrarna är väl integrerade i det svenska samhället, talar bra svenska och har arbete, men det finns de som är analfabeter och de som inte klarar svenska språket, vilket gör att vi ofta arbetar med tolk. Upptagningsområdet är två bostadsområden som till största delen består av hyresrätter, men det finns också ett mindre villaområde. Befolkning är ung med många barnfamiljer och förhållandevis få gamla. På Vårdcentralen arbetar fem Distriktssköterskor och två Undersköterskor med hemsjukvård och mottagningspatienter. Vi hade tidigare Öppen mottagning till Distriktssköterskorna mellan 9-10 på förmiddagarna. Patienterna kom då för att kontrollera blodtrycket, visa hudutslag och för omläggningar m.m. På grund av hög belastning blev det en ohållbar situation med långa väntetider för patienterna och en stressad arbetssituation för personalen. Därför infördes nyligen tidsbokad mottagning. Patienterna ringer och får en bestämd tid, när de kan komma. Antingen på förmiddagen eller sen eftermiddag. Besöken bokas i 15 minuters moduler. Distriktssköterskor och undersköterskor på Öxnehaga vårdcentral upplevde att det var ett högt antal patienter som bokade tid för blodtryckskontroll. Vi använde i genomsnitt 1,25 timme per dag på att kontrollera blodtryck vilket motsvarar c:a 30 patienter per vecka. Under september 2007 tog distriktssköterskorna blodtryck på 39 patienter, varav 7 kom på Internremiss och undersköterskorna tog blodtryck på 55 patienter varav 37 kom på Internremiss. Det visade sig också att vi tog blodtryck på flera ställen på vårdcentralen. Dels på distriktssköterskemottagningen, dels hos undersköterskorna på läkarmottagningen och undersköterskorna på 2

7 distriktsskötersksmottagningen. Vi tog blodtrycket, skrev ner det i journalen utan att vi reflekterade över varför eller vad det ledde till. Det föreföll som om fixeringen på blodtrycksvärdena och blodtrycksbehandlingen skapade onödig oro hos patienten och rådgivning om andra angelägna riskfaktorer (levnadsvanor) glömdes bort. Samverkansrutinerna med läkarna var ofullständiga. Det fanns inte klara direktiv hur patienterna skulle följas upp. Patienterna hade inte sina målblodtryck inskrivna i sina journaler, och de visste sällan vilket värde de skulle ner till. Detta ledde till att vi distriktssköterska inte visste om ett blodtryck var högt eller om patienten behövde nytt läkarbesök eller telefontid? Ibland uppsökte vi läkarna med vad vi trodde var ett högt blodtryck, men de tyckte att det var helt OK och ibland tyckte vi att ett blodtryck var OK, men läkarna bedömde att medicineringen behövde ändras för att pressa blodtrycket ytterligare. Läkarna gav inte alltid en systematisk information till patienterna om levnadsvanornas betydelse vid hypertoni även om patienter som kallades till årlig blodtryckskontroll alltid fick ett formulär om levnadsvanor hemskickat med kallelsen som de skulle fylla i och ta med till läkarbesöket (bilaga1). 3

8 Syfte Att beskriva patientgruppen som kom till distriktssköterskemottagning för blodtrycksmätning avseende antal, ålder, kön, levnadsvanor och blodtrycksnivå. Att införa ett arbetssätt där sköterskan i samband med blodtrycksmätning systematiskt ger information om levnadsvanornas betydelse och vid behov råd om viktiga förändringar av levnadsvanor samt att försöker stödja patienten att utveckla sina egna resurser att kontrollera sin sjukdom. Och att göra detta under ett kort möte med patienten, utan att det görs för stor affär av det. Att införa ett arbetssätt där blodtrycksmätning på DSK-mottagningen följs av adekvata åtgärder och att samverkansrutinerna med läkarna förbättras. Att alla patienter med hypertoni får ett målblodtryck definierat och att detta skrivs in i journalen. Att samma rådgivning ges från alla inblandade personalgrupper. Metod För att leda arbetet med projektet på Vårdcentralen skapades en arbetsgrupp med en distriktssköterska, en undersköterska och en läkare. Gruppen arbetade fram rutiner för projektet och konstruerade ett enkelt formulär (bilaga 2) som patienterna skulle fylla i inför blodtrycksmätningen. Patienterna fick bl.a. svara på frågor om matvanor, t.ex. om de har en planerad måltidsordning, hur ofta man äter fisk, grönsaker och frukt, om man använder lättprodukter och hur ofta man äter kaffebröd, godis eller chips. Vi frågade också om motionsvanor, alkoholvanor och om rökning. Man ordnade med fortbildning då Dr Hans Lingfors kom till Öxnehaga och föreläste för personalen om levnadsvanornas betydelse vid hypertoni. Man ordnade också träffar med läkargruppen och samtliga Distrikts/undersköterskor för förankring och information. Vi gick igenom hur blodtryck skall mätas och dokumenterade en rutin för detta. Innan projektet startade genomfördes ett mindre pilotförsök för att testa rutiner och formulär. Alla patienter över 18 år, som kunde läsa och skriva svenska eller hade med sig någon som kunde, ombads, när de kom till DSK och USK för blodtrycksmätning, att fylla i formuläret (bilaga 2) om levnadsvanor, aktuella läkemedel, eventuell sjukdom och vem som initierat besöket. Formuläret överlämnas till sköterskan och blev underlag för samtal om levnadsvanor och för att värdera risk med uppmätt blodtryck och behov av eventuell ytterligare insats. Risken värderas enligt SCORE (Systematic Cardiovascular Risk Evaluating System) [6]. På formuläret noterade sköterskan uppmätt blodtryck och vidtagna åtgärder. Om blodtrycket bedömdes vara i överkant gick formuläret vidare till ansvarig läkare för ställningstagande till ytterligare åtgärd. Denne dokumenterade sin bedömning på baksidan av formuläret som återsändes till berörd sköterska som ansvarar för dokumentation och eventuella ytterligare åtgärder (t.ex. fler blodtrycksmätningar, återbesök till läkare). 4

9 Projektet pågick under februari-mars Formulären sammanställdes av en i Jönköping. Material 87 patienter fyllde i formuläret under februari-mars Under projekttiden togs blodtryck vid c:a 180 tillfällen hos distriktssköterska och undersköterska. Bortfallet, som inte registrerats systematiskt, består dels av att några inte kunde fylla i formuläret, då de inte talade eller skrev svenska och inte hade någon med sig som kunde språket. Vid några tillfällen glömde vi att ge formuläret till patienterna och några gånger upplevde sköterskan att hon inte hann med det. Läkarna hade som rutin att remittera för att blodtrycket skulle kontrolleras tre gånger på de patienter som ombads kontrollera blodtrycket på grund av medicinändring eller då de hade för högt blodtryck vid läkarbesöket. Dessa patienter fyllde naturligtvis endast bara i formuläret en gång. 5

10 Resultat Beskrivning av patientgruppen Av de 87 patienterna var 56 kvinnor och 31 män med en medelålder på 65 (36-90) år. Männen var något yngre (medelålder 61 år) jämfört med kvinnorna (medelålder 67 år). De flesta (57 %) av de ingående 87 patienterna kom efter hänvisning från läkare inför medicinjustering eller som underlag för diagnos, 40 % kom på eget initiativ och övriga 3 % av andra orsaker t. ex. från Företagshälsovård eller från kliniker på sjukhuset Ryhov. 72 % uppgav att de hade hypertoni, 10 % hade diabetes själva och 23 % hade hereditet för diabetes. Bara några få hade haft hjärtinfarkt (tre) eller stroke (en). Av de som hade läkemedel för hypertoni hade 78 % tagit sin medicin enligt ordination samma dag, 16 % hade tagit delar av sin medicin och 6 % hade inte tagit någon medicin Levnadsvanor De levnadsvanor man uppgav sammanfattas i tabell I nedan. Tabell I. Sammanfattning av uppgivna matvanor, motionsvanor, alkoholvanor och tobaksvanor hos 87 patienter som kontrollerat sitt blodtryck hos distriktssköterska. Levnadsvanor Goda Acceptabla Kan förbättras Bör förbättras Matvanor 7-8 ja 5-6 ja 3-4 ja 0-2 ja 26% 51% 20% 3% Motionsvanor 6-7ggr/v 4-5 ggr/v 1-3ggr/v inaktiva 20% 19% 36% 25% Alkoholvanor 0 glas/v 1-7 glas/v 8-12 glas/v >12 glas/v 61% 35% 3% 1% Tobaksvanor Röker ej Har slutat Rökare 59% 29% 12% 12 % var dagligrökare men bara någon enda uppgav att de drack alkohol i överkant. Mer än hälften borde förbättra sina motionsvanor. Många kunde förbättra sina matvanor men samtidigt hade en stor majoritet goda eller ganska goda vanor enligt frågorna i formuläret. Blodtrycksnivåer Medelblodtrycket för hela gruppen var 154/82. Ganska få hade höga blodtryck. 17 personer (20%) hade blodtryck över 160/100 varav 10 hade systoliskt blodtryck över

11 Blodtrycksfördelningen för olika grupper framgår av tabell II nedan. Tabell II. Fördelning av uppmätt systoliskt blodtryck inom några olika patientgrupper. < N % N % N % N % Sökte själv Hänvisad från läkare Hade tagit sitt läkemedel Kvinna Man Sköterskan klarade på egen hand av att handlägga alla utom 7 patienter där dokumentationen gick vidare till läkare för bedömning av lämplig åtgärd. Diskussion Vi har gjort litteratursökningar för att se om liknande studier finns gjorda men inte hittat några, trots att detta verkar vara ett allmänt problem i Primärvården idag. Vad som gick bra Det var inga svårigheter att få folk att svara på enkäten. Alla tog sig tid. Eftersom Öxnehaga är ett mångkulturellt område är det en mindre del av befolkningen som inte är svensktalande, några är också analfabeter. I de fall då de kom ensamma och inte kunde svara delades inte någon blankett ut. Några behövde hjälp att förstå frågorna och vi satte oss ner och tittade igenom det tillsammans med patienterna. Det kändes dock att intresset var stort att besvara frågorna. En av frågorna gällde om de som har blodtrycksmedicin tagit sin medicin på morgonen innan de kom för att mäta blodtrycket. Det visade sig att de var 22 % som inte tagit sin medicin enligt gällande ordination. Eftersom man vet att compliance (följsamheten) är dålig till läkarordinationer gav detta också ett bra tillfälle att diskutera med patienter om deras mediciner och hur de tar dem och efterhöra varför de eventuellt inte tar dom. Efter att patienten fyllt i blanketten och sköterskan tog ett blodtryck gick vi gemensamt igenom det som patienten svarat. Hade de själv tänkt på något i sina levnadsvanor som de kunde tänka sig att ändra på, eller ville ha hjälp eller stöd att förändra. Det blev ett naturligt tillfälle att tala om levnadsvanor och ge råd och tips till patienterna. Vi gav rökarna som var intresserade av att sluta, telefonnummer till rökavvänjningssköterska som arbetar på Vårdcentralen, enkla kostråd och tips på var man kan motionera i närområdet. Man hann oftast med att ta både blodtrycket och samtala med patienten, trots att det bara var 15 min anslagna. Det har också visat sig att patienten har lättare att ta till sig och komma ihåg den informationen som ges under ett kort besök. Vid ett tillfälle sa 7

12 en patient att du ger mig samma råd som doktorn sa sist jag var på besök. Det förstärker budskapet om patienten får samma information av olika vårdgivare. För sköterskorna är det viktigt att fokusera på samtalet med patienten och inte att blodtryckstagandet blir huvudorsaken till besöket. Ibland upplevs tiden lite knapp för ett bra samtal med patienten. För att kunna rätt stödja patienten att utveckla sina egna resurser för att kontrollera sin sjukdom bör sköterskorna få bättre utbildning i samtalsteknik. Vad som inte fungerade Tanken var att vi skulle riskbedöma patienterna enligt SCORE-modellen, men det visade sig vara ett svårt instrument att lära sig och vänja sig vid och användes därför inte. Om vi sköterskor ska använda det i fortsättningen måste vi hjälpas åt att fokusera på SCORE och konsekvent alltid använda det vid vår mottagning. Det kan upplevas svårt som personal att delge patienter information som man inte själv lever efter. Några av läkarna hade svårt att fylla i sin del av formuläret och återsända detta till distriktssköterskan. Detta sättet att hantera blodtryckspatienterna gjorde att vissa besök tog längre tid än 15 minuter, vilket ibland kunde upplevas frustrerande i pressande situationer när man överhopas av arbete. Svaren av formulären har inte dokumenterats i patientens journal utan enbart att patienten har fyllt i formuläret och att man diskuterat med patienten runt svaren. Blanketten som patienterna fyllde i har upplevts onödigt komplicerad och få har använt sig av möjligheten att återkoppla direkt till läkaren via formuläret. Vi har därför utvecklat formuläret och tagit bort en del frågor (bilaga 3). Projektet ledde till nya rutiner Vi har arbetat fram nya rutiner för våra blodtryckspatienter och har öppnat en tidsbokad blodtrycksmottagning, som till största delen sköts av undersköterskorna en eftermiddag i veckan. Det är mer effektivt att ha dessa patienter samlade på en mottagning eftersom det då fokuseras enbart på blodtryck, vilket gör att man inte splittras på flera uppgifter. Efter diskussion med läkarna har vi utformat en ny Internremiss (bilaga 4) som används när de skickar patienter att kontrollera sitt blodtryck hos DSK/USK efter ändrad behandling, nyinsatt behandling eller enstaka höga blodtryck uppmätta vid läkarbesök. Remitterande läkare anger mål-blodtryck på remissen och gärna på översiktbladet i data journalen. Detta underlättar sköterskornas arbete betydligt, eftersom det ger tydliga signaler när vi behöver boka läkartid till patienterna. Likaså är det lättare att samtala med patienterna när vi kan ge konkreta besked på vad som är målet med deras behandling. Likaså används sköterskorna ofta som bollplank efter ett läkarbesök, eftersom patienterna inte riktigt förstått vad doktorn sa eller menade och då är det bra ett ha ett målvärde att gå efter. Om ett uppmätt värde är som målblodtrycket eller bättre behövs inga ytterligare mätningar. Lägsta värde av tre utgör grund för behandling. 8

13 Efter terapiändring vid lätt-måttlig hypertoni bör kontroll av effekt på blodtrycksnivån ske tidigaste efter 6 veckor och helst efter tre månader. Oftast räcker ett värde. Konklusion Flertalet patienter var ganska unga och hade ett lätt-måttligt förhöjt blodtryck, där utökad rådgivning om icke-farmakologiska åtgärder är en högst adekvat men ofta försummad åtgärd. Till skillnad från läkemedel som bara påverkar blodtrycket är levnads vanornas betydelse bredare och påverkar flera riskmarkörer. Det känns därför viktigt med dessa korta samtal där man kan fokusera på levnadsvanor och samtidigt diskutera läkemedel och hur patienterna tar dessa. Tidsåtgången för samtalen och att ta blodtrycket blir naturligtvis längre än tidigare när vi bra tog blodtrycket, men oftast räcker det med 15 minuter. Att ha ett kortare samtal med patienterna för att diskutera levnadsvanor utifrån det ifyllda formuläret gör att blodtryckstagningen inte bara blir en praktisk åtgärd utan även leder till ett hälsoarbete, vilket gör att arbetet känns mer meningsfyllt. 9

14 Referenser 1. Måttligt förhöjt blodtryck (uppdatering). En systematisk litteraturöversikt. SBUrapport n:r 170/1U. Stockholm Getz L et al. Ethical dilemmas arising from implementation of the European guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. A descriptive epidemiological study. Scand J Prim Health Care 2004;22: Kahn T, Enström J. Hypertoni. Läkemedelsboken Stockholm Drevenhorn E. Counselling patients with hypertension at health Centers. A nursing perspective. Avhandling. Göteborgs Universitet Karlsved B, Mattsson M. Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Qulturumrapport 2002:2. Jönköping Wilhelmsen L et al. SCORE-Sverige. Läkartidningen 2004;101:

15 BILAGA 1 Formulär om dina levnadsvanor! Fyll i detta formulär och ta med det till din läkare på nästa planerade läkarbesök! Varför prata om levnadsvanorna? Inom sjukvården är det vanligt att man tar blodprover och gör andra typer av mätningar för att diagnostisera sjukdomar eller för att se hur det står till med hälsan. Sänka, blodvärde, kolesterolvärde eller blodtryck är exempel på sådana mått. Dessa prover kan ibland vara viktiga att mäta, men senare års forskning har visat att levnadsvanorna har större betydelse för att förebygga eller behandla många sjukdomar. De nya rönen är anledningen till det ökade intresset inom sjukvården att försöka mäta levnadsvanorna på samma sätt som man sedan tidigare mätt exempelvis blodtryck och kolesterol. Att sluta röka om man är rökare är enligt världshälsoorganisationen (WHO) den enskilt viktigaste åtgärden för att bibehålla eller förbättra hälsan. Namn. Födelsedata Här kan du skriva dina frågor om levnadsvanor som du vill ta upp vid läkarbesöket Regelbunden fysisk aktivitet, sunda matvanor och måttlighet med alkohol har i allmänhet också större betydelse för hälsan än till exempel förhöjt blodtryck eller höga blodfetter.

16 Mina motionsvanor Jag är fysiskt aktiv på fritiden motsvarande minst 30 minuters rask promenad: dagar/vecka Varje motionsdag ger 1 poäng Mina motionspoäng Mina matvanor Ja Nej Jag har en planerad måltidsordning (till exempel 3 huvudmål och 2-3 mellanmål) 1p 0p Jag äter fet fisk varje vecka (t ex sill, lax, makrill) 1p 0p Mina alkoholvanor Hur många glas alkohol har du druckit den senaste veckan? (1 glas motsvarar 1 burk folköl, 1 flaska starköl, 1 glas vin eller 4 cl starksprit) glas Män Kvinnor Alkoholpoäng 0-6 glas 0-4 glas 6 poäng 7-12 glas 5-8 glas 4 poäng glas 9 12 glas 2 poäng > 18 glas > 12 glas 0 poäng Mina alkoholpoäng Mina tobaksvanor Jag röker. cigarretter/dag 0 poäng Jag äter grönsaker varje dag 1p 0p Jag har aldrig vanerökt 7 poäng Jag äter frukt varje dag 1p 0p När jag dricker/äter mjölkprodukter väljer jag oftast lättmejeriprodukter (lättmjölk, lättmargarin etc) 1p 0p Jag har tidigare rökt men slutat för mer än 1 månad sedan 7 poäng Jag snusar. dosor/vecka Jag har aldrig vanesnusat 0 poäng 3 poäng Jag använder mest magra (nyckelhålsmärkta) pålägg (mager ost, mjukost, skinka, kalkon etc) 1p 0p Jag har tidigare snusat men slutat för mer än 1 månad sedan Summera dina tobakspoäng 3 poäng Jag använder mest flytande matfett eller olja i matlagningen 1p 0p Jag äter godis, choklad, chips glass, läsk, kakor eller annat kaffebröd högst en gång/vecka 1p 0p Summera antalet ja-svar Mina tobakspoäng Summera dina totala livsstilspoäng (motion + mat + alkohol + tobak) Maximal poäng är 31 poäng. Mina matpoäng Mina livsstilspoäng

17 BILAGA 2 Var snäll och fyll i detta formulär i väntan på blodtrycksmätning hos sköterskan! Namn Födelsedata Datum Om sjukdomar Ja Nej Jag har sockersjuka (diabetes) Jag har högt blodtryck Jag har haft hjärtinfarkt hjärnblödning/blodpropp Hur många i din familj har diabetes Mina matvanor senaste veckan.. antal Ja Nej Jag har haft en planerad måltidsordning (till exempel 3 huvudmål och 2-3 mellanmål) Jag har ätit fet fisk (t ex sill, lax, makrill, även pålägg) Jag har ätit minst en portion (motsv en kaffekopp) grönsaker varje dag Jag har ätit frukt varje dag När jag druckit/ätit mjölkprodukter har jag oftast valt lättmejeriprodukter (lättmjölk, lättmargarin etc) Jag har mestadels använt magra (nyckelhålsmärkta) pålägg (mager ost, mjukost, skinka, kalkon etc) Jag har mestadels använt flytande matfett eller olja i matlagningen Jag har inte ätit godis, choklad, chips glass, läsk, kakor eller annat kaffebröd mer än högst en gång Nedanstående ifylles av sköterskan Uppmätt BT:. Sköterska.. Om mediciner Jag tar regelbundet varje dag följande mediciner: Har du tagit dina blodtrycksmediciner igår och idag? Ja Delvis Nej Mina motionsvanor senaste veckan Jag har varit fysiskt aktiv på fritiden senaste veckan motsvarande minst 30 minuters rask promenad: dagar Mina alkoholvanor senaste veckan Hur många glas alkohol har du druckit den senaste veckan? (1 glas motsvarar 1 burk folköl, 1 flaska starköl, 1 glas vin eller 4 cl starksprit) glas Mina tobaksvanor Jag röker. cigarretter/dag Jag har aldrig vanerökt Jag har tidigare rökt men slutat för mer än 1 månad sedan Besöket initierat av: Patient Ssk Läk Annan Senaste två BT: värde+datum värde+datum Åtgärd: Ingen Nytt BT Läkarbedömning 1

18 Läkarbedömning Patient Namn. Födelsedata Patientens målblodtryck.. Ingen ytterligare åtgärd Nytt BT om.. Medicinändring... Läkarbesök om. Prover:.. Annat... Datum Signatur. OBS! Blanketten skall åter till DSK/USK 2

19 BILAGA 3 Fyll i detta formulär i väntan på blodtrycksmätning hos sköterskan! Namn. Födelsedata Datum. Om sjukdomar Jag har sockersjuka (diabetes) Jag har högt blodtryck Jag har haft hjärtinfarkt hjärnblödning/blodpropp Hur många i din familj har diabetes Mina motionsvanor senaste veckan Ja.. antal Jag har varit fysiskt aktiv på fritiden senaste veckan Nej motsvarande minst 30 minuters rask promenad: dagar Mina alkoholvanor senaste veckan Hur många glas alkohol har du druckit den senaste veckan? (1 glas motsvarar 1 burk folköl, 1 flaska starköl, 1 glas vin eller 4 cl starksprit) glas Mina tobaksvanor Mina matvanor senaste veckan Ja Nej Jag har haft en planerad måltidsordning (till exempel 3 huvudmål och 2-3 mellanmål) Jag har ätit fet fisk varje vecka (t ex sill, lax, makrill, även pålägg) Jag har ätit minst en portion (motsv en kaffekopp) grönsaker varje dag Jag har ätit frukt varje dag När jag druckit/ätit mjölkprodukter har jag oftast valt lättmejeriprodukter (lättmjölk, lättmargarin etc) Jag har mestadels använt magra (nyckelhålsmärkta) pålägg (mager ost, mjukost, skinka, kalkon etc) Jag har mestadels använt flytande matfett eller olja i matlagningen Jag har inte ätit godis, choklad, chips glass, läsk, kakor eller annat kaffebröd mer än en gång Jag röker. cigarretter/dag Jag har aldrig vanerökt Jag har tidigare rökt men slutat för mer än 1 månad sedan

20 BILAGA 4 INTERNREMISS ÖXNEHAGA Remitterande. Personnummer Datum.. Namn Astma Prevention Blodtryck Diabetes Tobaksavvänjning Hur många mätningar?. Dagens blodtryck. Patientens målblodtryck. Ytterligare information BT.... Datum Värde Signatur BT.... Datum Värde Signatur BT.... Datum Värde Signatur Patienten har fått samtal om levnadsvanor Ja. Nej

21 2008 Förteckning över Qulturum-rapporter 2008: Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning Författare: Eva Ellbrant, Eva Svensson, Kjell Lindström 2007: 1 Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Författare: Marianne Jansson, Eva Cegrell-Buren, Charlotte Klefsgård, Kjell Lindström 2007: 2 Ökat öppethållande på vårdcentral Författare: Angela Eckerby 2007: 3 Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus Författare: Karolina Järhult, Lars-Göran Persson, Jan Mårtensson 2007: 4 Vad äter 3-åringar och vad tycker de om att göra? Blir det någon skillnad om föräldrarna är hälsoundersökta på BVC? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 5 Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrarna och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 6 Matprat på BVC Information dialog om barns mat och matvanor Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson : 1 Alkoholprevention på vårdcentral Är det möjligt? Resultat och erfarenheter från ett projekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping Författare: Lars-Göran Persson, Lars-Olof Johansson 2006: 2 Rökning och KOL i Reftele Författare: Elisabeth Ahlenhed, Anders Åhre, Kjell Lindström 2006: 3 Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Författare: Christina Nielsen, Jörn Frank Nielsen, Kjell Lindström 2006: 4 Testa klokare spara pengar Aktivt deltagande i forskning och programarbete om egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård medförde förändrat förskrivningsmönster Författare: Anders Tengblad, Gunnar Albinsson, Karin Lindahl, Kjell Lindström 2006: 5 Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Författare: Mats Siljehult, Anna-Karin Nilsson, Christina Lannering, Kjell Lindström

22 2006: 6 Att vara närståendevårdare inom palliativ vård i hemmet från kontroll till förlust av kontroll Författare: Berit Munck, Jan Mårtensson : 1 Aneby vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Christina Lannering, Lisbeth Nyman 2005: 2 Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Författare: Linda Kindgren, Kjell Lindström, Tamara Zafirova, Carsten Frisenette-Fich 2005: 3 Utvärdering av Vårdplaneringsteam på Ryhov Ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Anna-Britta Nilsson, Marie Kemi, Göran Runesson, Gerd Skogar, Kjell Lindström 2005: 4 Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år Författare: Christina Lannering : 1 Sjukgymnast som primär instans Författare: Ulrika Eskilsson, Ingrid Fridh, Per Skarrie 2004: 2 Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Författare: Renée Ferm, Jan Mångs, Kjell Lindström, Gunnar Persson 2004: 3 AKO (Allmänläkarkonsult) Utvärdering av fem års AKO-verksamhet i Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Lars-Göran Persson, Staffan Ekedahl 2004: 4 Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna vardagssjukvården? Författare: Susanne Ekedahl 2004: 5 Diabetes och integrerad mental träning En kvalitativ studie om hur människor med diabetes typ 1 uppfattar sin livssituatio efter genomgången kurs i Integrerad Mental Träning, jämfört med före kursen. Författare: Christina Göth Qulturum : 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum

23 2003: 2 Kvalitetsbarometern Validering och reliabilitetstestning Författare: Jan Mårtensson, Kjell Lindström 2003: 3 Läkemedelsförskrivning - ett patriarkalt eller demokratiskt beslut? Författare: Bengt Järhult, Kjell Lindström 2003: 4 Det är inte farligt att pröva! Om utsättning av långtidsbehandling av SSRI-preparat hos äldre i Habo och Huskvarna Författare: Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003: 5 Fler öron i vården Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Författare: Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria Lindgren : 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 2002: 4 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt 2002: 5 Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten 2002: 6 Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson 2002: 7 Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB : 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen

24 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank

25 Apoteket AB Kontaktperson: Carin Svensson Apoteket Qulturum Box JÖNKÖPING Tfn: Barnhälsovårdsenheten Kontaktperson: Annette Yxne Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Futurum Kontaktperson: Anneli Ohlsson Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Kontaktperson: Lisbeth Nyman Qulturum JÖNKÖPING Tfn: Qulturum Kontaktperson: Rolf Bardon Box JÖNKÖPING Tfn:

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2

Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning. Birgitta Karlsved Mona Mattson. Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Qulturum Rapport Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Birgitta Karlsved Mona Mattson Primärvårdens FoU-enhet 2002:2 Författare: Birgitta Karlsved, distriktssköterska Distriktssköterskemottagningen

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

Kontaktuppgifter & arbete

Kontaktuppgifter & arbete Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

2007:5. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet

2007:5. Hälsoundersökning av föräldrar på BVC. Gunvor Runesson Lars-Göran Persson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrar och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Gunvor Runesson Lars-Göran Persson 2007:5 Författare: Gunvor Runesson, barnsjuksköterska

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Vadstena Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Samtliga

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Frågor om Din lungsjukdom

Frågor om Din lungsjukdom Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Svar skickas till: Överviktsenheten Kirurgkliniken Västmanlandssjukhus 721 89 Västerås Till patienten! För några år sedan genomgick du en överviktsoperation.

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,

Läs mer

2009:2. Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral. Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson. Primärvårdens FoU-enhet

2009:2. Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral. Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral Resultat och erfarenheter från ett projekt i primärvården i Nässjö Lars-Göran Persson Susanne Kronblad Marianne Jansson 2009:2

Läs mer

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Före-mätning Efter-mätning Bilaga 1 Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till arbetsgrupper i gruppbostäder och servicebostäder Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor 2013-02-06 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2014 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att:

Läs mer

Barnets hälsa i fokus

Barnets hälsa i fokus Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Salut-satsningen i Västerbotten Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Välkomna till Salut-satsningen

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

2006:5. Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping. Primärvårdens FoU-enhet

2006:5. Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping. Primärvårdens FoU-enhet Qulturum Rapport Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Mats Siljehult Anna-Karin Nilsson Christina Lannering Kjell Lindström 2006:5 Författare: Mats Siljehult, vårdcentralschef

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen

Läs mer

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010 ationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken Undersökningsperiod Höst Om ationell Patientenkät ationell Patientenkät genomförs inom flera områden, bl.a. primärvården, somatisk öppen

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Första besök Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Akvarellens förskola Helsingborg 110909

Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2010 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

"50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ in Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Hushålls-ID 1 2 0 0 Person-ID Datum för intervju: Intervjuares ID: Respondentens Förnamn: "50+ in Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär

Läs mer

Informationsöverföring mellan kommun och landsting

Informationsöverföring mellan kommun och landsting Linnea 5 Team Lessebo Informationsöverföring mellan kommun och landsting en tryggare väg för Linnea Jenny Helgotsson Karlsson Sjuksköterska Furugården Skruv Ann Charlott Westrin Undersköterska Berghälla

Läs mer

Apotekare på vårdcentral

Apotekare på vårdcentral Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP ÄLTAPRAKTIKEN

ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP ÄLTAPRAKTIKEN ÖVERVIKTSBEHANDLING I GRUPP VID ÄLTAPRAKTIKEN Annica Håkansson Ulla Winnberg Juni 2004 ÄltaPraktiken 1 Överviktsbehandling i grupp vid Ältapraktiken Slutrapport Författare: Annica Håkansson, dietist och

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar. 1 Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar. Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer