Primärvård Hur blir den bäst?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Primärvård Hur blir den bäst?"

Transkript

1 Primärvård Hur blir den bäst? Sven Engström Distr.läk med dr Jönköping

2 Which organisational characteristics predict clinical quality in primary care? a review Laura Trapp and Glyn Elwyn 2006 Sven Engström Sven Engström 2

3 Större mottagningar har visats ge bättre vård med bättre medicinska resultat. Men patienter i de flesta länder föredrar små mottagningar gärna ensampraktiker Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström Sven Engström 3

4 Ensam eller gruppraktik Ensampraktik 30 procent större slutenvårdsutnyttjande Greenfiels et al 1992 Community health centers hade signifikant bättre kvalitetsscores Starfield 1994

5 Grindvaktsfunktion I medeltal var sjukvårdskostnader per capita lägre i länder med grindvaktssystem. Delnoij et al 1999 Färre besök och vårdagar ej alltid lägre kostnad Martin et al 1989, Gervas 1994 Nöjdare patienter en aning friskare Meyer et al 1996

6 Kontinuitet är det bra? Tidigare kännedom om patienten minskade tidsåtgång och användandet av medicinsk service Hjortdahl & Borchgrevink (1991

7 De som huvudsakligen vände sig till samma läkare hade hälften så stor risk att hamna på akutmottagningen som övriga Rosenblatt (2000) Ju flera primärvårdsläkare en patient träffade under året desto större vårdutnyttjande och kostnader. Raddish (1999)

8 Andel patienter som under 1 år vårdats på sjukhus Patienter med låg mottagningskontinuitet 14,0 % hög mottagning- men låg läkarkontinuitet 13,4 % hög personlig läkarkontinuitet 9,8 % Mainous & Gill 1998

9 Välja läkare själv? Studie av patienter år Enkäter om man själv valt sin läkare och om - Sociodemografi - Hälsa SF 12 - Uppfattning om vad som styr hälsan Den viktigaste faktorn beträffande allmän tillfredställelse med den vård läkaren givit var att man valt sin doktor själv, (OR: 2,2). Schmittdiel et al 1997

10 Mottagningar som utbildar läkare är mera utvecklade beträffande kliniska aktiviteter,utrustning och personalens kompetens Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström Sven Engström 10

11 Riktlinjer Evidens av betydande kvalitet finns för att riktlinjer ger bättre vård men noggrann utvärdering bör ske före och efter implementering Trapp & Elwyn 2006 Computer-Assisted guidelines can improve the process of care delivery for diabetic patients Khunti, 1999; Lobach et al,1997 Sven Engström Sven Engström 11

12 Kalla patienter? Paternalism och förmynderi? Minskar tillgänglighet? Många som missar tiden? Bättre att patienter ringer när de vill träffa oss?

13 Kallelsesystem är en viktig del av riskhanteringsstrategin Det finns stark evidens från systematiska sammanställningar av vetenskapliga studier att vårdens kvalitet och de medicinska resultaten blir bättre Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström Sven Engström 13

14 Kalla patienter? Diabetes Computerised central recall, with prompting for patients and their family doctors, can achieve standards of care as good or better than hospital outpatient care. Unstructured care in the community is associated with poorer follow up, greater mortality and worse glycaemic control than hospital care. Cochrane review: Systems for routine surveillance for people with diabetes mellitus

15 New contract i England I de kvalitetskriterier som gäller för The New Contract är för varje kronisk sjukdom första kvalitetskriteriet att man har ett register över de patienter som har sjukdomen.

16 Kalla patienter? forts Astma. Studier i Östergötland visar på färre akutmottagningsbesök och bättre hälsa hos de som kallas regelbundet. Depression Data tyder på att struktur och uppföljning är viktigare för resultaten än behandlingsmetod Tandvård. Många studier visat på klart bättre tandhälsa i populationer som kallas för kontroller. Bilar. Svensk Bilprovning ökat bilars medellivslängd

17 Långa eller korta besök? Omfattande evidens för att längre konsultationer ger bättre kvalitet och resultat Mera patientinformation Bättra handläggning av kronisk sjukdom Färre läkemedelsförskrivningar Nöjdare patienter Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström Sven Engström 17

18 Det finns evidens av förhållandevis låg kvalitet att datorisering av journaler och läkemedelsförskrivning leder till bättre vårdkvalitet Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström Sven Engström 18

19 Fortbildning-Utbildning Det finns hög kvalitet på evidens talande för att 1. En kontinuerlig professionell utveckling som innefattar studier och analys av den egna handläggningen av patienter och utbildning-fortbildning kan förbättra vården. 2. Enbart utbildning-fortbildning inte förbättrar vården. Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström Sven Engström 19

20 Med patienten delad förståelse och beslut Det En finn studie visar att hälften av GPs patienter i England tycker att detta uppnåtts Ganska svag evidens på effekter på kvalitet men det beror f.f.a. på att det är så svårt att mäta och utvärdera Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström Sven Engström 20

21 Teamarbete Evidens med tyvärr låg kvalitet talar för betydande fördelar: Bättre kvalitet på diabetesvård Bättre tillgänglighet Nöjdare patienter Nöjdare personal Trapp & Elwyn 2006 Sven Engström Sven Engström 21

22 Samordnad planering vid utskrivning Minskade vårdtiden. Minskade återinläggningar Mera kontroller hos GP:s Nöjdare patienter Svaga tendenser dock Discharge Planning from Hospital to Home Cohranre review 8 stuider

23 Samtalsbehandling i primärvård Utbildade terapeutrer jf med vanlig läkarvård Kortidsresultat: en större reduktion av psykiatriska symtom Långtidsresultat: inga skillnader Effectiveness and Cost effectiveness of Counselling i Primary Care Cochrane 7 studier

24 Specialsköterskor DIABETES Bättre diabetesinställning Vrijhoef, 2002 Bättre patientkunskaper, följsamhet och resultat Interventions to improve management of diabetes Cochrane- review cirka 40 studier

25 Specialsköterskor ASTMA I Östergötland visat bättre förmåga till egenvård,mindre symtom av astman, färre akutbesök,lägre kostnader. Lindberg, 2002 Cochrane funnit endast en studie som kunde accepteras visade mera egenmätning av PEF och mindre nattliga symtom

26 Specialistkliniker utom sjukhus Ger ökad tillgänglighet men ej bättre resultat Om specialistkliniken samarbetar med primärvård, skola eller socialtjänst blir det bättre resultat vad gäller hälsa och en mera effektiv vård som i högre grad följer guidelines Specialist outreach clinics in primary care and rural hospital settings. Cochrane review

27 Hur skall det ekonomiska ersättningsystemet till allmänpraktikerna vara?

28 Gosden et al 1999 Review av 19 studier Kapitation Mindre sjukhusvård Lägre antal läkarbesök PrestationsersättningMer sjukhusvård Flest läkarbesök o. hembesök Mest lab.prov o. Röntgen Fast lön Minst sjukhusvård Längre konsultationer

29 Belby et al 1997 Review om hur kostnadsinfo påverkar GP-beteende Upplysning om kostnader vid förskrivning - ökade generisk förskrivning Upplysning om kostnader vid beställning av diagnostiska test - minskade antalet utförda test Minst antal läkarbesök Mera preventivt arbete

30 Doctors go where the money is! Ersättningssystem styr Starkare ju mera läkaren egen inkomst påverkas. In the light of this patients should have the right to know how their physician is paid. Gosden et al 1999

Allmänmedicin. Bra för hälsan? Kostnadseffektiv? Hur blir den bäst?

Allmänmedicin. Bra för hälsan? Kostnadseffektiv? Hur blir den bäst? Allmänmedicin Bra för hälsan? Kostnadseffektiv? Hur blir den bäst? Socialstyrelserapport 1999:19 Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården Engstrom S, Foldevi M, Borgquist

Läs mer

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund, chef enheten för allmänmedicin, Göteborgs universitet, professor Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård? Cecilia Björkelund enheten för allmänmedicin Nyttan

Läs mer

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk hälsa i primärvård Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

God och nära vård - vad krävs av alla delar i vårdkedjan för att få till förändringar. Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting

God och nära vård - vad krävs av alla delar i vårdkedjan för att få till förändringar. Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting God och nära vård - vad krävs av alla delar i vårdkedjan för att få till förändringar Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting Sens of urgency Goda resultat, hög medicinsk kvalitet,

Läs mer

Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet

Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet Jörgen Nordenström Framtidens sjukvård 24 januari 2019 jorgen.nordenstrom@ki.se Jorgen.nordenstrom@vbmcare.com The Future Starts Today Not Tomorrow Påve Johannes

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö

Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö Vårdtider och återinläggningsfrekvens på medicinkliniken SUS Malmö Minskad vårdtid riskfaktor för återinläggning? Kvalitetsarbete i ST internmedicin för ST-läkare Jenny Klintman 2012-11-26 Bakgrund I dagens

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Ledtal för diabetessjuksköterskor

Ledtal för diabetessjuksköterskor Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Nära vård med utgångspunkt i individuella förutsättningar och behov. Emma Spak samordnare Nära vård SKL

Nära vård med utgångspunkt i individuella förutsättningar och behov. Emma Spak samordnare Nära vård SKL Nära vård med utgångspunkt i individuella förutsättningar och behov. Emma Spak samordnare Nära vård SKL Samordningsuppdraget: Tydligare formering av SKL:s stöd för utveckling av den Nära vård Bakgrund

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag

Läs mer

Vilken fortbildning är r effektiv?

Vilken fortbildning är r effektiv? Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som

Läs mer

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete

Läs mer

Integrerad beteendehälsa

Integrerad beteendehälsa Integrerad beteendehälsa Primärvårdsanpassad modell för integrerat arbete med psykisk ohälsa och beteenderelaterade problem Integrerad beteendehälsa, 2018-04-24, Erica Skagius Ruiz och Kocher Koshnaw Vilka

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

God och Nära vård. Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting

God och Nära vård. Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting God och Nära vård Emma Spak samordnare Nära vård Sveriges Kommuner och Landsting Syftet: Tydligare formering av SKL:s stöd för utveckling av den Nära vård Bakgrund till uppdraget SOU 2016:2 Effektiv vård,

Läs mer

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms

P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,

Läs mer

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått? Johan Thermaenius, Intensivvårdssjuksköterska, MSc & Anna Schandl, Intensivvårdssjuksköterska, Med Dr CIVA, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,

Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,. Diagnostik IOM (Institue of Medicine, U.S.) kom 1999 med rapporten To err is human. 2015 Improvning diagnosis in health care. Diagnostiska fel: Att inte

Läs mer

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut 1 Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut Björn Wettermark Apotekare, Med.Dr 8 7 6 5 4 3 2 1 0 KOSTNADSUTVECKLING FÖR LÄKEMEDEL FÖRSÄLJNING TOTALT (ÖPPEN & SLUTENVÅRD)

Läs mer

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral?

Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Vad gör att man följer riktlinjer för antibiotikaförskrivning på vårdcentral? Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Katarina Hedin, Malin André, Hedvig Gröndahl,

Läs mer

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi

Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Hälso- och sjukvårdstjänster i privat regi Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Hur ser utvecklingen ut i Sverige? Effekter på kostnader, kvalitet etc? Debatten efter SNS-boken Konkurrensens

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016 Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010

Läs mer

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Att bredda basen för behandling av alkoholproblem Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap Hur ska alkoholproblem behandlas? Kommunikationsforskning:

Läs mer

Prata med bordsgrannarna

Prata med bordsgrannarna Ungdomsvänlig vård Prata med bordsgrannarna Vad uppmärksammade du när du iakttog din verksamhet ur ett ungdomsperspektiv? Fysisk miljö Tillgänglighet Administrativa och praktiska rutiner Välkomnande atmosfär?

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH

Läs mer

Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården

Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården SoS-rapport 1999:19 Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården En litteraturstudie över primärvårdens kostnader och kvalitet i Sverige och andra länder Socialstyrelsen

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 Innehåll Fjolårets influensa Influensa södra halvklotet Riktlinjer för influensavaccination

Läs mer

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år. Klinisk farmaci vad kan apotekaren bidra med i teamet? Ulrika Gillespie Apotekare, farmacie doktor Samordnare för klinisk farmaci Akademiska sjukhuset Region Uppsala Christina Mörk Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Lund University / School of Economics and Management

Lund University / School of Economics and Management Vad gör primärvården för äldre med komplexa behov? Arbetssätt och samverkan vid åtta mottagningar i Region Skåne samt implikationer för landsting och kommuner. Anders Anell & Anna H Glenngård Anell A

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Rita Fernholm med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, medicinsk rådgivare HSF

Rita Fernholm med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, medicinsk rådgivare HSF Rita Fernholm med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, medicinsk rådgivare HSF rita.fernholm@sll.se Patientsäkerhet = skydd mot vårdskada Allvarliga händelser i primärvården Missad eller fördröjd allvarlig

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa 1 Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa STUDIEHANDLEDNING Vårdsamordnare för psykisk ohälsa i primärvården MED 888 3.0 högskolepoäng Avancerad nivå/ Second Cycle Inplacering:

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING Lotta Selin Barnmorska, doktorand SFOG VECKAN 2017 STOCKHOLM Det

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid Tryggare patient med personcentrerad vård Kerstin Dudas Leg sjuksköterska, Med. Dr, Lektor och Omvårdnadsforskare Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC Uncertainty in illness

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Kvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1

Kvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1 Kvalitetsindikator Registrering av Sederingsskala och sederingsmål 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1 Är det dags att gå vidare? 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 2 Varför

Läs mer

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden

Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden Kvalitetsindikatorer i den akuttmedisinske kjeden Maaret Castrén Professor in emergency medicine Karolinska Institutet, Department of Clinical Science and Education, Södersjukhuset, and Section of Emergency

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri 2017-10-17 Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med Dr Uppdrag psykisk hälsa, SKL Uppdrag Psykisk Hälsa utvecklar kunskap, metoder och verktyg tillsammans

Läs mer

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården?

Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? Hur tar vi hand om våra diabetespatienter i primärvården? En kartläggning av vårdkontakter i Skaraborg 10 år efter insjuknandet FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ann Segerblom

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team?

Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi. Vaccindagen Anders Nystedt, Smittskyddsläkare

Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi. Vaccindagen Anders Nystedt, Smittskyddsläkare Influensa och pneumokocker Epidemiologi, smittskyddsåtgärder och hälsoekonomi Vaccindagen 2016-10-04 Anders Nystedt, Smittskyddsläkare Kan man med vaccination påverka sjuklighet och överdödlighet i influensa?

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne

Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne Jämförelse av almen praksis/primärvård i Region Sjaelland och Region Skåne Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Vad ska jag prata om? Olika institutionella ramar, olika historik Olika modeller

Läs mer

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund Att överleva hjärtstopp Majoriteten av de som överlever hjärtstopp har en god återhämtning Kedjan som räddar liv väl investerad! 6 månader

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet Stigma 2016-11-28 Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet Få söker vård Hinder att söka vård: Stigma Peter: Men det är ju

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad

Läs mer

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1 KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor

Läs mer

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år Ingmar Skoog Föreståndare för AGECAP Centrum i Göteborg Neuropsykiatrisk Epidemiologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap och

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND AVD FÖR INNOVATIV VÅRD INST FÖR LÄRANDE, INFORMATIK, MANAGEMENT OCH ETIK KAROLINSKA INSTITUTET ÖVERBELASTNING

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer