Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris
|
|
- Per-Olof Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Qulturum Rapport Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Primärvårdens FoU-enhet 2011:4
2 Lars-Göran Persson, Med. Dr. Distriktsläkare. Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Tfn Jadwiga Juris, Distriktsläkare. Vaggeryds vårdcentral Vaggeryd ISSN
3 Sammanfattning Patienter med en arteriosclerotisk hjärtsjukdom har en betydande risk för återinsjuknande. Det är därför viktigt att omhändertagandet av dessa patienter på den vårdcentral där de kontrolleras blir så bra som möjligt. Effekten av ett förbättringsarbete har studerats vid vårdcentralen i Vaggeryd. Patienter som har haft en akut hjärtinfarkt eller behandlats med bypass-operation (CABG) eller ballongdilatation (PCI) och som kontrolleras på vårdcentralen har bjudits in till ett hälsosamtal med sjuksköterska där Hälsokurvan använts. Hälsokurvan visar på ett pedagogiskt sätt de vanligaste risk- och friskfaktorerna för hjärtinfarkt. Efter hälsosamtalet har en läkarundersökning gjorts där medicineringen optimerats. En uppföljning har gjorts efter ett år. Denna visade att medicineringen signifikant förbättrats, liksom blodfetterna, matvanorna och den sammanlagda livsstilspoängen.
4 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Innehållsförteckning...1 Bakgrund...2 Metod...3 Målgrupp...3 Intervention...3 Hälsosamtal...3 Läkarbesök...3 Uppföljning...3 Statistiska metoder...3 Resultat...4 Diskussion...4 Referenser...6 Tabeller...7 Figurer...8
5 Bakgrund Patienter som har haft en akut hjärtinfarkt eller behandlats med bypass-operation (CABG) eller ballongdilatation (PCI) remitteras ut för fortsatt omhändertagande på respektive vårdcentral efter inledande behandling på sjukhuset. Det är viktigt att behandlingen blir så bra som möjligt både vad gäller medicinsk- och icke farmakologisk behandling (kost, motion, tobak och stress) för att minska risken för en ny hjärtinfarkt eller stroke, och för att patienten skall må så bra som möjligt. En internationell fall-kontrollstudie av hjärtinfarktpatienter (Interheart) har visat att nio riskfaktorer kunde förklara ca. 90% av hjärtinfarkterna. Dessa nio faktorer var: rökning (även tidigare rökning), diabetes, hypertoni, bukfetma, psykosocial belastning, otillräckligt intag av frukt och grönsaker, ingen alkohol och ingen regelbunden motion (1). Interheart-studien är världens största fallkontrollstudie när det gäller hjärtinfarkt och samband mellan olika riskfaktorer. Interstroke-studien, som studerade sambandet mellan olika riskfaktorer och stroke, kunde visa att tio riskfaktorer kunde förklara ca 90% av risken för stroke (2). Det var väsentligen samma faktorer som i Interheartstudien. Riskfaktorn som inte fanns med i Interheart-studien var depression. Hälsokurvan är ett verktyg som använts sedan mer än 20 år i både sekundär och primärprevention (3). Den visar på ett pedagogiskt sätt de vanligaste risk- och friskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom (figur 1). Hälsokurvan tar upp såväl levnadsvanor, psykosociala faktorer, stress, ärftlighet som biologiska riskmarkörer ex. blodtryck, midja-stusskvot och kolesterol. Varje faktor graderas i en 3 eller 4 gradig riskskala. En färgskala från grönt (låg risk) via gult (intermediär risk) till rött (hög risk) för varje faktor, gör riskgraderingen tydligare för patienten. Till en början användes den vid hälsoundersökningar i Skaraborg där innevånare i de allra flesta av kommunerna inbjöds till hälsoundersökning det år som de fyllde 30 och 35 år (3). I Hälsokurvan används ett separat frågeformulär om matvanorna, 20 frågor om dina matvanor där innehållet av fett och fiber i patientens matvanor fås fram vilket ger en särskild kost-poäng (4). De riskfaktorer som fanns med i Interheart- och Interstrokestudierna finns också med på Hälsokurvan. Uppföljande studier där Hälsokurvan använts har visat effekt på levnadsvanor och biologiska riskmarkörer både på individnivå och befolkningsnivå (5, 6). Genom ett strukturerat arbete med primär och sekundär prevention på individnivå och befolkningsnivå i Habo kommun har dödligheten före 75 år i ischemisk hjärtsjukdom minskat signifikant mer i Habo än i landet och i jämförbara kommuner mellan 1984 och Hälsokurvan har varit en väsentlig del i detta arbete (7). Hur Hälsokurvan kan användas i praktiken på ett strukturerat sätt av en distriktssköterska och vilka effekter det har på levnadsvanor och biologiska riskmarkörer visades i ett arbete i Gnosjö (8). Uppföljning efter 12 månader visade att positiva förbättringar av mat- och motionsvanor, och dessutom minskad vikt och bukomfång. En interventionsstudie i Skottland i primärvården har visat att sköterskeledd sekundärprevention med både livsstilspåverkan och optimering av den medicinska behandlingen ledde till en minskad dödlighet jämfört med en kontrollgrupp, som fick vanligt omhändertagande (9). Syftet med detta förbättringsarbete är att undersöka om en strukturerad intervention av både levnadsvanor och medicinering kan leda till att riskfaktormönstret påverkas positivt och att användningen av hjärtmediciner optimeras. 2
6 Metod Målgrupp Patienter som har en konstaterad hjärtsjukdom: genomgången hjärtinfarkt, kärlkramp, GABG (bypassoperation) och PCI (ballongdillatation av hjärtats kranskärl) och är i åldern år. Dessa patienter kontrolleras sedan tidigare på vårdcentralen för sin hjärtsjukdom eller har nyligen blivit remitterade från sjukhuset för fortsatt kontroll på vårdcentralen. Intervention Denna består av två delar: 1. Hälsosamtal med sjuksköterska där Hälsokurvan används som verktyg. 2. Läkarundersökning för att optimera läkemedelsbehandlingen och ytterligare understryka vikten av förbättrade levnadsvanor. Hälsosamtal De aktuella patienterna får en skriftlig inbjudan med erbjudande om att genomgå en Hälsokurva och ett hälsosamtal med en sjuksköterska. I samband med att inbjudan om undersökning med Hälsokurvan skickas till patienterna skickas också formuläret Mina levnadsvanor som patienten ombeds fylla i. Sköterskan ringer upp patienten 1 2 veckor efter det att inbjudan till undersökning med Hälsokurva har skickats ut, för att ge svar på eventuella kompletterande frågor och komma överens om en tid för sjuksköterskebesöket då Hälsokurvan skall göras. Läkarbesök En till två månader efter det att patienten gjort Hälsokurvan görs ett läkarbesök med genomgång av resultaten från Hälsokurvan och genomgång av patientens medicinering så att patienten står på de hjärtmediciner som bedöms indicerat. Innan läkarbesöket tas blodprov fastande för mätning av lipidstatus (kolesterol, triglycerider, LDL-kolesterol och HDL-kolesterol) och blodsocker. Vid läkarbesöket görs en klinisk undersökning med mätning av blodtryck, ankel/arm blodtrycksindex och andra variabler som bedöms som indicerat. I samband med läkarbesöket har patientens användning av hjärtläkemedel, ASA, statiner, betablockare och ACE hämmare registrerats. Registrering görs om patienten har haft läkemedlet eller inte, och i så fall orsaker till att patienten inte stått på respektive läkemedelsgrupp. Orsaker till att patienten inte haft de olika hjärtläkemedlen har varit, att det inte funnits indikation, biverkningar och att patienten inte har velat haft ett visst läkemedel. Uppföljning Efter ungefär ett år erbjuds de patienter som har gjort en Hälsokurva och varit på läkarundersökning en ny undersökning med en Hälsokurva. Alla patienter kallas också till läkarbesök och undersöks på samma sätt som vid den första undersökningen. Den första undersökningen med Hälsokurva och läkarbesök gjordes huvudsakligen 2005 och uppföljningen Båda läkarundersökningarna har gjorts av samma läkare (JJ). Statistiska metoder Resultaten vid uppföljningsundersökningen efter ett år har jämförts med ursprungsvärdena. Det har inte gjorts någon uppdelning efter kön, pga. att patientunderlaget är litet. Biologiska riskmarkörer som blodtryck, kolesterol, BMI och midja-stusskvot har studerats med parade t-test och levnadsvanor med hjälp av icke-parametriska metoder som Wilcoxons test. Vid jämförelsen av medicinanvändning har chi²-test använts. Statistikprogrammen SPSS 15.0 och Epi-Info har använts. 3
7 Resultat Sammanlagt har 46 patienter (32 män och 14 kvinnor) genomfört hälsosamtal, läkarundersökning och uppföljningsundersökning. Medelåldern för patienterna var 66 år (spridning från 45 till 74 år). När det gäller registrering av läkemedelsanvändning finns uppgifter från 44 personer (31 män och 13 kvinnor) när projektet startade. En man och en kvinna tackade nej till läkarundersökningen. Vid uppföljningen efter ett år finns uppgifter om läkemedelsanvändning från 43 personer (30 män och 13 kvinnor). 54% av patienterna hade haft hjärtinfarkt, 64% hade diagnosen angina pectoris, 28% av by-passopererade, 15% hade fått behandling med PCI, 5% hade förmaksflimmer och 36% hade diabetes typ 2. Medicinering i de stora grupperna av hjärtläkemedel ASA, Statiner, betablockare och ACEhämmare framgår av tabell 1. Användningen av statiner, betablockare och ACE-hämmare ökade signifikant vid uppföljningsundersökningen. Efter interventionen har av de biologiska riskmarkörerna kolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider minskat signifikant och HDL har ökat signifikant (tabell 2). När det gäller levnadsvanor har fett- och kostpoängen minskat signifikant, liksom den sammanlagda riskpoängen för levnadsvanor (tabell 3) Diskussion I de nationella riktlinjerna för hjärtsjukdomar från Socialstyrelsen framhåller man att det är viktigt att är viktigt att arbeta för att förbättra både biologiska riskfaktorer och levnadsvanor (10). Förbättrade levnadsvanor påverkar också alla biologiska riskfaktorer på ett positivt sätt. Patienterna i studien hade en känd hjärtsjukdom av allvarlig art och hade redan innan interventionen i denna studie blivit insatta på medicinering och livsstilsintervention på hjärtavdelning och senare kontrollerats på vårdcentralen. Därför kan man inte förvänta sig några dramatiska förbättringar av biologiska riskmarkörer eller levnadsvanor. Rökning är den viktigaste negativa levnadsvanan. Endast tre av patienterna var rökare och tyvärr slutade ingen av dem att röka. Matvanorna beräknade enligt Hälsokurvan förbättrades främst genom ett minskat fettkonsumtion. Summan av livsstilsriskpoäng minskade signifikant. Troligen har detta bidragit till att blodfetterna förbättrats tillsammans med en ökning av statinanvändning. När det gäller medicineringen är ASA, statiner och betablockare standardmediciner efter en hjärtinfarkt, PCI och by-passoperation. ACE-hämmare är också en vanlig medicin efter en sådan hjärtsjukdom framför allt vid samtidig hjärtsvikt eller hypertoni. En relativt låg procent av patienterna, med undantag av ASA, hade vid inledningen av studien dessa mediciner. Vid uppföljningen hade användningen av dessa mediciner ökat signifikant, vilket är positivt. Patienterna i denna studie var konstaterat hjärtsjuka till skillnad från studien i Gnosjö där patienterna antingen kommit på remiss eller själva tagit kontakt för att få göra en Hälsokurva (8). I Norsjö och senare också i hela Västerbotten har man gjort intervention på befolkningsnivå och inbjudit alla invånare till en hälsoundersökning det år som de fyller 40, 50 och 60 år. Interventionen har varit liknande som den som använts vid hälsoundersökningarna i Skaraborg. I Norsjö har man kunnat visa en signifikant minskad risk för hjärtinfarkt mätt som Framinghamindex (11) Sammanfattningsvis visar detta förbättringsarbete att en intervention av denna typ har lett till positiva förändringar av medicinering, blodfetter, matvanor och livsstilspoäng. I den skotska studien som kunde visa en minskad dödlighet efter 4,7 år, hade alla variabler förbättrats i interventionsgruppen förutom rökning (9). Dessa förbättringar bibehölls under uppföljningstiden 4
8 förutom motionsvanor. Interventionen i den studien var mera omfattande och patienterna erbjöds regelbunden uppföljning under ett år. Om förbättringarna i vår studie kommer att bestå på längre sikt har vi inte studerat. 5
9 Referenser 1.Yusuf S, Hawken S, Ounpuu S, Dans T, Avezum A, Lanas F, et al. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. Lancet. 2004;364(9438): O'Donnell MJ, Xavier D, Liu L, Zhang H, Chin SL, Rao-Melacini P, et al. Risk factors for ischaemic and intracerebral haemorrhagic stroke in 22 countries (the INTERSTROKE study): a case-control study. Lancet. [Multicenter Study Research Support, Non-U.S. Gov't] Jul 10;376(9735): Persson LG, Lindström K, Lingfors H, Bengtsson C, Lissner L. Cardiovascular risk during early adult life. Risk markers among participants in "Live for Life" health promotion programme in Sweden. J Epidemiol Community Health. 1998;52: Lingfors H, Lindström K, Persson LG, Bengtsson C, Lissner L, Ellegård L, et al. Evaluation of a pedagogic dietary questionnaire aimed for health surveys. Scand J Nutr. 1994;38: Lingfors H, Lindström K, Persson LG. Life style changes achieved by using a health educational tool (Hälsokurvan) in a comprehensive health survey. Poster. WONCA World Conference Lingfors H, Persson LG, Lindström K, Bengtsson C, Lissner L. Effects of a global health and risk assessment tool for prevention of ischemic heart disease in an individual health dialogue compared with a community health strategy only results from the Live for Life health promotion programme. Prev Med Jan;48(1): Lingfors H, Persson L-G, Lindström K, Ljungquist B, Bengtsson C. Time for a "vision zero" concerning premature death from ischaemic heart disease? Scand J Prim Health Care. 2002;20:28. 8.Johansson L. Hälsokurvan i praktiken. - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral. Primärvårdens Fou-enhet, Futurum; Murchie P, Campbell NC, Ritchie LD, Simpson JA, Thain J. Secondary prevention clinics for coronary heart disease: four year follow up of a randomised controlled trial in primary care. BMJ. 2003;326(7380): Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer. Hjärtsjukdomar - Vad kan du göra och vad kan sjukvården göra. Socialstyrelsen, editor. Stockholm Weinehall L, Westman G, Hellsten G, Boman K, Hallmans G, Pearson TA, et al. Shifting the distribution of risk: results of a community intervention in a Swedish programme for the prevention of cardiovascular disease. J Epidemiol Community Health. 1999;53:
10 Tabeller Tabell 1. Jämförelse för medicinering av grupperna ASA, Statiner, Betablockare och ACEhämmare före och efter interventionen. p<0,01 =**, p<0,001 =***. Enbart medicinanvändningen har statistiskt analyserats. ASA Statiner Betablockare ACE-hämmare År 0 År 1 År 0 År 1 År 0 År 1 År 0 År 1 Har 87% 98% 42% 79% *** 62% 89% ** 16% 44% *** medicinen Ingen 0% 0% 27% 7% 4% 2% 54% 49% indikation Biverkningar 0% 2% 0% 0% 24% 9% 0% 0% Pat. vill inte 0% 0% 6% 2% 0% 0% 22% 5% Nyinsättning av medicinen 11% 0% 25% 12% 10% 0% 7% 2% Tabell 2. Biologiska riskmarkörer medelvärden visas för 2005 och *p<0.05, ***p<0,001 År 0 År 1 Vikt (kg) 85,5 85,4 Midja (cm) 103,0 102,2 Stuss (cm) 110,2 110,9 Midja-stusskvot 0,92 0,92 Systoliskt blodtryck 138,3 134,7 (mm Hg) Diastoliskt blodtryck 76,1 78,3 (mm Hg) Kolesterol (mmol/l) 5,2 4,9* LDL-kolesterol 3,2 2,9* (mmol/l) HDL-kolesterol 1,25 1,39*** (mmol/l) Triglycerider (mmol/l) 1,7 1,5* Tabell 3. Livsstilsvariabler. Motion =antal promenader om minst 30 minuter/vecka. Övriga variabler är enligt Hälsokurvan riskpoäng. * p<0,05, ** p<0,01 År 0 År 1 Motion (promenader/v) 3,7 3,6 Fettpoäng 48,7 40,7* Fiberpoäng 12,7 12,6 Kostpoäng 5,9 5,1** Antal Cigaretter 1,1 0,7 Livsstilspoäng 12,0 11,0* 7
11 Figurer Figur 1. Hälsokurvan 8
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 1982 HSL 1984 Hälsa för alla år 2000
Läs merQulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4
Qulturum Rapport Qulturum Rapport Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral Lisbeth Johansson Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merHur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se
Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Åtta nationella målområden
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merHälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo
Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hans Lingfors, MD, Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, 15-74 år(5-årsmv) 30 25 20
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merFysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.
FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning
Läs merUtvärdering av hälsokurvan avseende effekt av förebyggande hälsovård
Utvärdering av hälsokurvan avseende effekt av förebyggande hälsovård Ulrika Garström Leg läkare Handledare; Lars Gerhardsson Överläkare, Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merLevnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se
Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Vetenskapliga belägg
Läs merSjälvskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?
Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Yulia Blomstedt, PhD Epidemiologi och Global Hälsa Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Ageing and
Läs merLivsstilsförändringar vid Hälsokontroller
Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller Författare: Ulrica Fridèn AB Previa Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, 2003-2005, Örebro Universitet
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merMatvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo
Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping 30 Ischemisk hjärtsjd, döda/10',
Läs merSTATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC
STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC Dimosthenis Stoupas Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2014:07 Författare: Dimosthenis Stoupas, ST läkare allmänmedicin Habo VC Box 204 56624
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merGenomförande av Hälsokurvan
Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merUppföljning av ett hälsoprojekt hos. medelålders män på ett pappersbruk
Uppföljning av ett hälsoprojekt hos medelålders män på ett pappersbruk Mats Ivermark mats.ivermark@billerud.com Handledare: Carl-Göran Ohlson Överläkare Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset
Läs merKan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merBilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merYttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)
Läs merBilaga 3A. Metaanalyser
Bilaga 3A. Metaanalyser Metaanalyser till avsnitt 3.1.1 Måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid fetma Figur 3.1.1.1. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF)
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merBefolkningsuppdraget, exemplet hälsoundersökningar först misstrott, nu evidensbaserat
Befolkningsuppdraget, exemplet hälsoundersökningar först misstrott, nu evidensbaserat Margareta Norberg, Jesper Ekberg, Lars Weinehall, Hans Lingfors Margareta Norberg, distriktsläkare, docent, Epidemiologi
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merHälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet
Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention
Läs merHälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se
Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC
Läs merHur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk?
Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk? -Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Läkemedel Bota
Läs merUtvärdering av hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping
Utvärdering av hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Vetenskapligt arbete under ST-läkartjänstgöring Författare: Handledare: Marie-Christine Winklbauer-Wagner, ST-läkare
Läs merHälsolyftet. www.lio.se
Hälsolyftet Vetenskapligt underlag om hälsoundersökningar och hälsosamtal samt en ekonomisk utvärdering Sammanställd av Enheten för hälsoanalys: Katarina Åsberg, folkhälsovetare Joakim Ekberg, epidemiolog
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merMäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna
Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever
Läs merAterosklerosens olika ansikten
Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merDel 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p
Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Du tjänstgör på Hjärtinfarktavdelningen på ditt sjukhus. På ronden bestäms att Herr Andersson skall skrivas hem Det rör sig om en 67-årig man som tidigare arbetat som ingenjör
Läs merStrukturerad flimmermottagning
Strukturerad flimmermottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Malin Cedermark Magnusson & Lisa Bengtsson Historik Remiss till elkonvertering Sjuksköterskebesök för information och EKG dagen före elkonvertering.
Läs merUtvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare
Utvärdering av hälsoundersökning på grossistföretag av chaufförer och rangerare Christina Bruce NMC AB c.bruce@telia.com Handledare: Gösta Axelsson Projektarbete vid företagsläkarkursen, Sahlgrenska akademin
Läs merÄr de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin
Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merBilaga 2 Data från hälsosamtal
Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån
Läs merFAKTA för Sjuksköterskor
FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning,
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merHÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?
HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid
Läs merFrågeformulär om nyttan med förebyggande behandling
Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig
Läs merKONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS
KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merPrimär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv
Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Jan Håkansson distriktsläkare Krokoms HC Ordf i SFAM.L (Svensk förening för allmänmedicin; läkemedelsrådet) Medlem i expertgrupp hjärta kärl i Jämtlands
Läs merPraktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar
Praktik, Effekt och Hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Umeå Universitet Hur kan Västerbottens Hälsoundersökningar bidra
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merUppföljningsrapport 2017: Västmanlands hälsosamtal för 50- åringar
Uppföljningsrapport 17: Västmanlands hälsosamtal för - åringar 2 (19) 18-5-15 SAMMANFATTNING I denna rapport redovisas data från genomförd verksamhet år 17, för att belysa främst följande frågor: Hur har
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merUndersökning av levnadsvanor hos hypertoniker i Anderslöv med utgångspunkt från Socialstyrelsens nya riktlinjer
Undersökning av levnadsvanor hos hypertoniker i Anderslöv med utgångspunkt från Socialstyrelsens nya riktlinjer Anna Sternby, Katarina Hansson, ST-läkare i allmänmedicin, Vårdcentralen Anderslöv Handledare:
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merBakgrund. Anna Lundgren
Bakgrund Kardiovaskulärsjukdom (CVD) är den dominerande orsaken till död i världen (1). Begreppet CVD innefattar arteriosklerotisk sjukdom av både hjärtat och hjärnans kärl och utgör nästan 40 % av dödsfallen
Läs merGävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2018 Folkhälsa och hållbarhet, 2019:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och
Läs merMotiverande samtal och kognitiv beteendeterapi
Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 7-9 maj 2014, Malmö Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Gunilla Burell, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Symposium Framgångsrecept
Läs merSkrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:
Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan
Läs merUtredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin
Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merHälsoundersökningar för 55-åringar
1 (52) Kompetenscentrum för hälsa Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer Studie Hälsoundersökningar för 55-åringar 2013-07-29 Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Dok.nr. Version Ann-Sophie Hansson
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs mer