Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo"

Transkript

1 Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping 30 Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, år(5-årsmv) 30 Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, år(5-årsmv) /SoS Habo Riket /SoS Habo Riket 1 Ischemisk hjärtsjd, döda/10',kv, år(5-årsmv) 1 Ischemisk hjärtsjd, döda/10',kv, år(5-årsmv) /SoS Habo Riket /SoS Habo Riket 1

2 Men Women Rang position för Habo vad gäller mortalitet i ischemisk hjärtsjukdom i jämförelse med 33 jämförbara kommuner 1970-talet: Vi känner bara till 50 % av orsakerna till hjärtinfarkt. 10 september 004: Vi känner bara till 50 % av orsakerna till hjärtinfarkt. 11 september 004: Vi känner nu till 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt. INTERHEART: Decreased Risk of AMI with Avoidance of Smoking; Daily Fruits/Veg, Reg Phys Activity & Alcohol Inte röka Rikligt med frukt och grönsaker Ingen eller lite alkohol Minst 3 potatisar per dag OR (99% CI) Mycket eller måttlig motion Minst 6 brödskivor per dag 0.15 No Sm Frt/Veg E Alc NoSm+FVg +E +Alc Odds ratio för hjärtdöd 0.36 och för total död Rotevatn S m.fl. Preventive Medicine Inte röka Biologiska riskmarkörer > ½ drink per dag Motion motsvarande minst 30 minuters rask promenad per dag Mat med mycket fiber, bra fettsammansättning, rik på omega-3-fettsyror, lågt glykemiskt inde och BMI<5 Alkohol Tobak Mat Motion Umgänge Högt blodtryck Kolesterol Midjastuss-kvot BMI Blodplättar Fibrinogen Apolipoprotein Gula fingrar Homocystein Ålder Kön, Y, Z Hjärtkärlsjukdom Hjärtinfarkt Stroke Angina pectoris Hjärtsvikt Perifer kärlsjukdom Relativ risk för ischemisk hjärtsjukdom 0.17 Stampfer MJ m.fl. N Engl J Med 000. Läkemedel

3 Vad har vi gjort? Vi har arbetat: Individ- och samhällsinriktat Integrerat och riktat Primär- och sekundärpreventivt Samverkan mellan primärvården, apoteket, kommunen, Försäkringskassan, butiker, skola och föreningsliv. 3

4 Vad har vi gjort? Vi har arbetat: Individ- och samhällsinriktat Integrerat och riktat Primär- och sekundärpreventivt 4

5 och 80 % på två år Distriktsläkaren träffar 60 % av sina invånare på ett år När kan man fråga? I vanligt mänskligt umgänge måste man var taktfull. Taktlösa människor som bara busar på, frågar om allt och lägger sig i allt är en plåga. En taktlös sjukvård som, utan känsla för vad situationen tillåter, frågar ut folk hur de har det med det seuella, med arbetskamrater och med alkoholen är också en plåga. Man kan också vara för taktfull och i missriktad hänsynsfullhet försumma det rätta tillfället att gripa in. Att hålla den rätta balansen mellan dessa båda ytterligheter är en svår och viktig konst som bara kan läras i den praktik som mänskligt umgänge utgör. Det hjälper inte att gå på kurs. Anna Christensen, professor i civilrätt i Lund (ur Dagens Nyheter) FaR i vardagen FaR i vardagen

6 Många dieter finns det Atkinsdiet Blodgruppsdieten Cambridgedieten DASH-diet Deto Fit for Life Flygvärdinnedieten Iso-dieten GI-metoden Montignac Ornish diet Rikshospitalet Sahlgrenska dieten Weigthwatchers diet Zone diet Påverkan på biologiska riskmarkörer Observationsstudier Kontrollerade studier - Primär prevention - Sekundär prevention Fem F Fettmängd Fettkvalité Frukt och grönsaker Fiber och fullkorn Fisk 6

7 Höjer totalkolesterol Höjer LDL-kolesterol Ökad trombocytaggregation Försämrad fibrinolys Mättat fett och transfett Påverkan på biologiska riskmarkörer Mättat fett och transfett Kontrollerad klinisk studie primär prevention Dietary Prevention of Coronary Heart Disease: The Finnish Mental Hospital Study (Män ) Setting: Två mentalsjukhus i Helsingfors Design: 1 år crossover 6 år normal kost 6 år kolesterolsänkande kost Smör/hårt margarin byttes mot mjukt margarin Standardmjölk byttes mot skum/soyamjölk Samma mängd fett (mindre mättat, mer fleromättat) Mättat fett och transfett Kontrollerad klinisk studie primär prevention Mättat fett och transfett Kontrollerad klinisk studie primär prevention Resultat: Incidensen i kranskärlssjukdom definierad utifrån fastställda EKG-kritererier samt död i kranskärlsjukdom halverades på båda sjukhusen under perioden med kolesterolreducerande kost. Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Miettinen M, Elosuo R,Paavilainen E. Dietary Prevention of Coronary Heart Disease: The Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 1979;8(): Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M, Miettinen M, Elosuo R,Paavilainen E. Dietary Prevention of Coronary Heart Disease: The Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol 1979;8(): Mättat fett och transfett RCT primär prevention Mättat fett och transfett RCT primär prevention Oslostudien 13 friska män år med kolesterol mmol/liter Randomisering Interventionsgrupp: Kost- och antitobaksråd hos dietist två ggr per år i 5 år. Rekommendation minska på mättat fett (byt smör/hårt margarin mot mjukt lättmargarin/oljor, fet ost mot mager ost/marmelad) Kontrollgrupp: Kontroll en gång per år. Hjermann I, Velve Byre K, Holme I, Leren P. Effect of diet and smoking intervention on the incidence of coronary heart disease. Report from the Oslo Study Group of a randomised trial in healthy men. Lancet Dec 1;(859): Hjermann I, Velve Byre K, Holme I, Leren P. Effect of diet and smoking intervention on the incidence of coronary heart disease. Report from the Oslo Study Group of a randomised trial in healthy men. Lancet Dec 1;(859):

8 Mättat fett och transfett RCT primär prevention Prevention Primär prevention av hjärtinfarkt Statiner Livsstilsförändring Hjermann I, Velve Byre K, Holme I, Leren P. Effect of diet and smoking intervention on the incidence of coronary heart disease. Report from the Oslo Study Group of a randomised trial in healthy men. Lancet Dec 1;(859): n Design RCT RCT Uppföljningstid 5 år 5 (15 år) (4 år) Riskreduktion - 31 % - 47 % Kostnad Hög Låg Frukt och grönsaker Påverkan på biologiska riskmarkörer Frukt och grönsaker RCT Sekundär prevention Gelbildande fiber och antioidanter Sänkt kolesterol Minskad lipidperoidation Sänkt P-glukos Minskad trombocytaggregation Kontrollgrupp (n=04) Mindre kött Färre ägg Mindre smör indre härdade fetter Vegetariskt kött Soja bönor Solrosolja Jordnötsolja Interventionsgrupp (n=0) Mindre kött Färre ägg Mindre smör Mindre härdade fetter Vegetariskt kött Soja bönor Solrosolja Jordnötsolja Mer fisk Mer nötter Mer frukt och grönsaker (> 400 g/dag) Singh RB, Rastogi SS, Verma R, Lami R, Sing R, Ghosh S et al. Randomised controlled trial of cardioprotective diet in patients with recent acute myocardial infarction: results of one year follow up. BMJ 199;304(6833): Resultat efter 1 år Frukt och grönsaker RCT Sekundär prevention Resultat efter 1 år Frukt och grönsaker RCT Sekundär prevention Kontrollgrupp Interventionsgrupp Kontrollgrupp Interventionsgrupp Kolesterol 0.3 mmol/l 0.74 mmol/l * LDL * Vikt 3.0 kg 7.1 kg * Systoliskt BT 5. mm Hg 13.4 mm Hg ** Diastoliskt BT 3.5 mm Hg 9.3 mm Hg ** Hjärthändelser 8 50 *** Total död 38 1 ** **= p<0.01, ***= p<0.001 *= p<0.05, **= p<0.01 Singh RB, Rastogi SS, Verma R, Lami R, Sing R, Ghosh S et al. Randomised controlled trial of cardioprotective diet in patients with recent acute myocardial infarction: results of one year follow up. BMJ 199;304(6833): Singh RB, Rastogi SS, Verma R, Lami R, Sing R, Ghosh S et al. Randomised controlled trial of cardioprotective diet in patients with recent acute myocardial infarction: results of one year follow up. BMJ 199;304(6833):

9 Fiber och fullkorn Observationsstudier Meta-analys 10 kohortstudier Varje ökning om 10 g kostfiber per dag minskar risken att dö i hjärtinfarkt med 14 % RR = 0.86 (CI ,96) Pereira MA et al Dietary fiber and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of cohort studies. Arch Intern Med. 004 Feb 3;164(4): Meta-analys 5 kohortstudier Högt intag av fullkorn minskar risken för hjärtinfarkt med 9 % Fisk Påverkan av biologiska riskmarkörer Lägre triglycerider Minskad trombocytaggregation Minskad risk för maligna dysrytmier RR = 0.71 (CI ) Anderson JW. Whole grains protect against atherosclerotic cardiovascular disease. Proc Nutr Soc. 003 Feb;6(1): Review. Fisk Meta-analys av 11 kohortstudier Relativ risk dö i hjärtinfarkt Fisk 1 g/vecka RR = 0.85 (CI ) Fisk RCT sekundär prevention DART-studien Randomiserad kontrollerad sekundärpreventiv koststudie efter hjärtinfarkt. Signifikant minskning (9 %) i hjärtdöd och total dödlighet efter år i den grupp som åt fet fisk minst två gånger i veckan. Fisk 5 ggr/vecka RR = 0.6 (CI ) He K, Song Y, Daviglus ML, Liu K, Van Horn L, Dyer AR, Greenland P. Accumulated evidence on fish consumption and coronary heart disease mortality: a meta-analysis of cohort studies. Circulation. 004 Jun 8;109(): Burr ML, Fehily AM, Gilbert JF, Rogers S, Holiday RM, Sweetnam PM et al. Effects of changes in fat, fish and fibre intakes on death and myocardial reinfarction: diet and reinfarction trial (DART). Lancet 1989;(8666): Fem F Lyonstudien 605 patienter med genomgången hjärtinfarkt Randomiserad, kontrollerad, single-blind, 4 år Interventionsgrupp: Medelhavskost Kontrollgrupp: Usual care 9

10 Medelhavskost RCT Sekundär prevention Mindre av: Kött Inget: Smör Grädde Mer av: Bröd Frukt Grönsaker Fisk och fågel Rapsbaserat margarin Resultat Lyon Diet Heart Study Medelhavskost RCT Sekundär prevention Hjärtdöd eller icke-dödlig hjärtinfarkt efter 4 år Kontrollgrupp Medelhavskost Risk Ratio ( ) p<0.05 de Lorgeril M, Salen P, Martin JL, Monjaud I, Delaye J, MamelleN. Mediterranean diet, traditional risk factors, and rate of cardiovascular complications after myocardial infarction: final report of the Lyon Diet Heart Study. Circulation 1999;99(6): Effekterna av kostförändringar ses tidigt Lyon-studien att notera! Medelhavskost RCT Sekundär prevention 7 % färre hjärthändelser efter 4 år!!! Världsrekord! OBS! Ingen skillnad vid uppföljning efter 4 år med avseende på traditionella riskfaktorer som: de Lorgeril M, Salen P, Martin JL, Monjaud I, Delaye J, MamelleN. Mediterranean diet, traditional risk factors, and rate of cardiovascular complications after myocardial infarction: final report of the Lyon Diet Heart Study. Circulation 1999;99(6): BMI Blodtryck Totalkolesterol Triglycerider HDL-kolesterol LDL-kolesterol Levnadsvanorna är värda sin egna mätvärden!!!! Prevention Sekundär prevention av hjärtinfarkt Statiner Livsstilsförändring n Design RCT RCT Uppföljningstid 5½ år 4 år Riskreduktion - 30 % - 7 % Kostnad Hög Låg 10

11 Systematisk översikt med metaanalys av 1 kohortstudier avseende: Total död Kardiovaskulär död Incidens och död i cancer Incidens i Parkinsons sjukdom Incidens i Alzheimers demens Medelhavskost Primär prevention Medelhavskost Primär prevention Systematisk översikt med metaanalys av 1 kohortstudier Medelhavsinde : 1 poäng om > eller < medianvärdet för åtta olika fördefinierade kostfaktorer associerade med Medelhavskost Rikligt med grönsaker Rikligt med baljväter Mycket frukt Bröd och spannmålsprodukter Hög andel mjuka fetter Hög fiskkonsumtion Låg konsumtion av kött och charkprodukter Låg konsumtion av mjölk och mejeriprodkuter Sofi F, Cesari F, Abbate R, Gensini GF, Casani A. Adherence to Mediterrenean diet and health status: Metaanalysis. BMJ 008:337a1344 doi: /bmj.a1344. Sofi F, Cesari F, Abbate R, Gensini GF, Casani A. Adherence to Mediterrenean diet and health status: Metaanalysis. BMJ 008:337a1344 doi: /bmj.a1344. Medelhavskost förlänger livet, minskar risk för hjärtkärlsjukdom, cancer, Parkinsons sjukdom och Alzheimerdemens Metaanalys av 1 prospektiva kohortstudier deltagare, uppföljning 3 18 år Medelhavskost förlänger livet, minskar risk för hjärtkärlsjukdom, cancer, Parkinsons sjukdom och Alzheimerdemens Metaanalys av 1 prospektiva kohortstudier deltagare, uppföljning 3 18 år Total dödlighet, Relativ Risk i relation till följsamhet till Medelhavsmat Hjärtkärldödlighet, Relativ Risk i relation till följsamhet till Medelhavsmat Medelhavskost förlänger livet, minskar risk för hjärtkärlsjukdom, cancer, Parkinsons sjukdom och Alzheimerdemens Primär prevention av diabetes Metaanalys av 1 prospektiva kohortstudier deltagare, uppföljning 3 18 år n Metformin Livsstilsförändring Död i cancer, Relativ Risk i relation till följsamhet till Medelhavsmat Design RCT RCT Uppföljningstid 3 år 3 år Följsamhet Hög Låg Riskreduktion -31 % -58 % Kostnad Hög Låg Knowler WC, Barrett-Connor E, Fowler SE, Hamman RF, Lachin JM, Walker EA, Nathan DM; Diabetes Prevention Program Research Group. Reduction in the incidence of type diabetes with lifestyle intervention or metformin. N Engl J Med. 00 Feb 7;346(6):

12 Förebyggande av diabetes genom livsstilsförändringar Meta-analys av 8 randomiserade kontrollerade studier LCHF(P)-kost är kopplad till ökad dödlighet Resultat efter ett år: Relativ risk för diabetes 0,55 (95% CI=0,44 0,69) åriga män i Uppsala, följdes 1 år 7 dagars kostregistrering 3 kostmönster NNR-lik (Nordiska Näringrek) Medelshavslik Atkinslik (LCHF/low carb high fat) Risk att dö,4, Minst lik Mellan 1,8 Mest lik 1,6 1,4 1, 1 CI 0,8 0,6 0,4 Justerat för rökning, BMI, s-kolesterol, blodtryck och fysisk aktivitet 0, 0 HDI Medelhav Lågkolhyd Yamaoka K, Tango T. Efficacy of lifestyle education to prevent type diabetes: a meta-analysis of randomized controlled trials. Diabetes Care. 005 Nov;8(11): Sjögren P, et al. Läkarstämman dec 008 LCHF, Medelhavskost, GI eller husmanskost? LCHF, Medelhavskost, GI eller husmanskost? LCHF, Medelhavskost, GI eller husmanskost? LCHF, Medelhavskost, GI eller husmanskost? 1

13 LCHF, Medelhavskost, GI eller husmanskost? LCHF, Medelhavskost, GI eller husmanskost? LCHF, Medelhavskost, GI eller husmanskost? Vad har vi gjort? Vi har arbetat: Individ- och samhällsinriktat Integrerat och riktat Primär- och sekundärpreventivt 13

14 Fett-fiberpoäng: 6 + = 8 14

15

16 Ethel Ethel Hjärtinfarkt 010 I 5-16

17 Uppföljning av 35-åringar ½ år efter intervention. Vid uppföljning ½ år efter intervention hade: % av rökarna slutat röka Fyra årskullar 35-åringar, som undersökts återundersöktes 1993 Medeluppföljningstid ljningstid ½ år. 61 % tackade ja till att bli återundersökta 75 % minskat på fettintaget. Hälften av dessa hade reducerat fettintaget med drygt en tredjedel Andelen med ingen eller låg fysisk aktivitet minskat med 43 % Deltagare som förbättrade sin mat- eller motionsvanor förbättrade även sina värden för BMI, midja-stusskvot och kolesterol Hans Lingfors Gör Hälsokurvan någon nytta? Biologiska riskmarkörer jämfördes i Fyra interventionskommuner: Där 35-åringar erbjudits hälsosamtal även vid 30 års ålder Fyra kontrollkommuner: Där 35-åringar inte erbjudits hälsosamtal tidigare Medelvärden för f r biologiska riskmarkörer rer för r 35-åriga män BMI Midjastusskvot Serumkolesterol (mmol/l) Systoliskt BT (mm Hg) Diastoliskt BT (mm Hg) Interventions- kommuner 5.1 (SD 3.3) 0.88 (SD 0.06) 5.37 (SD 1.06) 15. (SD 1.1) 79.9 (SD 9.) Kontroll- kommuner 5.0 (SD 3.1) 0.88 (SD 0.06) 5.34 (SD 1.10) 15.0 (1.5) 80.4 (SD 9.4) Medelvärden för f r biologiska riskmarkörer rer för f r 35-åriga kvinnor Förändring av andel som äter en hälsosam h mat jämfört med BMI Midjastusskvot Serumkolesterol (mmol/l) Systoliskt BT (mm Hg) Diastoliskt BT (mm Hg) Interventions- kommuner 3.8 (SD 3.5) 0.77 (SD 0.06) 5.04 (SD 0.90) 119. (SD 11.) 77.5 (SD 8.3) Kontroll- kommuner 3.6 (SD 3.7) 0.76 (SD 0.05) 5.03 (SD 0.99) (11.0) 76.8 (SD 8.3) 140% 10% 100% 80% 60% 40% 0% 0% 116% *** 9% * Män Kontrollkommuner 7% *** 14% n.s. Kvinnor Interventionskommuner 17

18 Förändring av andel med BMI > jämfj mfört med % ** *** 40% 36% 30% 4% 0% 14% 10% 0% -10% -8% -0% Män Kvinnor Förändring av andel med ökat midjeomfång (kvinnor > 80 cm, män m > 94 cm) jämfj mfört med % 60% * *** 50% 46% 40% 33% 30% 3% 0% 9% 10% 0% Män Kvinnor Kontrollkommuner Interventionskommuner Kontrollkommuner Interventionskommuner Förändring av andel med kolesterol > 5.0 mmol/l jämfj mfört med Förändring av andel med systoliskt BT > 140 mm Hg jämfj mfört med % 40% 30% 0% 10% 0% -10% -0% *** *** 3% 18% 3% -11% Män Kvinnor 0% 0% -0% -40% -60% -80% 0% -6% *** Män 6% -40% *** Kvinnor Kontrollkommuner Interventionskommuner Kontrollkommuner Interventionskommuner Förändring av andel med diastoliskt BT > 90 mm Hg jämfj mfört med Förändring av andel med ogynnsam metabol profil (bukfetma, förhf rhöjt BT och kolesterol) jämfört med % 0% -0% 60% 40% 0% 0% 33% 7% -40% -60% -80% -9% -3% -46% n.s. -63% ** -0% -40% -60% -80% -16% *** -58% *** -100% Män Kvinnor -100% Män Kvinnor Kontrollkommuner Interventionskommuner Kontrollkommuner Interventionskommuner 18

19 Sammanfattning av de viktigaste resultaten I de kommuner där man erbjudit hälsosamtal med Hälsokurvan sågs en gynnsammare utveckling avseende matvanor, vikt, psykisk ohälsa, midjeomfång, blodtryck och kolesterol. Det antyder att hälsosamtalet och Hälsokurvan kan ha haft effekt utöver vad som kan förklaras av samhällsinriktade åtgärder och den allmänna trenden i samhället P 4 3 Anna-Lena N V 1 B I Habo, där man kombinerat individuella insatser (Hälsokurvan) med samhällsinriktade åtgärder (skolor, butiker, föreningsliv etc.) för såväl friska som sjuka minskade dödligheten i hjärtinfarkt snabbare än i övriga Sverige och jämförbara kommuner

Samtal eller läkemedel - vad gör mest nytta? Hans Lingfors Med Dr och Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Samtal eller läkemedel - vad gör mest nytta? Hans Lingfors Med Dr och Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Samtal eller läkemedel - vad gör mest nytta? Hans Lingfors Med Dr och Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Läkemedel Bota Lindra Trösta Förebygga 1970-talet: Vi känner

Läs mer

Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk?

Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk? Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk? -Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Läkemedel Bota

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa

Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa i i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, 036-32 52 04,

Läs mer

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Qulturum Rapport Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Primärvårdens FoU-enhet 2011:4 Lars-Göran Persson, Med.

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Många fettsyror olika effekter

Många fettsyror olika effekter Maten rockar fett Fett bra och dåligt Vad säger forskningen? Tommy Cederholm Klinisk nutrition och metabolism Uppsala Universitet Fett och fettsyror Positivt: Energikälla lagras i fettväv Byggsten i cellmembran

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010 2013-11-26 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt,

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Kolhydratskolan Bästa maten för hälsan, finns den?

Kolhydratskolan Bästa maten för hälsan, finns den? Stockholms läns läkemedelskommitté och Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kolhydratskolan Bästa maten för hälsan, finns den? Kolhydratskolan - bästa maten för hälsan,

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Fett, Dieter och Myter

Fett, Dieter och Myter Fett, Dieter och Myter Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna

Läs mer

Strokesjukvård. - vetenskapligt underlag 2009. Preliminär version

Strokesjukvård. - vetenskapligt underlag 2009. Preliminär version Strokesjukvård - vetenskapligt underlag 2009 Preliminär version Artikelnr 2009-126-35 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Innehåll 1. Prevention 6 Kardiovaskulär primärprevention 6 Primär

Läs mer

STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC

STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC Dimosthenis Stoupas Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2014:07 Författare: Dimosthenis Stoupas, ST läkare allmänmedicin Habo VC Box 204 56624

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Vårdprogram Stroke Primärprevention, fördjupad faktakunskap

Vårdprogram Stroke Primärprevention, fördjupad faktakunskap Upprättare: Strokeprojektet, delprojektgrupp primärprevention Granskare: Mikael Wall Fastställare: Divisionschef Berit Fredricsson Revisionsnr Diarienr. 1 (33) Fastställandedatum Giltigt t.o.m. Tills vidare

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 7-9 maj 2014, Malmö Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Gunilla Burell, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Symposium Framgångsrecept

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och

Läs mer

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07 Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Konsten att samtala om levnadsvanor Vad fyller jag livsstilssamtalet med? Hur kan jag bidra till ett bra samtal?

Konsten att samtala om levnadsvanor Vad fyller jag livsstilssamtalet med? Hur kan jag bidra till ett bra samtal? Ronneby Brunn 9 april 2013 Konsten att samtala om levnadsvanor Vad fyller jag livsstilssamtalet med? Hur kan jag bidra till ett bra samtal? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes Kost, blodfetter och typ 2-diabetes FaRs dag, 130424 David Iggman ST-läkare i allmänmedicin och doktorand Enheten för Klinisk nutrition och metabolism, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Livsstilsbehandling och läkemedelsbehov

Livsstilsbehandling och läkemedelsbehov Läkemedelsanvändning Livsstilsbehandling och läkemedelsbehov 1055 Livsstilsbehandling och läkemedelsbehov Hans Lingfors, Habo vårdcentral, Habo Inledning Läkemedel kan förskrivas i syfte att bota, lindra,

Läs mer

Mat och dryck för hälsa eller ohälsa

Mat och dryck för hälsa eller ohälsa Mat och dryck för hälsa eller ohälsa Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna matvanor och folkhälsa

Läs mer

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4

Qulturum Rapport. Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till. Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral 2010:4 Qulturum Rapport Qulturum Rapport Hälsokurvan i praktiken - så här kan det gå till Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral Lisbeth Johansson Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling

Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig

Läs mer

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

Fettskolan Bästa maten för hälsan finns den? Från fettsyror via kostforskning till tallriken

Fettskolan Bästa maten för hälsan finns den? Från fettsyror via kostforskning till tallriken Fettskolan Bästa maten för hälsan finns den? Från fettsyror via kostforskning till tallriken Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska

Läs mer

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner

Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet 2011-10-13 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Mat vid fetma. Ett studiebrev om kostråd till patienter med fetma. Staffan Lindeberg

Mat vid fetma. Ett studiebrev om kostråd till patienter med fetma. Staffan Lindeberg Mat vid fetma Ett studiebrev om kostråd till patienter med fetma Staffan Lindeberg Lund 2014 Mat vid fetma Innehållsförteckning Inledning (frågeställningar)... sid 3 Målsättning... sid 3 Instruktioner

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

SBU-rapporten Mat vid Diabetes

SBU-rapporten Mat vid Diabetes SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Fördelning av makronutrienter i diabeteskosten det senaste seklet SBU-gruppens medlemmar Kjell

Läs mer

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Ingmar Skoog professor i psykiatrisk epidemiologi Enheten för Neuropsykiatrisk epidemiologi Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska

Läs mer

Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam

Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam Tillverkare av snus Swedish Match* (ca 75% av totalmarknaden) Gotlandssnus AB* GN Tobacco Sweden AB* Fiedler & Lundgren (BAT) Japan Tobacco International Philip Morris

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Blodtryck och statiner

Blodtryck och statiner Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer