En guidad tur i kostdjungeln

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En guidad tur i kostdjungeln"

Transkript

1 Malmö En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1

2 Alla är överens detta är inte nyttigt 2

3 Men sen? 3

4 Varför denna förvirring? 4

5 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Orssakssamband eller confounding? Äter fullkorn Äter inte fullkorn 5

6 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kanske proteiner i kroppen 6

7 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kanske proteiner i kroppen De flesta lab har inte tid med kost 7

8 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kanske proteiner i kroppen De flesta lab har inte tid med kost Kostforskarna letar sällan efter sjukdomsorsaker 8

9 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kontrollerade studier få och svårvärderade 9

10 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kontrollerade studier få och svårvärderade Strikta jämförelser är sällsynta Ofta lågintensiv behandling av kontrollgruppen 10

11 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kontrollerade studier få och svårvärderade Särintressen är starka och delvis dolda 11

12 Varför denna förvirring? Observationsstudier är svårbedömda Fysiologi är komplex Kontrollerade studier få och svårvärderade Särintressen är starka och delvis dolda Evidensbaserad nutrition är ännu i sin linda Kliniskt förankrad Undviker särintressen Följer grundläggande statistiska regler Gör systematiska evidensbaserade översikter Tydliga (explicita, öppna, begripliga), lättillgängliga Graderad vetenskap utifrån studiekvalitet och evidensstyrka 12

13 Mat vid diabetes. SBU, 2010 Sammanfattning och slutsatser Mat vid fetma En systematisk litteraturöversikt Hela rapporten kan läsas och beställas på SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 13

14 Mat vid diabetes. SBU, 2010 Ingen åtgärd har starkt vetenskapligt stöd SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 14

15 Mat vid diabetes. SBU, 2010 Ingen åtgärd har starkt vetenskapligt stöd LågfeFkost och måflig lågkolhydratkost (30-40 E%) har likartade gynnsamma effekter på HbA1c och kroppsvikt vid typ 2- diabetes Något bäfre effekt på HDL- kolesterol av måflig lågkolhydratkost SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 15

16 Mat vid diabetes. SBU, 2010 Ingen åtgärd har starkt vetenskapligt stöd LågfeFkost och måflig lågkolhydratkost (30-40 E%) har likartade gynnsamma effekter på HbA1c och kroppsvikt vid typ 2- diabetes Något bäfre effekt på HDL- kolesterol av måflig lågkolhydratkost Det saknas studier av Tllräcklig kvalitet för af kunna bedöma långtdseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost med högt fevntag, exempelvis så kallad LCHF- kost. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 16

17 Mat vid diabetes. SBU, 2010 Ingen åtgärd har starkt vetenskapligt stöd LågfeFkost och måflig lågkolhydratkost (30-40 E%) har likartade gynnsamma effekter på HbA1c och kroppsvikt vid typ 2- diabetes Något bäfre effekt på HDL- kolesterol av måflig lågkolhydratkost Det saknas studier av Tllräcklig kvalitet för af kunna bedöma långtdseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost med högt fevntag, exempelvis så kallad LCHF- kost. Endast studier på 6 månader eller mer ingår i analysen SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 17

18 Kost vid diabetes. Socialstyrelsen, Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 1 1 baserat på SBU-rapporten 18

19 Kost vid diabetes. Socialstyrelsen, Det finns vetenskapligt stöd för att traditionell diabeteskost baserad på svenska näringsrekommendationer måttlig lågkolhydratkost medelhavskost traditionell diabeteskost med lågt GI har en positiv inverkan på HbA1c, främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter. Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma effekten av extrem lågkolhydratkost vid diabetes. Det saknas också studier för att bedöma eventuella risker över längre tid. 1 baserat på SBU-rapporten 19

20 Mat vid fetma. SBU, 2013 Sammanfattning och slutsatser Mat vid fetma En systematisk litteraturöversikt Hela rapporten kan läsas och beställas på SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 20

21 Mat vid fetma. SBU, 2013 Endast studier som jämför olika koster med varandra ingår i analysen Sammanfattning och slutsatser Mat vid fetma En systematisk litteraturöversikt Hela rapporten kan läsas och beställas på SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 21

22 Mat vid fetma. SBU, 2013 Det finns ef måfligt starkt vetenskapligt underlag för af 1 råd om strikt lågkolhydratkost jämfört med råd om lågfefkost för personer med fetma och diabetes har en mer gynnsam effekt på fasteblodsocker och HbA1c vid 6 månader 1 20 E% kolhydrater, E% fef, E% protein SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 22

23 Mat vid fetma. SBU, 2013 SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 23

24 Mat vid fetma. SBU, 2013 Det finns ef måfligt starkt vetenskapligt underlag för af råd om strikt lågkolhydratkost jämfört med råd om lågfefkost för personer med fetma och diabetes har en mer gynnsam effekt på fasteblodsocker och HbA1c vid 6 månader Underlaget är begränsat för af de båda råden har en likartad effekt på HbA1c vid 12 månader SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 24

25 Na>onella riktlinjer för diabetesvård. Socialstyrelsen,

26 Na>onella riktlinjer för diabetesvård. Socialstyrelsen,

27 Look AHEAD, deltagare 59 år 60 % kvinnor 16 % hade insulin Vikt 101 kg, BMI 36 HbA1c 55 mmol/mol Blodtryck 129/70 MedianduraTon 5 år Klara av arbetsprov 2570 patenter / grupp

28 Look AHEAD Metod Träffar individuellt och i grupp 1 g per vecka under 6 månader, sedan mindre oca Minskat kaloriintag (måltdsersäfning mm) Ökad fysisk aktvitet Minska minst 7 % i vikt och hålla den vikten Kontrollgruppen 3 gruppträffar /år under 4 år, sen 1/år

29 Look AHEAD - resultat Midjeomfång HbA1c

30 Look AHEAD - resultat Primär endpoint Ingen skillnad mellan grupperna

31 31

32 32

33 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång 33

34 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång SBU: Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. 34

35 Mat vid fetma. SBU, 2013 Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 35

36 Mat vid fetma. SBU, 2013 Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydrat- kost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 36

37 Mat vid fetma. SBU, 2013 Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydrat- kost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. Likartad effekt på blodfefer SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 37

38 Mat vid fetma. SBU, 2013 Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydrat- kost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måflig lågkolhydratkost, lågfefkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomäfade fefer. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 38

39 Mat vid fetma. SBU, 2013 Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydrat- kost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måflig lågkolhydratkost, lågfefkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomäfade fefer. Likartad effekt på blodfefer SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 39

40 Mat vid fetma. SBU, 2013 Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydrat- kost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måflig lågkolhydratkost, lågfefkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomäfade fefer. Livsmedelsverkets kommentar: Det är svårt af gå ner i vikt och ecersom människor är olika är det bra af vården har olika metoder af välja bland. Det viktgaste är inte vilken bantningsdiet man väljer utan af man följer den. SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården 40

41 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker 41

42 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid 42

43 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning (GL*, glycemic load) Bestäms av kolhydratmängd och glykemiskt index *GL (g) = GI (ref. glukos) x kolhydratmängd (g) /100 43

44 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning (GL, glycemic load) Förbättrad glukostolerans 44

45 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Förbättrad basal blodsockernivå 45

46 Fig. Dagsprofil av blodsocker från kl 8 till 23 hos 1699 personer med diabetes typ 2 (ålder 59±9 år, diabetesduration 9±6 år), indelade efter HbA1c Riddle M et al. Diab Care 2011;34:

47 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Förbättring av övriga kardiovaskulära riskfaktorer Blodtryck, blodfetter mm 47

48 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Förbättring av övriga kardiovaskulära riskfaktorer Bromsad åderförkalkning 48

49 Målsättning med diabeteskost Normaliserat midjeomfång Bra blodsocker Förbättring av övriga kardiovaskulära riskfaktorer Bromsad åderförkalkning Undvikande av andra diabeteskomplikationer 49

50 Viktnedgång hos vuxna Mat vid Fetma 50

51 Viktnedgång hos vuxna Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. Mat vid Fetma 51

52 Viktnedgång hos vuxna Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydratkost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måflig lågkolhydratkost, lågfefkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomäfade fefer. Mat vid Fetma 52

53 Mat vid Fetma 53

54 Mat vid Fetma 54

55 Viktnedgång hos vuxna Figure. Predicted absolute mean change in body weight for partcipants in the low- fat and low- carbohydrate diet groups, based on a random- effects linear model. Foster GD et al. Ann Intern Med 2010;153:147 Mat vid Fetma 55

56 Viktnedgång hos vuxna Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydratkost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måflig lågkolhydratkost, lågfefkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomäfade fefer. Mat vid Fetma 56

57 Mat vid Fetma 57

58 Mat vid Fetma 58

59 Viktnedgång hos vuxna Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måflig lågkolhydratkost mer effektvt för viktnedgång än råd om lågfefkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måflig lågkolhydratkost, lågfefkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomäfade fefer. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda Tll viktnedgång. Mat vid Fetma 59

60 Viktnedgång hos vuxna Mat vid Fetma 60

61 Slutsats Vi har knappt börjat tränga in i jungeln 61

62 Dairy products and fractures: no association in observational studies among adults Fig. Relative fracture risk by dairy intake in 60,689 Swedish women aged followed for 11.1 years. 62 Michaëlsson K et al. Bone 2003;32:694

63 Dairy products and fractures: no association in observational studies among adults 63 Benetou V et al. EJCN 2011;65:132 (EPIC, FFQ, N=29 122, age>60, 8 years follow-up, 275 fractures)

64 Milk and fractures: no association in observational studies among adults RR/+1glass Fig. Pooled analysis for categories of milk intake and hip fracture risk in women from prospective cohort studies (6 studies, women, 3574 fractures). 64 Bischoff-Ferrari HA et al. J Bone Mineral Res 2011; online Oct 2010, DOI /jbmr.279

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes Kost, blodfetter och typ 2-diabetes FaRs dag, 130424 David Iggman ST-läkare i allmänmedicin och doktorand Enheten för Klinisk nutrition och metabolism, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

"Healthy eating and diabetes, 2014-2016.

Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Mette Axelsen, universitetslektor i klinisk nutrition. "Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Maten har varit väldigt, väldigt stort samtalsämne bland alla patienter Patienterna känner sig vilsna och

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Bilaga 3A. Metaanalyser

Bilaga 3A. Metaanalyser Bilaga 3A. Metaanalyser Metaanalyser till avsnitt 3.1.1 Måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid fetma Figur 3.1.1.1. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF)

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Staffan Lindeberg Distr läk, AKC-koordinator, Vårdcentralen S:t Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för Primärvårdsforskning, CRC Malmö

Staffan Lindeberg Distr läk, AKC-koordinator, Vårdcentralen S:t Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för Primärvårdsforskning, CRC Malmö 2010-10-04 Diabeteskost, Aulan SUS Lund Staffan Lindeberg Distr läk, AKC-koordinator, Vårdcentralen S:t Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för Primärvårdsforskning, CRC Malmö Alla är överens: detta

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010 2013-11-26 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt,

Läs mer

Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård

Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård Användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete Lena Hanberger, Linköpings Universitet Diabetesforum Oslo 2017-04-27 Lena.hanberger@liu.se HbA1c: 50

Läs mer

Bilaga 6 B Praxisundersökning

Bilaga 6 B Praxisundersökning Bilaga 6 B Praxisundersökning Bakgrund Det finns begränsad kunskap om i vilken utsträckning olika kostråd ges till personer med fetma. För att närmare kartlägga praxis kring kostrådgivning vid fetma genomfördes

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Förebyggande åtgärder mot fetma

Förebyggande åtgärder mot fetma Sammanfattning och slutsatser Förebyggande åtgärder mot fetma En systematisk litteraturöversikt November 2004 Uppdatering av kapitlen om förebyggande åtgärder i SBU:s rapport Fetma problem och åtgärder,

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser. Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu.

Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser. Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu. Sammanfattning och slutsatser Mat vid fetma En systematisk litteraturöversikt Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu.se SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.

Läs mer

05/10/2010. SBU-rapporten Mat vid Diabetes. Hans Arnqvist Mai-Lis Hellenius Staffan Lindeberg Ingrid Larsson Uffe Ravnskov

05/10/2010. SBU-rapporten Mat vid Diabetes. Hans Arnqvist Mai-Lis Hellenius Staffan Lindeberg Ingrid Larsson Uffe Ravnskov SBU-rapporten Mat vid diabetes SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala universitet Medlem av projektgruppen för SBUrappporten Uppdrag från Socialstyrelsen

Läs mer

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 15 SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läs mer

SBU-rapporten Mat vid Diabetes

SBU-rapporten Mat vid Diabetes SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Fördelning av makronutrienter i diabeteskosten det senaste seklet SBU-gruppens medlemmar Kjell

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

MED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits

MED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN MED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier?

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl Docent, överläkare Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin Först skulle jag vilja ställa frågan: Vad finns det för anledning

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Kostens betydelse för viktminskning och hjärt- och kärlsjukdomar

Kostens betydelse för viktminskning och hjärt- och kärlsjukdomar Örebro Universitet Restaurang- och hotellhögskolan Grythyttan Kostens betydelse för viktminskning och hjärt- och kärlsjukdomar Datum: 2013-02-21 Godkänd den: Kurs: Självständigt arbete, MÅ1437 Betyg: Författare:

Läs mer

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes

BLFs delförening för endokrinologi och diabetes BLFs delförening för endokrinologi och diabetes KOSTRÅD TILL BARN OCH UNGDOMAR MED DIABETES ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter 10, Nutritional management in children and adolescents

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Mat vid diabetes en systematisk litteraturöversikt

Mat vid diabetes en systematisk litteraturöversikt Mat vid diabetes en systematisk litteraturöversikt OBSERVERA! Alla detaljer i denna rapport har ännu inte helt kontrollerats. Det är därför möjligt att en eller annan ändring kan komma att göras inför

Läs mer

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research

Läs mer

Läkares kostråd till patienter med övervikt eller fetma på Knivsta vårdcentral.

Läkares kostråd till patienter med övervikt eller fetma på Knivsta vårdcentral. Läkares kostråd till patienter med övervikt eller fetma på Knivsta vårdcentral. Esther Edvinsson ST-läkare i allmänmedicin Knivsta vårdcentral Handledare: Karin Lindhagen specialist i allmänmedicin, filosofie

Läs mer

Välkommen ljuvliga höst!

Välkommen ljuvliga höst! Välkommen ljuvliga höst! På med strumpor och skor, hösten är här! Och det är väl dags nu kan man tycka även om årets sommar är värd att minnas. Hösten är en vanlig tid för förändring för många men det

Läs mer

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) --9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska

HbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Diabetes och levnadsvanor

Diabetes och levnadsvanor Diabetes och levnadsvanor Mat vid diabetes Mat och fysisk aktivitet är viktiga delar i behandlingen av diabetes. Med hjälp av bra matvanor och rörelse kan du påverka blodsockret och vikten. Mat som är

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister

Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister Vad är det egentligen vi svarar på? - En djupdykning i time trade-off (TTO) metoden och dess brister Emelie Heintz 1,2, Marieke Krol 3, Lars-Åke Levin 2 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU),

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Diabetesläkemedel från MSD

Diabetesläkemedel från MSD Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som har diabetes

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som har diabetes Mat, dryck & motion Några råd till dig som har diabetes Undvika fett, äta på Medelhavsvis, minska kolhydratintaget eller låta GI styra inköpslistan? Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras intensivt.

Läs mer