Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier?"

Transkript

1 Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl Docent, överläkare Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin Först skulle jag vilja ställa frågan: Vad finns det för anledning till att vi över huvud taget ska intressera oss för att förebygga och behandla övervikt och fetma? Jo, som ni ser i Figur 1 är fetma knutet till en mängd olika sjukdomar och risktillstånd. Jag vill framför allt peka på den ökade risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdom, inklusive slaganfall (stroke). Som flera andra har varit inne på idag har vi sett en ogynnsam utveckling av fetma hos befolkningen i norra Sverige. Figur 2 visar data från MONICA-studien, som vi har talat om tidigare idag. Här ser vi en fördubbling mellan 1986 och 2004 av andelen fetma, de- Figur 1. Fetma är förknippad med många olika sjukdomstillstånd och risker. 83

2 Figur 2. Allt fler blir feta i Sverige, fler män men även kvinnor. Data från de två nordligaste länen i MONICA-studien (MONICA 20 år, Västerbottens och Norrbottens läns landsting 2006). finierat som ett BMI på 30 eller högre, bland män i åldersgruppen år. För kvinnorna har det inte varit en lika dramatisk uppgång men även där har andelen med fetma ökat. Vi har tidigare idag också varit inne på att fetma, liksom många andra tillstånd, inte enbart beror på livsstilen utan även på våra arvsanlag. Kombinationen av arv och livsstil avgör om vi utvecklar fetma eller inte. Det för oss in på energibalansen, som är så viktig och som vi har talat mycket om tidigare idag, se Figur 3. Tre typer av födoämnen ger oss energiintaget: Fett, kolhydrater och protein. I den motsatta riktningen verkar ett antal energiutgifter i form av förbrukning och förluster. Det händer egentligen vid alla processer i kroppen. När vi bryter ner födoämnen till exempel uppstår energiförluster i form av värme som vi avger till omgivningen. De energiutgifter vi har till följd av fysisk aktivitet varierar mycket från person till person. Den som sitter stilla förbrukar förstås inte lika mycket kalorier som den som rör sig mycket. Man kan säga att om intaget av energi överstiger utgifterna kommer den vänstra vågskålen i Figur 3 att bli tyngre och då går vi upp i vikt. Om energiutgifterna överstiger intaget kommer vi 84

3 Figur 3. Kroppens energibalans avgör om vi går upp eller ner i vikt. istället att gå ner i vikt. Så enkelt avgörs det egentligen om vikten går upp eller ner. Sedan kan det vara svårt att veta hur mycket man stoppar i sig och hur mycket man gör av med. En del av energibalansen är det som vi kallar aptitregleringen, vilket är en mycket komplicerad process där information från magsäck, tarm, fettväv och endokrina organ strålar samman i ett område på hjärnans undersida strax ovanför hypofysen. Området heter hypotalamus och där finns både hungeroch mättnadscentrum, se Figur 4. Vad mättar bäst? En fråga man har diskuterat i många år är vad som egentligen mättar bäst. En översikt som jag gick igenom nyligen kommer ändå fram till att ökat proteinintag även om vi nu talade illa om protein till små barn för en stund sedan ger en något bättre mättnadskänsla och kanske därmed också ett något lägre energiintag vid nästa måltid. En del menar också att ett högre proteinintag skulle öka värmeförlusterna när kroppen bryter ned födan. Proteinhanteringen kräver lite mer energi och det skulle då leda till ökad kaloriförbrukning. 85

4 Figur 4. Aptitregleringen är ett komplicerat system som påverkas av många olika faktorer. Men det är ju egentligen inte det som debatten har kretsat runt på sistone. Det vi mest har talat om är snarare Ska vi äta mer fett eller mer kolhydrater för att gå ner i vikt?. Läkaren Annika Dahlqvist har gått ut väldigt starkt i diskussionen och sagt att om man ska gå ner i vikt måste man ha en stor andel fett i kosten. En sådan kost brukar man kalla LCHF (eng. Low Carbohydrate High Fat), det vill säga en lågkolhydratkost med högt fettinnehåll. Ofta är måltiderna då uppbyggda med upp till 70 energiprocent fett. Det innebär att man då har bara 30 procent kvar att fördela mellan protein och kolhydrater, och det innebär en ganska extrem form av lågkolhydratkost. Annika Dahlqvist var ingalunda först med att föreslå lågkolhydratkost vid fetma. Tidigast ute med att skriva om detta var egentligen William Banting mannen som lånat sitt namn till begreppet bantning redan 1863 i Letter on corpulence addressed to the public. Han tog upp idén att undvika stärkelserika produkter och istället äta mera fett för att gå ner i vikt. På 1970-talet kom Robert Atkins med sin bok Diet revolution och gav sitt namn till en diet med samma budskap: Man ska äta mer fett och mindre kolhydrater för att gå ner i vikt. Den som drog igång debatten nu på 2000-talet var den amerikanske vetenskapsjournalisten Gary Taubes, som i New York Times 2002 skrev en ar- 86

5 Figur 5. Hormonet insulin har en viktig roll vid uppbyggnaden av bukfetma. tikel som var skarpt formulerad och blev väldigt omtalad: What if it s all been a big fat lie? I texten anklagade han det medicinska etablissemanget i USA för att i 30 år ha ljugit och undanhållit sanningen om vad man ska äta för att gå ner i vikt. Sedan ägnade Gary Taubes några år åt att skriva boken Good calories, bad calories, där han vetenskapligt och historiskt försöker följa hur man i olika skeden under framför allt 1900-talet har sett på detta med fett kontra kolhydrater i kosten för att gå ner i vikt. Gary Taubes åsikt i boken är helt klart att man bör ha mera fett i kosten. Mekanismen bakom är att ett intag av snabba kolhydrater leder till ökad insulininsöndring för att kroppen ska kunna ta hand om kolhydraterna: De ska gå in i cellen och där bli energi. Men insulinet har många andra effekter, bland annat talar det också om för kroppen att den ska lagra fettsyror i fettväven. Den här dubbla mekanismen innebär att ökad insulininsöndring också innebär ökad upplagring av fett i fettväven, se Figur 5. Insulin tillsammans med kortisol påverkar det enzym som Gunilla Olivecrona berättade om, lipoproteinlipas, så att fettväven tar upp mer fettsyror. Samtidigt hjälper insulin till med att bromsa energiuttaget från fettsyror, vilket kan leda till att kroppen samlar på sig fett. Den som går omkring med höga nivåer av insulin i kroppen har en tendens att ansamla fett, framför allt i form av bukfetma som är den farliga formen. Så mekanismerna bakom de diskussioner vi har haft är ju rent fysiologiska. När Gary Taubes hade publicerat sin artikel drog man igång en del studier just för att jämföra lågkolhydratkost, alltså en kost som innehåller 87

6 mycket fett, med en lågfettkost när det gällde effekten på viktnedgång. År 2006 kom en så kallad metaanalys av detta. Vi talade om metaanalyser tidigare, och de innebär alltså att man räknar samman resultaten från flera olika studier, ofta på grund av att studierna var för sig är ganska små. För att man ska kunna säga någonting med större säkerhet väger man därför samman resultaten från flera studier. Utjämning på sikt Metaanalysen, publicerad 2006 av Nordmann och medarbetare, sammanställer fem olika studier mellan 2003 och 2005 som tittat på lågkolhydratkost kontra lågfettkost. Man kan säga att de ingående studierna var relativt små var för sig och hade ganska stora bortfall, det vill säga att inte alla individer som var med från början verkligen slutförde studien utan hoppade av tidigare. Med de reservationerna såg man emellertid att i det korta perspektivet, under de första sex månaderna, ger lågkolhydratkosten en större viktnedgång än lågfettkosten. Men över tid, efter ett år, ser man inte längre någon skillnad mellan dem som åt lite kolhydrater och dem som åt lite fett. Det går alltså lite snabbare att komma ner i vikt med lågkolhydratkost, men man ser ingen skillnad på sikt. Det har nu kommit ytterligare två studier som jag skulle vilja visa. Den ena kom 2008 och kallas Shai-studien, se Figur 6. Det är en israelisk studie som undersöker tre olika kostvarianter: Lågkolhydratkost, något vi som kan kalla medelhavskost och slutligen lågfettkost. Vid koststudier är det i allmänhet väldigt svårt att få människor att verkligen följa en viss mathållning under tillräckligt lång tid, men alla deltagare i Shai-studien var anställda på ett och samma företag med en cafeteria där man serverade lunchen, som är huvudmålet för israeler. Därför kunde man styra intaget i de olika grupperna genom att leverera lunchpaketen i tre olika färger. De som blev tilldelade att äta lågkolhydratkost fick paket med en färg på paketet, paketen med medelhavskost hade en annan färg och lågfettkosten en tredje. På så sätt kunde man få de tre grupperna att bättre följa sin kosthållning. Vad man då fann var att de som åt lågkolhydratkost gick ned i vikt snabbare. Shai-studien verifierade alltså det som man hade funnit i den metaanalys jag berättade om tidigare. Man såg också att efter två år hade både lågkolhydratkost och medelhavskost gett en något större viktnedgång än lågfettkost. 88

7 Figur 6. Skillnader i viktnedgång över tid (i månader) med tre olika dieter: Lågfett (överst), medelhavskost (mitten) och lågkolhydrat (nederst). Data från Shai-studien Året efter, 2009, kom ytterligare en väldigt ambitiöst upplagd studie, Figur 7. Forskaren Frank Sachs och medarbetare fördelade de studerade personerna på fyra kostgrupper. Två skulle innehålla lite fett, och lite sattes då till 20 energiprocent, medan de andra båda grupperna skulle äta mera fett, inget extremt utan 40 energiprocent. Sedan ville man också titta på proteinets roll, så bland de båda grupperna med lite fett fick den ena 15 energiprocent protein, vilket är vad vi normalt brukar ha i kosten, och den andra fick lite mer protein, 25 energiprocent. Likadant gjorde man i högfettgrupperna. Det innebar fyra grupper med varierande andel kolhydrater, från 65 ner till 35 procent. För att få grupperna att följa sina respektive kosthållningar mötte man dem i grupp vid 59 tillfällen under de två år som studien pågick. Dessutom träffade man varje deltagare individuellt vid 13 tillfällen. Man lade med andra ord ner väldigt mycket kraft på att få deltagarna att verkligen följa sina kostvarianter. Vad fann man då? Ja, man såg ingen skillnad i vikt mellan de olika kostintagen. Efter sex månader hade alla de fyra grupperna gått ner ungefär 6 kg. Det var ingen stor skillnad mellan grupperna och efter två år hade del- 89

8 Figur 7.Skillnader i viktnedgång vid olika dieter. Den nedre raden anger procentandelen av kolhydrater, proteiner respektive fett för varje symbol i diagrammet. Data från Sacks et al (2009). tagarna som ni ser gått upp lite. Visserligen hade de fortfarande, totalt sett, gått ner fyra kg sedan starten, men under de två sista åren kom en tvåkilos viktuppgång och den gällde alla grupperna. Ändå finns det en svårighet med de här resultaten. Man hade ju beräknat att skillnaden i proteinintag skulle bli tio energiprocent mellan de båda paren av grupper. När man senare studerade urinen från personerna för att mäta utsöndringen av kväve, en bra markör för hur mycket protein en person verkligen har ätit, visade det sig emellertid att den faktiska skillnaden i proteinintag inte låg på tio energiprocent utan snarare på en till två. Det här illustrerar, tycker jag, svårigheterna med att göra bra koststudier över lång tid. Men det är just sådana vi behöver göra för att kunna ge riktigt bra råd om vad som egentligen är bästa kosten för att gå ner i vikt. Frågan om följsamheten till en given kost är också något man måste fundera över och väga in i bedömningen av en sådan studie. Det är klart att om deltagarna inte har kunnat fullt ut följa det som man planerade från början kan det färga av sig på de slutsatser som man kan dra. Har vi då gjort någon egen forskning? Ja, jag skulle vilja nämna KNOTAstudien som vi startade hösten Vår tanke var att försöka jämföra något 90

9 som vi kallar modifierad stenålderskost med det som vi idag rekommenderar, alltså de nordiska näringsrekommendationerna. Tanken var att öka fettinnehållet något, men inte extremt, och då helst enkelomättade fetter. Sedan skulle vi också öka proteinet. Vi försöker fördubbla proteinintaget från 15 till 30 energiprocent, och måste ju då sänka kolhydraterna så vi halverade samtidigt kolhydratintaget. Nu vet vi inte riktigt om vi har lyckats fullt ut med den tanke vi hade från starten, men vi har faktiskt samlat in data precis den här månaden. Alla deltagare har gått igenom studien i två år, och nu kan vi börja titta på vilka effekter vi har fått av detta. Jag har alltså inga data att redovisa idag. Studien är ett samarbete mellan forskare som är knutna till kliniskt forskningscentrum här på Norrlands universitetssjukhus samt från medicinkliniken, beteendemedicin och även kostvetenskap. Figur 8 visar hur en dagsranson kan se ut för den som äter den modifierade stenålderskosten. Som ni ser ingår en hel del kött, men det är magert kött, och även mycket fisk. Det finns också mycket frukt och grönsaker plus en del nötter, något som vi har lagt in dagligen. Med övervikt och fetma har man även ökad risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Det innebär att den kost som man långsiktigt bör äta för att få ner vikten och bibehålla viktnedgången också måste innehålla något som kan anses vara hjärt-kärlskyddande. Råd för viktnedgång Som beteendemedicinare är jag ju väldigt intresserad av själva beteendet: Hur handskas vi med mat, hur handskas vi med fysisk aktivitet? Har vi fokuserat för mycket på kostens sammansättning och för lite på hur man ändrar beteende? Figur 8. En dagsranson för den som äter modifierad stenålderskost. 91

10 Jag tror att både Ingegerd och Gunilla var inne på den frågan. Med andra ord: Har vi lagt för stort fokus på sammansättningen av måltiden vad gäller fett, kolhydrater och protein och för lite fokus på portionsstorlekar och fysisk aktivitet? Figur 9 sammanfattar de råd som vi brukar ge våra patienter på beteendemedicinska kliniken. Vi talar ofta om måltidsordningen, att det är bra att få balans på energiintaget över dagen. Man äter frukost, lunch och middag och kanske mellanmål. Tallriksmodellen, som Ingegerd Johansson var inne på, styr ju sammansättningen av födan. Vi är ofta inne på det här med portionsstorlek som ju har att göra med energibalansen och man kan ju ha en tallriksmodell där tallriken så att säga blir alldeles för hög och då får man ändå i sig för mycket. Vi är också ofta inne på vidsidanom-ätandet, det vill säga allt vi äter utöver måltiderna. Det måste vi också väga in, inte bara måltidsinnehållet. Regelbunden fysisk aktivitet, som vi också har talat om idag, är ett annat sätt att kontrollera energibalansen. Slutligen: I det goda rådgivningssamtalet är det viktigt att få individen att se sina mål och själv kunna utveckla dem. Då är det också viktigt att utgå från det läge där individen befinner sig. Annars kan vi nog inte göra så mycket nytta. Figur 9. Beteendemedicinarnas råd till personer som vill gå ned i vikt. 92

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011

Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 Mat för hälsa mat vid ohälsa Växjö teater den 22 september 2011 I Sverige blir vi mer och mer medvetna om matvanors betydelse. Samtidigt blir djungeln av råd, dieter och hur vi kan förändra vår vikt allt

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Nu lanseras ShapeWorks. AIMG - Oberoende Distributör för Shape Works

Nu lanseras ShapeWorks. AIMG - Oberoende Distributör för Shape Works Nu lanseras ShapeWorks Dagordning Fetma Övervikt Fetma Övervikt ShapeWorks filosofi ShapeWorks system ShapeWorks process Affärstips Övervikt Fetma Övervikt Fetma Fetman ökar I de flesta EU-länder är mer

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Bilaga 3: Analys LCHF-recept. 1. LCHF-recept. 2011-02-19 Bilaga 3: Analys LCHF-recept 5.0 Sida 1

Bilaga 3: Analys LCHF-recept. 1. LCHF-recept. 2011-02-19 Bilaga 3: Analys LCHF-recept 5.0 Sida 1 2011-02-19 Bilaga 3: Analys LCHF-recept 5.0 Sida 1 Bilaga 3: Analys LCHF-recept Innehåll: Sida 1 LCHF-recept 1 2 Portionsvikt & ingredienser 2 3 Receptenergi 2 4 Näringsinnehåll 3 5 Sammanfattning 5 1.

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Frisk kropp och själ genom rätt mat. Johanna Falk www.oih.se

Frisk kropp och själ genom rätt mat. Johanna Falk www.oih.se Frisk kropp och själ genom rätt mat Johanna Falk www.oih.se Min mat? GI? GB? Vegetariskt? Bantning??? Stenålderskost? Atkins? Snabbmat? Tallriksmodellen? Pulver??? Inget? Skräpmat? Tröstmat? Varje lång

Läs mer

Bilaga 4: Värdering av GI-argument

Bilaga 4: Värdering av GI-argument Bilaga 4 Remiss 110117 GI: av 5.0 Sida 1 Bilaga 4: av Studiet av baseras främst på Ola Lauritzsons argument framförda i böckerna GI i praktiken (2) och Våra bästa GI-recept (3). Böckerna sammanfattas i

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Hur kan ändrad energibalans förebygga diabetes?

Hur kan ändrad energibalans förebygga diabetes? Hur kan ändrad energibalans förebygga diabetes? Tommy Olsson professor, medicin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Det jag tänker säga kommer väldigt mycket att handla om typ 2-diabetes,

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll 1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll Jag vill börja med att sätta in min kostmodell i ett historiskt perspektiv. Under människans evolution (utveckling) har hon levt som jägare, fiskare och samlare.

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Flera livsstilsfaktorer kan påverka vikten negativt, som t ex felaktig kost, fysisk inaktivitet, stress och sömn. I detta utbildningsmaterial

Flera livsstilsfaktorer kan påverka vikten negativt, som t ex felaktig kost, fysisk inaktivitet, stress och sömn. I detta utbildningsmaterial Flera livsstilsfaktorer kan påverka vikten negativt, som t ex felaktig kost, fysisk inaktivitet, stress och sömn. I detta utbildningsmaterial fokuserar vi på kosten i behandling, med praktiska tips för

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet

Användningen av ProShape vid fysisk aktivitet Hur du använder den patenterade aminosyrakombinationen MAP TM för att få ut mer av din fysiska träning. MAP utvecklades av International Nutrition Research Center och är nu tillgänglig genom Royal BodyCare

Läs mer

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund Forma kroppen och maximera din prestation Om kost och träning på vetenskaplig grund Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol Viktförändring påverkar fett- och muskelmassa Eftersom muskelbalansen är beroende av

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Teorin om fettets farlighet

Teorin om fettets farlighet 2001 The Soft Science of Dietary Fat Gmy Tauh es 2001 The Soft Science of Dietary Fat G

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg

VI SOM INTE BANTAR. En guide till ett friskare liv. En bok av Åsa & Rolf Norberg VI SOM INTE BANTAR En guide till ett friskare liv En bok av Åsa & Rolf Norberg Vi som inte bantar Copyright 2012, Åsa och Rolf Norberg Ansvarig utgivare: iteecoach AB Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2230-1

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

Pass 1 av7: Produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. wctele1av6 2013-03-06

Pass 1 av7: Produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. wctele1av6 2013-03-06 Välkommen! Ta fram papper och penna, stäng dörrar, TV och annat som kan störa, det blir mycket information på kort tid. -18år i Sverige - 33 år världen och detta är bara början! 1 Utbildningenär fördelad

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Viktminskning och Modifast LCD

Viktminskning och Modifast LCD Viktminskning och Modifast LCD Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt. Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer