STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
|
|
- Carl-Johan Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013
2 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013
3 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska utvärderingar (Gula rapporter och Alert-rapporter) SBU:s Upplysningstjänst SBU Kommenterar Vetenskapliga kunskapsluckor Kunskapsspridning Maj 2013
4 Varför behövs utvärdering/systematiska kunskapssammanställningar? Fler än 22 miljoner publicerade medicinska artiklar. Nu produceras mer än 1 miljon nya artiklar per år % med bestående vetenskapligt värde. Hur ska de som arbetar i vården hinna följa med? Maj 2013
5 Kriterier för att starta ett SBU-projekt Tillräckligt vetenskapligt underlag Stor betydelse för liv och hälsa Berör många vanligt hälsoproblem Stora ekonomiska konsekvenser Viktig etisk eller social betydelse Stor betydelse för organisation eller personal Kontroversiellt eller uppmärksammat Maj 2013
6 Rekommendationer och evidensgradering skiljer sig åt Evidensstyrka Rekommendationer Beslut Lokala förhållanden, potentiella vinster, risker versus nytta, tillgängliga resurser etc. Maj 2013
7 Dialog med hälso- och sjukvården Informationskällor: HTA-databaser Cochrane Medline Myndighetsrapporter Frågor Prioritering Svar Upplysningstjänst för vården SBU kommenterar utländska rapporter SBU utvärderar etablerade metoder (gula rapporter) SBU utvärderar nya/enskilda metoder (Alert-rapporter) Maj 2013
8 Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Metodförslag inkommer/ fångas upp Metodförslaget bereds Prioritering och beslut om start Experter utses Precisering av frågeställning Avgränsning Manusbearbetning Synpunkter från SBU:s kvalitets- /priogrupp Urval av studier Granskning & bedömning Tabellpresentation Litteratursökning Godkännande av projektplan Extern granskning OK från experterna SBU:s råd & nämnd synpunkter & beslut Synpunkter från SBU:s kvalitets- /priogrupp Maj 2013
9 Vilka områden arbetar vi med? Ett urval rapporter och pågående projekt de senaste åren Maj 2013
10 Pågående projekt ADHD och autismspektrumtillstånd Läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar Mat vid fetma Behandling med antibiotika vid borrelia Internetbaserad psykologisk behandling vid ångest Arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom i ryggen samt depressionstillstånd Fyra projekt behandling av äldre: Urininkontinens, indikatorer för vanliga läkemedel, svårläkta sår samt akutvård Tidig upptäckt av symtomgivande cancer Aromatashämmare vid tidig bröstcancer Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer Maj 2013
11 Resultat av SBU:s arbete Utvärdering av preoperativa rutiner innebar direkta besparingar på ca 235 miljoner kronor per år. Depressionsrapporten (2004) resulterade i starkt ökad efterfrågan av KBT. SBU gav stöd för att hörselscreening förbättrade språkutvecklingen hos barn Hörselscreening ökade från 25% till 75% i landet, bättre språkutveckling för barn med hörselproblem. Maj 2013
12 Några fler exempel SBU-rapporten kring dyspepsi och reflux resulterade i att antalet operationer minskade, t ex i SLL med 70%. Fetmaoperationer ökade kraftigt efter SBU:s rapport om fetma. Hjärnskakning: Datortomografi + tidig hemgång är mer kostnadseffektivt än övervakning på sjukhus, ett år efter SBU-rapporten publicerades år 2006 minskade antal vårddagar för hjärnskakning med vårddagar. Maj 2013
13 Vetenskapliga kunskapsluckor Att identifiera kunskapsluckor i hälso- och sjukvården Maj 2013
14 Vetenskapliga kunskapsluckor uppdrag Informera om möjligheter till klinisk forskning för att bemöta viktiga obesvarade frågor i vården. Att utgöra underlag för landstingens prioriteringar om hur resurser kan frigöras till angelägna områden. Publiceras löpande i SBU:s databas: Maj 2013
15 Vårdens förtroende för SBU Mer än 86% anser att SBU:s vetenskapliga underlag är tillförlitligt. Myndigheter har generellt större förtroende än professionella och andra organisationer. SBU:s underlag anses mycket tillförlitligt. Totalt cirka 80% anser sig ha haft praktisk nytta av SBU:s resultat. SCB år 2010, personer Maj 2013
16 Sidfot
17 Sidfot
18 Det handlar om mat för att gå ner i vikt för personer med fetma Följande slutsatser begränsas till samband mellan mat och vikt, sjuklighet samt dödlighet hos personer med fetma (definierat som BMI 30 kg/m2 eller midjeomfång 102 cm eller 88 cm för män respektive kvinnor). Sidfot
19 Sidfot
20 Rapportens huvudsakliga teman Livsmedel Drycker Strikt och måttlig lågkolhydratkost Lågfettkost Högproteinkost Medelhavskost Kost med fokus på lågt glykemiskt index eller låg glykemisk belastning (gram kolhydrat i en normalportion multiplicerat med GI dividerat med 100) Kost med fokus på högt intag av enkelomättade fetter Sidfot
21 Slutsatser - Viktnedgång hos vuxna Flera olika råd om ändrade kost- och dryckesvanor kan minska vikt eller midjeomfång hos personer med fetma. På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt för viktnedgång än råd om lågfettkost. På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost inriktad på låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) eller minskat intag av söta drycker kan också leda till viktnedgång. Sidfot
22
23 Slutsatser - Viktnedgång hos barn- och ungdomar Råd om högre intag av mejeriprodukter (i första hand mjölk) kan leda till viktnedgång bland barn och ungdomar med fetma. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma om de kostråd som är effektiva för vuxna med fetma också är effektiva för personer under 18 år. Söta drycker bör nog ersättas med vatten eller mjölk Sidfot
24 Slutsatser - Bibehållande av lägre vikt Efter att personer med fetma har gått ner i vikt kan de behålla sin vikt bättre med råd om lågfettkost med lågt glykemiskt index och/eller högt proteininnehåll än med lågfettkost med högt glykemiskt index och/eller lågt proteininnehåll. Det saknas underlag för att bedöma om även råd om t ex lågkolhydratkost och medelhavskost är effektiva för att förebygga viktuppgång efter viktminskning. Sidfot
25 Slutsatser Insjuknande eller död i hjärt-kärlsjukdom För personer med fetma leder intensiv rådgivning om medelhavskost (med extra olivolja eller nötter och mandel) till lägre risk för insjuknande eller död i hjärtkärlsjukdom jämfört med råd om lågfettkost. De som dricker mycket kaffe har också lägre dödlighet oavsett orsak. Sidfot
26 Slutsatser Insjuknande i diabetes Personer med fetma har kraftigt ökad risk för diabetes. Risken att insjukna i diabetes är lägre hos dem som dricker alkohol och hos dem som dricker mycket kaffe, men den är högre hos dem som dricker söta drycker. Däremot leder inte råd om lågfettkost till minskad risk att insjukna i diabetes jämfört med råd om en kost med standardinnehåll av fett, bland kvinnor med fetma som har passerat menopaus. Sidfot
27 Slutsatser - Kunskapsluckor Det går inte att bedöma om andra typer av kost eller dryck har betydelse för sjuklighet eller dödlighet hos personer med fetma. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Underlaget är också otillräckligt för att bedöma effekten på dödlighet, sjuklighet eller viktminskning hos personer med fetma av följande studerade livsmedel: frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter, potatis, sojaprodukter, kött och charkuteriprodukter. Sidfot
28 Rapportens huvudsakliga teman Livsmedel Drycker Strikt och måttlig lågkolhydratkost Lågfettkost Högproteinkost Medelhavskost Kost med fokus på lågt glykemiskt index eller låg glykemisk belastning (gram kolhydrat i en normalportion multiplicerat med GI dividerat med 100) Kost med fokus på högt intag av enkelomättade fetter Sidfot
29 Sidfot
30 Sidfot
31 Sidfot
32 Sidfot
33 Sidfot
34 Sidfot
35 Slutsats - Medelhavskost Medelhavskost jämfört med lågfettkost vid fetma Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för att råd om medelhavskost (förstärkt med antingen extra intag av olivolja eller ökat dagligt intag av nötter och mandel) jämfört med råd om lågfettkost för personer med fetma har en gynnsam effekt på ett sammansatt utfall bestående av stroke, hjärtinfarkt och kardiovaskulär död efter en uppföljning på 4,8 år ( ). Sidfot
36 Slutsats Medelhavskost jämfört med lågfettkost vid fetma Det finns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att råd om medelhavskost jämfört med råd om lågfettkost för personer med fetma och sömnapné har en gynnsam effekt på sömnapnésymtom på 6 månaders sikt ( ). Sidfot
37 Slutsats Medelhavskost jämfört med lågfettkost vid fetma Det finns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att råd om medelhavskost jämfört med råd om lågfettkost för personer med fetma har en gynnsam effekt på midjeomfång och kroppsfett, men en likartad effekt på vikt på 6 månaders sikt ( ). Sidfot
38 Slutsats Mejeriprodukter Det finns måttligt starkt vetenskapligt underlag för att råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost ger minskad vikt i form av åldersjusterat BMI (BMI SDS) hos barn med fetma efter 36 månader ( ). Sidfot
39 Slutsats Kaffe Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för att högt intag av kaffe, jämfört med inget eller lågt intag, har ett samband med reducerad risk för död hos personer med fetma ( ). Sidfot
40 Slutsats Kaffe, forts Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för ett samband med ökande kaffeintag och minskad risk för diabetes hos personer med fetma ( ). Sidfot
41 Slutsats Alkohol Det finns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att måttligt intag av alkohol, jämfört med inget eller mycket litet intag, har ett samband med minskad risk för diabetes hos personer med fetma ( ). Sidfot
42 Slutsats Alkohol, forts Underlaget är otillräckligt för att bedöma om intag av alkohol har någon effekt på risk för cancer eller död ( ). Sidfot
43 Slutsats Alkohol, forts Det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma om intag av alkohol har någon effekt på annan sjuklighet än diabetes och cancer, eller på livskvalitet hos personer med fetma (studier saknas som uppfyller rapportens inklusionskriterier). Sidfot
44 Slutsats Alkohol, forts Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för att måttligt intag av alkohol, jämfört med inget eller mycket litet intag, inte påverkar vikten hos personer med fetma ( ). Sidfot
45 Slutsats Söta drycker Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att intag av söta drycker är kopplat till ökad risk för diabetes( ). Det finns begränsat vetenskapligt underlag för att en reduktion av söta drycker är kopplat till viktminskning hos personer med fetma ( ). Sidfot
46 KUNSKAPSCENTRUM FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Sidfot
SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU
SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,
Läs mer2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet
Läs merArbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige
Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning
Läs mer2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk
Läs merMat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser. Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu.
Sammanfattning och slutsatser Mat vid fetma En systematisk litteraturöversikt Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu.se SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merEn guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Läs mer2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK Sofia Tranæus docent, avdelningschef SBU Alert och Vetenskapliga kunskapsluckor Varför behövs utvärdering/systematiska
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merEvidensgradering enligt GRADE
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och
Läs merFolkhälsoutskottet. Tid Tisdagen den 8 oktober 2013 kl. 9.00 12.00. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö
1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-10-21 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 8 oktober 2013 kl. 9.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare
Läs merOberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;
Läs merDiabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa
Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?
Läs mer"Healthy eating and diabetes, 2014-2016.
Mette Axelsen, universitetslektor i klinisk nutrition. "Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Maten har varit väldigt, väldigt stort samtalsämne bland alla patienter Patienterna känner sig vilsna och
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merProgram 1 oktober
Program 1 oktober 13.15 17.00 Under eftermiddagen kommer vi att lyfta metodologiska utmaningar med HTA. Vad är svårt idag? Vilka utmaningar tornar upp sig i horisonten? Vilka problem måste vi lösa och
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in
Läs mer2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010
2013-11-26 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt,
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merNutritionsmöte November-December 2013
Nutritionsmöte November-December 2013 CBHV i samarbete med produktspecialister och dietisterna på barn- och ungdomsmedicin Göteborg och S Bohuslän. Nya Nordiska Näringsrekommendationer. Mat vid Fetma SBU-rapport
Läs merHur kan dietisten hjälpa till vid
Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad
Läs merNationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Läs merHälsoaspekter - mer än tallriksmodellen
Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merKost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist
1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merTrendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?
Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs mer2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merRekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merAGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merStatens beredning för medicinsk utvärdering, SBU
1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Debora Egenvall Kommunikationschef debora.egenvall@sbu.se SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa SBU nationellt kunskapscentrum för
Läs mer05/10/2010. SBU-rapporten Mat vid Diabetes. Hans Arnqvist Mai-Lis Hellenius Staffan Lindeberg Ingrid Larsson Uffe Ravnskov
SBU-rapporten Mat vid diabetes SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala universitet Medlem av projektgruppen för SBUrappporten Uppdrag från Socialstyrelsen
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merSBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 15 SBU:s sammanfattning och slutsatser
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs mertumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa
5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merBRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merÖverviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?
Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Läs merKost och fysisk aktivitet vid diabetes
Informerande dokument Information Sida 1 (5) Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Kosten vid diabetes Basen för all diabetesbehandling är kosten. Många personer med typ 2- diabetes och övervikt/fetma
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merBilaga 6 B Praxisundersökning
Bilaga 6 B Praxisundersökning Bakgrund Det finns begränsad kunskap om i vilken utsträckning olika kostråd ges till personer med fetma. För att närmare kartlägga praxis kring kostrådgivning vid fetma genomfördes
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs meröppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut
Läs merRekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:
Läs merSocialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi
Socialstyrelsen har som uppdrag att verka för god hälsa, social välfärd samt vård och omsorg av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen har verksamhet inom områden som rör socialtjänst, hälso-
Läs merTobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Läs merNordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merCancerprevention nuläge och utveckling
Cancerprevention nuläge och utveckling Workshop - Utvecklingskraft Cancer, Kalmar 2017-05-19 Vad menar vi med cancerprevention? Omfattar de samlade insatser som görs på individ, grupp och samhällsnivå
Läs merSystematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Läs merDagens kostråd orsakar diabetes, och
Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak
Läs merPolitiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud
Tjänsteskrivelse 1 (5) Handläggare Agnetha Jonsson Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud Förslag till beslut 1. Regiondirektören
Läs merGapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård
1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merNordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,
Läs merAppendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merYttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter
HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merVärldsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;
Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella
Läs merMat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting
Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting Dietister inom cancervård Fokus på patienter som är undernärda eller riskerar
Läs merVarför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?
Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merPREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention
PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention 2018-06-01 Prevention Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention Normalt Pre-klinisk fas Klinisk fas Frisk Sjukdomen
Läs merNamn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31
Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig
Läs merSBU-rapporten Mat vid Diabetes
SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Fördelning av makronutrienter i diabeteskosten det senaste seklet SBU-gruppens medlemmar Kjell
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merVilka nationella register kan Malmö ha nytta av?
Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av Måns Rosén SBU Tidigare chef EpC, SoS Utredare för översynen av kvalitetsregister Hälsodataregister en unik konkurrensfördel i folkhälsoforskning Unika personnummer
Läs mer