Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010"

Transkript

1 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt, SBU 2013 Levnadsvaneprojektet inom LSR och SLL 29 november 2013 Stockholm Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Sektionen för endokrinologi, diabetologi och metabolism Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Förvirrande budskap Alla äter, alla vet vad som är bäst och sämst 2013 Varje människa äger sina matvanor Kunskap eller åsikter Vad är svårigheterna med att ge råd om hälsosamma matvanor? 2010 Näringsämnen eller mat Mer av något mindre av annat, sällan utesluta Matvanorna speglar vilka vi är Det finns flera aktuella evidensbaserade litteraturgenomgångar om mat Evidens eller egen erfarenhet Dietary Guidelines for Americans, 2010 Balancing calories: enjoy your food but eat less, avoid oversized portions Foods to increase: make half of your plate fruits and vegetables, make at least half of your grains whole grains, switch to fat-free or low-fat (1%) milk Foods to reduce: compare sodium in foods like soup, bread and frozen meals and choose the foods with low numbers, drink water instead of sugary drinks. Vilka råd ska vi ge? Hur ska vi ge råden? 1

2 Mer fokus på hälsosamma kostmönster än på hur mycket av olika näringsämnen (NNR 2012) Öka, byt ut, begränsa Mer fullkorn, grönsaker, frukt och bär för mer vitaminer, mineraler, antioxidanter och fibrer, samt för att de ger lite energi i förhållande till volym, vilket gör det lättare att hålla vikten och minskar risken för diabetes och hjärtkärlsjukdomar Mer fisk för fettsyrornas skull och för att tillföra bland annat D-vitamin, jod och selen Mjukare fett och mindre salt för att förebygga hjärtkärlsjukdomar Mindre socker för att öka näringstätheten i kosten som helhet, och för att minska övervikt och fetma Nordiska näringsrekommendationer 2012 en presentation, Livsmedelverket 2013 Nordiska näringsrekommendationer 2012 i tre punkter Eftersträva normalvikt och förebygg viktökning Medelhavskost Ökad fysisk aktivitet och minskad inaktivitet Rekommendationerna för hälsosam mat ser liknande ut i de flesta länder Grönsaker, rotfrukter, baljväxter Frukt och bär Fullkornsprodukter Grovt bröd Flingor, gryn Pasta och ris Fisk och skaldjur Mjuka/flytande margariner och oljor Magra mjölkprodukter Magert kött Hur mycket behöver vi? Näringsämne Typ Andel av energiintag Kolhydrat Fett Totalt oraffinerade och raffinerade E% Socker < 10 E% Kostfiber Totalt gram (3 gram/ MJ) E% Omättade fetter - Enkelomättade - Fleromättade E% 5-10 E% Mättade fetter < 10 E% Protein E% Alkohol < 5 E% Nordiska näringsrekommendationer,

3 3-5 portioner frukt och grönsaker per dag sänker risken för hjärthändelser med 7 procent jfr. med lägre intag Mer grönsaker och frukt lägre risk för hjärtkärlsjukdom och stroke 17% lägre risk för hjärtkärlsjukdom >5 portioner per dag jfr med lägre intag 11% lägre risk för stroke 3-5 portioner per dag jfr med lägre intag 26% lägre risk för stroke >5 portioner per dag jfr med lägre intag Dauchet et al J. Nutr. 136: , J Hum Hypertension 2007;21: , Lancet 2006;367: Mer fullkorn och fiber lägre vikt och lägre risk för hjärtkärlsjukdom och diabetes Fullkorn och fiber minskar risken att insjukna i hjärtkärlsjukdom bland diabetiker (kvinnor) 15 procent lägre dödlighet i hjärtkärlsjukdom om man äter fisk 1 gång per vecka personer, 12 års uppföljning Mer fiber och mindre fett minskar risken att insjukna i diabetes bland personer med glukosintolerans (kvinnor & män) Mer fiber och mindre fett leder till lägre vikt (kvinnor & män) Mer fullkorn skyddar mot viktökning (kvinnor & män) Circulation 2010;121: , Am J Clin Nutr 2004;80: N Engl J Med 2011;364: , Diabetologia 2006; 49: , Public Health Nutrition 2011;14: Circulation 2004;109: Ju oftare fisk desto lägre risk för hjärtkärldöd Jämfört med att aldrig äta fisk: 1-3 gång per månad: 11% lägre risk 1 gång per vecka: 15% lägre risk 2-4 gånger per vecka: 23% lägre risk 5 gånger per vecka: 38% lägre risk Circulation 2004;109: Minskat intag av mättat fett ger lägre hjärtkärlsjuklighet Linjär minskning i risken för hjärt-händelser över tid när man minskat intaget av mättat fett Minskat intag av mättat fett över en period av minst 2 år innebar 24% reduktion i antalet hjärthändelser (0.76, CI: ) Hooper, L. et al. BMJ 2001;322:

4 Reducerat eller modifierat intag av fett för kardiovaskulär prevention Uppdaterad översikt 14% reduktion av kardiovaskulära händelser när mättat fett byts ut mot omättat fett i studier upp till två år (män ej kvinnor). 24 jämförelser, deltagare Inte tydligt om enkelomättat eller fleromättat är mest fördelaktigt Ingen tydlig effekt på total mortalitet Ingen tydliga fördelar om mättat fett byts ut mot stärkelserik mat ie, reduktion av totalt fettintag Hooper et al. Cochrane Database of Systematic Reviews 2012, Issue 5. Art. No.: CD DOI: / CD pub3. Fett och fettsyror och hjärtkärlsjukdom Det finns övertygande bevis för: att om man ersätter mättat fett med enkel- och fleromättat fett sjunker LDL-kolesterol minskar risken för hjärtkärlsjukdom att omega-3 fettsyror eller fisk minskar risken för hjärtkärlsjukdom Fats and fatty acids in human nutrition FAO/WHO Expert Consultation 2008 Ann Nutr Metab 2009:55: % lägre risk för hjärthändelser om man byter ut en del av det mättade fettet mot omättat Mozaffarian D, Micha R, Wallace S (2010) Effects on Coronary Heart Disease of Increasing Polyunsaturated Fat in Place of Saturated Fat: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. PLoS Med 7(3): e doi: /journal.pmed Mozaffarian D, Micha R, Wallace S (2010) Effects on Coronary Heart Disease of Increasing Polyunsaturated Fat in Place of Saturated Fat: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. PLoS Med 7(3): e doi: /journal.pmed Medelhavskosten är en sorts prudent diet består till stor del av: Grönsaker & frukt Baljväxter Fullkorn Nötter Fisk Fågel Magra mejeriprodukter Oljor Salas-Salvado Nutr Metab Cardiovasc Dis 2011:21:B32-B48 Varje månad: rött kött Varje vecka: fisk, fågel oliver, baljväxter och nötter potatis, ägg sötsaker Dagligen: grönsaker och frukt, fullkornsbröd/pasta/ris olivolja mjölkprodukter Panagiotakos et al. Nutr Metab Cardiovasc Dis 2006;16:

5 Sänkt risk för hjärtkärlsjukdom med Medelhavskost Att äta Medelhavskost minskar risken att drabbas av Hjärtkärlsjukdom* Metabola syndromet Diabetes Vissa cancerformer* Parkinson s sjukdom Alzheimers sjukdom *också minskad dödlighet om man har fått sjukdomen Sofi BMJ 2008;337;a1344 Sofi et al. BMJ 2008;337:1344a, Kastorini J Am Coll Nutr 2011;57: Kostrekommendationerna: sjuklighet och dödlighet Sänkt fettintag, sänkt intag av mättat fett, ökat intag av omättat fett: sänkt kardiovaskulära händelser (Hopper et al BMJ 2001;322: ) Medelhavskost: sänkt total mortalitet, kardiovaskulär- & cancermortalitet (svenska kvinnor) (Lagiou et al Br J Nutr 2006;96: ) Mat enligt svenska rekommendationer: lägre kardiovaskulär risk (svenska kvinnor och män) (Berg et al Am J Clin Nutr 2008;88: ) Kostrekommendationerna: sjuklighet och dödlighet Medelhavskost: sänkt total-, kardiovaskulär- & cancermortalitet, sänkt incidens av Parkinson, Alzheimer (Sofi et al BMJ 2008;377:a1344) Mat enligt svenska rekommendationer: sänkt total- & kardiovaskulärmortalitet men inte cancermortalitet (svenska män)(kaluza et al Eur J Clin Nutr 2009;63: ) Mat enligt svenska rekommendationer: total-, kardiovaskulär- & cancermortalitet (svenska män) (Drake et al Public Health Nutrition 2013;16: ) Salt och hypertension - effekter av DASH-dieten DASH: Dietary Approaches to Stop Hypertension Öka intaget av: Frukt och grönsaker Magra mejeriprodukter Fullkorn Fjäderfä Fisk Nötter Begränsat intaget av: rött kött sockersötade drycker saltintaget till <5 g NaCl per dag alkohol Sacks et al. N Engl J Med 2001;344:3-10. Sänka risken av riskfaktorer och insjuknande i hjärtkärlsjukdom och diabetes - det vetenskapliga underlaget för kostfaktorer idag Livsstilsförändringar i form av viktminskning eller bibehålla normal kroppsvikt Öka intaget av grönsaker, baljväxter, frukt, fullkorn och fisk Öka intaget av enkel- och fleromättat fett på bekostnad av mättat fett Medelhavskosten är en sorts prudent diet med stor vetenskaplig evidens N Engl J Med 2001;344: , N Engl J Med 2002;346: , N Engl J Med 1997;336: , Lancet 2002;359: , BMJ 1992;304: , Lancet 2002;360: , Arch Intern Med 2009;169:659-69, BMJ 2008;337;a1344, Am J Med 2000;113:13S-24S, BMJ 2001;322: , Am J Clin Nutr 1999;69: , Nordiska Näringsrekommendationer, 2012 (www.nnr5.org). 5

6 Den stora utmaningen: Följa de rekommendationer om hälsosamma matvanor som finns Antalet publicerade artiklar om kost och viktminskning per år Primärt fokus för Mat vid fetma-rapporten Vad ska man äta om man lider av övervikt eller fetma? Kost ( kostmönster, proportioner av makronutrienter) Livsmedel Dryck VLED-preparat (lågenergipulver) Fysisk aktivitet Övergripande frågor Vilken effekt har råd om eller faktiskt intag av kost/livsmedel dryck på: erhållande av viktminskning, riskmarkörer bibehållande av viktminskning, riskmarkörer sjuklighet, livskvalitet eller risk för dödlighet PICO-modellen: Population Intervention Control (intervention) Outcome Fetma: BMI 30 kg/m 2 Midjeomfång 88/102 cm Sagittal diameter 25 cm Population Vid blandad population: särredovisning fetma, 75% eller 1 SD 30 kg/m 2 Alla 2 år Viss samsjuklighet t ex hypertoni, T2DM, IGT, lipidrubbningar, annan hjärt-kärlsjuklighet, artros, astma 6

7 Råd om mat vs. fak.skt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster Systema.sk sammanställning av den vetenskapliga li;eraturen om råd om mat eller fak.skt intag av mat.ll personer med fetma Samtliga koststudier behandlar råd om olika koster inte det fak.ska intaget av kosterna Kostråd: det önskade/ inten.onen vad studiedeltagaren ska äta Fak.skt intag: delvis något annat Tiden påverkar inte kostråden Det fak.ska intaget påverkas med.den Totalt: 68 artiklar Resultatdriven li;eraturgenomgång Må;lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost (motsvarar sk. LCHF) Högkolhydratkost Lågfe;kost Strikt lågfe;kost Kost med standardinnehåll av fe; Högproteinkost Kost med standardinnehåll av protein Kost med fokus på högt intag av enkelomä;ade fe;er Kost med fokus på lågt glykemiskt index/ låg glykemisk belastning Medelhavskost Underlaget för koster baseras på 23 RCT och två observa.onsstudier Kost Må-lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost Högkolhydratkost Lågfe-kost Strikt lågfe-kost Kost med standardinnehåll av fe- Högt innehåll av enkelomä-at fe- (MUFA**) Högproteinkost Kost med standardinnehåll av protein Energigivande näringsämne, E% Kolhydrat Fe- Protein 40 (20-40) * (20E% MUFA) * The Ornish diet, vegetarisk, **MUFA: mono-unsaturated fatty acids, ***oftast 30 E% exempelvis the Zone diet >15*** Kostråd i studierna: Må;lig lågkolhydratkost Kost Beskrivning Kostråd Kostråd i studierna: Strikt lågkolhydratkost Kost Beskrivning Kostråd Måttlig lågkolhydratkost 40 E% kolh. Fokus: grönsaker, rotfrukter, frukt och bär, fullkorn och fiberrika livsmedel Fett: ibland med fokus på omättat fett och fisk, begränsat intag av mättat fett. Ibland Atkins-kost med fokus på livsmedel rika på mättat fett. Majoriteten av studierna har inte beskrivit rekommendation av olika typer av fett eller begränsat intaget av fett Strikt lågkolhydratkost 20 E% kolh. Oftast en mängdangivelse ex. 20 gram kolhydrat/dag i två veckor, därefter öka med 5 gram/dag tills önskvärd vikt uppnåtts Fokus: grönsaker, fullkorn och fiberrika livsmedel Fett: ibland med fokus på omättat fett och fisk, begränsat intag av mättat fett. Ibland Atkins-kost med fokus på livsmedel rika på mättat fett. Majoriteten av studierna har inte beskrivit rekommendation av olika typer av fett eller begränsat intaget av fett 7

8 Kostråd i studierna: Medelhavskost I samtliga studier: Kostråd i studierna Kost Medelhavskost Kostråd Traditionell Medelhavskost: Högt intag av grönsaker, frukt, nötter, fullkornsprodukter, olivolja, måttligt intag av fisk och fågel, lågt intag av mejeriprodukter, rött kött, charkvaror och sötsaker, måttligt intag av vin som konsumeras till måltider Begränsat intag av sötsaker, bakverk, läsk, chips, glass Energirestrik.on i förekommande fall (12 av 23 RCT) Interven.onskost Kontrollkost Antal RCT 14 kostjämförelser Evidensstyrka för vikt ll kcal per dag energirestrik.on från beräknat energibehov för viktstabilitet eller 25%.ll 30% energirestrik.on från beräknat energibehov för viktstabilitet eller E; bestämt dagligt energiintag ex kcal (kvinnor) och 1800 kcal (män) Må-lig lågkolhydratkost Lågfe-kost Strikt lågkolhydratkost Lågfe-kost Strikt lågkolhydratkost Lågt glykemiskt index 1 ++ Må-lig lågkolhydratkost Högproteinkost 1 ++ Lågkolhydratkost och hög andel enkelomä-at fe- Lågkolhydratkost med hög andel protein 1 + Låg glykemisk belastning Lågfe-kost 1 ++ Lågt glykemiskt index Högt glykemiskt index 1 +++* Lågfe-kost med hög andel protein *Bibehållande av vikt Lågfe-kost med standardinnehåll av protein 1 +++* Interven.onskost Kontrollkost Antal RCT 14 kostjämförelser, forts. Evidensstyrka för vikt Högproteinkost Lågfe-kost Högproteinkost Standardinnehåll av protein Strikt lågfe-kost Lågfe-kost 1 ++ Högt innehåll av enkelomä-at fe- Högkolhydratkost 1 ++ Medelhavskost Lågfe-kost 1 ++ Kost och dödlighet eller sjuklighet (observa.onsstudier) Kost U\allsmå; Antal Evidensstyrka Medelhavskost Dödlighet (10 år) 1 + Kost med fokus på ökat intag av fleromä-at fe- samt reducerat intag av transfe-er och kolesterol Insjuknande i typ 2 diabetes (14 år) 1 + Medelhavskost Lågfe-kost 1* Lågfe-kost *insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom **insjuknande i diabetes Standardinnehåll av fe- 1** 8

9 Viktminskning Interven.on vs. Kontroll 6 mån, kg 12 mån, kg 24 mån, kg Må-lig lågkolhydratkost vs. lågfe-kost - 10,1 vs. - 8,5-9,2 vs. - 8,5-6,3 vs. - 7,4 Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe-kost - 5,3 vs. - 2,4-2,4 vs. - 2,4-1,5 vs. - 0,2 Må-lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost - 7,0 vs. - 6,9 - - Strikt lågkolhydratkost vs. låg GI- kost - 11,1 vs. - 6,9 - - Låg glykemisk belastning vs. lågfe-kost - - 6,5 vs. - 4,6* - Högproteinkost vs. lågfe-kost - 3,6 vs. - 3,9-3,4 vs. - 2,7-3,9 vs. - 6,0 Högproteinkost vs. kost med standardinnehåll av protein - - 2,7 vs. - 2,2 - Strikt lågfe-kost vs. lågfe-kost - 6,7 vs. - 4,7-6,6 vs. - 4,6 - Medelhavskost vs. lågfe-kost - 8,9 vs. - 7,2 - - *40 veckor 6 månader I: -3,6 till -11,1 kg 6 månader K: -2,4 till -8,5 kg 12 månader I: -2,4 till -9,2 kg 12 månader K: -2,2 till -8,5 kg 24 månader I: -1,5 till -6,3 kg 24 månader K: -0,2 till -7,4 kg Evidensgradering: från måttligt starkt (+++) till otillräckligt (+) vetenskapligt underlag Sammanfa;ning viktändring: interven.on vs. kontroll Effekt av koster på midjeomfång och kroppssammansä;ning, interven.on vs. kontroll E`er 6 månader: gynnsam effekt på midjeomfång och kroppssammansä;ning (reduk.on av kroppsfe;) Evidensgradering för midjeomfång och kroppssammansä;ning: må;ligt starkt (+++).ll o.llräckligt vetenskapligt underlag (+) E`er 12.ll 24 månader: o.llräckligt underlag (+) för a; dra slutsatser Intervenbon vs. Kontroll Må-lig lågkolhydratkost vs. lågfe-kost Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe-kost Må-lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost Strikt lågkolhydratkost vs. Låg GI- kost Låg glykemisk belastning vs. lågfe-kost Högproteinkost vs. lågfe-kost Högproteinkost vs. kost med standardproteinkost Strikt lågfe-kost vs. lågfe-kost Totalt LDL- HDL- kolesterol kolesterol kolesterol 12m: I>K 24m: I=K 24m: I=K 6m: I<K 6m: I>K 12m: I>K 24m: I>K 6m: I>K 24m: I=K Triglycerider 12m: I<K 24m: I=K 6m: I<K - 6m: I<K - 6m: I>K 40v: I=K - 40v: I=K 40v: I=K - Intervenbon vs. Kontroll Blodsocker HbA1c Insulin Må-lig lågkolhydratkost vs. lågfe-kost (utan DM) (utan DM) Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe-kost Må-lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost Strikt lågkolhydratkost vs. Låg GI- kost Låg glykemisk belastning vs. lågfe-kost 6m: I<K (med DM) 6m: I<K (med DM) (med DM) (utan DM) (utan DM) (utan DM) (med DM) 6m: I<K (med DM) - 40v: I<K (med DM) 40v: I<K (med DM) - Högproteinkost vs. lågfe-kost Obllräckligt underlag Obllräckligt underlag (utan DM) (utan DM) Högproteinkost vs. kost med standardproteinkost Strikt lågfe-kost vs. lågfe-kost (utan DM) (med DM) Obllräckligt underlag (utan DM) (utan DM) - (utan DM) (utan DM) Evidensgradering för blodfe;er och blodsocker, HbA1c och insulin Evidensgradering blodfe;er, blodsocker, HbA1c, insulin: må;ligt starkt (+++).ll o.llräckligt vetenskapligt underlag (+) O`are högre evidensgrad vid 6-12 månader 9

10 Informa.on som saknas/är knapphändig A; beakta vid studier av kosters effekt på vikt och markörer för hälsa och sjukdom Viktnedgång per se förbä;rar metabola riskmarkörer Informa.on om fysisk ak.vitet saknas för a; kunna värdera grad av energi- obalans Informa.on om förändring av följsamhet Visual Analogue Scale (VAS) (två studier) Die.ster och studiedeltagarna besvarar VAS om deltagarnas följsamhet (en studie) Utsöndring av ketonkroppar i urin (sju studier) Minskat energiintag betyder a; det absoluta intaget av fe;, kolhydrat och protein minskar Reducerat intag av sötsaker reducerar triglycerider och ökar HDL- kolesterol När man förändrar intaget av e; näringsämne förändras sam.digt intaget av andra näringsämnen då maten innehåller flera näringsämnen per livsmedel När intaget förändras, kan också andra levnadsvanor påverkas, exempelvis fysisk ak.vitet, alkohol-, rök- och sömnvanor Följsamheten sjunker med.den Kliniska överväganden Flera olika koster har effekt på vikt och riskmarkörer och kan erbjudas.ll/provas av personer med fetma En ini.al viktminskningskost? och en behålla- vikten kost? Kontrollkosten (o`ast lågfe;kost) har i flera jämförelser en kliniskt signifikant effekt på vikten på kort sikt (6 månader) Flera av lågkolhydratstudierna men inte alla, har ha` fokus på typ av fe; i kostråden. I samtliga studier har man ge; råd om ökat intag av grönsaker och minskat intag av sötsaker Den individuella riskbedömningen måste ligga.ll grund vid val av kostbehandling.ll personer med fetma Sammanfa;ning - koster Må;lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost ger större viktminskning än lågfe;kost på kort sikt (6 månader) Må;lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost Kost med lågt glykemiskt index Lågfe;kost Högproteinkost Medelhavskost ger på längre sikt (12-24 månader) lägre vikt, utan sta.s.skt signifikanta skillnader jämfört med kontrollkost midjeomfång, kroppsfe;, blodfe;er, blodsocker och insulin följer viktändringen Livsmedel - slutsatser Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten på dödlighet, sjuklighet eller viktminskning hos personer med fetma av: Frukt Grönsaker Fullkornsprodukter Baljväxter Potatis Sojaprodukter Kött och charkuteriprodukter Drycker - slutsatser Mjölk: viktminskning hos barn, ungdomar och vuxna Kaffe: lägre dödlighet, lägre risk att insjukna i diabetes Alkohol: lägre risk att insjukna i diabetes Söta drycker: högre risk att insjukna i diabetes 10

11 Lågenergipulver och fysisk aktivitet - slutsatser Effekt av energirestriktion och fysisk aktivitet på viktändring Tillägg av lågenergipulver till energireducerad lågfettkost lägre vikt på 6-12 månaders sikt jämfört med energireducerad kost Fysisk aktivitet som tillägg till energireducerad kost ger inte lägre vikt än energireducerad kost som ensam behandling Energireducerad kost ger större viktminskning än fysisk aktivitet motsvarande 1500 kcal/vecka Heilbronn et al. JAMA 2006;295: Några slutsatser finns i flera systematiska litteraturgenomgångar Medelhavskost Måttlig lågkolhydratkost Kaffe Alkohol Mat vid diabetes, 2010 Nordiska näringsrekommendationer, 2012 Mat vid fetma, 2013 Följsamheten.ll en kost är avgörande för dess effekt men är inte.llräckligt beforskat för fetma Take-home message Det råder INGEN förvirring bland nutritionsforskare/ experter om vad som är evidensbaserad hälsosam mat Lagom vikt, Medelhavskost och rörelse varje dag bidrar till ökad hälsa, lägre morbiditet, lägre mortalitet Flera kostsammansättningar ger lägre vikt Vi har begränsad kunskap om följsamhet till kostråd 11

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes Kost, blodfetter och typ 2-diabetes FaRs dag, 130424 David Iggman ST-läkare i allmänmedicin och doktorand Enheten för Klinisk nutrition och metabolism, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT?

ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT? ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT? * Man kan lika gärna äta omega 3 kapslar som fet fisk * En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn * Odlad lax innehåller nästan inga långa omega-3

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser. Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu.

Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser. Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu. Sammanfattning och slutsatser Mat vid fetma En systematisk litteraturöversikt Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu.se SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Många fettsyror olika effekter

Många fettsyror olika effekter Maten rockar fett Fett bra och dåligt Vad säger forskningen? Tommy Cederholm Klinisk nutrition och metabolism Uppsala Universitet Fett och fettsyror Positivt: Energikälla lagras i fettväv Byggsten i cellmembran

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Mat, diabetes och fetma hur tacklar dagens forskning framtidens problem?

Mat, diabetes och fetma hur tacklar dagens forskning framtidens problem? Kungliga Skogs och Lantbruksakademin 2014-10-13 Mat, diabetes och fetma hur tacklar dagens forskning framtidens problem? Ulf Risérus, docent i klinisk nutrition och metabolism Institutionen för Folkhälso-

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

SBU-rapporten Mat vid Diabetes

SBU-rapporten Mat vid Diabetes SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Fördelning av makronutrienter i diabeteskosten det senaste seklet SBU-gruppens medlemmar Kjell

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Nutritionsmöte November-December 2013

Nutritionsmöte November-December 2013 Nutritionsmöte November-December 2013 CBHV i samarbete med produktspecialister och dietisterna på barn- och ungdomsmedicin Göteborg och S Bohuslän. Nya Nordiska Näringsrekommendationer. Mat vid Fetma SBU-rapport

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Fett, Dieter och Myter

Fett, Dieter och Myter Fett, Dieter och Myter Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna

Läs mer

Nytt material för föräldrar

Nytt material för föräldrar Bra mat för spädbarn och småbarn Utbildningsdagar i Luleå 30 augusti 2012 Nytt material för föräldrar Bra mat för barn 0-1 år, broschyr och webb Bra mat för barn 1-2 år, broschyr och webb Översättningar

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

Kolhydrater sjuksköterskan uppgift att prata om? Matthias Lidin Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset

Kolhydrater sjuksköterskan uppgift att prata om? Matthias Lidin Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset Kolhydrater sjuksköterskan uppgift att prata om? Matthias Lidin Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Sjukhuset Innehåll Nej matmönster Förändring i mönster Diagnoser aktuella Hjärtkärsjukdom-

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren. FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Kolhydratskolan Bästa maten för hälsan, finns den?

Kolhydratskolan Bästa maten för hälsan, finns den? Stockholms läns läkemedelskommitté och Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Kolhydratskolan Bästa maten för hälsan, finns den? Kolhydratskolan - bästa maten för hälsan,

Läs mer

Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa

Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa i i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, 036-32 52 04,

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Mat, dryck & motion Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Undvika fett, äta på Medelhavsvis, minska kolhydratintaget eller låta GI styra inköpslistan?

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier?

Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl Docent, överläkare Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin Först skulle jag vilja ställa frågan: Vad finns det för anledning

Läs mer

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2011 Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008

Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008 Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?

Läs mer

RÄTT MAT KAN MOTA KARDIO- METABOLA SJUKDOMAR

RÄTT MAT KAN MOTA KARDIO- METABOLA SJUKDOMAR klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se RÄTT MAT KAN MOTA KARDIO- METABOLA SJUKDOMAR Vid livsstilsrelaterade sjukdomar som typ 2 diabetes, hjärt kärlsjukdom

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Fettskolan Bästa maten för hälsan finns den? Från fettsyror via kostforskning till tallriken

Fettskolan Bästa maten för hälsan finns den? Från fettsyror via kostforskning till tallriken Fettskolan Bästa maten för hälsan finns den? Från fettsyror via kostforskning till tallriken Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

www.vgregion.se/beslutstödfetma Kostbehandling vuxna

www.vgregion.se/beslutstödfetma Kostbehandling vuxna www.vgregion.se/beslutstödfetma Kostbehandling vuxna En negativ energibalans där energiintaget är lägre än energiförbrukningen är grunden för all viktreduktion. Vid övervikt används kostbehandling oftast

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

Ingrid Larsson Obesitasmottagningen Sahlgrenska kuniversitetssjukhuset. Kostbehandling vuxna

Ingrid Larsson Obesitasmottagningen Sahlgrenska kuniversitetssjukhuset. Kostbehandling vuxna Kostbehandling vuxna En negativ energibalans där energiintaget är lägre än energiförbrukningen är grunden för all viktreduktion. Vid övervikt används kostbehandling oftast som ensam behandlingsform. Vid

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer