Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan?

Transkript

1 Folkhälsopolitisk policy, Seminarium 2 den 10 oktober Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

2 stort fokus på livsstil rörelse och bra mat för hälsa och välbefinnande det lönar sig att satsa på hälsa

3 Livsstilsfrågor - mycket aktuella Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor stöd för styrning och ledning

4 Livsstil och hälsa - evidensbaserad medicin Mekanismer Kliniska studier Interventionsstudier Observationer Epidemiologiska studier

5 Enkelt mätbara livsstilfaktorer starkt kopplade till hjärtkärldöd och total dödlighet Var tredje 60-åring i Stockholms län, n 4232 (78% deltagande), uppföljning 11 år, 375 nya CVD, 427 dödsfall icke rökare alkohol 0,6-30 gr/dag motion minst en gång i veckan lite korv och bacon fisk minst en gång i veckan grönsaker dagligen frukt dagligen Hos såväl män som kvinnor och oberoende av BMI och utbildning Carlsson AC et al. Int J Cardiol 2012; in press

6 Kraftigt minskad dödlighet hos kvinnor och män som lever hälsosamt 75 % 65 % Livsstilspoäng 0-7 ; 0-2 faktorer=ohälsosam, 3 faktorer=mindre hälsosam 4-5 faktorer=hälsosam, 6-7 faktorer=mycket hälsosam Carlsson AC et al. Int J Cardiol 2012; in press

7 Den som lever hälsosamt har en mycket större chans att hålla sig frisk och leva längre! Oberoende av vikt och utbildning! Livsstilspoäng 0-7 ; 0-2 faktorer=ohälsosam, 3 faktorer=mindre hälsosam 4-5 faktorer=hälsosam, 6-7 faktorer=mycket hälsosam Carlsson AC et al. Int J Cardiol 2012; in press

8 Lönar det sig att ändra livsstil efter hjärthändelse? OASIS - Organization to Assess Strategies in Acute Ischemic Syndromes patienter, år, m 67 år, 38 % kv, från 41 olika länder, uppföljning 6 mån efter akut hjärthändelse Vid 30 dagars återbesök, frågor om följsamhet mediciner kostråd råd om fysisk aktivitet rökstopp Chow CK et al. Circulation 2010;121:

9 Ja, det lönar sig att ändra livsstil efter hjärthändelse! sluta röka följa råd om mat och motion 43 % minskad risk 48 % minskad risk Chow CK et al. Circulation 2010;121:

10 stort fokus på livsstil rörelse och bra mat för hälsa och välbefinnande det lönar sig att satsa på hälsa

11 Starka samband mellan fysisk inaktivitet och alla stora folkhälsoproblem Hjärtkärlsjukdom, demens, Alzheimers sjukdom, typ 2 diabetes, metabola syndomet, vanliga cancerformer, depression 1 Risk 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Inaktiv Då och då En gång/v Två ggr/v Hård 2 ggr/v Grad av fysisk aktivitet eller kondition Justerat för andra relevanta faktorer

12 Det är smart att vara fysiskt aktiv! svenska män födda mönstring vid 18 års ålder konditionstest, IQ test unga män syskon 3147 tvillingar enäggstvillingar skolbetyg 15 års ålder års uppföljning utbildning, yrke, inkomst Åberg M et al. PNAS dec 09 epub

13 > 80 % omgivningsfaktorer < 15 % genetiska faktorer Åberg M et al. PNAS dec 09 epub

14 Halverad risk för demens och Alzheimer hos fysiskt aktiva - fr.a. hos de med ärftlig belastning Nordkarelen projektet och FINMONICA 1449 personer, år, 20 år Fysisk aktivitet, minst två ggr/v, i medelåldern minskar risk för demens med 52 % minskar risk för Alzheimer med 62 % Kontrollerat för ålder, kön, utbildning, sjukdomar i rörelseapparaten, APOE genotyp, rökning, alkohol Rovio S et al. Lancet 2005;4;705

15 Halverad risk för demens och Alzheimer hos fysiskt aktiva - fr.a. hos de med ärftlig belastning 62% lägre risk Nordkarelen projektet och FINMONICA 1449 personer, år, 20 år Fysisk aktivitet, minst två ggr/v, i medelåldern minskar risk för demens med 52 % minskar risk för Alzheimer med 62 % Kontrollerat för ålder, kön, utbildning, sjukdomar i rörelseapparaten, APOE genotyp, rökning, alkohol Rovio S et al. Lancet 2005;4;705

16 samma resultat i 15 stora studier Totalt friska män och kvinnor, 12 kohortundersökningar som följts i 1-12 år. Sofi F et al. J Intern Med 2011;269:

17 Fysisk aktivitet bromsar kognitiv nedsättning visar nya behandlingsstudier

18 Mekanismer? Hormoner Blodfettomsättning Endotelceller Kärlväggar Blodtryck Cytokiner Inflammation Hjärtmuskeln Kroppsvikt Bukfetma Fettdistribution Fettlever Fettsyra metabolism Kroppsammansättning Genuttryck Koagulation Fibrinolys Proppbildning Insulinkänslighet Blodsocker Schematisk bild Hellénius 2013

19 Nybildning av hjärnceller av fysisk aktivitet Pereira AC et al. PNAS 2007;104:

20 Det är aldrig för sent!!! RCT, 120 äldre, måttlig till intensiv konditionsträning 3 dag/v jmf med kontroll (stretching). Magnetkamera. Minnestester. Erickson KI, et al. PNAS 2011;108:

21 Telomerer och hälsa

22 stort fokus på livsstil rörelse och bra mat för hälsa och välbefinnande det lönar sig att satsa på hälsa

23 Trendkänsligt!

24

25 Mat och hälsa - god vetenskaplig grund Forskning om mat och hälsa Mekanismer Interventioner Kliniska studier Observationer Ekologiska och epidemiologiska studier Hellénius 28 oktober

26 Nordic Nutrition Recommendations 2004 Nya nordiska näringsrekommendationer 2012 NNR 5

27 Utvalda Nordiska kostexperter granskar nytillkommen forskning Resultaten granskas av en ny grupp utvalda kostexperter Öppet för alla att granska kritisera Nya nordiska näringsrekommendationer NNR 5

28 Den som vill minska risken för ; hjärt- och kärlsjukdom cancer övervikt typ 2-diabetes ska äta mer grönsaker, frukt och bär, fisk, oljor och fullkorn mindre läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör Det är slutsatsen av de nya gemensamma nordiska näringsrekommendationerna

29 NNR 5 - nyheter?? mer fokus på helheten i kosten, vilka kostmönster som är hälsosamma mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket mer fokus på vilka livsmedel som bidrar med olika fetter och kolhydrater gammaldags medelhavsmat var inte rädd för vare sig fett eller kolhydrater, men välj rätt sort det är skillnad på ett päron och ett glas läsk

30 NNR 5 - nyheter?? utrymmet för enkelomättat fett, olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något totala fettintaget ökats till procent av energiintaget (tidigare procent) kolhydratintaget ändras till procent av energiintaget (tidigare procent) mer flexibel energifördelning rek intag av vitamin D har höjts rek intag av selen har höjts

31 Vad betyder det i praktiken?

32 Medelhavsmat ger längre liv Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Total dödlighet (livslängd), RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 28 oktober

33 Medelhavsmat minskar risken för hjärtkärlsjukdom Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Hjärtkärldödlighet, RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 28 oktober

34 Medelhavsmat minskar risken för cancer Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Cancerdödlighet, RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 28 oktober

35 Medelhavsmat minskar risken för Parkinssons sjukdom och Alzheimers sjukdom Meta-analys,12 prospektiva kohortstudier, deltagare. Uppföljningstid 3 18 år Neurodegenerativa sjukdomar, RR med CI, i relation till följsamhet Medelhavsmat Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub) Hellénius 28 oktober

36 Sofi F et al. Am J Clin Nutr Epub)

37 Medelhavsmat mycket omättat, lite mättat fett baljväxter frukt och grönsaker nötter, mandel mycket spannmål fisk och skaldjur måttlig alkohol konsumtion lite kött och köttprodukter lite mjölk och mejeriprodukter Livsmedelsverkets kostråd på vetenskaplig grund Hellénius 28 oktober

38 Det är skillnad på fett och fett! Nurses Health Study, kvinnor, år, följdes i 26 år, upprepade kostregistreringar Health Professionals, män, år, följdes i 20 år, upprepade kostregistreringar LCHF med animaliskt fett och protein ökad dödlighet LCHF med vegetabiliskt fett och protein minskad dödlighet Fung TT et al. Ann Intern Med 2010;153:

39 Minskad risk för typ 2 diabetes hos män som äter medelhavslikt Health Professionals Study friska män, år följdes upp till 20 år kostundersökningar var 4e år fick typ 2 diabetes risk för diabetes i relation till olika kostmönster lite kolhydrater och mycket animaliskt fett och protein ökad risk medelhavslikt kostmönster minskad risk De Koning, L et al. Am J Clin Nutr 2011;93:844. De Koning et al Diabetes care 2011;34:1150. Hellénius 28 oktober

40 Låg-kolhydratkost kopplad till ökad dödlighet åriga män i Uppsala, följdes 12 år, 7 dagars kostregistrering Risk att dö NNR-lik, HDI (Nordiska Näringrek) Medelshavslik Atkinslik (LCHF/low carb high fat) Sjögren P, et al. Am J Clin Nutr 2010;92:

41 Mat och hälsa - god vetenskaplig grund Forskning om mat och hälsa Mekanismer Interventioner Kliniska studier Observationer Ekologiska och epidemiologiska studier Hellénius 28 oktober

42 Världsrekord i att förebygga hjärtkärlsjukdom The Lyon Diet Heart Trial Drygt 600 män och kvinnor med en första hjärtinfarkt randomiserades till en interventionsgrupp (Int, n 302) som fick kostråd eller kontroll grupp (K, n 303). Följdes upp efter 27 månader. Resultat Int K Hjärtdöd 3 16 Hjärtinfarkt 5 17 Total dödlighet 8 20 de Lorgeril et al. Lancet 1994;343: Hellénius 28 oktober

43 The Lyon Diet Heart Trial Hjärtdöd - 80 % Hjärtinfarkt - 70% Total dödlighet - 60 % de Lorgeril et al. Lancet 1994;343: Hellénius 28 oktober

44 Medelhavsmat med mycket olivolja eller nötter minskar risken för hjärtkärlsjukdom- PREDIMED 7447 spanska män och kvinnor (55-80 år, 57% kvinnor) hjärtkärlfriska, riskfaktorer, typ 2 diabetes 3 grupper som följdes i 4,8 år medelhavsmat med extra virgin olivolja medelhavsmat med nötter kontrollkost 30% Risk att få hjärtkärlsjukdom Dödlighet Estruch R et al. N Engl J Med 2013: in press

45 Mat och hälsa - god vetenskaplig grund Forskning om mat och hälsa Mekanismer Interventioner Kliniska studier Observationer Ekologiska och epidemiologiska studier Hellénius 28 oktober

46 Medelhavsmat på svenska - NORDIET 88 friska medelålders (25-65) kvinnor (n 54) och män (n 34), RCT, 6 veckor, Nordisk hälsosam mat; 27 E% fett, 52 E% kolhydrater, 19 E% protein, 2 E% alk MERA MINDRE fullkorn, frukt, bär, rapsolja, nötter, fisk mättat fett, socker och salt Adamsson V et al. J Intern Med 2010;e pub

47 Tänk er löpsedeln!! Ny svensk metod från Bollnäs! Berätta! Inge hopp! Sälj in Adamsson V et al. J Intern Med 2010;e pub

48 Nya rön Nitrat och hjärta kärl NO-liknande effekter - blodtryckssänkande effekt - minskad risk för blodproppar - motverkar bukfetma och metabola syndromet - förbättrad fysisk prestationsförmåga Lundberg JO et al. Cardiovascular Research 2010;e pub 3 nov

49 Effekter av fettets kvalitet på humör och fysisk aktivitetsgrad 32 unga vuxna (30 åå), friska Cross-over studie 3 veckor 2 koster testades hög halt av palmitinsyra, Western diet hög halt av oljesyra, Mediterranean diet Spontan fysisk aktivitet, accelerometer Mentala parametrar, POMS (Profile of Mood States) Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

50 Testkosterna Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

51 Effekter på fysisk aktivitet Fysisk aktivitet ökade med 12% (p = 0.008) resp 15 % (p = 0.005) Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

52 Mentala effekter, humör Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

53 Effekter av fettets kvalitet på humör och fysisk aktivitetsgrad..man blir arg och seg av smör Kien Cl et al. Am J Clin Nutr 2013; in press

54 Telomerlängd och medelhavsmat P= äldre, hög följsamhet till medelhavsmat var oberoende kopplat till längre telomerer. Kontrollerat för ålder, kön, rökning. Inflammation och oxidativ stress kopplat till kortare telomerer. Hellénius Bocardi V et al. Plos One 2013; 28 oktober 8:e

55 stort fokus på livsstil rörelse och bra mat för hälsa och välbefinnande det lönar sig att satsa på hälsa

56 Ändrad livsstil minskar diabetes och hjärtsjukdom och sparar pengar - upprepade råd om fysisk aktivitet och mat - medelålders kvinnor och män - överviktiga, bukfetma - efter 5 år 58 % minskad risk för diabetes - kostade kr per patient över fem år - återbäring kr - besparing för sjukvården och samhället på kr Tuomilehto J et al. N Engl J Med 2001;344: Lindgren P et al. Int J Techn Asses Health Care 2007:23:

57 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET! Lycka till i ert fortsatta arbete!