STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster
|
|
- Agneta Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet Ingrid Larsson Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster Systema/sk sammanställning av den vetenskapliga li9eraturen om råd om mat eller fak/skt intag av mat /ll personer med fetma Samtliga koststudier behandlar råd om olika koster inte det fak/ska intaget av kosterna Kostråd: det önskade/ inten/onen vad studiedeltagaren ska äta Fak/skt intag: delvis något annat Tiden påverkar inte kostråden Det fak/ska intaget påverkas med /den 1
2 Resultatdriven lizeraturgenomgång Må9lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost (motsvarar sk. LCHF) Högkolhydratkost Lågfe9kost Strikt lågfe9kost Kost med standardinnehåll av fe9 Högproteinkost Kost med standardinnehåll av protein Kost med fokus på högt intag av enkelomä9ade fe9er Kost med fokus på lågt glykemiskt index/ låg glykemisk belastning Medelhavskost Underlaget för koster baseras på 23 RCT och två observa/onsstudier KostsammansäZning Kost Må9lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost Högkolhydratkost Lågfe9kost Strikt lågfe9kost Kost med standardinnehåll av fe9 Högt innehåll av enkelomä9at fe9 (MUFA**) Högproteinkost Kost med standardinnehåll av protein Energigivande näringsämne, E% Kolhydrat Fe9 Protein 40 (20-40) * (20E% MUFA) * The Ornish diet, vegetarisk, **MUFA: mono-unsaturated fatty acids, ***oftast 30 E% exempelvis the Zone diet >15***
3 Kostråd i studierna: MåZlig lågkolhydratkost Kost Beskrivning Kostråd Må9lig lågkolhydratkost 40 E% kolh. Fokus: grönsaker, ro_rukter, frukt och bär, fullkorn och fiberrika livsmedel Fe9: ibland med fokus på omä9at fe9 och fisk, begränsat intag av mä9at fe9. Ibland Atkins- kost med fokus på livsmedel rika på mä9at fe9. Majoriteten av studierna har inte beskrivit rekommenda/on av olika typer av fe9 eller begränsat intaget av fe9 Kostråd i studierna: Strikt lågkolhydratkost Kost Beskrivning Kostråd Strikt lågkolhydratkost 20 E% kolh. Odast en mängdangivelse ex. 20 gram kolhydrat/dag i två veckor, däreder öka med 5 gram/dag /lls önskvärd vikt uppnå9s Fokus: grönsaker, fullkorn och fiberrika livsmedel Fe9: ibland med fokus på omä9at fe9 och fisk, begränsat intag av mä9at fe9. Ibland Atkins- kost med fokus på livsmedel rika på mä9at fe9. Majoriteten av studierna har inte beskrivit rekommenda/on av olika typer av fe9 eller begränsat intaget av fe9 Kostråd i studierna: Medelhavskost Kost Medelhavskost Kostråd Tradi/onell Medelhavskost: Högt intag av grönsaker, frukt, nö9er, fullkornsprodukter, olivolja, må9ligt intag av fisk och fågel, lågt intag av mejeriprodukter, rö9 kö9, charkvaror och sötsaker, må9ligt intag av vin som konsumeras /ll mål/der 3
4 Kostråd i studierna I samtliga studier: Begränsat intag av sötsaker, bakverk, läsk, chips, glass EnergirestrikOon i förekommande fall (12 av 23 RCT) /ll kcal per dag energirestrik/on från beräknat energibehov för viktstabilitet eller 25% /ll 30% energirestrik/on från beräknat energibehov för viktstabilitet eller E9 bestämt dagligt energiintag ex kcal (kvinnor) och 1800 kcal (män) 14 kostjämförelser IntervenOonskost Kontrollkost Antal RCT Evidensstyrka för vikt Må9lig lågkolhydratkost Lågfe9kost Strikt lågkolhydratkost Lågfe9kost Strikt lågkolhydratkost Lågt glykemiskt index 1 ++ Må9lig lågkolhydratkost Högproteinkost 1 ++ Lågkolhydratkost och hög andel enkelomä9at fe9 Lågkolhydratkost med hög andel protein 1 + Låg glykemisk belastning Lågfe9kost 1 ++ Lågt glykemiskt index Högt glykemiskt index 1 +++* Lågfe9kost med hög andel protein Lågfe9kost med standardinnehåll av protein 1 +++* *Bibehållande av vikt 4
5 14 kostjämförelser, forts. IntervenOonskost Kontrollkost Antal RCT Evidensstyrka för vikt Högproteinkost Lågfe9kost Högproteinkost Standardinnehåll av protein Strikt lågfe9kost Lågfe9kost 1 ++ Högt innehåll av enkelomä9at fe9 Högkolhydratkost 1 ++ Medelhavskost Lågfe9kost 1 ++ Medelhavskost Lågfe9kost 1* Lågfe9kost *insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom **insjuknande i diabetes Standardinnehåll av fe9 1** Kost och dödlighet eller sjuklighet (observaoonsstudier) Kost UballsmåZ Antal Evidensstyrka Medelhavskost Dödlighet (10 år) 1 + Kost med fokus på ökat intag av fleromä9at fe9 samt reducerat intag av transfe9er och kolesterol Insjuknande i typ 2 diabetes (14 år) 1 + Viktminskning IntervenOon vs. Kontroll 6 mån, kg 12 mån, kg 24 mån, kg Må9lig lågkolhydratkost vs. lågfe9kost - 10,1 vs. - 8,5-9,2 vs. - 8,5-6,3 vs. - 7,4 Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe9kost - 5,3 vs. - 2,4-2,4 vs. - 2,4-1,5 vs. - 0,2 Må9lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost - 7,0 vs. - 6,9 - - Strikt lågkolhydratkost vs. låg GI- kost - 11,1 vs. - 6,9 - - Låg glykemisk belastning vs. lågfe9kost - - 6,5 vs. - 4,6* - Högproteinkost vs. lågfe9kost - 3,6 vs. - 3,9-3,4 vs. - 2,7-3,9 vs. - 6,0 Högproteinkost vs. kost med standardinnehåll av protein - - 2,7 vs. - 2,2 - Strikt lågfe9kost vs. lågfe9kost - 6,7 vs. - 4,7-6,6 vs. - 4,6 - Medelhavskost vs. lågfe9kost - 8,9 vs. - 7,2 - - *40 veckor 5
6 SammanfaZning viktändring: intervenoon vs. kontroll 6 månader I: -3,6 till -11,1 kg 6 månader K: -2,4 till -8,5 kg 12 månader I: -2,4 till -9,2 kg 12 månader K: -2,2 till -8,5 kg 24 månader I: -1,5 till -6,3 kg 24 månader K: -0,2 till -7,4 kg Evidensgradering: från måttligt starkt (+++) till otillräckligt (+) vetenskapligt underlag SammanfaZning viktändring: intervenoon vs. kontroll 6 månader I: -3,6 till -11,1 kg 6 månader K: -2,4 till -8,5 kg 12 månader I: -2,4 till -9,2 kg 12 månader K: -2,2 till -8,5 kg 24 månader I: -1,5 till -6,3 kg 24 månader K: -0,2 till -7,4 kg Evidensgradering: från måttligt starkt (+++) till otillräckligt (+) vetenskapligt underlag SammanfaZning viktändring: intervenoon vs. kontroll 6 månader I: -3,6 till -11,1 kg 6 månader K: -2,4 till -8,5 kg 12 månader I: -2,4 till -9,2 kg 12 månader K: -2,2 till -8,5 kg 24 månader I: -1,5 till -6,3 kg 24 månader K: -0,2 till -7,4 kg Evidensgradering: från måttligt starkt (+++) till otillräckligt (+) vetenskapligt underlag 6
7 Lågkolhydratkost och lågt GI/ låg glykemisk belastning Effekt av koster på midjeomfång och kroppssammansäzning, intervenoon vs. kontroll Eder 6 månader: gynnsam effekt på midjeomfång och kroppssammansä9ning (reduk/on av kroppsfe9) Evidensgradering för midjeomfång och kroppssammansä9ning: må9ligt starkt (+++) /ll o/llräckligt vetenskapligt underlag (+) Eder 12 /ll 24 månader: o/llräckligt underlag (+) för a9 dra slutsatser Interven/on vs. Kontroll Må9lig lågkolhydratkost vs. lågfe9kost Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe9kost Må9lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost Strikt lågkolhydratkost vs. Låg GI- kost Låg glykemisk belastning vs. lågfe9kost Högproteinkost vs. lågfe9kost Högproteinkost vs. kost med standardproteinkost Strikt lågfe9kost vs. lågfe9kost Totalt LDL- HDL- kolesterol kolesterol kolesterol 12m: I>K 24m: I=K 24m: I=K 6m: I<K 6m: I>K 12m: I>K 24m: I>K 6m: I>K 24m: I=K Triglycerider 12m: I<K 24m: I=K 6m: I<K - 6m: I<K - 6m: I>K 40v: I=K - 40v: I=K 40v: I=K - 7
8 Interven/on vs. Kontroll Blodsocker HbA1c Insulin Må9lig lågkolhydratkost vs. lågfe9kost (utan DM) (utan DM) Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe9kost Må9lig lågkolhydratkost vs. högproteinkost Strikt lågkolhydratkost vs. Låg GI- kost Låg glykemisk belastning vs. lågfe9kost 6m: I<K (med DM) 6m: I<K (med DM) (med DM) (utan DM) (utan DM) (utan DM) (med DM) 6m: I<K (med DM) - 40v: I<K (med DM) 40v: I<K (med DM) - Högproteinkost vs. lågfe9kost O/llräckligt underlag O/llräckligt underlag (utan DM) (utan DM) Högproteinkost vs. kost med standardproteinkost Strikt lågfe9kost vs. lågfe9kost (utan DM) (med DM) O/llräckligt underlag (utan DM) (utan DM) - (utan DM) (utan DM) Evidensgradering för blodfezer och blodsocker, HbA1c och insulin Evidensgradering blodfe9er, blodsocker, HbA1c, insulin: må9ligt starkt (+++) /ll o/llräckligt vetenskapligt underlag (+) Odare högre evidensgrad vid 6-12 månader InformaOon som saknas/är knapphändig Informa/on om fysisk ak/vitet saknas för a9 kunna värdera grad av energi- obalans Informa/on om förändring av följsamhet Visual Analogue Scale (VAS) (två studier) Die/ster och studiedeltagarna besvarar VAS om deltagarnas följsamhet (en studie) Utsöndring av ketonkroppar i urin (sju studier) 8
9 AZ beakta vid studier av kosters effekt på vikt och markörer för hälsa och sjukdom Viktnedgång per se förbä9rar metabola riskmarkörer Minskat energiintag betyder a9 det absoluta intaget av fe9, kolhydrat och protein minskar Reducerat intag av sötsaker samt ökat intag av grönsaker reducerar triglycerider och ökar HDL- kolesterol När man förändrar intaget av e9 näringsämne förändras sam/digt intaget av andra näringsämnen maten innehåller flera näringsämnen per livsmedel När intaget förändras, kan också andra levnadsvanor påverkas, exempelvis fysisk ak/vitet, alkohol- och rökvanor Följsamheten sjunker med /den InformaOon om förändrat kosontag finns i 13 av 25 studier Må9 på följsamhet Två jämförelser har kunnat analyseras med avseende på energiintag Strikt lågkolhydratkost vs. lågfe9kost Högproteinkost vs. kost med standardinnehåll av protein Kos/ntagsdata har sällan tolkats mer ingående energiintag i rela/on /ll ändring av vikt och riskmarkörer förändrat livsmedelsval? kan förändrat livsmedelsval per se påverkat riskmarkörer? energiintag vs. energiomsä9ning (via fysisk ak/vitet) i rela/on /ll viktändring Kliniska överväganden Flera olika koster har effekt på vikt och riskmarkörer och kan erbjudas /ll/ provas av personer med fetma En ini/al viktminskningskost? och en behålla- vikten kost? Kontrollkosten (odast lågfe9kost) har i flera jämförelser en kliniskt signifikant effekt på vikten på kort sikt (6 månader) Flera av lågkolhydratstudierna men inte alla, har had fokus på typ av fe9 i kostråden. I samtliga studier har man ge9 råd om ökat intag av grönsaker och minskat intag av sötsaker Den individuella riskbedömningen måste ligga /ll grund vid val av kostbehandling /ll personer med fetma 9
10 SammanfaZning Må9lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost ger större viktminskning än lågfe9kost på kort sikt (6 månader) Må9lig lågkolhydratkost Strikt lågkolhydratkost Kost med lågt glykemiskt index Lågfe9kost Högproteinkost Medelhavskost ger på längre sikt (12-24 månader) lägre vikt, utan sta/s/skt signifikanta skillnader jämfört med kontrollkost midjeomfång, kroppsfe9, blodfe9er, blodsocker och insulin följer viktändringen Följsamheten Oll en kost är avgörande för dess effekt Följsamheten Oll en kost är avgörande för dess effekt men är för fetma inte Ollräckligt beforskat 10
11 KUNSKAPSCENTRUM FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 11
2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010
2013-11-26 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt,
Läs merArbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige
Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merEn guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Läs mer2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och
Läs merHur kan dietisten hjälpa till vid
Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merDiabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa
Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?
Läs merNationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Läs merRekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs mer"Healthy eating and diabetes, 2014-2016.
Mette Axelsen, universitetslektor i klinisk nutrition. "Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Maten har varit väldigt, väldigt stort samtalsämne bland alla patienter Patienterna känner sig vilsna och
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merMat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser. Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu.
Sammanfattning och slutsatser Mat vid fetma En systematisk litteraturöversikt Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu.se SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merHälsoaspekter - mer än tallriksmodellen
Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merBlir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?
Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare? Swedish Nutri;on Founda;on 20 april 2015 Ideon Science Park, Lund Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Enheten
Läs mer2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merKost och fysisk aktivitet vid diabetes
Informerande dokument Information Sida 1 (5) Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Kosten vid diabetes Basen för all diabetesbehandling är kosten. Många personer med typ 2- diabetes och övervikt/fetma
Läs merSkräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna
Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merKost, blodfetter och typ 2-diabetes
Kost, blodfetter och typ 2-diabetes FaRs dag, 130424 David Iggman ST-läkare i allmänmedicin och doktorand Enheten för Klinisk nutrition och metabolism, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala
Läs merKost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist
1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30
Läs merSBU-rapporten Mat vid Diabetes
SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Fördelning av makronutrienter i diabeteskosten det senaste seklet SBU-gruppens medlemmar Kjell
Läs merÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse
ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merModedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet
Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt
Läs merVad är hälsosam mat? Matens dag i Region Skåne
Vad är hälsosam mat? Matens dag i Region Skåne Malmö 18 oktober 2012 Nutritionist Ulla Johansson Idun Mat & Näringskonsult Lund www.idunmatochnaringskonsult.se Maten vi äter påverkar risken för Övervikt/undervikt
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merKostrekommendationer och modedieter
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merOhälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st
Ohälsosamma matvanor Linn Fjäll, leg. die7st Riskgrupper Vuxna med särskild risk: - sjukdom som diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt- kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression - fysisk, psykisk
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merVälkommen ljuvliga höst!
Välkommen ljuvliga höst! På med strumpor och skor, hösten är här! Och det är väl dags nu kan man tycka även om årets sommar är värd att minnas. Hösten är en vanlig tid för förändring för många men det
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merVegankost - populär diet med nutritionella begränsningar
Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt
Läs merBilaga 3A. Metaanalyser
Bilaga 3A. Metaanalyser Metaanalyser till avsnitt 3.1.1 Måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid fetma Figur 3.1.1.1. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF)
Läs mer8/12/2015. Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus
Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus Hur bemöter vi patienter som står på olika dieter? Olika dieter! GI 5:2 Stenålderskost Atkins Ät efter din blodgrupp LCHF mfl Vad kännetecknar ofta
Läs merDagens kostråd orsakar diabetes, och
Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merKostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna
Bilaga 2 Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Goda matvanor innebär en näringsriktig och välbalanserad kost i relation till behovet och är en grundpelare i behandlingen av övervikt
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merNordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Läs merBRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merNutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping
Nutri&on och inflamma&on Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping An&inflammatorisk mat - finns det? 10 i topp: Lax Kelp (brunalg) Olivolja Grönsaker,
Läs merDiabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)
Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i
Läs mer05/10/2010. SBU-rapporten Mat vid Diabetes. Hans Arnqvist Mai-Lis Hellenius Staffan Lindeberg Ingrid Larsson Uffe Ravnskov
SBU-rapporten Mat vid diabetes SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala universitet Medlem av projektgruppen för SBUrappporten Uppdrag från Socialstyrelsen
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merMedelhavskost i Norden?
Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?
Läs merKost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården
Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.
Läs merKost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården
Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merKOLESTEROL OCH BLODSOCKER
NATURLIG SÄNKNING AV KOLESTEROL OCH BLODSOCKER ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN TRIMB Inledning Hjärt- och kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för sjukdomar där hjärtat eller blodkärlen inte fungerar som
Läs merÄmnesutbildning: Mat
1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning
Läs merBilaga 6 B Praxisundersökning
Bilaga 6 B Praxisundersökning Bakgrund Det finns begränsad kunskap om i vilken utsträckning olika kostråd ges till personer med fetma. För att närmare kartlägga praxis kring kostrådgivning vid fetma genomfördes
Läs merSocker och hälsa - fakta och myter
Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning
Läs merFör dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som har diabetes
Mat, dryck & motion Några råd till dig som har diabetes Undvika fett, äta på Medelhavsvis, minska kolhydratintaget eller låta GI styra inköpslistan? Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras intensivt.
Läs merHälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd
1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merGlykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?
Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merIndividualiserade kostråd
Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och
Läs merHållbart redan från början grönare bra även för barnen?
Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri 2 år Gamla kostråd för spädbarn och
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merSBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 15 SBU:s sammanfattning och slutsatser
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merFör dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker
För dig med typ 1 & 2-diabetes Mat, dryck & motion Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Undvika fett, äta på Medelhavsvis, minska kolhydratintaget eller låta GI styra inköpslistan?
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merRiksmaten ungdom
Måltidsdagarna 2018 Riksmaten ungdom 2016-17 Anna Karin Lindroos Eva Warensjö Lemming Mål med undersökningen Deltagare - 3 000 ungdomar. Undersökningen ska vara representativ för åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet.
Läs merÅsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist
Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merMETABOLISMEN Kolhydrater, Protein, Fett-metabolismen
METABOLISMEN Kolhydrater, Protein, Fett-metabolismen Ett blodsocker på 5 mmol/l motsvarar en totalmängd av ca 25 mmol (0,025mol) glukos i blodbanan. Molvikten för glukos är 180 mol/g. Dvs vi har ca 180
Läs merOlika fettsyrors påverkan på insulinresistensen. Niklas Dahrén
Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen Niklas Dahrén Det är framförallt mättade fettsyror som verkar bidrar till insulinresistens i cellerna Fe#syror Mä#ade fe#syror Enkelomä#ade fe#syror Fleromä#ade
Läs merMat vid övervikt främst en fråga om kalorier?
Mat vid övervikt främst en fråga om kalorier? Bernt Lindahl Docent, överläkare Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin Först skulle jag vilja ställa frågan: Vad finns det för anledning
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merNutritionsmöte November-December 2013
Nutritionsmöte November-December 2013 CBHV i samarbete med produktspecialister och dietisterna på barn- och ungdomsmedicin Göteborg och S Bohuslän. Nya Nordiska Näringsrekommendationer. Mat vid Fetma SBU-rapport
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merHur söt får man vara? 27.9.2008 Pargas
Hur söt får man vara? 27.9.2008 Pargas Christer Sundqvist näringscoach, FD Pargas http://www.ravintokirja.fi Detta skall vi prata om: mitt egentliga ärende: skall en diabetiker äta mycket sött eller lönar
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merNationella matvaneundersökningar
Nationella matvaneundersökningar Underlag för Kostråd Värdering av risker med mat Lagstiftningsarbetet inom EU Berikning av livsmedel Mål med Riksmaten ungdom 3000 deltagare från åk 5, åk 8 och 2 på gymnasiet
Läs merwww.vgregion.se/beslutstödfetma Kostbehandling vuxna
www.vgregion.se/beslutstödfetma Kostbehandling vuxna En negativ energibalans där energiintaget är lägre än energiförbrukningen är grunden för all viktreduktion. Vid övervikt används kostbehandling oftast
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merIngrid Larsson Obesitasmottagningen Sahlgrenska kuniversitetssjukhuset. Kostbehandling vuxna
Kostbehandling vuxna En negativ energibalans där energiintaget är lägre än energiförbrukningen är grunden för all viktreduktion. Vid övervikt används kostbehandling oftast som ensam behandlingsform. Vid
Läs merRIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige
RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker
Läs mer