SBU-rapporten Mat vid Diabetes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SBU-rapporten Mat vid Diabetes"

Transkript

1 SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet

2

3 Fördelning av makronutrienter i diabeteskosten det senaste seklet

4 SBU-gruppens medlemmar Kjell Asplund, Stockholm (ordf.) Mette Axelsson, dietist, Göteborg Göran Berglund, internmedicinare, Malmö Christian Berne, internmedicinare, diabetolog, Uppsala Brita Karlström, dietist, Uppsala Bernt Lindahl, allmänläkare, beteendemedicinare,umeå Eva Toft, internmedicinare, diabetolog, Stockholm Inge Bert Täljedal, diabetesforskare, Umeå Alicja Wolk, epidemiolog, Stockholm Från SBU: Jonas Lindblom, informatiker, projektledare Måns Rosén, SBUs chef, bitr projektledare Ewalotte Ränzlöv, projektassistent Anders Norlund, hälsoekonom

5 Externa granskare Hans Arnqvist Mai-Lis Hellenius Staffan Lindeberg Ingrid Larsson Uffe Ravnskov

6 RAPPORTEN - UPPLÄGG

7 PRIMÄRA FRÅGESTÄLLNINGAR Vilka koster och drycker har dokumenterade effekter på livskvalitet, komplikationer och död vid diabetes? Vilka koster och drycker kan förhindra övergång från nedsatt glukostolerans till manifest diabetes? SEKUNDÄRA FRÅGESTÄLLNINGAR Långtidseffekter ( 24 veckor) på vikt, laboratorievariabler och behov av läkemedel Systematisk genomgång av den hälsoekonomiska litteraturen Etiska frågor ÖVRIGA PERSPEKTIV

8 Interventioner Koster definierade utifrån makronutrienter, livsmedel, fiberinnehåll och/eller vanliga drycker Inte koster där enbart mikronutrienter förändras VLCD eller liknande kosttillskott sötningsmedel

9 Rapportens huvudsakliga kostteman Lågfettkost ( 30 E%) fett) Lågkolhydratkost ( 40 E% kolhydrat) Livsmedel och kostmönster (medelhavskost, CHO med lågt GI) Dryck (alkohol, kaffe, thé mjölk, läskedrycker, juice Kostbehandling kombinerat med motion

10 Primära utfallsmått För personer med diabetes: Total och orsaksspecifik mortalitet Total morbiditet Insjuknande i kardiovaskulär sjukdom och cancer Specifika diabeteskomplikationer Livskvalitet Följsamhet, tolerabilitet Biverkningar För personer med IGT/IFG: Övergång till diabetes

11 Sekundära utfallsmått Glukoskontroll: HbA1c, fp-glukos, behov av läkemedel Kroppsvikt, BMI Lipider Blodtryck Antropometriska mått, t ex bukomfång Fasteinsulin, olika mått på insulinkänslighet Fibrinolytiska variabler

12 Kontroller Inom grupper med konventionell diabeteskost: relation mellan följsamhet och utfall För nya koster: jämförelse med konventionell diabeteskost Head-to-head-jämförelser mellan nya koster för personer med diabetes

13 Avgränsningar För alla studier: Tidsperiod: 1980 och framåt Uppföljningstid: 1 år för primära utfall, 24 veckor för sekundära För kontrollerade kliniska prövningar: Studiestorlek: 50 personer i varje interventionsgrupp om poweranalys saknas För prospektiva observationsstudier: 100 personer med diabetes

14 STUDIEKVALITET OCH EVIDENSSTYRKA

15 Studiekvalitet och evidensstyrka Studiekvalitet Den vetenskapliga kvaliteten hos en enskild studie Studiens förmåga att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt Evidensstyrka Hur starkt det sammanlagda vetenskapliga underlaget för att tillförlitligt besvara en viss fråga?

16 Evidensgradering enligt GRADE Litteratursökning finmaskigt nät Abstracts Full text Bedömnning av studiekvalitet enligt förutbestämda kriterier (krav) Evidensgradering med GRADE

17 Litteratursökning C:a abstracts (eller titlar) 917 fulltextartiklar 57 uppfyllt inklusionkriterierna (kvalitetsgranskats) 34 hög eller medelhög kvalitet (underlag för evidensgradering enl GRADE) 23 låg kvalitet

18 Exampel på sökstrategi - RCT

19 Ackumulerat antal publicerade studier Diabeteskosten forskningens inriktning

20 Evidensgradering enligt GRADE Litteratursökning finmaskigt nät Abstracts Full text Bedömning av studiekvalitet enligt förutbestämda kriterier (Hög, Medelhög. Låg ) Evidensgradering med GRADE

21

22 Minimikrav för hög studiekvalitet - RCT Följande frågor skall besvaras med Ja eller Ej tillämpligt : 1. Har randomisering skett på ett adekvat sätt? 2. Har följsamhet uppmätts på adekvat sätt och redovisats? 3. Är bortfallet lågt (6 mån <20 procent, 12 mån <30 procent, 24 mån <40 procent)? 4. Är personer med primärt effektmått adekvat identifierade/ diagnostiserade? 5. Är metoden för kostregistrering valid? Minimikrav för medelhög studiekvalitet hos prospektiv observationsstudie var att följande frågor besvarades med ett Ja eller Ej tillämpligt : 1, 3 och 4 av de ovanstående

23 Minimikrav för hög studiekvalitet hos prospektiv observationsstudie Följande frågor skall besvaras med Ja eller Ej tillämpligt : 1. Justering för skillnader i utbildning eller socioekonomisk status? 2. Justering för andra viktiga förväxlingsfaktorer ( confounders )? 3. Är personer med primärt effektmått adekvat identifierade/ diagnostiserade? 4. Är metoden för kostregistrering valid? Minimikrav för medelhög studiekvalitet hos prospektiv observationsstudie var att följande frågor besvarades med ett Ja eller Ej tillämpligt : 2 och 3 av de ovanstående

24 Relevans Hög ja på samtliga frågor Medelhög relevans ja på 3 frågor Låg relevans ja på minst en fråga Är studiepopulationen jämförbar med den aktuella svenska populationen? Är de undersökta kosterna tydligt definierade avseende makronutrienter,energiinnehåll, livsmedel och/eller fiberinnehåll? Kan interventionen genomföras under svenska förhållanden med rimliga insatser? Ger studien grund för breda kostrekommendationer (dvs avser inte ett enskilt livsmedel)?

25 Evidensstyrka enligt GRADE

26 GRADE olika typer av evidens Evidens Stark Begränsad Otillräcklig Studiedesign RCT Observationsstudie Annan evidens

27 Evidensstyrka enligt GRADE i SBUrapporten Evidens n

28 Höja eller minska evidensstyrka enligt GRADE Guyatt GH et al BMJ 2008;336:924-26

29 GRADE öka eller minska Minskade GRADE Ökade GRADE Item Antal Item Antal Studiekvalitet 31 (2, -2) Överensstämmelse 31 Överförbarhet 13 Dos-respons 5 Effektstorlek 4 Precision låg 6 Relevans 1

30 Evidensstyrka tabell alkohol

31 Evidensstyrka tabell mättat fett från fisk

32 Sammanfattning - GRADE-metoden för koststudier Pro Strukturerad Transparent Lätt att tillämpa Observationsstudier inte bara RCTs Focus på utfall av vikt för patienten Con(?) Proof-of-concept studier uteslutna Alltför strikta kriterier för inklusion av studier Nästa steg rekommendationer Stark Vi rekommenderar Svag Vi föreslår

33 EVIDENSGRADERADE RESULTAT

34 Nedsatt glukostolerans (IGT) Lågfettkost eller annan kost

35 Mål för interventionen Diabetes Prevention Study (Finland) Viktreduktion <5% Fettintag < 30 % Mättat fett < 10 % Fiberintag > 15g/1000 kcal Fysisk aktivitet > 30 min/dag Ofta äta fullkornsprodukter, grönsaker, frukt, lättmjölk, magert kött, mjuka margariner, vegetabilisk olja rik på MUFA

36 Nedsatt glukostolerans (IGT) dryck

37

38 Diabetes lågfettkost effekt på diabeteskomplikationer och död

39 Diabetes lågfettkost effekt på laboratorievariabler och kroppsvikt

40 Lågkolhydratkost litteratursökning och urval Antal abstracts i primärsökningen 1985 Antal beställda artiklar 54 Inkluderade studier 2 Exkluderade abstracts (ej relevanta) 1931 Exkluderade artiklar (ej relevanta) 52 Låg studiekvalitet 0 Medelhög studiekvalitet 2 Hög studiekvalitet 0

41 51,9 vs 39,3 E% Am J Clin Nutr 2008;87: Diabetes Care 32: , ,1 vs 33,4 E%

42 Diabetes måttlig lågkolhydratkost (30-40 %) Jämförelse mellan måttlig lågkolhydratkost och högkolhydratkost (50 60 E%) under 1 år visar likartade effekter på HbA1c, kroppsvikt, LDL-kolesterol och triglycerider ( О). något bättre effekt av lågkolhydratkost på HDL-kolesterol ( О).

43 2000 kcal kost Europeiska diabeteskostriktlinjer, traditionell high-carb diet 30 E% fett 12 E% protein 60 E% kolhydrater Europeiska diabeteskostriktlinjer, low glycemic load 35 E% fett 20 E% protein 45 E% kolhydrater Joslin Guidelines för diabeteskost 30 E% fett 30 E% protein 40 E% kolhydrater Viktoria Schiöler

44 Diabetes extrem lågkolhydratkost (10-20 %) Effekterna kan inte bedömas beroende på otillräckligt vetenskapligt underlag ( ООО). Det saknas underlag för att bedöma den långsiktiga säkerheten vid måttlig såväl som extrem lågkolhydratkost. Exempelvis insjuknande i hjärt-kärlsjukdom eller andra följdsjukdomar till diabetes.

45 LCHF-studier Westman EC et al.the effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low-glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus. Nutr Metab (Lond) 2008;5:36 84 personer, RCT, 24 veckor, 58 % fullföljde LCHF < 20 g CHO/dag lågt GI -500 kcal/dag LCHF CHO/P/FETT 13 E%/28 E%/59 E% L-GI CHO/P/FETT 44 E%/20 E%/36 E% HbA1c -1.0 procentenhet HDL-chol +0,14 mmol/l Vikt -4,2 kg

46 Kodama at al. Diabetes Care 2009;32:959-65

47 22 studier (306 patienter) Intervention 10 dagar till 6 veckor Antal patienter 8 till 42 Ålder 55±5 år, män 63 %, BMI 28±3 kg/m2 Ingen beskrev randomiseringen, bara häften angav drop outs 80 % var cross over studier LCHF C/F/P 30-50%/32-50 %/15-25 % HCLF C/F/P 53-73%/10-30 %/15-27 % Kodama at al. Diabetes Care 2009;32:959-65

48 Sammanfattning av systematiska översikter low-carb (LC) vs high carb (HC) Väsentligen samma grad av viktreduktion över längre tid Samma effekt på glukoskontroll vid diabetes Många slutar långtidsbehandling - båda Andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom LDL-kolesterol - HC marginellt bättre HDL-kolesterol - LC marginellt bättre Triglycerider - LC marginellt bättre Blodtryck samma Långtidssäkerhet utöver 1-2 år oklar

49 N Engl J Med 2006;355:

50

51 Effekt av kost med lägre kolhydratinnehåll energiinnehåll (E%) 1 percentil E% 10 percentil E% CHO 60,8 37,2 Fett (animaliskt) 12,9 25,2 Fett (vegetabiliskt) 12,9 14,7 Protein (animaliskt) 9,6 17,8 Protein (vegetabiliskt) 5,4 4,5 Fung TF et al. Ann Int Med 2010;153:

52 Effekt av kost med lägre kolhydratinnehåll på dödlighet Total dödlighet Kardiovaskulär dödlighet Cancer dödlighet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Total mortalitet 1,07 1,19* 1,00 1,15* 1,10 1,32* Animaliskt baserad kost Vegetabiliskt baserad 1,17 1,31* 1,07 1,21* 1,15* 1,45* 0,79* 0,81* 0,77* 0.77* 0, Fung TF et al. Ann Int Med 2010;153:

53 Grönsaker, frukt och baljväxter Hos personer med icke insulin-behandlad diabetes kan ett högt intag av grönsaker och baljväxter minska risken att dö i hjärt-kärlsjukdom (begränsat vetenskapligt underlag OO). Underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av grönsaker, baljväxter och frukt hos personer med insulinbehandlad diabetes ( OOO). Diabeteskokboken, ICA förlag

54 Nötter/jordnötter Det går inte att avgöra om konsumtion av nötter och jordnötter minskar förekomsten av hjärtkärlsjukdom vid diabetes. För kvinnor med typ 2-diabetes är det vetenskapliga underlaget otillräckligt ( OOO). För kvinnor med typ 1-diabetes och för män saknas studier.

55 Fisk Hos kvinnor med typ 2-diabetes är hög konsumtion av fisk kopplat till lägre totaldödlighet och risk för hjärt-kärlinsjuknande (begränsat vetenskapligt underlag OO). Det saknas underlag för att dra slutsatser om effekten av fiskintag hos män samt personer med typ 1-diabetes (studier saknas). Diabeteskokboken, ICA förlag

56 Fullkorn Underlag saknas för att bedöma effekten av fullkornsprodukter hos personer med diabetes (studier saknas). En stor studie med positivt utfall har tillkommit efter rapportens publicering:

57 Omättade fetter Hos kvinnor med typ 2-diabetes är hög konsumtion av n-3-fettsyror från fisk kopplad till lägre totaldödlighet (begränsat vetenskapligt underlag OO). Det saknas underlag för att dra slutsatser om effekten av intag av n-3-fettsyror hos män samt personer med typ 1-diabetes (studier saknas).

58 Lågt glykemiskt index Personer med tablettbehandlad typ 2-diabetes som sänker GI med storleksordningen 14 enheter, förefaller uppnå förbättrad glykemisk kontroll och högre HDL-kolesterol (begränsat vetenskapligt underlag OO). Underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av en sänkning av GI med storleksordningen 8 enheter på glykemisk kontroll eller serumlipider hos personer med kostbehandlad typ 2- diabetes ( OOO). Det saknas underlag för att dra slutsatser om effekten av ett sänkt GI hos personer med typ 1-diabetes (studier saknas).

59 Medelhavskost Personer med nydebuterad typ 2-diabetes som får råd om medelhavskost förefaller ha mindre behov av perorala antidiabetika, bättre glukoskontroll, högre HDLkolesterol och lägre triglycerider, än personer som får råd om fiberrik och fettreducerad kost (begränsat vetenskapligt underlag OO). Det saknas underlag för att dra slutsatser om effekten av medelhavskost hos personer med diabetes med samtidig tablett- eller insulinbehandling (studier saknas).

60 Sammanfattning: Vetenskapligt underlag för råd om livsmedel och kostmönster Typ 1 och typ 2 diabetes Grönsaker Begränsat stöd (++) Baljväxter Begränsat stöd (++) Nötter/jordnötter Otillräckligt stöd (+) Fisk / n 3 fettsyror Begränsat stöd hos kvinnor (++) Fullkornsrika livsmedel Studier saknas Lågt glykemiskt index Begränsat stöd vid typ 2 diabetes (++) Låg glykemisk belastning Otillräckligt stöd (+) Medelhavskost Begränsat stöd hos personer med nydebuterad typ 2 diabetes (++ )

61 Diabetes - alkohol Personer med diabetes som regelbundet konsumerar alkohol har lägre risk för hjärt-kärlinsjuknanden, död i hjärt-kärlsjukdom (måttligt starkt vetenskapligt underlag) och lägre totaldödlighet (begränsat vetenskapligt underlag) än vad icke-konsumenter av alkohol har (3 studier av måttlig + 2 av hög kvalitet). Det saknas underlag för att säkert dra säkra slutsatser om effekten av alkohol på utveckling av ögonbottenförändringar eller andra diabeteskomplikationer utöver hjärt-kärlsjukdom (studier av acceptabel kvalitet saknas).

62 Dryck vid diabetes: Kaffe Personer med diabetes som konsumerar mer än två koppar kaffe per dag har lägre risk för död i kranskärlssjukdom och lägre totaldödlighet än patienter som dricker mindre mängder kaffe (måttligt starkt vetenskapligt underlag; 2 studier av måttlig + 2 av hög kvalitet). Det saknas studier över effekter på utveckling av andra diabeteskomplikationer.

63 SBU slutsats Så kallad livsstilsbehandling, där råd om kost med reducerat fettinnehåll och ökat fiberinnehåll kombineras med ökad fysisk aktivitet, skyddar mot utveckling av diabetes hos personer som har nedsatt förmåga att ta hand om och omsätta glukos.

64 Sammanfattning - SBU slutsats Vid typ 2-diabetes har lågfettkost (<30 E% fett) respektive måttlig lågkolhydratkost (30 40 E% kolhydrat) likartade gynnsamma effekter på HbA1c och kroppsvikt ( ). Det saknas studier av tillräcklig kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes av mer extrem lågkolhydratkost (10-20 E%), med högt fettintag, exempelvis så kallad LCHF-kost. Säkerhetsaspekterna blir därför särskilt viktiga vid klinisk uppföljning av de personer som själva väljer extrem lågkolhydratkost.

65 Sammanfattning - SBU slutsats Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att grönsaker, baljväxter och fisk skyddar mot hjärt-kärlsjukdom och död vid diabetes ( ). Dessa livsmedel ingår som viktiga beståndsdelar i dagens kostrekommendationer vid diabetes Litteraturgenomgången har inte funnit underlag för slutsatser om andra centrala komponenter i kostrekommendationerna, som fullkornsprodukter*, fettmängd och mättat fett. *ny studie från NHS efter SBU-rapporten

66 Sammanfattning - SBU slutsats Personer som har typ 2-diabetes och som regelbundet konsumerar måttlig mängd alkohol löper lägre risk att insjukna och avlida i hjärtkärlsjukdom än de som inte konsumerar alkohol ( ). Givetvis måste rådgivning om alkohol ta hänsyn till graviditet eller risk för missbruk. Kaffekonsumenter har lägre risk för hjärtkärlsjukdom än de som inte dricker kaffe ( )..

67 Sammanfattning - SBU slutsats Så kallad livsstilsbehandling, där råd om kost med reducerat fettinnehåll och ökat fiberinnehåll kombineras med ökad fysisk aktivitet, skyddar mot utveckling av diabetes hos personer som har nedsatt förmåga att ta hand om och omsätta glukos ( ).

68 Sammanfattning - SBU slutsats Inget vetenskapligt stöd har framkommit vare sig för eller emot en ändring av dagens diabeteskostrekommendationer. Ett stort antal studier av olika koster vid diabetes genomförs för närvarande. Allt eftersom resultaten av högkvalitativa studier blir tillgängliga, måste det finnas beredskap att ompröva slutsatserna i denna rapport.

69 Kunskapsluckor - SBU slutsats Saknas studier av tillräcklig kvalitet för: effekt av kost vid typ 1-diabetes effekt av kost på livskvalitet effekt av kost på mikrovaskulära komplikationer betydelsen av näringsintagets fördelning under dygnet intag av proteiner

70 For weight loss, either low-carbohydrate, low-fat calorie-restricted, or Mediterranean diets may be effective in the shortterm (up to 2 years). (A) For patients on low-carbohydrate diets, monitor lipid profiles, renal function, and protein intake (in those with nephropathy) and adjust hypoglycemic therapy as needed. (E) DIABETES CARE, VOLUME 34, SUPPLEMENT 1, JANUARY 2011

71 SOCIALSTYRELSEN VÄGLEDNING MAT VID DIABETES (HÖSTEN 2011)

05/10/2010. SBU-rapporten Mat vid Diabetes. Hans Arnqvist Mai-Lis Hellenius Staffan Lindeberg Ingrid Larsson Uffe Ravnskov

05/10/2010. SBU-rapporten Mat vid Diabetes. Hans Arnqvist Mai-Lis Hellenius Staffan Lindeberg Ingrid Larsson Uffe Ravnskov SBU-rapporten Mat vid diabetes SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala universitet Medlem av projektgruppen för SBUrappporten Uppdrag från Socialstyrelsen

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 15 SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

"Healthy eating and diabetes, 2014-2016.

Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Mette Axelsen, universitetslektor i klinisk nutrition. "Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Maten har varit väldigt, väldigt stort samtalsämne bland alla patienter Patienterna känner sig vilsna och

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Augusti 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-05)

Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Augusti 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-05) Mat vid diabetes En systematisk litteraturöversikt Augusti 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-05) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment

Läs mer

Mat vid diabetes en systematisk litteraturöversikt

Mat vid diabetes en systematisk litteraturöversikt Mat vid diabetes en systematisk litteraturöversikt OBSERVERA! Alla detaljer i denna rapport har ännu inte helt kontrollerats. Det är därför möjligt att en eller annan ändring kan komma att göras inför

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Hur kan dietisten hjälpa till vid Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

KAPITEL 8 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 8 kunskapsluckor och framtida forskning 8. Kunskapsluckor och framtida forskning Sammanfattning Metoderna att mäta kostintag är osäkra, något som kraftigt försämrar möjligheterna att påvisa gynnsamma eller ogynnsamma effekter av olika koster.

Läs mer

Kost och fysisk aktivitet vid diabetes

Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Informerande dokument Information Sida 1 (5) Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Kosten vid diabetes Basen för all diabetesbehandling är kosten. Många personer med typ 2- diabetes och övervikt/fetma

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes Kost, blodfetter och typ 2-diabetes FaRs dag, 130424 David Iggman ST-läkare i allmänmedicin och doktorand Enheten för Klinisk nutrition och metabolism, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska

Läs mer

Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser. Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu.

Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning och slutsatser. Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu. Sammanfattning och slutsatser Mat vid fetma En systematisk litteraturöversikt Hela rapporten kan läsas och beställas på www.sbu.se SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Kostrekommendationer och modedieter

Kostrekommendationer och modedieter Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011 Projektplan Mat vid fetma 17 maj 2011 1 Mat vid fetma 1. Bakgrund SBU publicerade år 2002 rapporten Fetma problem och åtgärder. Rapporten inkluderade många olika metoder för såväl prevention och behandling

Läs mer

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010 2013-11-26 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt,

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

KAPITEL 9 Sammanfattande diskussion och bedömning

KAPITEL 9 Sammanfattande diskussion och bedömning 9. Sammanfattande diskussion och bedömning Mat vid diabetes ett problematiskt forskningsområde Vad bör studeras? Om deltagare, studiernas längd och utfall Kostråd inom ramen för sjukvården blir aktuella

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?

Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare? Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare? Swedish Nutri;on Founda;on 20 april 2015 Ideon Science Park, Lund Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Enheten

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Patientutbildning i egenvård har en central roll i diabetesvården och ingår som en rutinmässig del i vården av personer med diabetes. Patientutbildning kan ges individuellt

Läs mer

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer

Läs mer

Bilaga 6 B Praxisundersökning

Bilaga 6 B Praxisundersökning Bilaga 6 B Praxisundersökning Bakgrund Det finns begränsad kunskap om i vilken utsträckning olika kostråd ges till personer med fetma. För att närmare kartlägga praxis kring kostrådgivning vid fetma genomfördes

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården

Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.

Läs mer

Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA

Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA (HTA = Health Technology Assessment) Lennart Jivegård HTA-centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utmaning medicinska

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Vegankostens potential att sänka kolesterolvärdet hos personer med diabetes mellitus typ 2

Vegankostens potential att sänka kolesterolvärdet hos personer med diabetes mellitus typ 2 Vegankostens potential att sänka kolesterolvärdet hos personer med diabetes mellitus typ 2 - En systematisk översiktsartikel Agnes Nilsson, Lisa Bertilsson Självständigt arbete 15 hp Dietistprogrammet

Läs mer

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt 1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010

Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010 1 Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt SBU, maj 2010 Förekomst av sömnbesvär bland vuxna i Sverige 2008, totalt samt fördelat på ålder och kön (n = 1128) 2 3 Projektets

Läs mer

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

Matprat i primärvården

Matprat i primärvården Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om

Läs mer

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? Inledning Mycket fokus inom forskningen idag ligger på livsstilsrelaterade sjukdomar, bland annat gällande näringsintag och hälsa. I Sverige har

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (11)

Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga 2 Granskningsmallar. Mall för bedömning av relevans Författare: År: Artikelnummer: Relevans Ja Nej Oklart Ej tillämpl 1. Studiepopulation 1. Är den population som deltagarna

Läs mer

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

8/12/2015. Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus

8/12/2015. Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus Hur bemöter vi patienter som står på olika dieter? Olika dieter! GI 5:2 Stenålderskost Atkins Ät efter din blodgrupp LCHF mfl Vad kännetecknar ofta

Läs mer

3. Den systematiska litteraturgenomgången

3. Den systematiska litteraturgenomgången 3. Den systematiska litteraturgenomgången Läsanvisning Innehållet i den systematiska litteraturgenomgången är indelat i fem kapitel som motsvaras av fem huvudsakliga kostteman: Lågfettkost (Kapitel 3.1)

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Vad händer med nationella riktlinjer för kost?

Vad händer med nationella riktlinjer för kost? Vad händer med nationella riktlinjer för kost? Mette Axelsen Universitetslektor vid dietistprogrammet Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Diabeteskokboken, ICA förlag 2008 Innehåll Vikten av vikten

Läs mer

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet? 17#10#17% Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet? % Vuxna % Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK Sofia Tranæus docent, avdelningschef SBU Alert och Vetenskapliga kunskapsluckor Varför behövs utvärdering/systematiska

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7)

Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7) Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7) Behandling av armfraktur hos äldre, rapport 262 (2017) Bilaga 3 Sammanställning av det vetenskapliga underlaget Tabell 1.1 Översikt av resultaten som avser fraktur av handled.

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som har diabetes

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som har diabetes Mat, dryck & motion Några råd till dig som har diabetes Undvika fett, äta på Medelhavsvis, minska kolhydratintaget eller låta GI styra inköpslistan? Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras intensivt.

Läs mer

KAPITEL 11 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 11 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 11. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Kjell Asplund (ordförande) Professor, Stockholm Mette Axelsen Universitetslektor, Avdelningen för klinisk näringslära, Göteborgs universitet

Läs mer

Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan?

Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan? Folkhälsopolitisk policy, Seminarium 2 den 10 oktober Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (10)

Bilaga till rapport 1 (10) Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

SBU-rapport 1 okt -09

SBU-rapport 1 okt -09 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker

För dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Mat, dryck & motion Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Undvika fett, äta på Medelhavsvis, minska kolhydratintaget eller låta GI styra inköpslistan?

Läs mer

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer