Ingrid Larsson Obesitasmottagningen Sahlgrenska kuniversitetssjukhuset. Kostbehandling vuxna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ingrid Larsson Obesitasmottagningen Sahlgrenska kuniversitetssjukhuset. Kostbehandling vuxna"

Transkript

1 Kostbehandling vuxna En negativ energibalans där energiintaget är lägre än energiförbrukningen är grunden för all viktreduktion. Vid övervikt används kostbehandling oftast som ensam behandlingsform. Vid fetma kombineras ofta kostbehandling med beteendemodifierande behandling. Perioder av VLCD/LCD (Very/Low Calorie Diet) (för mer information se dokument Pulverkostbehandling ) och farmakologisk behandling (för mer information se dokument Läkemedel) är tillägg till kostbehandlingen vars syfte är att uppnå större viktreduktion och/eller riskreduktion jämfört med kostbehandling som ensam terapi. Den övergripande målsättningen med kostbehandlingen är att viktreduktionen skall vara av den omfattningen att mätbara förbättringar av associerade riskfaktorer och sjukdomstillstånd uppnås under behandlingstiden. Därtill skall patienten upprätthålla en adekvat nutritionsstatus att inte bristtillstånd uppstår. Patienten skall också kunna skaffa sig sådana levnadsvanor vad gäller mat, dryck och fysisk aktivitet att en lägre vikt kan behållas över längre tid. Kostbehandlingen av övervikt och fetma skall individualiseras. Utgångspunkten är de nordiska och svenska näringsrekommendationerna (1, 2) som rekommenderar en regelbunden måltidsordning med 3 huvudmåltider samt eventuellt 1-3 mellanmål. Den rekommenderade sammansättningen av de energigivande näringsämnena är: protein, energiprocent (E%), 30 E% fett samt E% kolhydrat (2). Intag av mättat fett och sackaros bör begränsas till under 10 E% vardera. Intaget av kostfiber bör ligga mellan 25 och 30 gram per dag. Näringsämnessammansättningen i kosten vid övervikt- och fetmabehandling bör i stora drag likna de rekommenderade för hela befolkningen. Dock kan anpassning av kostens sammansättning förekomma för den enskilda patienten. För att uppnå en viktreduktion på 1/2 till 1 kg per vecka rekommenderas patienten en energinivå som är procent av patientens beräknade dagliga energibehov för viktstabilitet (3). Det innebär att energiintaget för de flesta skall minska med kcal/dag. Energiintaget kan presenteras som ett skriftligt kostråd baserat på tre huvudmåltider. Vid höga energibehov kan huvudmåltiderna behöva kompletteras med mellanmål. Grundläggande råd De kostförändringar som vanligtvis krävs för viktminskning är: regelbundna måltider begränsad portionsstorlek dagligt intag av grönsaker och frukt vatten eller annan energifri dryck som törstsläckare och huvudsaklig måltidsdryck sparsamt intag av energitäta livsmedel såsom godis, bakverk, glass, snacks och energitäta snabbmatsmåltider (4, 5) För att åstadkomma viktminskning som patienten med övervikt eller fetma kan behålla resten av livet behöver patienten ofta anamma olika strategier eller verktyg. Exempel på en för många gynnsam strategi är att äta något innan man handlar mat. Risken att köpa något som är enkelt att äta och energitätt (se nedan) minskar. En stor del av arbetet mot en livsstil med lägre vikt och ökad fysik aktivitet handlar om för varje patient att finna hur hon/han kan kombinera delvis nya matrutiner med användbara strategier hur att välja att äta eller inte i olika situationer (6, 7).

2 Kostbehandling som ensam behandlingsform vid fetma har en generellt sett låg följsamhet med en viktreduktion på 5-10 kg efter 12 månader (3) men med stora individuella variationer (5). Specifika råd och hjälpmedel Att äta en portion per måltid är en viktigt grund för att begränsa energiintaget. Regelbundna måltidsvanor gör det lättare att äta lagom både vid varje måltid samt totalt per dag. En generell måltidsordning är tre huvudmåltider samt därutöver frukt vid ett till tre mellanmål. Är det många timmar mellan huvudmålen kan det vara bra med ett mellanmål, medan det kan vara bättre att hoppa över det är mindre än 4 timmar mellan. För patienter med högt energibehov, framför allt unga män, bör mellanmålet förutom frukt också innehålla smörgås eller motsvarande. Vuxna och barn från 10 år rekommenderas äta grönsaker och frukt motsvarande 500 g per dag och barn år 400 g/dag. Hälften bör vara grönsaker och hälften frukt. Grönsaker är energisnåla, fiberrika och ger volym till måltiden, vilket bidrar till en ökad mättnadskänsla på mindre energi. Således kan måltider med stor volym av grönsaker hjälpa patienter att äta mindre mängd kalorier vid varje måltid. Tallriksmodellen hjälper patienten att få en bra sammansättning på måltiden när det gäller fördelning mellan näringsämnen. Med fördel lägger man upp grönsakerna först så att de fyller halva tallriken. Därefter kolhydrater i form av potatis/ris/pasta/bröd, samt protein i form av kött/fisk/skaldjur/ägg/baljväxter som vardera ska täcka en fjärdedel av tallriken. Tallriksmodellen anger inte energiinnehållet i måltiden utan portionsstorleken måste anpassas i storlek efter patientens energibehov. Vatten är den bästa energifria drycken både som måltidsdryck och som törstsläckare. Söta drycker som läsk, saft, frukt- och bärjuicer, mjölk samt alkoholhaltiga drycker kan ge stort kaloritillskott. Smaksatta drycker sötade med sötningsmedel kan rekommenderas som kalorifria alternativ. Både vuxna och barn behöver minst 5 dl mjölk eller mjölkprodukt dagligen för att säkerställa kalciumbehovet. Personer med stor mjölkkonsumtion (> 1/2 l per dag) bör rekommenderas kalorifria alternativ för att underlätta viktminskningen. Att sänka fettintag genom att välja magra mejeri, kött och charkuteriprodukter, är ett effektivt sätt att minska energiinnehållet i måltider. För ytterligare viktminskning krävs att mängden mat (portionsstorleken) minskar samt att energität mat och dryck begränsas. Särskilda aspekter som bör belysas vid livsmedelsval är fett, fettkvalitet, fiber och socker. Man lär patienten/föräldern att tyda en innehållsförtecknig och bedöma produkter. Produkter av särskild betydelse att diskutera med patienten är mjölkprodukter, drycker, charkvaror, pålägg, bröd och frukostflingor. Man behöver begränsa utrymmesmat såsom sötsaker, choklad, glass, snacks, bakverk, läsk och alkohol, då de innehåller mycket energi och oftast lite av vitaminer och mineraler. Det är svårt att minska i vikt om man äter regelbundet av detta. I en del fall klarar patienten inte att begränsa dessa mängder, utan råd om att avstå helt kan bli aktuellt. Man behöver också begränsa mängden snabbmat som kan vara mycket energirik framför allt på grund av sitt höga fettinnehåll. Man förbjuder inte denna mat men det är viktigt är att

3 diskutera lämpliga portionsstorlekar och hur snabbmaten kan kombineras med grönsaker för att öka volymen och sänka energiinnehållet i måltiden. Nyckehålssymbolen visar vägen för livsmedel som innehåller lite fett, socker och salt samt mycket kostfiber. Broschyrer om nyckelhålssymbolen finns att beställa kostnadsfritt från Livsmedelsverket (www.slv.se). Egenkontroll av kroppsvikt Patienten kan också uppmuntras att väga sig själv regelbundet. Datum och vikt noteras i avsett dokument. Regelbunden vägning har visat sig var ett viktigt verktyg för den enskilde att snabbt korrigera mindre viktändringar (5). Att föra matdagbok är ett annat viktigt verktyg vid kostbehandling. När man skriver ned när och vad man äter kan olika mönster i matvanorna upptäckas. Exempelvis kan man finna att man äter något framför TVn varje kväll, att man tar om av middagen, äter något i bilen på hemväg från arbetet eller regelbundet köper godis eller läsk i skolcafeterian. Detta blir tydligt i en matdagbok och som behandlare får man ett redskap att diskutera kring med patienten men kan också vara patientens egna noteringar som hon/han inte nödvändigtvis visar för andra. Det stöd från omgivningen patienten kan få är en viktig del när det gäller att förändra livsstil och vanor. Diskutera med den enskilde patienten vilket stöd han/hon har och vilken betydelse det har i förändringsarbetet. Kostbehandlingsprogram Ett kostbehandlingsprogram består oftast av olika teman som diskuteras med patienten vid de individuella- eller gruppträffarna. Temana inkluderar energibalans, måltidsordning, livsmedelsval, tillagningsmetoder, kost och näring, förändring av matvanor. Under behandlingens gång bör man vara uppmärksam på och diskutera hur tankar, sinnesstämning och känslor styr ätbeteendet. Nedan presenteras 6 teman som kan ingå i ett kostprogram för övervikt- och fetmabehandling. Den ordningsföljd som temana presenteras skall inte ses som tvingande utan individualiseras för varje patient eller grupp. Vid individuell behandling bör ett energibehovsanpassat kostråd presenteras vid det första besöket. Kostråd kan även användas vid gruppbehandling. Nedan beskrivs innehåll i 6 teman för kostbehandling. 6 teman vid kostbehandling TEMA 1: Kostråd Vid detta besök beräknas patientens energibehov för viktreduktion med hjälp av Harris- Benedict s könsspecifika ekvationer (8) eller estimeras patientens energibehov på annat sätt. Ett mängdanpassat kostråd presenteras och diskuteras med patienten. Proportionerna mellan de energigivande näringsämnena i kostråden bygger på SNR 2005 och är följande: inte mer än 30 E% (energiprocent) fett, E% protein och E% kolhydrat. De mättade fettet är begränsat till <10 E% och sackaros utgör högst 10E%. Kostfiberintag: gram per dag. Mot bakgrund av en kostanamnes diskuteras om måltidsordningen i kostrådet liknar patientens och vilken/vilka initial(a) förändring(ar) patienten vill börja med att genomföra. En diskussion om för patienten lämpliga måltidstider samt några exempel på maträtter som kan passa in i måltidernas komposition. Tallriksmodellen kan diskuteras. Patienten kan uppmuntras att med hjälp av hushållsvåg väga de mängdangivna kostkomponenterna i kostrådet. Detta för att träna ögonmåttet för lämplig portionsstorlek.

4 TEMA 2: Kostfibrer Frukostmåltiden brukar vara en bra måltid att kombinera med en diskussion om kostfibrer. Diskutera olika frukostalternativ, kostfiberinnehåll i bröd, flingor och gryn. Samtidigt kan sockerinnehållet i dessa livsmedel diskuteras. Hur påverkar sockermängden det totala energiinnehållet i produkten eller hur mycket man äter eller dricker av varan? Diskussion om det gröna nyckelhålet på livsmedel med mycket kostfibrer och begränsade mängder av salt och sackaros. TEMA 3: Huvudprinciperna för lunch/middagsmåltid Här kan tallriksmodellen återkomma samt tillagningsmetoder och fett och fettkvalitet. Om ämnena är alltför omfattande för ett diskussionstillfälle kan de delas upp och återkomma vid flera tillfällen. Vilka grönsaker äter patienten? Kan dessa tillagas på olika sätt för att öka variationen? Diskutera olika sätt att tillaga och använda baljväxter. Vilka typer av mat- och smörgåsfett använder patienten? Diskutera och jämför energiinnehåll i margarin/smör och olja. Är det säkert att man minskar i vikt bara för att man väljer hälsosamma livsmedel? Jämför energiinnehåll i margarin och olja, i lax jämfört med kolja eller sej. TEMA 4: Mellanmål vid viktminskning portion efter person Medan SNR 2005 rekommenderar 1-3 mellanmål per dag för befolkningen i stort är det inte självklart att detsamma gäller för obesa patienter i behandling. Det är patientens energibehov som styr möjligheterna om mellanmål kan ingå som en del av måltidsordningen eller inte. Diskutera olika mellanmålsalternativ beroende av energibehov. För patienter med lågt energibehov exempelvis medelålders kvinnor med stillasittande arbete och begränsad fysisk aktivitet får det oftast endas plats med ett par frukter per dag som mellanmål medan den yngre mannen med kroppsarbete och regelbunden fysisk aktivitet på fritiden kan behöva mer planerade mellanmål för att inte huvudmåltiderna ska bli för stora. TEMA 5: Hur är en innehållsdeklaration uppbyggd och hur tolkas den? Att kunna läsa och tolka en innehållsdeklaration är ett av de viktigaste verktygen en patient har för att göra bra matval i livsmedelsaffären. Om man har tillgång till livsmedelsförpackningar kan man göra direkta jämförelser mellan olika förpackningar och på så sätt visa hur patienten kan gå tillväga när hon/han står i affären. Vid detta behandlingstillfälle kan man också diskutera det gröna nyckelhålet och vad det betyder. Viktigt är att diskutera hur energiintaget påverkas om man äter mer av nyckelhålsmärkta livsmedel än ordinarie variant. Exempelvis energiinnehållet i 3 skivor mager, nyckelhålsmärkt ost jämfört med 2 skivor helfet ost. TEMA 6: Mat- och måltidsplanering Planering är nyckelordet i förändringsarbetet för bättre matvanor och att dessa ska kunna hålla i längden. Detta tema kan förutom att vara ett separat diskussionsområde också finnas med i diskussionerna om de olika delarna av förändringsarbetet av matvanorna. Diskutera med patienten vilken typ av planering som kan vara aktuell. Skriftligt material inklusive recept Vad gäller skriftligt material rekommenderas översiktliga sammanfattningar ( the take-home massage ) över de teman som diskuteras. Ibland kan förteckningar över energi-, fett-, socker-, kostfiberinnehåll i olika livsmedel vara en hjälp för patienten. Sett i ett längre perspektiv, bör patienten lära sig att själv söka information om matvarors innehåll och göra jämförelser i affären när hon/han handlar (se nedan Hur är en innehållsdeklaration uppbyggd och hur tolkas den? ).

5 Patienter efterfrågar ofta skriftligt material inte minst matrecept. Det finns en uppsjö av recept och matlistor som är framtagna för behandling av övervikt och fetma. I bokhandeln finns kokböcker med samma syfte. Dessutom brukar patienterna själva ha smala recept hemma. Det brukar finnas en outtalad förväntan att få något i handen när man går från behandlaren. Fråga patienten vad hon/han har för kokböcker, recept och listor hemma och hjälp henne hur hon kan använda dessa i syftet att minska i vikt. Hemuppgifter Hemuppgifter är för många ett konkret sätt att prova genomföra förändringar och få möjlighet till återkoppling och diskussion. Det är viktigt att ge specifika och avgränsade hemuppgifter samt att ge tillbakakoppling vid nästa behandlingstillfälle. Framgångsfaktorer för viktminskning Kost vid övervikt och fetma diskuteras ofta i olika media, mellan arbetskamrater och vänner emellan. Många åsiktsyttringar framförs. Det är viktigt att all behandling som ryms inom medicinsk och kirurgisk fetmabehandling och som bedrivs inom sjukvården baseras på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet. Den största utmaningen inom kostbehandling av övervikt och fetma är inte innehållet i de nuvarande rekommendationerna för kost vid viktminskning utan hur man kan öka följsamheten till dessa. Det amerikanska registret The National Weight Control Registry har som syfte att ta reda på vad människor som lyckats minska i vikt (minst 10% av koppsvikten) och behålla den lägre vikten över tid (minst 12 månader) har gjort och gör för att klara detta. Registret har >5000 deltagare (5, 9). Information från dessa människor visar att framgångsfaktorer för viktminskning är: äta regelbundet vardag som helgdag äta frukost varje dag sänka sitt energiintag välja mager mat väga sig regelbundet skriva ned vad man äter och dricker utöva fysisk aktivitet minst 60 minuter/ dag Personer som äter regelbundet och ungefär lika mycket vid varje måltid lättare att kontrollera sitt energiintag vid varje måltid och undviker överätning på exempelvis kvällen. Om man äter frukost varje dag vänjer man sig vid att planera sina måltider och att man har mat hemma. Man har också fått en energimässig start som hjäper personen att äta lagom under resten av dagen. Att minska energiintaget är den grundläggande förutsättningen för viktminskning. Väljer man mager mat är det lättare att kontrollera energiintaget samt energitätheten i maten. Det är lättare att äta för mycket energi om man äter mat med hög energitäthet (kalorier per gram). Exempel på energität mat och dryck är snabbmat, choklad, godis, glass, snacks, bakverk, sockersötade- och alkoholhaltiga drycker. Exempel på energigles mat är grönsaker, de flesta frukter, rotfrukter, grovt bröd, magert kött. När man väger sig regelbundet får man lättare kontroll över sin vikt och kan snabbt justera en viktökning, innan den blivit alltför stor. När man skriver ned vad man äter och dricker får man en översikt över sitt matmönster (när och var man äter) och vad man äter. Detta kan vara mycket informativt för att förklara varför man ökar, minskar eller står stilla i vikt.

6 Regelbunden fysisk aktivitet är avgörande för att behålla en uppnådd viktminskning över tid dvs. vara viktstabil. Referenser 1. Nordic Nutrition Recommendations 2004 Integrating nutrition and physical activity. 4 ed. Copenhagen: Nordic Council of Ministers, Svenska Näringsrekommendationer Heymsfield SB, Harp JB, Reitman ML, et al. Why do obese patients not lose more weight when treated with low-calorie diets? A mechanistic perspective. Am J Clin Nutr 2007;85: Dietisternas Riksförbunds Referensgrupp Obesitas. Behandling av övervikt och fetma - en praktisk handbok Wing RR, Hill JO. Successful weight loss maintenance. Annu Rev Nutr 2001;21: Wing RR. Behavioral Approaches to the Treatment Of Obesity. In: Bray G, Bouchard C, (eds.) PTJ, eds. In: Handbook Of Obesity. New York: Marcel Dekker, Inc., 1997: Costain L, Croker H. Helping individuals to help themselves. Proc Nutr Soc 2005;64: Frankenfield DC, Muth ER, Rowe WA. The Harris-Benedict studies of human basal metabolism: history and limitations. J Am Diet Assoc 1998;98: Klem ML, Wing RR, McGuire MT, Seagle HM, Hill JO. A descriptive study of individuals successful at long-term maintenance of substantial weight loss. Am J Clin Nutr 1997;66:

www.vgregion.se/beslutstödfetma Kostbehandling vuxna

www.vgregion.se/beslutstödfetma Kostbehandling vuxna www.vgregion.se/beslutstödfetma Kostbehandling vuxna En negativ energibalans där energiintaget är lägre än energiförbrukningen är grunden för all viktreduktion. Vid övervikt används kostbehandling oftast

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Flera livsstilsfaktorer kan påverka vikten negativt, som t ex felaktig kost, fysisk inaktivitet, stress och sömn. I detta utbildningsmaterial

Flera livsstilsfaktorer kan påverka vikten negativt, som t ex felaktig kost, fysisk inaktivitet, stress och sömn. I detta utbildningsmaterial Flera livsstilsfaktorer kan påverka vikten negativt, som t ex felaktig kost, fysisk inaktivitet, stress och sömn. I detta utbildningsmaterial fokuserar vi på kosten i behandling, med praktiska tips för

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Viktminskning och Modifast LCD

Viktminskning och Modifast LCD Viktminskning och Modifast LCD Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola I september 2012 antog Kommunfullmäktige en kostpolicy. Där framgår att måltidsverksamheten i Varbergs kommun ska bygga på tydligt kvalitets- och

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a..

DNA.4P!I/e!..f!2... SKA...f.ö D.12~.~a.. f3/~ ~J 3P LANDSl NGET DALARNA Till Nämnden för kostsamverkan i Mora Att tas upp vid Sammanträdet 2012-05-21 INK. 2012 --[5 u? DNA.4P!I/e!..f!2... SKA.....f.ö D.12~.~a.. Jag träffade IngerGyllner(nämndens

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Kost och fysisk aktivitet

Kost och fysisk aktivitet Kost och fysisk aktivitet Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2012 Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

Lär dig hitta det dolda sockret!

Lär dig hitta det dolda sockret! Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer