Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen. Niklas Dahrén

Transkript

1 Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen Niklas Dahrén

2 Det är framförallt mättade fettsyror som verkar bidrar till insulinresistens i cellerna Fe#syror Mä#ade fe#syror Enkelomä#ade fe#syror Fleromä#ade fe#syror

3 Det är långa mättade fettsyror (framförallt palmitinsyra) som bidrar till insulinresistens Flera studier har visat a. det är långa mä.ade fe.syror som bidrar 5ll insulinresistens. De korta mä#ade fe#syrorna verkar inte ha någon nega5v effekt alls på insulinresistensen. Mä#ade innebär a# fe#syrorna inte har någon dubbelbindning utan har fullt med väteatomer (mä#ad med väteatomer). För a# räknas som en lång fe#syra ska fe#syran ha minst 12 kolatomer. Av de långa mä.ade fe.syrorna är det framförallt palmi;nsyra som orsakar insulinresistens i cellerna. Palmi5nsyra finns naturligt i palmolja, smör, ost, mjölk, kö# m.m. Palmi;nsyra har den kemiska beteckningen: C 16 H 32 O 2 Palmi;nsyra

4 Palmitinsyra är den fettsyra som är vanligast i kroppen Det är framförallt palmi;nsyra som finns lagrat i våra fe.celler och därför är den också vanligast i kroppen. Palmi5nsyra är en lång mä#ad fe#syra vilket ger vissa fördelar i lagringssynpunkt. Den har tack vare a# den är mä#ad en lång hållbarhet och den långa och raka strukturen gör a# mycket energi kan lagras på en begränsad yta. Omä#ade fe#syror är krokiga och tar upp mer plats. De har också dubbelbindningar som gör a# de förstörs lä#are genom oxida5on. Om vi äter för mycket energi (oavse. om det är i form av fe., kolhydrater eller protein) så kommer det mesta a# av energin lagras i form av palmi5nsyra i våra fe#celler. Levern 5llverkar palmi5nsyra av den mat vi äter och palmi5nsyran transporteras sedan 5ll fe#cellerna och lagras där. Obs. Fruktos har en extra benägenhet a# ak5vera fe#syntesen i levern och omvandlas 5ll palmi5nsyra. Vi äter för mycket energirik mat Levern 5llverkar palmi5nsyra av de energirika näringsämnena Palmi5nsyran transporteras 5ll fe#cellerna

5 Bukfettet utsöndrar palmitinsyra som orsakar insulinresistens För högt energiintag Leder 5ll Förstorade fe.celler i buken När fe.cellerna i buken är överfyllda med fe.syror (innehåller framförallt den långa mä#ade palmi5nsyran) uppstår e# stress5llstånd i cellerna vilket leder 5ll utsöndring av palmi5nsyra och andra inflammatoriska ämnen som ak5verar och lockar dit makrofager. Makrofagerna och fe#cellerna utsöndrar sedan 5llsammans stora mängder inflammatoriska ämnen 5ll blodet inkl. palmi5nsyran som fe#cellerna utsöndrar. Dessa ämnen transporteras med blodet 5ll cellerna och bidrar där 5ll insulinresistensen. MCP- 1 TNF- alfa Palmi5nsyra Utsöndring Upptag Palmi;nsyra, IL- 6, TNFα, resis;n m.m. Levercell Muskelcell Betacell Insulinresistens Upptag Insulinresistens Upptag Försämrar funk;onen

6 Palmitinsyra kan bidra till insulinresistens på olika nivåer 1. Kan rekrytera och ak;vera makrofager: Palmi5nsyran binder 5ll speciella receptorer på makrofagerna vilket ak5verar dessa. Makrofagerna anländer 5ll fe#vävnaden i buken och börjar där producera och utsöndra en stor mängd inflammatoriska ämnen som kan bidra 5ll insulinresistens i kroppens celler. 2. Kan hämma GLUT4- ak;veringen: Palmi5nsyran tas upp av celler i kroppen (framförallt muskelceller) och ger där på olika sä# upphov 5ll ämnen som hämmar ak5veringen av GLUT4 (signaltransduk5onen påverkas nega5vt) vilket bidrar 5ll insulinresistens.

7 Palmitinsyra kan aktivera makrofager Palmi;nsyra TLR2/4 TLR2/4 står för toll- like- receptor 2 och 4. Makrofag Signaltransduk5on Inflammatorisk respons

8 Hur kan palmitinsyra orsaka insulinresistens i t.ex. en muskelcell? Insulinreceptorn P P P PKB/ Akt Stopp P Stopp P PI3K Stopp Defosforylerar Fosforylerar serin istället för tyrosin Serinkinaser Fosfataser Ak5verar Vesikel Ak5veras med ej GLUT4 DAG, ceramid, ROS (reac5ve oxygen species) m.fl. Orsakar Ansamling av palmi;nsyra i muskelcellen

9 Översikt över hur palmitinsyra i muskelcellen ger upphov till insulinresistens Översko# av palmi5nsyra i muskelcellen På olika sä# ger palmi5nsyran upphov 5ll olika ämnen som t.ex. DAG, ceramid och ROS. Dessa ämnen ak5verar bl.a. olika enzymer vilket leder 5ll felak5ga fosforyleringar och defosforyleringar Signaltransduk5onen fungerar inte längre op5malt; GLUT4 ak5veras inte i 5llräckligt stor omfa#ning Insulinresistens i cellen

10 Ämnena som palmitinsyran ger upphov till kan hämma signaltransduktionen på 2 olika sätt 1. Felak;g fosforylering: En del av ämnena från fe#cellerna ak5verar en typ av enzymer som kallas för serinkinaser. Serinkinaserna udör felak5ga fosforyleringar på insulinreceptorn och på IRS- 1. Serinkinaserna udör nämligen fosforylering på aminosyran serin istället för på aminosyran tyrosin vilket inak5verar insulinreceptorn resp. IRS- 1. Signaltransduk5onen stoppas därmed upp. 2. Defosforylering: Vissa av ämnena från fe#cellerna ak5verar en typ av enzymer som kallas för proteinfosfataser (eller bara fosfataser ). Dessa enzymer defosforylerar Akt/PKB vilket innebär a# en fosfatgrupp som 5digare har ak5verat Akt/PKB nu plockas bort. Akt/PKB blir därför inak5verat. De#a leder också 5ll a# hela signaltransduk5onen stoppas upp och a# GLUT4 ej infogas i cellmembranet.

11 Enkelomättade fettsyror är bättre än mättade fettsyror Det är lite oklart vilken effekt enkelomä.ade fe.syror egentligen har på insulinresistensen. En del studier har visat a# enkelomä#ade fe#syror minskar insulinresistensen (förbä#rar insulinkänsligheten) medan andra studier inte har se# någon tydlig effekt alls (varken posi5v eller nega5v). Det finns också vissa studier som har se# en liten ökning av insulinresistensen. Enkelomä.ade fe.syror beskrivs owa som neutrala men oavse. vilken effekt de har på insulinresistensen så kan vi i alla fall dra slutsatsen a# de inte har samma nega5va effekter som de långa mä#ade fe#syrorna (framförallt palmi5nsyra). Om vi byter ut en del av det mä#ade fe#et i kosten mot en större andel enkelomä#at fe# så leder det, enligt flera studier, 5ll a# insulinresistensen förbä#ras.

12 Enkelomättade fettsyror bör vi äta relativt mycket av ü Den s.k. medelhavskosten innehåller en hög andel enkelomä#at fe# (mycket p.g.a. a# olivolja används fli5gt) och har visat många posi5va effekter på hälsan. Många tror a# en förklaring 5ll hälsoeffekterna är den höga andelen enkelomä#ade fe#er. ü En bra sak med enkelomä.ade fe.syror jämfört med fleromä.ade är a# de inte oxideras (lipidperoxida5on) lika lä# som fleromä#ade fe#syror och därför har längre hållbarhet (oxiderade fe#syror i kroppen= dåliga för hälsan). Vi kan därför äta dessa i större mängder jämfört med fleromä#ade fe#syror. Fleromä#ade oxideras lä#are p.g.a. fler dubbelbindningar. Bildkälla: "Oliven V1" av Poyraz 72 - Eget arbete. Licensierad under CC BY- SA 4.0 via Wikimedia Commons - h#ps://commons.wikimedia.org/ wiki/file:oliven_v1.jpg#/media/file:oliven_v1.jpg

13 Omega-3 och omega-6 verkar ha motsatt effekt på insulinresistensen Alfa- linolensyra C18:3, n- 3 Fleromä.ade omega- 3 och omega- 6 fe.syror verkar kunna ge upphov ;ll an5- inflammatoriska resp. pro- inflammatoriska ämnen i kroppen. Eqersom det finns en stark koppling mellan inflamma5on och insulinresistens så tror en del forskare a# omega- 3 kan skydda mot insulinresistens medan omega- 6 kan bidra 5ll det. Det finns också flera vetenskapliga studier som styrker de#a även om inte alla studier har visat samma sak. Alla forskare är inte heller överens om a# omega- 6 bidrar 5ll inflamma5on i kroppen. Det behövs mer forskning för a# klarlägga effekterna av dessa båda typer av fe#syror på inflamma5on resp. insulinresistens. Omega- 3 familjen: DHA C22:5, n- 3 EPA C20:4, n- 3 An5- inflammatoriska ämnen/reak5oner Omega- 6 familjen: Linolsyra C18:2, n- 6 Arakidonsyra C20:4, n- 6 Pro- inflammatoriska ämnen/reak5oner

14 Ät mer omega-3 och mindre omega-6 Många av oss får i oss alldeles för mycket omega- 6 jämfört med omega- 3. E# bra kostråd är därför a# försöka balansera upp de#a genom a# äta mera omega- 3 och mindre omega- 6. Källor ;ll omega- 3: Finns framförallt i fet fisk som t.ex. makrill, sill och lax (innehåller DHA och EPA) och rapsolja (innehåller alfa- linolensyra). Källor ;ll omega- 6: Finns framförallt i vegetabiliska oljor som majsolja och solrosolja och i produkter som innehåller dessa oljor som t.ex. snabbmat, halvfabrikat, pulversoppor, chips, kex, bröd, friterad mat, rostad lök, tor5llas m.m.

15 Omega-3 inaktiverar makrofager genom att stoppa de mättade fettsyrornas aktivering Mä.ade fe.syror (palmi;nsyra) Omega- 3 (DHA och EPA) TLR2/4 G P C R Signaltransduk5on Signaltransduk5on Inflammatorisk respons

16 Omega-3 inaktiverar makrofager och dämpar inflammationen i fettvävnaden Det finns studier som tyder på a. omega- 3 motverkar inflamma;onen i fe.vävnaden genom a# binda 5ll en specifik G- proteinkopplad receptor (GPCR) som heter GPR120 som si#er på makrofagernas cellmembran. När dessa receptorer ak5veras startar en signaltransduk5on i makrofagerna som hämmar den ak5vering av makrofagerna som mä#ade fe#syror kan starta. Resultatet blir a# makrofagerna inte invaderar fe#vävnaden och inte börjar producerar stora mängder inflammatoriska ämnen. Därmed dämpas inflamma5onen och följaktligen även insulinresistensen. G- protein- Kopplad receptor Det finns dock flera teorier angående hur omega- 3 fungerar och flera av dessa kanske samverkar 5ll den effekt som vissa studier har se# a# omega- 3 har på insulinresistensen. År 2012 gick nobelpriset ;ll Robert J. Lesowitz och Brian K. Kobilka (båda USA) för deras studier av de G- proteinkopplade receptorernas molekylära struktur. G- proteinkopplade receptorer är inblandade i många sjukdomar och % av alla mediciner har som funk5on a# binda 5ll och påverka sådana receptorer.

17 Transfettsyror och insulinresistens Transfe.syror har många nega;va effekter, framförallt när det gäller ateroskleros och hjärt- och kärlsjukdomar. Men när det gäller kopplingen 5ll insulinresistens och diabetes typ 2 så finns det inga övertygande bevis för a# dessa fe#syror bidrar 5ll eller orsakar det. Mer forskning behövs dock. Klart är i alla fall a. transfe.syrorna inte har någon posi5v effekt i våra kroppar och vi bör äta så lite som möjligt av dessa.

18 Men kolhydrater löser inte problemet Insulinresistens p.g.a. palmi;nsyra och andra långa mä.ade fe.syror kan uppstå oavse# om du äter mycket mä#at fe# eller inte. Så länge du intar för mycket energi (u5från vad du förbrukar) kommer översko#senergin i huvudsak lagras i form av palmi5nsyra i dina fe#celler. Äter du t.ex. inget mä#at fe# men en massa kolhydrater (framförallt fruktos) så kommer du ändå få för mycket palmi5nsyra i dina fe#celler! Det är alltså inte intaget av mä#at fe# som har störst betydelse utan det totala energiintaget. Undvik fruktos (i form av sackaros) i stora mängder: Fruktos används gärna av fe#cellerna för fe#syntes och verkar även ak5vera vissa vissa gener i levercellerna som ökar fe#syntesen. Flera studier har visat a# e# högt fruktosintag ger dåliga blodfe#er och ökad insulinresistens. Vi bör dock inte undvika a# äta frukt och bär som innehåller rent fruktos eqersom mängderna inte är så stora (plus a# det finns en massa nywgheter i frukter och bär) utan det vi bör skära ned på är godis, läsk, glass, kakor etc. eqersom dessa livsmedel innehåller en massa vanligt socker (sackaros) som 5ll 50 % är uppbyggt av fruktos! Överintag av energi (framförallt av fruktos) Ökad syntes av palmi5nsyra i levern Transport av palmi5nsyra från levern 5ll fe#cellerna Fe#celler överfyllda med palmi5nsyra

19 Sammanfattning och några kostråd Försök a. hålla energibalans: Det totala energiintaget bör inte vara för högt så a# bukfetma uppkommer. Det totala energiintaget är vik5gare a# minska än mängden mä#at fe# när det gäller a# motverka insulinresistens. Med hjälp av regelbunden fysisk ak5vitet är det lä#are a# hålla energibalansen. Minska ned på intaget av fruktos: Inta inte för mycket fruktos (fruktos ingår i vanligt socker 5ll 50 % och finns därför i stora mängder i framförallt läsk, godis, glass, kakor etc.). Fruktos omvandlas lä# 5ll palmi5nsyra i levern och kan orsaka dåliga blodfe#er och insulinresistens. Överdriv inte intaget av mä.at fe.: Överdriv inte intaget av livsmedel med mycket mä#ade fe#syror (då får vi också i oss mycket palmi5nsyra). Normala intag har dock troligtvis ingen nega5v effekt så länge det totala energiintaget är i balans. Men även om mä#ade fe#syror inte orsakar skada i normala mängder så kan det vara bra a# byta ut en viss andel och istället göra mer plats för enkelomä#ade fe#syror och omega- 3.

20 ü Öka intaget av mer enkelomä.ade fe.syror: Försök a# inta mycket enkelomä#ade fe#syror eqersom dessa inte bidrar 5ll insulinresistens och ev. också kan skydda mot det. Vi kan också äta ganska stora mängder av dessa fe#syror eqersom de inte oxideras så lä# (har lång hållbarhet). Enkelomä#ade fe#syror (oljesyra) finns framförallt i olivolja. ü Undvik transfe.syror: Transfe#syror bör alla undvika eqersom mycket tyder på a# dessa bidrar 5ll ateroskleros. Det är dock inte klarlagt vilken betydelse transfe#syror har på insulinresistensen. ü Ät ;llräckligt med omega- 3: Det är inte helt klarlagt om omega- 3 skyddar mot insulinresistens men vissa studier tyder på det. Intag av omega- 3 har även kopplats ihop med minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och en rad andra posi5va effekter.

21 Referenser h#p:// h#p:// resistance/myocardial- insulin- resistance- an- overview- of- its- causes- effects- and- poten5al- therapy h#p://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi= &rep=rep1&type=pdf h#p:// h#p:// h#p:// h#p:// h#p:// h#p:// h#p:// h#p:// h#p://eurheartjsupp.oxfordjournals.org/content/ehjsupp/3/suppl_d/d37.full.pdf h#p:// h#p:// h#p:// h#p:// h#p:// h#p:// h#p://eurheartjsupp.oxfordjournals.org/content/ehjsupp/3/suppl_d/d37.full.pdf

22 Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: h.p:// h.p://