Bukfetma orsakar insulinresistens. Niklas Dahrén
|
|
- Nils Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bukfetma orsakar insulinresistens Niklas Dahrén
2 Insulin aktiverar GLUT4 och sänker blodsockret P PKB/ Akt P P P PI3K Vesikel med GLUT4 GLUT4 GLUT4 GLUT4 GLUT4
3 Vad menas med insulinresistens? ü Vid insulinresistens (låg insulinkänslighet) är cellernas förmåga a8 reagera på insulin nedsa8: I de flesta fall av insulinresistens är det signaltransduk@onen som är hämmad i cellerna. Insulinet binder receptorn men signaltransduk@onen når inte hela vägen vesiklarna med GLUT4. Glukosupptaget påverkas därmed nega@vt. ü Obs. Det är många insulinmolekyler som ungefär sam@digt en varsin insulinreceptor (på varje cellmembran siler alltså el stort antal insulinreceptorer). Det startar därför många signaltransduk@oner ungefär sam@digt. Vid insulinresistens når inte alla dessa signaler fram, men det är vik@gt al förstå al vissa signaler når fram. Ju fler signaler som når fram desto mer GLUT4 kommer infogas i cellmembranet. Desto svårare insulinresistens desto fler signaltransduk@oner är hämmade sam@digt. ü Fler möjliga insulinresistens: Antalet receptorer i cellmembranet är reducerat, antalet GLUT4- proteiner i vesiklarna är reducerat, själva insulinmolekylen är modifierat på el felak@gt säl vilket försämrar dess effekt etc.
4 Det finns en stark koppling mellan bukfetma och insulinresistens ü ü ü Insulinresistens har e8 nära samband med bukfetma (abdominalt/visceralt fel). De flesta med insulinresistens har också bukfetma även om det finns undantag. Bukfetma innebär al de felceller som siler i buken under magmusklerna (runt de inre organen och tarmarna) är överfyllda med felmolekyler (triglycerider/triacylglyceroler) och därför har en stor volym. E8 midjemå8 över 88 cm hos kvinnor och 102 cm hos män definieras som bukfetma. Risken för allvarliga sjukdomar ökar dock redan vid 80 cm för kvinnor och vid 94 cm hos män.
5 Bukhöjden är den bästa mätmetoden för att bedöma risken för insulinresistens A8 mäta bukhöjden är dock den bästa metoden: Mycket tyder på al det bästa är al mäta den s.k. bukhöjden. Bukhöjden mäter man när man ligger ner på rygg, vilket gör al underhudsfelet tenderar al sjunka ut en aning åt sidorna. Man mäter från golvet och den nivå där buken/magen slutar. under 20 för kvinnor. Bukhöjden bör vara under 22 för män och ü Den sämsta metoden/metoderna är a8 mäta vikt, fe8procent och/eller BMI: Mätning av totala kroppsvikten, kroppens felprocent och/eller BMI säger inte så mycket om mängden bukfel (visceralt fel). ü A8 mäta midjeomfånget är en bä8re metod: När vi mäter midjans omkrets får vi även med underhuds- felet på magen. DeLa är dock en mycket bälre metod än al mäta kroppsvikt, felprocent eller BMI. ü
6 Vad påverkar inlagringen av fett i buken? ü ü ü Könshormonet östrogen minskar bukfe8et: Det kvinnliga könshormonet östrogen påverkar fe\nlagringen genom al dirigera depåerna i underhuden hö^, lår och stjärt). Män har lägre nivåer östrogen och det verkar vara en anledning varför män har en ökad tendens al lagra fel i buken. När kvinnorna når klimakteriet avtar produk@onen av östrogen och även kvinnor börjar då få en omfördelning av buken. Stresshormoner ökar bukfe8et: Långvarig stress är förknippat med ökad inlagring av fel i buken. Stresshormonet kor@sol verkar det. Fysisk ak@vitet minskar bukfe8et: Fysisk ak@vitet ökad energiförbrukning vilket minskar fe\nlagringen i alla kroppens celler. Men fysisk ak@vitet verkar också ha en extra gynnsam effekt på bukfelet (reducerar det) och den effekten kan troligtvis förklaras av dels ökade nivåer (GH) i blodet och dels lägre koncentra@oner av kor@sol. ü Fler anledningar: EL högt totalt energiintag ökar både det subkutana och det viscerala felet, låga testosteronnivåer hos män ökar det viscerala felet, rökning ökar det viscerala felet etc.
7 Underhudsfett vs. bukfett ü ü Underhudsfe8 (subkutant fe8): FeLvävnad som finns under huden, ovanför muskellagret. Är bra på al lagra fel under och är därför en energireserv för kroppen under t.ex. svältperioder. UnderhudsfeLet har också en värmeisolerande Bukfe8 (visceralt/intra- abdominalt fe8): FeLvävnad som finns i buken under magmusklerna. SiLer runt de inre organen och tarmarna. Har en högre lipolys än underhudsfelet och kan snabbare bidra med energi. Lipolys= spjälkning av fria felsyror. Underhudsfe* Bildkälla: "Blausen 0012 AdiposeTissue" by BruceBlaus. When using this image in external sources it can be cited as:blausen.com staff. "Blausen gallery 2014". Wikiversity Journal of Medicine. DOI: /wjm/ ISSN Own work. Licensed under CC BY 3.0 via Commons - hlps:// commons.wikimedia.org/wiki/file:blausen_0012_adiposetissue.png#/ media/file:blausen_0012_adiposetissue.png
8 Varför är bukfetma den farliga fetman? ü Fe8celler fungerar som endokrina celler: FeLceller (adipocyter) fungerar inte bara som en lagringsplats för felsyror (i form av triglycerider) utan fungerar också som endokrina celler som utsöndrar många olika signalämnen/hormonliknande substanser (kallas för adipokiner e^ersom felceller heter adipocyter ). ü Fe8cellerna i buken är mer metaboliskt ak@va och utsöndrar stora mängder farliga ämnen: Man brukar säga al bukfelet är mer metaboliskt ak@vt e^ersom dessa felceller producerar och utsöndrar mer felsyror (framförallt mälade felsyror) p.g.a. högre lipolys, och andra inflammatoriska ämnen som har nega@v påverkan på vår hälsa. Bl.a. kan dessa ämnen insulinresistens och ateroskleros. den högre metaboliska ak@viteten kan vara al felvävnaden i buken, jämfört med underhudsfelet; o o o o innehåller mer makrofager och andra leukocyter (även innan bukfetman uppstår), al det går fler nerver och blodkärl dit, al de är känsligare för ylre påverkan av olika stresshormoner som t.ex. kor@sol och adrenalin (fler receptorer för dessa), al de har större volym (eller lälare får stor volym) vilket skapar cellulär stress.
9 Underhudsfettet skyddar mot insulinresistens Adipocyter i underhudsfe8 ü Utsöndrar adiponek@n: Adipocyter i subkutant fel utsöndrar ganska stora mängder av el ämne som heter adiponek@n. Adiponek@n kan bl.a. öka cellernas insulinkänslighet (motverka insulinresistensen). Mä8ade fe8syror Adiponek@n ü Tar upp mä8ade fe8syror: Om vi äter för mycket energi så fungerar underhudsfelet som en buffert. Istället för al energin lagras som mälade felsyror i bukfelet och i olika inre organ och där orsakar skada så plockas det upp av underhudsfelet. Fler fe8celler= större buffringsförmåga! Ökad insulinkänslighet Muskelcell ü Inte lika metaboliskt ak@vt: Jämfört med bukfelet utsöndras inte alls samma mängder av mälade felsyror och andra pro- inflammatoriska ämnen som kan orsaka bl.a. insulinresistens.
10 Alla som är överviktiga eller har bukfetma är inte insulinresistenta ü En del personer har ingen insulinresistens trots a8 de är Det är bukfelet som är det farliga felet och som orsakar insulinresistens. Personer som är men ej har bukfetma har troligtvis stor kapacitet al lagra överskolsenergin i underhudsfelet istället (p.g.a. många felceller, bra hormonnivåer etc.) vilket skyddar dessa personer mot insulinresistens. ü En del personer har ingen insulinresistens trots a8 de har bukfetma: DeLa är svårare al förstå och är inte heller så vanligt. En förklaring kan vara al vissa av dessa personer, trots sin övervikt/bukfetma, är vältränade (stor muskelmassa och/eller bra kondi@on) vilket kan minska insulinresistensen på olika säl. Forskare har också sel al felet i buken hos en del av dessa personer är fördelade på fler felceller vilket innebär al varje enskild felcell inte har så stor volym trots bukfetman. Det kan även finnas andra gene@ska orsaker som skyddar dessa personer från insulinresistens. ü Bra med många fe8celler: I både underhudsfelet och i bukfelet verkar det vara bra med många felceller om vi avser insulinresistens och sjukdomar det. FeLet kommer då inte lagras på fel platser eller göra så al felcellerna i buken blir alldeles för stora och därmed orsakar skada.
11 Smala personer kan vara insulinresistenta ü ü En del personer har insulinresistens trots a8 de ser väldigt smala ut: För det första är det bukfelet som har betydelse. Vissa personer är smala men har ändå ganska mycket fel i buken (behöver inte synas så tydligt) vilket orsakar insulinresistensen. al de har lagrat fel i buken istället för i underhuden kan t.ex. vara al de har få felceller i och/eller hormonella orsaker som styr buken. Det finns andra insulinresistens förutom bukfetma: En del personer kanske inte har bukfetma alls (inte ens dolt) men en kombina@on av gene@ska orsaker och en ohälsosam livss@l (rökning, fysisk inak@vitet, sover för lite etc.) gör ändå al personen blir insulinresistens.
12 Orsaker till bukfetma Fysisk För högt energiintag orsaker Bukfetma
13 Troligt samband mellan bukfetma, insulinresistens och diabetes typ 2 Bukfetma Inflamma@on i felvävnaden Insulinresistens Ev. diabetes typ 2 ü Mycket tyder på a8 ovanstående samband föreligger men forskarna menar sam@digt al vi inte kan vara 100 % säker på vad som är hönan eller ägget. Det är kanske inflamma@onen som uppstår först och sedan utvecklas bukfetma? Eller kommer insulinresistensen först?
14 Vad menas med inflammation? ü Vid en i kroppen har vårt immunförsvar i form av olika leukocyter (vita blodkroppar) ak@verats av någon anledning och börjat producera olika typer av inflammatoriska ämnen. I normala fall beror inflamma@oner på infek@oner (t.ex. bakterier som har tagit sig in i kroppen) eller p.g.a. en vävnadsskada som har uppkommit (t.ex. genom al vi har ramlat och skrapat upp vårt ena knä). ü SyXet med den inflammatoriska reak@onen och de inflammatoriska ämnena som frisäls är al bekämpa infek@onen eller läka skadan (t.ex. genom al öka området, rekrytera fler området, angripa bakterierna etc.).
15 Akut och kronisk inflammation ü Akut Akut uppstår vid vid vävnadsskador och i musklerna direkt e^er hård träning. Den akuta inflamma@onen är o^a bra för oss e^ersom den al bekämpa infek@onen, läka skadan eller åstadkomma träningsanpassningar i våra muskler. ü Kronisk inflamma@on: Kronisk inflamma@on innebär al immunförsvaret ständigt är ak@verat (i flera månader eller år) och producerar olika inflammatoriska ämnen, men dela sker dock i lite lägre grad jämfört med den akuta inflamma@onen. Många sjukdomar, som t.ex. MS, astma, Crohns sjukdom, olika cancerformer, KOL och hjär@nfarkt, är kronisk inflamma@on. Det verkar även finnas el starkt samband mellan kronisk inflamma@on i felvävnaden och insulinresistens i kroppens celler. När det gäller KOL så orsakas den kroniska inflamma@onen o^ast av rökning och de farliga ämnen som personen då får i sig.
16 Sammanfattning om inflammation ü Immunceller (leukocyter) är och utsöndrar olika typer av inflammatoriska ämnen. ü Inflammatoriska ämnen: Ämnen som på olika säl al bekämpa eller läka skadan. Dessa bildas framförallt av leukocyter men vissa ämnen kan också bildas av andra celler i kroppen. ü Akuta inflamma@oner är oxa posi@va: Akuta inflamma@oner bekämpar infek@oner, läker skador och ger träningsanpassningar i våra muskler e^er el träningspass. ü Kroniska inflamma@oner är nega@va: Långvariga kroniska inflamma@oner verkar ha el stort antal olika sjukdomar i kroppen inkl. orsaka insulinresistens.
17 Bukfettet utsöndrar ämnen som orsakar insulinresistens För högt energiintag Förstorade fe8celler i buken ü När fe8cellerna i buken är överfyllda med fe8syror (innehåller framförallt den mälade palmi@nsyran) uppstår el stress@llstånd i cellerna vilket utsöndring av felsyror och andra inflammatoriska ämnen som lockar dit och ak@verar makrofager. Makrofagerna och felcellerna utsöndrar stora mängder inflammatoriska blodet. FeLcellerna kommer även utsöndra mälade felsyror (framförallt blodet. Dessa ämnen transporteras med cellerna och bidrar insulinresistensen. MCP- 1 TNF- alfa Palmi@nsyra Utsöndring Palmi@nsyra, IL- 6, TNFα, resis@n m.m. Upptag Upptag Upptag Levercell Muskelcell Betacell Insulinresistens Insulinresistens Försämrar funk@onen
18 Översikt över hur bukfetma kan ge upphov till insulinresistens Förstorade felceller i buken p.g.a. inlagring av för stora mängder felsyror (mest av den mälade palmi@nsyran). Försämrad felcellerna i buken vilket ger syre- och näringsbrist. FeLcellerna stressas och börjar dö. Sam@digt utsöndrar de palmi@nsyra och andra inflammatoriska ämnen, t.ex. IL- 6, MCP- 1 och TNF- alfa. MCP- 1, TNF- alfa och palmi@nsyran ak@verar makrofagerna och gör al el stort antal makrofager felvävnaden. Makrofagerna och felcellerna utsöndrar en stor mängd inflammatoriska ämnen. Tillsammans. FeLcellerna utsöndrar även en stor mängd mälade felsyror (palmi@nsyra). Ämnena som utsöndras från den inflammerade felvävnaden orsakar insulinresistens i kroppens celler.
19 Hur kan ämnena från bukfettet orsaka insulinresistens i t.ex. en muskelcell? Insulinreceptorn P P P PKB/ Akt Stopp P Stopp P PI3K Stopp Defosforylerar Fosforylerar serin istället för tyrosin Serinkinaser Fosfataser Ak@verar Vesikel Ak@veras med ej GLUT4 Ämnen från den inflammerade fe8vävnaden i buken: MäLade felsyror (framförallt palmi@nsyra), TNFα, IL- 6, resis@n m.fl.
20 Ämnen från fettceller kan hämma signaltransduktionen på 2 olika sätt 1. Felak@g fosforylering: En del av ämnena från felcellerna ak@verar en typ av enzymer som kallas för serinkinaser. Serinkinaserna uyör felak@ga fosforyleringar på insulinreceptorn och på IRS- 1. Serinkinaserna uyör nämligen fosforylering på aminosyran serin istället för på aminosyran tyrosin vilket inak@verar insulinreceptorn resp. IRS- 1. Signaltransduk@onen stoppas därmed upp. 2. Defosforylering: Vissa av ämnena från felcellerna ak@verar en typ av enzymer som kallas för proteinfosfataser (eller bara fosfataser ). Dessa enzymer defosforylerar PKB/Akt vilket innebär al en fosfatgrupp har ak@verat PKB/Akt nu plockas bort. PKB/Akt blir därför inak@verat. DeLa leder al hela signaltransduk@onen stoppas upp och al GLUT4 ej infogas i cellmembranet.
21 Pankreas kan kompensera insulinresistensen genom att producera mer insulin ü Vid insulinresistens kommer bara en del av de insulinmolekyler som sin receptor kunna starta en som når sil mål GLUT4). ü procent av befolkningen har insulinresistens men alla dessa drabbas inte av diabetes typ 2 e^ersom pankreas o^a klarar av al kompensera för insulinresistens genom mer insulin (det krävs dock al vi är utrustade med räl gener). ü Hyperinsulinemi= förhöjda halter insulin i blodet. ü Hyperinsulinemi har nega@va konsekvenser: Pankreas kommer påverkas nega@vt av al ständigt producera extra mycket insulin. O^a leder al betacellerna trölas ut och al insulinproduk@onen därför avtar och al diabetes typ 2 utvecklas. Andra hälsoparametrar kommer också påverkas nega@vt av al blodet ständigt innehåller höga insulinnivåer (t.ex. påverkas blodtrycket, blodfelerna och blodkärlen nega@vt).
22 Viktiga begrepp o Subkutant fel o Bukfetma o Insulinresistens o Inflamma@on o Akut inflamma@on o Kronisk inflamma@on o Inflammatoriska ämnen o MCP- 1, TNF- alfa, IL- 6, resis@n o Makrofager o Hyperinsulinemi o Adipocyter o GLUT4 o Visceralt fel o Adipokiner o Adiponek@n o Fosfataser o Serinkinaser o IRS- 1 o MäLade felsyror (palmi@nsyra) o Fosforylerar o Defosforylerar o PKB/Akt o Insulinreceptorn o Tyrosinfosforylering
23 Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén:
Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen. Niklas Dahrén
Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen Niklas Dahrén Det är framförallt mättade fettsyror som verkar bidrar till insulinresistens i cellerna Fe#syror Mä#ade fe#syror Enkelomä#ade fe#syror Fleromä#ade
Läs merBlodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén
Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin Blodsockerkoncentra3onen Glukagon Insulin sänker blodsockret ü Insulin är e+ hormon
Läs merBlodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén
Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin
Läs merDiabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén
Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-
Läs merDiabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén
Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes typ 1 h"ps://www.youtube.com/watch?v=_oowhuc_9lw Diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 har kroppens egen insulinproduk5on helt eller nästan helt
Läs merDiabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén
Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-
Läs merIntroduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén
Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes
Läs merProteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén
Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt
Läs merSyntes, modifiering och utsöndring av insulin. Niklas Dahrén
Syntes, modifiering och utsöndring av insulin Niklas Dahrén Insulin tillverkas i de langerhanska öarna i bukspottkörteln (pankreas) ü I bukspo)körteln finns det ca 1 miljon cellöar som kallas för de langerhanska
Läs merSkelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén
Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Fakta om kroppens skele.muskler Skele.musklernas funk2on Muskelcell jämfört med vanlig cell Skele.musklernas
Läs merVisceralt fett - det onda fettet
Nu är det jul. Igen. Så var det jul igen då. Så mycket har hänt sedan förra julen men ändå känns det som det var alldeles nyss. Lite konstigt känns det också när julen blir så kort men vi hoppas att du
Läs merMat, fasta och Addison.
Mat, fasta och Addison. 5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna. Längre livslängd?...en diet baserad på
Läs mer3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén
3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus Niklas Dahrén 3 tester kan göras för att diagnosticera diabetes mellitus 1. Mätning av fasteglukos 2. lukostoleranstest (OTT) 3. Mätning av glykerat hemoglobin
Läs merELISA-test för att diagnosticera diabetes typ 1. Niklas Dahrén
ELISA-test för att diagnosticera diabetes typ 1 Niklas Dahrén Vad är syftet med ELISA-test? ü Sy$et med ELISA är a0 ta reda på om provet (t.ex. e, serumprov från en pa3ent) innehåller en specifik an3kropp
Läs merPOLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv
POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,
Läs merDiabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
Läs merFelveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
Läs merOxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén
Oxidation, reduktion och redoxreaktioner Niklas Dahrén Vad innebär oxidation och reduktion? Oxida'on: Ämnet får e* elektronundersko* genom a* elektroner avges helt eller delvis (oxida8onstalet ökar). Reduk'on:
Läs merGruppträff 1 Presentation och uppstart
Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt
Läs merDiabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös
Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer
Läs merBuffertlösningar. Niklas Dahrén
Buffertlösningar Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Syror: Syror avger vätejoner (protoner) och ger i va4enlösningar upphov 9ll oxoniumjoner (H 3 O + ) e@ersom va4enmolekyler plockar upp vätejoner.
Läs merAtomens uppbyggnad. Niklas Dahrén
Atomens uppbyggnad Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Atomens uppbyggnad Elektronkonfigura5on Valenselektroner Ädelgasstruktur Elektronformler Atomens uppbyggnad Alla atomer består av
Läs merP A T I E N T D A G B O K M P N
PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Läs merIntroduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén
Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes
Läs merFramkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén
Framkalla fingeravtryck med superlim Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Kemin bakom framkallning med superlim inklusive betydelsen av atomernas elektronega6vitet Vanligt superlim kan framkalla
Läs merMetabola Syndromet. St-seminarium Hanna Eriksson
Metabola Syndromet St-seminarium 180919 Hanna Eriksson Metabola syndromet En samling kardiovaskulära riskfaktorer som alla har mer eller mindre starkt samband med insulinresistens. Bukfetma Hyperglykemi
Läs merDNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller
Läs mer5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merExoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén
Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reak+oner: Reak%oner som avger energi %ll omgivningen (o1a värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive
Läs merVad är fetter och lipider? Niklas Dahrén
Vad är fetter ch lipider? Niklas Dahrén ü ü ü ü Vad är fett? Fe$er är rganiska ämnen sm /llhör gruppen lipider ch de är framförallt uppbyggda av kl- ch väteatmer. Triglycerider: Begreppen fe; ch fe;mlekyler
Läs merKan man bli symtomfri? Typ 1
Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta
Läs merDiagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Niklas Dahrén Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller som bekläder kroppens ytor (inkl. luftvägarna och matsmältningssystemet)
Läs mer02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR
02/2017 - BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR 12 1 VÄLKOMMEN 3 VAD ÄR ETT BIOLOGISKT LÄKEMEDEL? 4 HUR SKILJER SIG BIOLOGISKA LÄKEMEDEL FRÅN TRADITIONELLA
Läs merAtt gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.
Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas @ll akutmo2agningen på lasare2et? 2. Vilken sort diabetes har hon tror ni? 3. Hur informerar man Ingvor
Läs merStyrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet
Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merSammanfattning - celler och hud
Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.
Läs merFör patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA
För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna
Läs merVid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.
POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen
Läs merTranskriptionen. Niklas Dahrén
Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merInsulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning
Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?
Läs merCover Page. The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation.
Cover Page The handle http://hdl.handle.net/1887/20257 holds various files of this Leiden University dissertation. Author: Fredriksson, Lisa Emilia Title: TNFalpha-signaling in drug-induced liver injury
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merSignaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB
PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser
Läs merSpänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén
Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som
Läs merDin kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merMÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3
MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,
Läs mer2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag
Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning
Läs merFrån cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste
Läs merRätt rustad för vägen framåt
Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har
Läs merOrganisk kemi / Biokemi. Livets kemi
Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191
Läs merFramkalla fingeravtryck med ninhydrin. Niklas Dahrén
Framkalla fingeravtryck med ninhydrin Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översiktlig beskrivning över hur ninhydrin fungerar Elektronega7vitet Kemin bakom ninhydrinanalys Översiktlig beskrivning
Läs merHur gör kroppen energi?
Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar
Läs merMänniskans Resurser i ett nötskal. Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa.
Människans Resurser i ett nötskal Företagets hälsokoncept för dagens moderna människa. Bli frisk och framgångsrik Energi är grunden för livet! Oavsett vad du vill åstadkomma i livet så krävs det energi,
Läs merDiclofenac T ratiopharm
Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i
Läs merBehandling av typ 2-diabetes
Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer
Läs merFrån gen till protein. Niklas Dahrén
Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas
Läs merProteinernas 4 strukturnivåer. Niklas Dahrén
Proteinernas 4 strukturnivåer Niklas Dahrén Ett proteins struktur kan beskrivas utifrån 4 strukturnivåer Primärstruktur Sekundärstruktur Kvartärstruktur Ter0ärstruktur Primärstruktur ü Sekvensen av aminosyror
Läs merDNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores Niklas Dahrén Användningsområden för DNA-analys Ta reda på vems DNA som har hittats på en brottsplats. Faderskapsanalys. Identifiera
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merPsykosocial arbetsmiljö
Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t
Läs merOlika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén
Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi
Läs merPankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas
ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar
Läs merEndokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),
Läs merDipol-dipolbindning. Niklas Dahrén
Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning
Läs merBeräkna koncentrationen. Niklas Dahrén
Beräkna koncentrationen Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Hur stor är koncentra0onen kaliumklorid i en 2,0 dm 3 lösning där substansmängden kaliumklorid är 0,25 mol? 2. 0,038
Läs merMabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
Läs merGurkmeja. Curcuma longa.
Gurkmeja Gurkmeja är en vackert blommande planta i familjen Zingiberaceae. Gurkmeja används ofta för färgning och smak i curryblandningar. Modern forskning pekar på att gurkmeja kank förebygga demens,
Läs merUpptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet. Emma Lindblom www.emmalindblom.com
Upptäcka ätstörningar och Energitillgänglighet Emma Lindblom www.emmalindblom.com Vem jag är! Bachleor & Master: Exercise Science Post bacc: Nutrtition Certified Sport Dietitian Registered Dietitian Leg.
Läs merBRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS
BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av
Läs merKOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merHt 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION
Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merMusklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Läs merEndokrina organ. Håkan Karlsson
Endokrina organ Håkan Karlsson Endokrina organ producerar hormoner Inga utförsgångar (jämför med exokrina organ) Hormonerna utsöndras direkt till blodet eller extracellulärvätskan Specifika receptorer
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merTranslationen. Niklas Dahrén
Translationen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Fördjupning om transla7onen Fler filmer på samma tema: Från gen 7ll protein Den gene7ska koden Transkrip7onen
Läs merPrestationstriangeln
Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid
Läs merFrida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm
Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs mers uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi
s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren
Läs merBehandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom
Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom A gentle revolution in IBD therapy innehåll Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12
Läs mervid inflammatorisk tarmsjukdom
BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling
Läs merSFAIM vårmöte 2017 June 21,
SFAIM vårmöte 2017 carl.j.sundberg@ki.se June 21, 2017 1 Betydelsen av fysisk aktivitet för ungas hälsa och kognition Carl Johan Sundberg Professor, leg läk Institutionen för Fysiologi & Farmakologi, Karolinska
Läs merDiabetes ur ett överviktsperspektiv
Diabetes ur ett överviktsperspektiv Maria Cajmatz Informationsläkare 190611 Välkänt samband Diabetes typ 2 1 BMI över tid i Primärvård (NDR) 2 Fördelning BMI i regionerna. Primärvård (NDR) Insjuknande
Läs merInformation om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.
Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.
Läs merAptitreglering. Stress
Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från
Läs merInformation om hidradenitis suppurativa (HS)
Information om hidradenitis suppurativa (HS) Faktagranskare: Meirav Holmdahl, överläkare, Hudkliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund Karin Berggård, överläkare, Hudkliniken, Skånes Universitetssjukhus,
Läs merIbuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber
Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.
Läs mer