Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Transkript

1 Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför glykemiskt index på felaktig basis har blivit så populärt i massmedia. Lärarhandledning Berätta om blodsocker: Vad är blodsocker? Varför är det så viktigt att ha en konstant mängd av blodsocker? Måste man äta socker för att tillgodose kroppens behov av blodsocker? Hur mycket socker behöver hjärnan varje dygn? (ca 140 g, jämför gärna med antal sockerbitar för ökad förståelse.) Gå vidare med att rita upp hur blodsockret förändras över tid efter en frukost bestående av en stor mängd snabba kolhydrater (exempelvis rostade brödskivor med marmelad, eller mjölk och Start eller chokladflingor), och förklara vad som händer på lång sikt om insulin frisätts i för stora mängder (diabetes typ II, övervikt, hjärt-kärlsjukdomar, högt kolesterol, kallbrand osv). Berätta sedan vad som händer när blodsockret som svar på insulinfrisättningen snabbt sjunker igen, koppla det till upplevd trötthet och förklara här de kortsiktiga ytterligheterna med ett lågt blodsocker (irritation, hunger, koncentrationssvårigheter och i fallet med diabetes typ I risk för koma och död.) Berätta varför en frisk människa inte faller i koma och dör av lågt blodsocker bara för att man hoppar över en måltid (glukagon och på lång sikt kortisol) och vilka konsekvenserna blir (nedbrytning av muskel- och fettväv på armar och ben, och inlagring av fett kring buken.) Koppla detta till varför bantning i traditionell mening inte fungerar. Rita sedan upp hur blodsockret förändras över tid efter en frukost bestående av en blandning mellan långsamma kolhydrater, protein och fett, och berätta om hur mängden insulin efter en sådan måltid påverkar kroppen. Koppla till glukagon och kortisol. Tips du ger exempel. Gå vidare med att berätta att GI är ett bra mått på hur blodsockret förändras över tid när man ätit ett visst livsmedel, men att det som verktyg i en hälsosam kostföring har många begränsningar som man bör känna till. Förklara att GI inte tar hänsyn till om livsmedlet i fråga innehåller vitaminer, mineraler eller antioxidanter, eller vilken typ av fettsyror som finns i. Förklara också att tid, partikelstorlek (jfr

2 juice med den korresponderande frukten, eller potatismos med potatis) och livsmedelskombinationer påverkar GI. Fett påverkar GI (jfr choklad), men även fibrer (jfr vitt bröd med grovt bröd). Alltså: GI är ett bra verktyg om man vill hålla sitt blodsocker på en lämplig nivå under hela dygnet, men det har viktiga begränsningar. Dessa tar inte massmedia alltid hänsyn till, utan skriver ogenerat om hur morötter, potatis och vattenmelon absolut inte får ingå i en bra kost (pga högt GI), men att choklad (pga lågt GI) väl kan göra det. Tips: Ta gärna med utklipp som behandlar GI för att peka på de missförstånd som journalister medvetet eller omedvetet bidrar till i denna fråga. Låt eleverna diskutera hur media behandlar näringsfrågor. Om det finns tid, kan det också vara lämpligt att gå in på vem som bär ansvaret för en dålig artikels innehåll är det journalisten och redaktören, den eller de personer från vetenskapens sida som i förekommande fall intervjuats, eller samtliga av dessa? Vilka krav ställer rådande behandlig av information på läsaren? Fördjupningsmöjligheter Förklara skillnaden mellan olika sockerarter. Berätta om ketos och ketogen diet, och varför man mår så dåligt av det. Koppla det till anorexia och obehandlad diabetes typ I. Förklara hur ett GI-test går till för att ge ännu större förståelse till varför morötter, potatis och vattenmelon på helt fel grund har fått ett så dåligt rykte. Vill du veta mer? (livsmedelsverket) Skriven av Anki Sundin Lärarjouren

3 Bilaga till lektionsuppslagen om GI Här följer förslag på hur kosten kan läggas upp under en dag för att bidra till god koncentrationsförmåga och bra ämnesomsättning. Frukostalternativen passar elever i alla åldrar. Dock bör de yngre barnen vara restriktiva med sitt tedrickande, eftersom det binder upp näringsämnen. Bara mjölk är ett bättre alternativ för dessa. Mellanmålen anpassas efter ålder och fysisk aktivitet. Yngre barn som har ätit frukost klarar sig i regel på en frukt under förmiddagen, medan de äldre ofta behöver lite mer energi. Mellanmålen på förmiddagen resp eftermiddagen kan utgöras av samma sorts livsmedel Lunchen utgörs av vanlig husmanskost, precis som middagen. Alla barn, tonåringar och vuxna bör äta två lagade mål mat per dag för att säkerställa intaget av näringsämnen. Lunch och middag kan av praktiska skäl vara samma sorts mat under en dag. Resterna från middagen kan också bli morgondagens lunch. Under vardagarna, då eleverna befinner sig i skolan, serveras ju lunch i skolan och då kan middagsmålen under två på varandra följande dagar vara desamma. På detta sätt kan det bli lite enklare för den som lagar maten hemma. Kvällsmålet kan se ut som frukosten, eller bara utgöras av en lättare variant (se Kvällsmål 3) om man fortfarande är mätt från middagsmålet. Det är dock viktigt att inte hoppa över kvällsmålet. Målet är att äta var tredje vaken timme, vilket betyder mellan fem och sju måltider per dag, beroende på hur länge man är vaken. Mängden för varje individ bestäms av ålder och fysisk aktivitet. Samtliga måltider kombineras med vatten eller lättmjölk. Frukost 1 Havregrynsgröt med russin och äppelbitar Mjölk Grov macka med smörgåsmargarin och skinka, paprika Frukost 2 Fil Müsli Skivad frukt eller bär Grov macka med smörgåsmargarin och leverpastej, gurka Frukost 3 Två grova mackor med smörgåsmargarin och ost, tomat Te Mjölk Mellanmål 1:1

4 Mellanmål 1:2 Mellanmål 1:3 Grov macka med smörgåsmargarin och pålägg, grönsak (se frukostalternativen) Lunch 1 Potatis, kokt eller stekt fisk, sås Lunch 2 Ris, kycklinggryta, sås Lunch 3 Pasta, köttfärssås Mellanmål 2:1 Mellanmål 2:2 Mellanmål 2:3 Grov macka med smörgåsmargarin och pålägg, grönsak (se frukostalternativen) Middag 1 Lasagne Grov macka med smörgåsmargarin, keso, gurka Middag 2 Potatis, köttfärsbiffar, sås

5 Grov macka med smörgåsmargarin, ost, tomat Middag 3 Ris, kokt fisk, sås Grov macka med smörgåsmargarin, skinka, paprika Kvällsmål 1 Grov macka med smörgåsmargarin, kokt ägg Kvällsmål 2 Müsli Kvällmål 3 Grov macka med keso sallad Skriven av Anki Sundin Lärarjouren