Sunda matvanor för skolbarn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sunda matvanor för skolbarn"

Transkript

1 Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips

2 På finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet 6 7 Tallriksmodellen 8 9 Mellanmål Så här kan en dags se ut Barnens tio-i topp Nyckelhålet 0 21 Lördagsgodis Mat och rörelse 3

3 Att ändra barns matvanor kan vara svårt. Att byta till lite nyttigare mat är ganska lätt. Syftet med den här broschyren är att väcka intresse för och att inspirera till att lära våra skolbarn att äta nyttigare. Lättare sagt än gjort kanske du säger, men faktum är att det faktiskt är lättare än vad du först tror. Som förälder är du barnens största matinspiratör och det är du som bestämmer vad som finns hemma i skafferiet, kylskåpet och frysen. Finns det nyttig mat hemma så är det också den maten som går åt. Det sköter sig helt naturligt. I butiken finns det många nyckelhålsmärkta och ekologiska alternativ att välja mellan. Självklart finns det en del tips och andra viktiga saker att tänka på som handlar om mat och skolbarn. Och det är precis vad du får här i broschyren. Kunskap, engagemang och fantasi är viktiga faktorer för att få skolbarnen att själva byta till lite nyttigare mat. 3

4 Behöver skolbarn annan mat än vuxna? En vanlig fråga som många ställer sig är om barns mat måste vara sammansatt på ett annat sätt än vuxnas. Svaret är att det i princip inte är någon skillnad. Redan från två års ålder gäller nämligen i stort sett samma näringsrekommendationer för barn som för vuxna. Naturligtvis har barn och vuxna olika energibehov. Forskning har till och med visat att det redan från ett års ålder är viktigt att tänka på fettkvaliteten i maten. En viktig skillnad är att barn behöver mer näringsrika måltider än vuxna. Att de inte äter lika stora portioner betyder inte att andelen fett, proteiner och kolhydrater ska förändras. Det förhållandet är detsamma för både vuxna och barn. Lite äldre skolbarn som tränar mycket har ett minst lika stort energibehov som en vuxen, ibland till och med större. Hösten 2006 presenterade Livsmedelsverket en studie kring hur barn i Sverige äter idag. Några anmärkningsvärda fakta är: Att barnen äter alldeles för stor andel mättat fett borde nästan halveras Att intaget av frukt och grönt per dag var alldeles för lågt borde dubblas Att 25% av barnens kaloriintag består av godis, glass, läsk, kakor, kex osv borde halveras (studie har visat samma sak för vuxna) Andelen överviktiga och sjukligt feta barn är alldeles för hög och det är viktigt att vi alla hjälps åt för att ändra på detta. Det är naturligt att börja hemma med sina egna barns matvanor. Låt barnen själva lägga upp maten på tallriken. Det är viktigt att de tidigt lär sig ta ansvar för vad och hur mycket de äter. 4

5 REKOMMENDERADE Energinivåer PER DAG för barn och vuxna MJ/kcal Flickor 6 9 år 7,2/1720 Flickor år 8,6/2060 Flickor år 9,6/2290 Kvinna ,2/2100 MJ/kcal Pojkar 6 9 år 8,1/1940 Pojkar år 9,8/2340 Pojkar år 12,3/2940 Män 31 60år 11,8/2820 MegaJoule, ett mått på energi kilocalorier, ett mått på energi Källa: Svenska näringsrekommendationerna 2005

6 måltidspusslet Dagens måltider kan ses som ett pussel. Vi äter olika livsmedel till olika måltider och får på så sätt i oss de näringsämnen vi behöver. Måltiderna kompletterar varandra och på kvällen ska pusslet ha blivit helt. Varje måltid eller pusselbit är lika viktig för att dagen som helhet ska bli bra. FRUKOST middag lunch extra mål mellanmål Olika måltidstyper I den svenska matkulturen har två slags måltider vuxit fram. Frukost och mellanmål är en typ av måltider och lunch och middag en annan. Måltiderna består av olika livsmedelsgrupper med olika sammansättning av näringsämnen. Alla grupperna behövs för att maten ska bli näringsrik och bra. Alla måltider ska ge bra bränsle en lagom blandning av kolhydrater, fett och protein och innehålla bröd, grönsaker och/eller frukt. Frukost och mellanmål byggs upp kring Bröd, gryn eller flingor som är kolhydratrika och ger bra energi, gärna fullkorn Mjölkprodukter som är rika på protein och kalcium, gärna magra Frukt/grönsaker som är rika på vitaminer, mineraler och kostfiber Lunch och middag byggs upp kring tre olika livsmedel Det första är potatis, pasta, ris eller något likvärdigt och bröd Det andra är grönsaker, rotfrukter och frukt Det tredje är kött, fisk, ägg eller ett vegetariskt alternativ, t ex kikärter eller linser Potatis ger bra energi i form av kolhydrater. Kött ger protein och mineraler, främst järn och zink. Järn tas lättare upp i kroppen med hjälp av vitamin C som finns i grönsaker och frukt. Grönsakerna innehåller också flera andra vitaminer och dessutom kostfiber. Som måltidsdryck till de lagade måltiderna (lunch och middag) rekommenderas vatten. Källa: Tillämpad näringslära, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting 6

7 Frukost och mellanmål byggs upp kring bröd, gryn eller flingor och mjölkprodukter. Bröd, gryn och flingor är kolhydratrika och ger bra energi. Mjölkprodukter är rika på protein och kalcium.

8 1 2 3 tallriksmodellen en bra modell för att äta sunt Ett enkelt sätt att ge barnen allt de behöver är att utgå från tallriksmodellen, som består av två lika stora delar och en mindre (1/4 av tallriken). Självklart är det också så att storleken per portion måste anpassas efter barnens energibehov. Den ena av de två stora delarna innehåller potatis, pasta, ris, bröd och gryn av olika slag och de ger alla bra med energi. Ät gärna bröd till maten. Välj i första hand fullkornsprodukter. Den andra av de två stora delarna innehåller kokta och råa grönsaker, rotfrukter, men också frukt och bär. Grönsakerna ger viktiga bidrag av vitaminer, mineraler, antioxidanter och kostfiber. Den tredje och minsta delen innehåller kött, kyckling, fisk, ägg men också vegetariska alternativ som quorn, torkade ärter, bönor och linser. Härifrån får du protein, men även mineraler och vitaminer. Lär barnen ta eget ansvar Låt barnen lägga upp maten själva. Alldeles för ofta serverar vi vuxna för stora portioner och ställer för stora krav på att maten alltid ska ätas upp. Ju tidigare vi lär barnen att ta för sig själva desto mindre risk att vi rubbar deras egen aptitreglering. Det är viktigt att barnen så tidigt som möjligt lär sig hur stora portioner som passar just deras behov. Vår uppgift som vuxna är att servera god och varierad mat och göra det så aptitligt att det blir svårt att inte testa. Dessutom gör inte barn som vi säger utan som vi gör. Vår uppgift blir alltså även att vara föredömen. Barnens uppgift är att bestämma om de ska äta, vad de ska äta av det som står på bordet och hur mycket. Det handlar alltså om att tidigt lära barnen ta ansvar för sitt eget ätande. 8

9 1 2 3 TIPS! En hjälp att få i sig de mängder av grönsaker som rekommenderas är att blanda ner grönsaker i maten. Rårivna morötter i köttfärssåsen, hackad spenat i pannkakssmeten, bönor i salladen, rikligt med rotfrukter i köttgrytan, gröna ärter i riset eller små broccolibuketter eller grönkål i potatismoset.

10 Mellanmålet viktigt ur mer än ett perspektiv! För det första är mellanmålet viktigt som en del i måltidsordningen. Men det är också viktigt eftersom det ofta är den första måltid som barnen själva får ta fullt ansvar för. Tumregeln är att alltid ha färsk frukt och grönsaker hemma. En frukt till mellanmål kompletterat med ett glas lättmjölk, ett bröd med lättmargarin och ett magert pålägg är exempel på ett fullgott mellanmål. Mellanmål är viktigare för barn än för vuxna och det är därför viktigt att planera och handla smart med tanke på vad som bör finnas hemma att välja mellan. Köp mycket frukt och nyckelhålsmärkt bröd, lättmjölk, yoghurt med mera. vad kan bli bra mellanmål? Här är några exempel: Lättmjölk + smörgås + frukt Yoghurt + smörgås + frukt 1 pannkaka + lite sylt + lättmjölk + frukt 1 tunnbröd med t ex skinka + 1 litet glas juice + frukt Större mellanmål för den som tränar: Enkel hamburgare + lättmjölk + frukt Gröt+lättmjölk + bär Liten portion pasta från gårdagens middag + bönor/grönsaker + keso + frukt + TIPS! Ha alltid en skål med frukt framme Ha skalade morötter i vatten i kylskåpet Spara pannkakor till mellanmål 10

11 Ett bra tips är att ta med mellanmålet i träningsväskan. Ju snabbare du äter efter träning desto bättre återhämtar kroppen sig. 11

12 Så här kan en dags mat se ut för en 10-åring Äldre barn och barn som idrottar mycket behöver större portioner och lite mer bröd. frukost Frukost 1,5 dl yoghurt 0,5 % fett 0,75 dl müsli 0,5 1 dl bär, t ex hallon, blåbär från frysen 1 tsk socker 2 brödskivor, gärna fullkorn 1 tsk lättmargarin 1 skiva skinka 1 msk leverpastej gurka, paprika i stora lass ett litet glas juice Tänk på att välja nyckelhålsmärkta produkter! 12

13 ca 2,5 dl kokt fullkornsris (0,75 dl okokt) 4 st fiskpinnar ca 1,5 dl majs, tomat och sallad 2 3 msk gräddfilssås knäckebröd med 1 tsk lättmargarin vatten frukt lunch mellanmål mellanmål 1 brödskiva 1 tsk lättmargarin 1 skiva mager ost päron ett glas lättmjölk Mellanmålet är viktigt för återhämtningen och blir också en värdefull paus mellan olika aktiviteter. Utan middag 2,5 dl potatismos 8 9 små köttbullar 1,5 dl broccoli 2 3 msk lingonsylt 1 2 brödskivor vatten frukt Med kvällsmål 1 brödskiva 1 tsk lättmargarin 1 skiva mager ost ett glas lättmjölk 13

14 Mat som skolbarnen själva vill ha! Vår medlemspanel 2006 visar den mat som barnen själva väljer. Så här såg listan ut när barnen gjorde sina val. Med ihop slagen 14

15 Så här enkelt gör du barnens mat nyttigare! Här presenterar vi barnens tio-i-topplista som den vanligen ser ut Före. Men vi visar också hur enkelt du kan göra favoriterna nyttigare Efter. efter! efter! spagetti och köttfärssås 1 FÖRE! En nyttig portion: drygt 3 dl fullkornsspagetti (80 g okokt), 1,75 dl köttfärssås, 1 dl ärtor, 1 msk ketchup, bröd, vatten och frukt. efter! 2 tacos FÖRE! En nyttig portion: 3 tacoskal, 1,75 dl köttfärssås, 2 msk mager ost, 1 tomat i klyftor, 3 msk kidneybönor, 0,5 dl majs, 3 klyftor avokado, skivad gurka, 1,5 msk gräddfil, vatten och frukt. 15

16 Kycklingklubba och ris 3 efter! FÖRE! En nyttig portion: 2,5 dl kokt fullkornsris (0,75 dl okokt), kycklingklubba (ca 130 g), 2 msk sötsursås, 1 dl wokgrönsaker, knäckebröd, vatten och frukt. efter! 4 pannkakor FÖRE! En nyttig portion: 2 3 st pannkakor (ca 200 g), 2 3 msk lingonsylt, 1,5 dl morötter och gurka, knäckebröd med lättmargarin, ett glas lättmjölk, och frukt. 16

17 lasagne 5 efter! FÖRE! En nyttig portion: 400 g lasagne, 1,5 dl paprikamix, knäckebröd med lättmargarin, vatten och frukt. efter! 6 korv MED makaroner FÖRE! En nyttig portion: 3,5 dl kokta fullkornsmakaroner (ca 1,5 dl okokt), 4 skivor mager korv (ca 100 g), 1,5 dl ärtor, majs och paprika, knäckebröd, ett glas juice och frukt. 17

18 pizza 7 efter! FÖRE! En nyttig portion: 200 g panpizza med fullkorn, 1,5 dl vitkålssallad med apelsin, bröd, vatten och frukt. efter! 8 köttbullar MED potatismos FÖRE! En nyttig portion: 2,5 dl potatismos, 8 9 små köttbullar, 1,5 dl broccoli, 2 3 msk lingonsylt, bröd med lättmargarin, vatten och frukt. 18

19 korvstroganoff 9 efter! FÖRE! En nyttig portion: 2,5 dl kokt fullkornsris (0,75 dl okokt) 2 dl korv stroganoff (100 g mager korv gjord på matlagningsgrädde), 1,5 dl herrgårdsgrönsaker, bröd med lättmargarin, vatten och frukt. 10 blodpudding med sylt efter! FÖRE! En nyttig portion: 3 skivor nyckelhålsmärkt blodpudding (ca 120 g), 1,5 dl vitkålssallad med ananas, 2 3 msk lingonsylt, 2 skivor knäckebröd med lättmargarin och skinka, ett glas lättmjölk. 19

20 Det går inte att äta sundare mat än den som finns hemma! Redan i butiken kan du göra en insats för att du och dina barn ska äta sundare. Helt enkelt genom att välja rätt varor. Det som finns i kylen, frysen och i skafferiet är ju det som barnen har att välja mellan. Utöver själva inköpet påverkar du även maten när du lagar den genom val av recept och ingredienser. Ett annat viktigt val av mat gör du när ni äter någon annanstans än hemma, som på restaurang till exempel. Nyckelhålet hjälper dig välja rätt produkt Livsmedelsverkets nyckelhålssymbol vägleder dig till de produkter som är magrare, innehåller mindre mättat fett, mer kostfiber och som dessutom är mindre söta och mindre salta. Det nya nyckelhålet innefattar även produktgrupper som frukt, bär, potatis, grönsaker, köttdetaljer och fisk. Därför finns nu ett eller flera av dessa villkor redovisade för olika produktgrupper. Läs mer på Nyckelhålsmärkta recept hjälper dig laga sund och god mat För att kunna laga sund mat gäller det också att veta vilka recept som är bra att använda sig av. Nyckelhålsmärkningen visar att receptet uppfyller de krav som gäller. Hela listan för villkoren kan du läsa på där även många recept finns att hämta. I stora drag är recepten lagom stora, ger inte mer än 30% av kalorierna från fett, innehåller minst 80 g grönsaker per portion och inte överdrivet mycket salt. Förutsatt att du följer receptet är de helt enkelt sundare. Alla våra recept visar också vilka ingredienser som finns som ekologiska alternativ. 20

21 Låt barnen följa med och hjälpa dig handla nyttig mat. Som nyckelhålsmärkt bröd eller pålägg, egen frukt och grönsaker med mera. Den officiella rekommendationen är att barn över 2 år och vuxna ska dricka lättmjölk!

22 Lördagsgodis är en jättebra uppfinning! De flesta av oss, både barn och vuxna, äter inte bara mat. Vi vill också ha kaffebröd, godis, grädde, snacks, glass, läsk (öl, vin för vuxna), o s v. Sådant som innehåller mycket fett, socker, alkohol och kalorier men inte särskilt mycket näring. Det kallas för Utrymmet och behövs inte alls för att underhålla kroppens funktioner. Tyvärr får vi inte plats med så mycket utrymme. Storleken på vårt utrymme beror på hur mycket energi, d v s hur många kalorier och hur mycket näring vi behöver men också på hur mycket man rör sig. Män gör av med mer energi än kvinnor och kan därför äta mer. Barn får plats med mindre än vuxna. För att få ut så stor njutning som möjligt av utrymmet är lördagsgodis en bra idé för hela familjen. Bli gärna en finsmakare och välj bara sådant som du verkligen tycker om. Exempel på en veckas utrymme räknat på ett energibehov på ca 9 MJ (läs mer på sid 4 5), för ett skolbarn är: 1 påse chips (100 gram) 2 glas chokladdryck typ O boy 1 kanelbulle 1 flaska läsk (33 cl) eller 1 chokladkaka (100 gram) 1 glasspinne 3 msk vispgrädde (ovispad) 3 kanelbullar 1 näve lösgodis 22

23 Rörelsepyramiden Sätt regler för TV, dator mm Organiserad motion 2 3 ggr i veckan är bra Att röra på sig spontant i vardagen är självklart minst en timme om dagen för alla! Rörelse ingår också i det dagliga behovet! Daglig rörelse och motion är viktigt eftersom det får oss att orka mer, öka koncentrationen och sova bättre. Det kan dessutom bli lättare att äta lagom mycket. För barn handlar det också om att de ska bygga ett varaktigt skelett och faktiskt även om att lära sig att röra på sig. Barn måste också röra sig mycket för att utveckla sin motorik och koordination. Enbart skolgymnastik som motion räcker inte. Minst en timme per dag bör barnen röra på sig. Uppmuntra dem att cykla till skolan, att inte alltid skjutsas till kompisar, att ta gemensamma promenader i skog och mark och stimulera andra fritidsaktiviteter. Hur vi får barnen att röra på sig är inte viktigt, men ATT vi får dem att göra det är livsviktigt. En hjälp kan vara rörelsepyramiden. 23

24 Fem råd för att äta sunt Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 g per dag Ät fisk ofta, gärna 3 gånger per vecka Ät bröd till varje måltid gärna fullkorn Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat Välj gärna nyckelhålsmärkt mat Källa: Livsmedelsverket Produktion Bloomsbyrå, texter: Latifa Lindberg och Pia Lindeskog...Och minska Utrymmet Med Faktaserien Bra att veta är framtagen i samarbete mellan KF Konsument och Coop, vars huvudägare är Kooperativa Förbundet, KF. Dagens konsumenter ställs inför många val. Konsumenternas vardag måste bli enklare. En av konsumentkooperationens viktigaste uppgifter är att underlätta konsumenternas val. Den här broschyren är en del i det arbetet.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS

SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS SUNDA MATVANOR KUNSKAP OCH SUNDA TIPS 2 INNEHÅLL Sund mat vad är det? 3 Bra att veta om helheten 4 Bra att veta om tallriksmodellen 6 Recept med nyckelhål 8 Bra att veta om nyckelhålet 10 Bra att veta

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil Mellanmålet! Källängsgården tog de första stegen i att profilera sin verksamhet mot hälsa hösten 2009. Ett av det första stegen, vi tog i hälsans

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005 Hälsomålets Mellanmålsguide Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005 Varför mellanmål? Energi Mellanmålet ger ett viktigt energitillskott mellan

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Utformad av: Leg. dietist Doris Edholm Diabetesenheten, NUS UMEÅ 2014 Kolhydratinnehåll i olika livsmedel Kolhydraträkning är en metod som gör det enklare att bestämma rätt mängd insulin till maten. Det

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Mat för prestation Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Kostrådgivare 0704 98 78 57 ingela.wiese@trainersonline.se www.iwprestation.se Hur mycket är r lagom att äta? Idrott Energiintag för olika idrottare

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Bra mat på vår LSS-bostad

Bra mat på vår LSS-bostad Bra mat på vår LSS-bostad En informationsbroschyr till dig som är anställd på en LSS-bostad i Skärholmens stadsdelsförvaltning. SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/skarholmen INLEDNING Bra

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås. Flingguide 05.2010 1 Här kan du läsa om innehållet i Kellogg s flingor och bli klokare på vad du äter. Det finns också information till dig som är överkänslig mot vissa ingredienser i flingor. Frukost

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag

MELLANMÅL Frukt och grönsaker 1 valfri frukt/grönsak med ProPoints värde 0... FRUKOST. Frukost Mellanmål Lunch Middag Veckomatsedel Frukost Mellanmål Lunch Middag FRUKOST Yoghurtfrukost 2 dl naturell lättyoghurt ¾ dl müsli utan frukt och nötter (naturell) 1 banan 1 skiva, 35 g rågbröd, grovt med hela korn 1 tsk lättmargarin

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Påsklov. varje enhet har egen meny. Linköpings kommun Leanlink leanlink.se

Påsklov. varje enhet har egen meny. Linköpings kommun Leanlink leanlink.se Påsklov varje enhet har egen meny Mån 21: Annandag påsk Tis 22: Kycklinggryta à la Gottfrid, ris/bulgur Quorngryta med wokgrönsaker, ris/bulgur Broccoli, rivna morötter, hummus Ons 23: Laxlasagnette Vegetarisk

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Lunchmeny för Forsen, Hökensås, Fröjered, Ekedalen, Valstad och Rudbecksgymnasiet vt 2015

Lunchmeny för Forsen, Hökensås, Fröjered, Ekedalen, Valstad och Rudbecksgymnasiet vt 2015 Lunchmeny för Forsen, Hökensås, Fröjered, Ekedalen, Valstad och Rudbecksgymnasiet vt 2015 Gäller för vecka 14 Påsklov Påsklov Färsrätt Påsklov Påsklov Påsklov Påsklov Fiskrätt Korvrätt Blandrätt Ledigt

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

AKALLA FÖRSKOLOR 6 VECKORS MATSEDEL

AKALLA FÖRSKOLOR 6 VECKORS MATSEDEL 6 VECKORS MATSEDEL MATSEDEL 1 GRÖT/MÜSLI, FLINGOR MED FIL, MJÖLK ELLER YOGHURT, FRUKT/GRÖNT OCH SMÖRGÅS LAXBULLAR/FISKBULLAR POTATIS/RIS/PASTA/BULGUR RÅRIVNA MORÖTTER CHILI CON CARNE RIS/BULGUR MAJS RAGGMUNK/POTATISBULLAR,

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer