"Healthy eating and diabetes,
|
|
- Linda Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mette Axelsen, universitetslektor i klinisk nutrition. "Healthy eating and diabetes,
2
3 Maten har varit väldigt, väldigt stort samtalsämne bland alla patienter Patienterna känner sig vilsna och osäkra Från Patientrapporterade utfallsmått PROM En undersökning som syftar till att öka kunskapen om hur personer med diabetes upplever kvaliteten i vården och hälsorelaterad livskvalitet. Källa: Citat från forskare i PROM, personlig kommunikation
4 Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras ofta. Enligt rådande vägledning från Socialstyrelsen fungerar näst intill vilken modell som helst Källa: Program Världsdiabetesdagen, Malmö 2014
5 Man kan anpassa många koster, på många sätt, för att uppnå både bra blodsocker och god mat. Kinesisk mat Indisk mat Amerikansk mat Nordisk mat Italiens mat Engelsk mat Finsk mat
6 Det finns väldokumenterad fysiologiska principer för hur livsmedel / näringsämnen påverkar blodsockret. Det finns nästan ingen kost som är omöjlig att äta Det som krävs är att patienten får kunskap och konkreta råd om hur han/hon skall anpassa just sin kost för att få bra blodsocker, ökad valfrihet och ökad matglädje.
7 Dietisten Utbildad att göra en syntes av aktuell kunskap beträffande Forskningsrön Näringslära Näringsbehov Livsmedel Matlagning Måltidsordning i kontexten av hälsa och sjukdom, innefattande såväl fysiologiska som psykologiska faktorer.
8 Behöver vi en evidensbaserad gemensam kostvägledning för diabetiker, eller ett större utrymme för att individualisera kosten? Målet med diabetesvården är att den ska vara såväl personcentrerad som evidensbaserad Årsrapport Nationella Diabetesregistret 2012: Patientrapporterade utfallsmått PROM Källa: Program Världsdiabetesdagen, Malmö 2014
9 Livsmedel och kostmönster med positiva effekter vid diabetes Livsmedel grönsaker, frukt, baljväxter fisk / n-3 fettsyror omättade fetter fullkornsprodukter nötter/jordnötter Koster/kostmönster Snabba kolhydrater ersätts med långsamma kolhydrater (lågt GI) Snabba kolhydrater ersätts med enkelomättade fetter eller protein (låg glykemisk belastning) Livsmedelsmönster som överensstämmer med Medelhavskost
10 Fisk och omättade fetter Fisk Död, alla orsaker Jämfört med fisk <1 gång/vecka RR (95% KI) Fisk 1 3 gånger/månad 0,75 (0,53 1,07) Fisk 1 gång/vecka 0,66 (0,48 0,92) Fisk 2 4 gånger/vecka 0,67 (0,45 1,01) Fisk 5+ gånger/vecka 0,48 (0,29 0,80) Insjuknande i kranskärlssjukdom Jämfört med fisk <1 gång/vecka RR (95% KI) Fisk 1 3 gånger/månad 0,70 (0,48 1,03) Fisk 1 gång/vecka 0,60 (0,42 0,85) Fisk 2 4 gånger/vecka 0,64 (0,42 0,99) Fisk 5+ gånger/vecka 0,36 (0,20 0,66) Hu 2003
11 Kostråd till diabetespatienter ges utan evidens 40% av läkarna ger alltid eller ofta råd om LCHF Ingen av dietisterna som svarade på enkäten uppgav att de rekommenderar extrem lågkolhydratkost Råd om extrem lågkolhydratkost verkar vara vanligare i norra sjukvårdsregionen än i andra delar av landet Ungefär hälften, oberoende av yrkesgrupp, uppgav att de kostråd som de ger ifrågasätts av patienterna. Källa: SBU-rapporten Mat vid diabetes, 2010
12 Grad av osäkerhet kring vilka kostråd som är evidensbaserade inom diabetes Läkare Källa: SBU-rapporten Mat vid diabetes, 2010
13 Idag råder brist på dietister i stora delar av landet - vilka konsekvenser får det för en kvalitativ kostbehandling? Patienterna blir hänvisad till att få svar på sina frågor från människor som inte är utbildade för det. Patienterna får höra många olika motstridiga råd.
14 Att vara kostbehandlad innebär att vara obehandlad 55-årig patient med typ 2 diabetes, Göteborg Alla personer med diabetes ska träffa en dietist vid debuten Nationella diabetesteamet Det borde vara självklart att de som har ett behov också får möjlighet att träffa en dietist Svenska diabetesförbundet
15 Tack för mig.
Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige
Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merHur kan dietisten hjälpa till vid
Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merDiabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa
Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?
Läs mer2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merFör dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som har diabetes
Mat, dryck & motion Några råd till dig som har diabetes Undvika fett, äta på Medelhavsvis, minska kolhydratintaget eller låta GI styra inköpslistan? Vilken kost som är bäst vid diabetes debatteras intensivt.
Läs merDin rätt att må bra vid diabetes
Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden
Läs merDagens kostråd orsakar diabetes, och
Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak
Läs merKost och fysisk aktivitet vid diabetes
Informerande dokument Information Sida 1 (5) Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Kosten vid diabetes Basen för all diabetesbehandling är kosten. Många personer med typ 2- diabetes och övervikt/fetma
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska
Läs merBilaga 6 B Praxisundersökning
Bilaga 6 B Praxisundersökning Bakgrund Det finns begränsad kunskap om i vilken utsträckning olika kostråd ges till personer med fetma. För att närmare kartlägga praxis kring kostrådgivning vid fetma genomfördes
Läs merFör dig med typ 1 & 2-diabetes. Mat, dryck & motion. Några råd till dig som är diabetiker
För dig med typ 1 & 2-diabetes Mat, dryck & motion Några råd till dig som är diabetiker För dig med typ 1 & 2-diabetes Undvika fett, äta på Medelhavsvis, minska kolhydratintaget eller låta GI styra inköpslistan?
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse
ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF
Läs merHar Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?
Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan
Läs mer05/10/2010. SBU-rapporten Mat vid Diabetes. Hans Arnqvist Mai-Lis Hellenius Staffan Lindeberg Ingrid Larsson Uffe Ravnskov
SBU-rapporten Mat vid diabetes SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala universitet Medlem av projektgruppen för SBUrappporten Uppdrag från Socialstyrelsen
Läs merMargarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Läs merDiabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)
Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs merTORSDAG 2 MAJ. Städuppdrag kan sägas upp. rit en framgångssaga.tvärtom. Senare tids forskga i går krävde ett liv. Det är oklart vad som a.
TORSDAG 2 MAJ DEL A I:A:;DC 0470-77 05 EG>H 15 KRONOR K:8@6 &- '%&( CG &%& < HItC9>
Läs merKost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården
Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.
Läs merVälkommen ljuvliga höst!
Välkommen ljuvliga höst! På med strumpor och skor, hösten är här! Och det är väl dags nu kan man tycka även om årets sommar är värd att minnas. Hösten är en vanlig tid för förändring för många men det
Läs merSBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 15 SBU:s sammanfattning och slutsatser
Läs merEn guidad tur i kostdjungeln
Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte
Läs merSBU-rapporten Mat vid Diabetes
SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Fördelning av makronutrienter i diabeteskosten det senaste seklet SBU-gruppens medlemmar Kjell
Läs merRekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merGlykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?
Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker
Läs merKostrekommendationer & evidens
Kostrekommendationer & evidens SEDS 16 maj 2019 Cecilia Pettersson Leg dietist Doktorand SEDS Höstmöte 2017 När svenska näringsrekommendationer krockar med den ätstörda verkligheten Gisela van der Ster
Läs merÅsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist
Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merKost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist
1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30
Läs merTrendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?
Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merNutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merNordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Läs merModedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet
Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merGRÖNBOK. Om mat för vuxna med diabetes
GRÖNBOK Om mat för vuxna med diabetes GRÖNBOK Om mat för vuxna med diabetes INNEHÅLL FÖRORD... 6 NATIONELLA DIABETESTEAMET... 7 VARFÖR GRÖNBOK... 12 FAKTA OM DIABETES I KORTHET... 13 INTRODUKTION...
Läs merMedelhavskost i Norden?
Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?
Läs merKost vid diabetes. Kolhydrater och fett
Kost vid diabetes Kolhydrater och fett Det finns flera sätt att äta bra! Bra mat vid diabetes Fungera i vardagen Gå att omsätta i nya vanor Ge alla näringsämnen kroppen behöver Individualiserad kostbehandling!
Läs merNutrition och sårläkning
Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg
Läs merVegankost - populär diet med nutritionella begränsningar
Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt
Läs merÄmnesutbildning: Mat
1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning
Läs merKost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården
Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.
Läs merSKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna
SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Det är samma kostrekommendationer till ett barn med diabetes som till andra, men de måste ta insulin till allt de äter! Mål med kostbehandling Individualisering
Läs merInspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Läs mer2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010
2013-11-26 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt,
Läs merBRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merLek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept
Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7 Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept Vad händer idag och varför? Ni tränar på olika baktekniker Gluten, Degspad, Rundriva, Jäsa, Nagga, remons Utvärdering av din
Läs merMat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Augusti 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-05)
Mat vid diabetes En systematisk litteraturöversikt Augusti 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-05) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment
Läs merMat vid cancer. Lära sig leva med cancer
Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid
Läs merUnited Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år.
United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år. 1015 intervjuer genomfördes under perioden 23/10-30/10 2017. Svaren
Läs mer2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)
Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merLivsmedel för speciella medicinska ändamål
Livsmedel för speciella medicinska ändamål Näringsdrycker vad, varför, för vem? Näringsdrycker/kosttillägg, som används i kostbehandling av sjukdomsrelaterad undernäring, eller där speciell kost behövs.
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 5 Kost till friska, diabetiker och vid metabola syndromet, SNR-kost Kost till friska, diabetiker och vid 40 metabola syndromet, SNR-kost Nutritionspärm kap 5 40 KOST
Läs merInformation om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merDiabetes och levnadsvanor
Diabetes och levnadsvanor Mat vid diabetes Mat och fysisk aktivitet är viktiga delar i behandlingen av diabetes. Med hjälp av bra matvanor och rörelse kan du påverka blodsockret och vikten. Mat som är
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merBarndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28
1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns
Läs merMatglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:
Läs merMatglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merSkräddarsydda råd om mat
Skräddarsydda råd om mat Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda
Läs merLäkares kostråd till patienter med övervikt eller fetma på Knivsta vårdcentral.
Läkares kostråd till patienter med övervikt eller fetma på Knivsta vårdcentral. Esther Edvinsson ST-läkare i allmänmedicin Knivsta vårdcentral Handledare: Karin Lindhagen specialist i allmänmedicin, filosofie
Läs merHälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset
Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013
ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället
Läs merKAPITEL 8 kunskapsluckor och framtida forskning
8. Kunskapsluckor och framtida forskning Sammanfattning Metoderna att mäta kostintag är osäkra, något som kraftigt försämrar möjligheterna att påvisa gynnsamma eller ogynnsamma effekter av olika koster.
Läs merVälkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov
Välkomna! Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2015-08-25 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns förmåga att bilda insulin UPPHÖRT. Vid Typ 2 diabetes finns fortfarande
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merSammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005
25-9-23 Bilaga 1 Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 25 SKOP, Skandinavisk Opinion AB, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan
Läs mer1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt
1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merBra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se
Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3
Läs merMETABOLISMEN Kolhydrater, Protein, Fett-metabolismen
METABOLISMEN Kolhydrater, Protein, Fett-metabolismen Ett blodsocker på 5 mmol/l motsvarar en totalmängd av ca 25 mmol (0,025mol) glukos i blodbanan. Molvikten för glukos är 180 mol/g. Dvs vi har ca 180
Läs merAgenda. Näringslära Kosttillskott Frågor
Agenda Näringslära Kosttillskott Frågor Näringslära Vad behöver kroppen? Kolhydrater, kostfibrer Proteiner Fett Annat vi behöver Vatten, mineraler, vitaminer Kolhydrater Kolhydrater är gemensamt namn för
Läs merPrestationstriangeln
Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid
Läs mer