Skräddarsydda råd om mat
|
|
|
- Alexander Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skräddarsydda råd om mat
2 Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd konkreta svar på frågor samma budskap från olika vårdgivare utnyttja hjälpmedel uppföljning!!!
3 Framgångsrik dialog om mat vetenskaplig bas och goda kunskaper glömma egna preferenser skilja på tycke, smak och vetenskap egna erfarenheter räcker ej som kunskapsbas kontinuerlig vidareutbildning samarbete med dietister, nutritionister Livsmedelsverket som kunskapskälla och metodstöd
4 Framgångsrik dialog om mat patienten i centrum lyssna, motiverande frågor kostanamnes, vad? hur? när? hur mycket? vad tycker du om? vad tycker du inte om? smak och doftminnen är starka! förutsättningar? Ensam, familj, arbetssituation lyhörd inte skuldbelägga visa respekt, religion, ekologi, närodlat, klimatsmart
5 Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd konkreta svar på frågor samma budskap från olika vårdgivare utnyttja hjälpmedel uppföljning!!!
6 Det gemensamma kostbudskapet Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker Måltidsmönster
7 Det gemensamma kostbudskapet Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker Måltidsmönster
8 Övervikt, metabola syndromet, typ 2 diabetes Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker och kolhydratrestriktion Måltidsmönster
9 Höga blodfetter Kolesterol? Triglycerider? Familjär hyperkolesterolemi? Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker Måltidsmönster
10 Höga blodfetter Kolesterol? Triglycerider? Familjär hyperkolesterolemi? Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker Måltidsmönster
11 Högt blodtryck Energiintaget mängden mat och ökad fysisk aktivitet Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet Mättat fett, enkelomättat, fleromättat Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor Ökat fiberintag Mindre socker Måltidsmönster
12 Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd konkreta svar på frågor samma budskap från olika vårdgivare utnyttja hjälpmedel uppföljning!!!
13 Framgångsrik dialog om mat utnyttja hjälpmedel Livsmedelsverket utställningar, bilder, böcker, broschyrer, recept, web-utbildning väl förtrogen med hjälpmedlet modernisering populärvetenskapliga böcker lockande, inspirerande
14 Framgångsrik dialog om mat bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna preferenser patienten i centrum, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd konkreta svar på frågor samma budskap från olika vårdgivare utnyttja hjälpmedel uppföljning!!!
Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Mat och dryck för hälsa eller ohälsa
Mat och dryck för hälsa eller ohälsa Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna matvanor och folkhälsa
Viktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?
Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/
Diabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Ämnesutbildning: Mat
1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning
Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten
Samband mellan diabetes och den fettsnåla kosten Den fettsnåla kosten riskerar att göra oss fetare och sjukare Se artikeln nedan ur Independent News Runt om i världen uppmärksammas nu hur vi i värsta fall
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Kost och fysisk aktivitet vid diabetes
Informerande dokument Information Sida 1 (5) Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Kosten vid diabetes Basen för all diabetesbehandling är kosten. Många personer med typ 2- diabetes och övervikt/fetma
Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.
Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst
-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting
-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar
Gruppträff 1 Presentation och uppstart
Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt
Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen
Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer
Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa
Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?
Hur kan dietisten hjälpa till vid
Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad
Ämnesutbildning: Mat
1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd, vad är vad? - NNR 2012 samt nya kostråden - Vitaminer/mineraler - Protein -
Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige
Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning
Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen
KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10
Metabola effekter av mjölkens fettsyror. Annika Smedman Nutritionist och Med. Dr.
Metabola effekter av mjölkens fettsyror Annika Smedman Nutritionist och Med. Dr. Mat Livsstilsfaktor - en av de främsta Andra: motion, sömn, stress Mjölkens sammansättning Mjölkens fetter Mer än 400 olika
Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Kostprogrammet Energibalansen
Kostprogrammet Energibalansen I kostprogrammet Energibalansen ska du undersöka dina egna vanor. Här för man in sina aktiviteter och måltider för se om man ligger i energibalans och om man får i sig tillräcklig
Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007
Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den
Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist
1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30
kost & diabetes Barnmöte, fredagen den 22 januari 2010 Sheraton Hotel, Stockholm
kost & diabetes R E F E R A T Barnmöte, fredagen den 22 januari 2010 Sheraton Hotel, Stockholm kost & diabetes R E F E R A T För femte året i rad arrangerade sanofi-aventis, i samarbete med Barndiabetesfonden,
Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.
Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt
1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt
ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett
Kost vid diabetes Kolhydrater och fett Det finns flera sätt att äta bra! Bra mat vid diabetes Fungera i vardagen Gå att omsätta i nya vanor Ge alla näringsämnen kroppen behöver Individualiserad kostbehandling!
Fett, Dieter och Myter
Fett, Dieter och Myter Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna
Vad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar
Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast
Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Nutrition och sårläkning
Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg
Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan
Nutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 5 Kost till friska, diabetiker och vid metabola syndromet, SNR-kost Kost till friska, diabetiker och vid 40 metabola syndromet, SNR-kost Nutritionspärm kap 5 40 KOST
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet
Konsten att samtala om levnadsvanor Vad fyller jag livsstilssamtalet med? Hur kan jag bidra till ett bra samtal?
Ronneby Brunn 9 april 2013 Konsten att samtala om levnadsvanor Vad fyller jag livsstilssamtalet med? Hur kan jag bidra till ett bra samtal? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,
Ämnesutbildning: Mat. Carina Svärd, Folkhälsostrateg, leg.dietist. Avd. för kunskapsstöd
Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd, Folkhälsostrateg, leg.dietist Avd. för kunskapsstöd Mål att få kännedom om: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer utifrån NNR 2012 - Aktuella kostråd
"Healthy eating and diabetes, 2014-2016.
Mette Axelsen, universitetslektor i klinisk nutrition. "Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Maten har varit väldigt, väldigt stort samtalsämne bland alla patienter Patienterna känner sig vilsna och
Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?
Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende
I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Nationella matvaneundersökningar
Nationella matvaneundersökningar Underlag för Kostråd Värdering av risker med mat Lagstiftningsarbetet inom EU Berikning av livsmedel Mål med Riksmaten ungdom 3000 deltagare från åk 5, åk 8 och 2 på gymnasiet
Fettskolan Bästa maten för hälsan finns den? Från fettsyror via kostforskning till tallriken
Fettskolan Bästa maten för hälsan finns den? Från fettsyror via kostforskning till tallriken Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska
Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Matprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Äggkonsumtionen i USA har ökat med 2% och den organiska ägg konsumtionen med 21% under de senaste tolv månaderna.
Introduktion Hälsosam livsstil och förändrad livsstil har visat sig vara kraftfulla investeringsincitament under de senaste åren och spänner över ett brett utbud av både företag och branscher. Forskning
Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:
Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform
Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd
1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,
Levnadsvanor vid prediabetes
Levnadsvanor vid prediabetes Levnadsvanor vid prediabetes Råd till dig med förhöjt blodsocker Hälsosamma levnadsvanor förebygger typ 2-diabetes 2 Inledning Med bra levnadsvanor kan man idag förebygga de
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson
HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken
Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se
Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC
Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning
Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2011 Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och
HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne
HETA HÄLSORÖN * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne * För mycket fleromättat fett i kosten är hälsofarligt * Karotenoider är viktiga
Medelhavskost i Norden?
Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?
Information via media
Information via media Mjölk risk för tidig död Undvik kolhydrater Sockret är lika farligt som tobak Popcorn är nyttigare än grönsaker Glutenfritt är bättre för din hälsa Mat Ät mer fett Ät mindre fett
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande
Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL
KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL Vägen till att lyckas börjar med ett beslut om en förändring. Den här guiden är för dig som vill börja ta de första stegen. Hej och välkommen! Kroppen är fantastisk och vi har
Satsa grönt! Erik Hellmén. Mat har blivit ett debattämne
Befolkningsutvecklingen i Sverige Satsa grönt! Erik Hellmén Sakkunnig nutrition. Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Mat har blivit ett debattämne Forskningen kring hälsosam mat är samstämmig
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2
Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande
Kost och fysisk aktivitet
Kost och fysisk aktivitet Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2012 Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2
23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Levnadsvanor vid prediabetes
Levnadsvanor vid prediabetes Levnadsvanor vid prediabetes Råd till dig med förhöjt blodsocker Hälsosamma levnadsvanor förebygger typ 2-diabetes 2 Inledning Med bra levnadsvanor kan man idag förebygga de
Råd om bra matvanor till barn och ungdomar
Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...
få kontroll över din diabetes
VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Hej! a. Äter du riktig frukost? Nyhetsbrev, december 2008
Nyhetsbrev, december 2008 Hej! Efter sommarens sköna avkoppling och höstens allt mörkare verklighet har vi nu fått vinterns mörker och kyla. Kanske har du haft tid att fundera på olika saker under sommaren/hösten?
Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28
1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?
Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och
60 kcal Protein 3.5 g Kolhydrater 5 g (varav socker arter, laktos 5 g,) Fett 3 g (varav mättat 2 g,
är människans ursprungliga dryck. Drick en halv liter mjölk, fil eller yoghurt om dagen och du får i dig 14 av 18 betydelse fulla mängder naturliga vitaminer och mineraler. har också sin givna roll som
Många fettsyror olika effekter
Maten rockar fett Fett bra och dåligt Vad säger forskningen? Tommy Cederholm Klinisk nutrition och metabolism Uppsala Universitet Fett och fettsyror Positivt: Energikälla lagras i fettväv Byggsten i cellmembran
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten
Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,
SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 15 SBU:s sammanfattning och slutsatser
Fruktyoghurt. Fruktyoghurt. Hjordnära Ekologisk Yoghurt Persika/Apelsin. Hjordnära Ekologisk Yoghurt Hallon/Rabarber. Extra fin fruktyoghurt Björnbär
Vårt sortiment av fruktyoghurt passar människor med smak för livets goda, som också är måna om att få i sig något nyttigt. Här bjuds på smakupplevelser av både kända och mera exotiska frukter, ibland i
Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Behandling av typ 2-diabetes
Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer
Bra mat. Vikt och midjeomfång
Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.
Kost vid diabetes. en vägledning till hälso- och sjukvården
Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården ISBN 978-91-86885-62-5 Artikelnr 2011-11-7 Redaktör David Svärd Text Annelie Petersson Foton Omslagsbild, Matton, sid. 8 och 10 Istockphoto, sid.
Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se
Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.