Kost och fysisk aktivitet

Transkript

1 Kost och fysisk aktivitet Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2012

2

3 Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda

4 Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2 hos personer med allvarlig li psykisk sjukdom (psykos och manodepressiv sjukdom). Över 50 % av patienterna med schizofreni har utvecklat ett metabolt syndrom. Diabetes typ 2 är två till tre gånger g vanligare bland patienter med schizofreni än i övriga befolkningen.

5 Metabola syndromet - Övervikt Diabetes typ 2 Högt blodtryck Hög kolesterolhalt Hjärtbesvär

6 BMI, Body Mass Index, kg/m2 Normalvikt Övervikt Fetma Högre än 30

7 Mätning av midjemått Kvinnor Män Under 80 cm = Bra Mellan cm = Se upp Över 88 cm = Hälsorisk Under 94 cm = Bra Mellan cm = Se upp Över 102 cm = hälsorisk

8 Varför övervikt?

9 Energibalans

10 Är det så att individen väljer det rätta bara för att hon vet det rätta?

11 Vi har tonvis av information och kilon av kunskap men endast hekton av vishet och gram av förändringsbenägenhet

12 Varför ökar risken för fetma och metabolt syndrom hos patienter med kronisk psykisk sjukdom?

13 Livsstil Ensidig och bristfällig kost, överätning Brist på motion och fysisk aktivitet Rökning Alkoholintag Biologi Stress, depression, ångest Samsjuklighet Vid schizofreni: i Låg energiomsättning i och missgynnsam förbränning under arbete. Läkemedelseffekter

14 SPFs kliniska i k riktlinjer Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

15 Vad ska man tro på?

16 Sex sätt att avslöja en diet Lovar mycket snabba resultat Svartlistar enskilda livsmedel eller näringsämnen Extremt lite mat Kräver speciella produkter Innehåller magiska livsmedel Lanseras av en person utan tillräcklig kunskap

17 Kolhydrater

18 Forts Kolhydrater

19 Myter kring mat Vilka påståenden är sanna och vilka är falska? 1. Lättmargarin innehåller plastkulor. 2. Mineralsalt är nyttigare än vanligt salt. 3. Fullkorn och fibrer är samma sak. 4. Grönsaker som värms i mikro förlorar mer näring än om man värmer dem på spisen. 5. Alla livsmedelstillsatser med E-nummer är godkända av EU. 6. Fruktsocker är nyttigare än vanligt vitt socker. 7. Ljus choklad innehåller fler kalorier än mörk choklad. 8. Naturgodis är nyttigare än vanligt godis. 9. Lightläsk är farligt för hälsan. 10. Apelsin är den frukt som innehåller mest vitamin C.

20 Näringsämnen Energigivande näringsämnen Protein Fett Kolhydrater Alkohol Icke E-givande näringsämnen Vitaminer Mineraler Vatten

21 Kalorier per gram Kolhydrater Fett Protein Alkohol 4 kalorier 9 kalorier 4 kalorier 7 kalorier

22 Kolhydrater, fett och protein SNR,Svenska näringsrekommendationer äi dti 2005: Protein E% Fett E% Kolhydrater E% Vår kropp består av samma ämnen som maten Väger du 65 kg består du av: 1 kg kolhydrater 4 kg mineraler 9 kg fett 11 kg protein 40 kg vatten

23 Olika behov

24 Energibehov varierar Basalmetabolism ca 22 kcal/kg Stillasittande man eller kvinna med måttlig motion ca kcal/kg

25 Undersökning! När? Vad? Hur mycket? Varför?

26 Kostförändringar för viktminskning Regelbundna måltider Begränsad portionsstorlek Dagligt g intag av grönsaker och frukt Vatten eller annan energifri dryck som törstsläckare och huvudsaklig måltidsdryck Sparsamt intag av energitäta livsmedel såsom godis, snacks och energitäta snabbmatsmåltider

27 Fördela måltiderna över dagen!

28 PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här externa bilden för att skydda din integritet. Om du vill hämta och visa den här bilden klickar du på Alternativ i meddelandefältet och sedan på Aktivera externt innehåll. Hunger och sug

29 Tallriksmodellen

30 Tallriksmodellen i praktiken

31 ½ kilo frukt och grönt

32 Denna mängd motsvarar ½ kg frukt och grönsaker

33 Välj fiberrikt!

34 Dagsbehov av fiber

35 Olösliga kostfiber Förbättrar peristaltiken och påskyndar passagetiden genom tarmen Källor: vetekli, riskli

36 Lösliga kostfiber Gör att mag- och tarminnehållet bildar en gelliknande konsistens Magsäckstömning och absorption av glukos i tarm fördröjs Positiv effekt på blodglukos och blodfetter Källor: frukt, bär, frön, råg, korn, havre

37 Lika mycket energi olika volym och mättnadseffekt

38 Mängden fett g Vilken sorts fett Sockerarter Salt, dvs. natriumklorid Fiber Nyckelhålet

39 Val av bröd

40 Långsamma och snabba kolhydrater

41 Lika mycket energi

42 Snabbt Lätt att mosa med en gaffel (lättuggad) Innehåller lite fibrer Blöter lätt upp sig i vätska Innehåller mjöl, obs även finmalen fullkorn Alla drycker, mixade soppor och liknande

43 Långsamt Svårt att mosa med en gaffel (svårtuggad) Innehåller mycket fiber Blöter inte lätt upp sig i vätska Innehåller hela eller klippta korn, surdeg Fet mat, välj bra fett!!

44 Fett är livsviktigt! Ger energi Upptag av fettlösliga vitaminer Isolerar Stötdämpar Smakbärare Smörjer

45 Olika typer av fett Viktigt med bra fettkvalitet, intaget av mättade fettsyror och transfettsyror bör begränsas till 10 E%. Välj magra charkprodukter Välj magra mjölk och mejerivaror Begränsa Utrymmesmaten

46 Varför är mättat fett inte bra? Fö ä d i i Förändringar i kolesterolvärde

47 Fettsyror Mättat Enkelomättat Fleromättat Kol Väte Syre

48 Många bäckar små Ex. Ett byte från 5 dl standardmjölk till samma mängd lättmjölk innebär en reducering av kroppsvikten med 6 kg/år.

49 Omättade fetter Sänker LDL-kolesterolet Enkelomättade fetter finns i bl a olivolja, rapsolja och nötter Fleromättade fetter finns bl a i fisk och bordsmargarin

50 Matfett vid matlagning

51 Ät fisk ofta gärna 3 gånger i veckan! Fisk är nyttig mat rik på vitaminer och mineraler! Fet fisk som sill, strömming, lax och makrill innehåller bra fettsyror som minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

52 Nyttig macka

53 Mellanmål

54 Liten blir stor Bulle liten, 64g 211 kcal Bulle stor, 320g 1056 kcal Muffins liten, 20g Muffins stor, 138g Kaka liten, 18g Kaka stor, 130g 84 kcal 580 kcal 84 kcal 608 kcal Coca-Cola C liten, 33 cl 139 kcal Coca-Cola stor, 1,5 l 630 kcal Chokladkaka liten, 43g Chokladkaka mellan, 100g Chokladkaka stor, 200g 235 kcal 545 kcal 1090 kcal

55 Vid muntorrhet Ersätt kaloririka drycker med: Kranvatten/kolsyrat vatten smaksatt med ex gurka/citron Fruset bär/isbit som långsamt får smälta i munnen Sockerfri saft ex Fun light Sockerfritt tuggummi Salivstimulerande tabletter Spray och gelé kan användas som saliversättningsmedel

56 Söta drycker 1 flaska Mer 33 cl 9 st Nyponsoppa 2,5 dl 7 st Coca cola 33 cl 8 st Coca cola 2 liter 46 st Drickyoghurt 3,5 dl 8 st

57 Jämförelse = En stor stark 5 potatisar ti 500 ml starköl normalstora

58 Detta händer i kroppen när man rör sig 1. Hjärtat pumpar snabbare 2. Blodcirkulationen ökar 3. Nedbrytningen av blodfetter blir effektivare 4. Triglyceridhalten sjunker 5. HDL stiger 6. Blodfettpartiklarna blir mindre härskna och benägna att fastna i blodkärlen 7. Insulinkänsligheten nkänsl ökar och blodsockret sjunker 8. Energiförbrukningen ökar, även efter aktiviteten. 9. Fett ombildas till muskler 10. Halterna av stresshormoner sjunker 11. Blodtrycket sjunker 12. Risken för blodproppar minskar

59 Sjukdom och död i hjärt-kärlsjukdom kd Inaktiv Måttligt aktiv Mycket aktiv

60 Psykologiska effekter av fysisk aktivitet Känsla av välbefinnande Positiv upplevelse l av den egna kroppen, förbättrad självkänsla Förbättrad sömn Förbättringar i minne, inlärning och koncentrationsförmåga Reducerad ångest och spänningsnivå Antidepressiv effekt

61 Rekommendation fysisk aktivitet Minst 30 min per dag Måttlig intensitet, t ex raska promenader (> 5 km/h) Ytterligare hälsoeffekter vid utökad mängd och/eller intensitet Minska stillasittandet All rörelse räknas

62 SBU-rapport: Metoder för att främja fysisk aktivitet Det lönar sig att ge råd om fysisk aktivitet it t Muntligt t bra, skriftligt t förstärker Hjälpmedel, l som stegräknare eller träningsdagbok ger ytterligare effekt

63 Ta en tur med hunden varje kväll, även om du inte har någon hund!

64 Framgångsfaktorer Börja försiktigt Realistisk målsättning Planering Belöning Rörelseglädje Träningssällskap Hjälpmedel, t ex stegräknare

65 Förändringsprocessen

66 Motivationsarbete

67 Vad vill Du förändra? Dietist Evelyne Printz 2003

68 Framgångsfaktorer för viktminskning Äta regelbundet vardag som helgdag Äta frukost varje dag Sänka sitt energiintag Väga sig regelbundet Skriva ned vad man äter och dricker Utöva fysisk aktivitet minst 60 minuter/dag Sätta upp rimliga mål för bästa följsamhet

69 Ett bra råd är Positivt Enkelt Konkret

70 Tack för mig!