Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning

Transkript

1 Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2011

2

3 Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda

4 Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2 hos personer med allvarlig psykisk sjukdom (psykos och manodepressiv sjukdom). Diabetes typ 2 är två till tre gånger vanligare bland patienter med schizofreni än i övriga befolkningen. Över 50 % av patienterna med schizofreni har utvecklat ett metabolt syndrom.

5 Metabola syndromet - Övervikt Diabetes typ 2 Högt blodtryck Hög kolesterolhalt Hjärtbesvär

6 BMI, Body Mass Index, kg/m2 Normalvikt Övervikt Fetma Högre än 30

7 Mätning av midjemått Kvinnor Män Under 80 cm = Bra Mellan cm = Se upp Över 88 cm = Hälsorisk Under 94 cm = Bra Mellan cm = Se upp Över 102 cm = hälsorisk

8 Varför övervikt?

9 Energibalans

10 Är det så att individen väljer det rätta bara för att hon vet det rätta?

11 Vi har tonvis av information och kilon av kunskap men endast hekton av vishet och gram av förändringsbenägenhet

12 Varför ökar risken för fetma och metabolt syndrom hos patienter med kronisk psykisk sjukdom?

13 Livsstil Ensidig och bristfällig kost, överätning Brist på motion och fysisk aktivitet Rökning Alkoholintag Biologi Stress, depression, ångest Komorbitet Vid schizofreni: Låg energiomsättning och missgynnsam förbränning under arbete. Läkemedelseffekter

14 SPFs kliniska riktlinjer Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

15 SBU Metoder för att främja fysisk aktivitet Det lönar sig att ge råd om fysisk aktivitet Muntligt bra, skriftligt förstärker Hjälpmedel, som stegräknare eller träningsdagbok ger ytterligare effekt

16 Ta en tur med hunden varje kväll, även om du inte har någon hund!

17 Förändringsprocessen

18 Motivationsarbete

19 Vad ska man tro på?

20 Sex sätt att avslöja en diet Lovar mycket snabba resultat Svartlistar enskilda livsmedel eller näringsämnen Extremt lite mat Kräver speciella produkter Innehåller magiska livsmedel Lanseras av en person utan tillräcklig kunskap

21 Kolhydrater

22 Forts Kolhydrater

23 Myter kring mat Vilka påståenden är sanna och vilka är falska? 1. Lättmargarin innehåller plastkulor. 2. Mineralsalt är nyttigare än vanligt salt. 3. Fullkorn och fibrer är samma sak. 4. Grönsaker som värms i mikro förlorar mer näring än om man värmer dem på spisen. 5. Alla livsmedelstillsatser med E-nummer är godkända av EU. 6. Fruktsocker är nyttigare än vanligt vitt socker. 7. Ljus choklad innehåller fler kalorier än mörk choklad. 8. Naturgodis är nyttigare än vanligt godis. 9. Lightläsk är farligt för hälsan. 10. Apelsin är den frukt som innehåller mest vitamin C.

24 Energibehov varierar Basalmetabolism ca 22 kcal/kg Stillasittande man eller kvinna med Stillasittande man eller kvinna med måttlig motion ca kcal/kg

25 Näringsämnen Energigivande näringsämnen Protein Fett Kolhydrater Icke E-givande näringsämnen Vitaminer Mineraler Vatten

26 Kalorier per gram Kolhydrater Fett Protein Alkohol 4 kalorier 9 kalorier 4 kalorier 7 kalorier

27 Kolhydrater, fett och protein SNR,Svenska näringsrekommendationer 2005: Protein E% Fett E% Kolhydrater E% Vår kropp består av samma ämnen som maten Väger du 65 kg består du av: 1 kg kolhydrater 4 kg mineraler 9 kg fett 11 kg protein 40 kg vatten

28 Ett bra kostråd är Positivt Enkelt Konkret

29 Förändringar Dietist Evelyne Printz 2003

30 Många bäckar små Ex. Ett byte från 5 dl standardmjölk till samma mängd lättmjölk innebär en reducering av kroppsvikten med 6 kg/år.

31 5 bra kostråd! 1. Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. 2. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. 3. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. 4. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen. 5. Välj bröd med fullkorn.

32 ½ kilo frukt och grönt

33 Denna mängd motsvarar ½ kg frukt och grönsaker

34 Välj fiberrikt!

35 Dagsbehov av fiber

36 Olösliga kostfiber Förbättrar peristaltiken och påskyndar passagetiden genom tarmen Källor: vetekli, riskli

37 Lösliga kostfiber Gör att mag- och tarminnehållet bildar en gelliknande konsistens Magsäckstömning och absorption av glukos i tarm fördröjs Positiv effekt på blodglukos och blodfetter Källor: frukt, bär, frön, råg, korn, havre

38 Stärk mättnadskänslan TITTA på maten Tugga Ät långsamt Välj varm mat framför kall Ät mat med volym Välj mättande livsmedel

39 Kan man äta vatten? Huvudsallad 95% Spenat 94% Paprika röd 91% Choklad 2% Chips och andra snacks 2-4% Socker 0%

40 Mättnadsindex Jordnötter 84 Chips 91 Glass 96 Müsli 100 Pommes frites 116 Cornflakes 118 Bananer 118 Gelégodis 118 Pasta 119 Vitt ris 138 Pop corn 154 Fullkornsbröd med hela korn 157 Fullkornspasta 188 Äpplen 197 Apelsiner 202 Havregrynsgröt 209 Fisk (vitt kött) 225 Potatis 323

41 Lika mycket energi olika volym och mättnadseffekt

42 Nyckelhålet Mängden fett Vilken sorts fett Sockerarter Salt, dvs. natriumklorid Fiber

43 Fett är livsviktigt! Ger energi Upptag av fettlösliga vitaminer Isolerar Stötdämpar Smakbärare Smörjer

44 Olika typer av fett Viktigt med bra fettkvalitet, intaget av mättade fettsyror och transfettsyror bör begränsas till 10 E%. Välj magra charkprodukter Välj magra mjölk och mejerivaror Begränsa Utrymmesmaten

45 Fettsyror Mättat Enkelomättat Fleromättat Kol Väte Syre

46 Varför är mättat fett inte bra? Förändringar i Förändringar i kolesterolvärde

47 3 vanliga mackor innehåller lika mycket mättat fett som 17 nyttiga - tillsammans!

48 Varje alternativ ger 5 g mättat fett Ost 28% Kokt skinka

49 Varje alternativ ger 5 g mättat fett Standardmjölk Lättmjölk

50 Hur mycket smör på mackan?

51 Mängd fett/vecka vid 4 smörgåsar/dag 5.3

52 Ät fisk ofta gärna 3 gånger i veckan! Fisk är nyttig mat rik på vitaminer och mineraler! Fet fisk som sill, strömming, lax och makrill innehåller bra fettsyror som minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

53 Nyttig macka

54 Använd flytande fett i matlagningen! Flytande fetter är nyttigare än fasta, alla oljor och flytande margariner är bra. Lättmargarin på smörgåsen rekommenderas. Bra fett finns också i avokado, nötter, mandel och fröer.

55 Matfett vid matlagning

56 Bra bröd

57 Långsamma och snabba kolhydrater

58 Lika mycket energi

59 Snabbt Lätt att mosa med en gaffel (lättuggad) Innehåller lite fibrer Blöter lätt upp sig i vätska Innehåller mjöl, obs även finmalen fullkorn Alla drycker, mixade soppor och liknande

60 Långsamt Svårt att mosa med en gaffel (svårtuggad) Innehåller mycket fiber Blöter inte lätt upp sig i vätska Innehåller hela eller klippta korn, surdeg Fet mat, välj bra fett!!

61 Olika behov

62 Fördela måltiderna över dagen!

63 Tallriksmodellen

64 Tallriksmodellen i praktiken

65 Bra halv- och helfabrikat

66 Mellanmål

67 Jämförelse = En stor stark 500 ml starköl 5 potatisar normalstora

68 Vid muntorrhet Ersätt kaloririka drycker med: Kranvatten/kolsyrat vatten smaksatt med ex gurka/citron Fruset bär/isbit som långsamt får smälta i munnen Sockerfri saft ex Fun light Sockerfritt tuggummi Salivstimulerande tabletter Spray och gelé kan användas som saliversättningsmedel

69 Utrymmesmat Max 10 E % av energiintag För en normalviktig kvinna blir det ca 200 kcal/dag. Av detta får du i dig 100 kcal: ½ wienerbröd 20 st chips 1 st kokosboll 1/3 Magnum ½ liter popcorn 15 g jordnötter ¾ av en 33 cl burk Cocacola 30 g smågodis

70 Liten blir stor Bulle liten, 64g Bulle stor, 320g Muffins liten, 20g Muffins stor, 138g Kaka liten, 18g Kaka stor, 130g Coca-Cola liten, 33 cl Coca-Cola stor, 1,5 l Chokladkaka liten, 43g Chokladkaka mellan, 100g Chokladkaka stor, 200g 211 kcal 1056 kcal 84 kcal 580 kcal 84 kcal 608 kcal 139 kcal 630 kcal 235 kcal 545 kcal 1090 kcal

71 Tack för mig!