Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Transkript

1 Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

2 Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3 Gnosjö kommun: 0,5 Jönköpings kommun: 0,5

3 Varför äter vi? Energi Näring Släcka törst och hunger Social samvaro Njutning Tröst Belöning

4 Energigivande näringsämnen Fett Kolhydrater Protein (Alkohol)

5 Energigivande näringsämnen Fett 9 kcal/g Kolhydrater 4 kcal/g Protein 4 kcal/g (Alkohol 7 kcal/g)

6 Svenska näringsrekommendationer för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater E % Protein E % Fett E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10 E % enkelomättat fett E % fleromättat fett 5-10 E %

7 För att hålla vikten krävs balans mat motion

8 Icke-energigivande näringsämnen Vitaminer, t ex vitaminerna D (fettlöslig) och C (vattenlöslig) Mineraler, t ex järn och zink Antioxidanter, t ex flavonoider, betakaroten, lykopen

9 Rekommendationer Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) 2004 Uppdateras 2009

10 Hur skall min matdag se ut? Lagom mycket energi All näring jag behöver Gemenskap Smaker Matglädje

11 Måltidsordning NNR rekommenderar 3 huvudmål och 2-3 mellanmål. Regelbunden måltidsordning har flera fördelar: Jämnare blodsocker minskar risken för sug. Magen jobbar bättre med jämn tillförsel. Barn orkar med skolan bättre om de fyller på bränsle med jämna mellanrum. Tänderna mår bra av att man inte småäter.

12 Frukosten och mellanmålets beståndsdelar

13 Frukost

14 Exempel på mellanmål Smörgås och mjölk Smoothie och smörgås Fruktsallad + nötter Fil med frukt och müsli Tunnbrödswrap Pannkaka med frukt Fruktgås

15

16 Bröd Högst 5 g socker/100 g Minst 5 g kostfiber/100 g Om fiberhalten är hög, t ex g/100 g så gör det inget om sockernivån är lite högre.

17

18 Mjölk, fil och yoghurt Högst 9 g socker totalt/100 g Högst 0,7 g fett/100 g Sötningsmedel i yoghurt/fil är inte farligt, men onödigt till friska barn.

19 Flingor och musli

20 Frukt eller grönsak

21 Litet mellanmål

22 Hur skall man läsa på förpackningar? Nyckelhålet Hur mycket skall du äta av produkten? Innehållsdeklaration och näringsdeklaration

23 Fördelning av totalkonsumtionen av socker, kg per person och år Statistik från jordbruksverket Kg Direktkonsumtion Sockerinnehåll i förädlade livsmedel Socker totalt

24 Direktkonsumtion av glass samt choklad- och konfektyrvaror, liter resp. kg per person och år Liter/Kg 20 Statistik från jordbruksverket Glass Choklad- och konfektyrvaror

25

26

27

28

29 Före Efter

30 Före Efter

31 Före Efter

32 Recept på nätet sök recept recept & mer sök recept och många, många fler

33

34 Varför är det bra med frukt och grönsaker Vitaminer Mineraler Fibrer Antioxidanter Volym Energi men lite fett

35 Fettlösliga vitaminer A, D, E och K Viktigt för kroppens celler Smak & Konsistens Fett Producerar hormonliknande ämnen Skydd & Isolering Livsviktiga fettsyror Energi

36 Omättat fett Bra fetter

37 Mättat fett... finns bl.a. i feta mejeriprodukter, feta köttprodukter, hårda matfetter, bakverk, kakor, konfektyr

38 Transfett Bildas när flytande växtoljor härdas vilket gör fettet hårdare och mer likt mättat fett. Är inte bra eftersom det höjer blodfetterna. Små mängder finns naturligt i mejeriprodukter och kött från kor och får. Har tagits bort från de flesta livsmedel, men finns kvar i vissa (deklareras delvis härdat fett ): Pommes frites Pajer och piroger Kondisbitar, småkakor och kex Godis och snacks

39 Drycker Vatten och mjölk är bra måltidsdrycker 5 dl lättmjölksprodukt (mjölk, fil, yoghurt) per dag rekommenderas Socker i löst form mättar sämre än socker i mat. Alla kolhydrater i drycker är sockerarter. Sötningsmedelssötad dryck ger inte kalorier men underhåller sötbehovet. Juice får inte innehålla tillsatt socker, innehåller dock motsvarande 7 sockerbitar/glas

40 Energimängd i olika drycker 5 dl lättmjölk/fil/yoghurt 195 kcal (80/gl) 5 dl 3% mjölk/fil/yoghurt300 kcal(120/gl) 1 glas juice 86 kcal 1 glas läsk 86 kcal 1 glas saft 70 kcal Lightsaft/läsk 0 kcal Te/kaffe 0 kcal

41 Undantagen Fredagsmys chips och läsk Lördagsfrukost frallor, varm choklad, rostat bröd med marmelad Lördag på stan McDonalds, varm korv eller fika på café Lördagsgodis Lördagmiddag grillat, pommes, god sås, dessert, vin, grogg Söndag kaffe och kaka (sju sorter?) hos mormor, kyrk-kaffe, äppelkaka Söndagmiddag med släkten

42 Utrymmet Äter man bra och varierad mat i övrigt så finns det ett utrymme över till det där lilla extra. Storleken på utrymmet beror på hur mycket energi, dvs hur många kalorier man behöver.

43 Utrymmet - flicka ÅR 1 mellanportion pommes frites Mc Donalds 1 Marabou choklad kaka mini (24 g) 2 st småkakor 1 hg lösgodis 2 flaskor läsk (33 cl)

44 150 g smågodis = 570 kcal

45

46 Mat i TV Kockprogram t ex Vad blir det för mat med skådespelare Per Morberg, Niklas mat, Solens mat Livsstilsprogram, t ex Toppform utmanar skolan, Andra koncept, t ex Matakuten, Bröllopsform

47

48 Debatt i media Fördelningen av energi från fett respektive kolhydrater Kostråd vid diabetes Kost för att gå ner i vikt Transfetter Evidens för kostråden Brev till skolor och förskolor från Corpus livlinan

49 Vad ska vi tro på? Mycket svårt att genomföra koststudier på ett vetenskapligt korrekt sätt. Den sammanvägda kunskapen från en mängd studier har lett fram till de riktlinjer och rekommendationer vi har idag. Enstaka nya studier leder inte till förändrade riktlinjer och rekommendationer. Riktlinjer och rekommendationer ska ses över med jämna mellanrum. NNR 2009

50 Bra med debatt men risken för att folk stänger av är stor. Förtroendet för alla som pratar mat minskar. Förvirringen blir stor, fel personer gör fel förändringar Man tar bort näringsrik mat och risken för ensidigt ätande ökar. Dåliga samveten Vi måste hålla oss till gällande rekommendationer.

51 Vilka kostråd ska vi ge? NNR 2004 Råd och riktlinjer som bygger på NNR Bra mat i skolan, Bra mat i förskolan, Hälsomålet, Vad hjälper mot fetma?

52 Exempel på användbara hemsidor (Livsmedelsverket) (Hälsomålet)

53 Boktips Mat och hälsa. Livsmedelsverket Mat för liv och lust. Bonniers Näringslära för högskolan. Liber Mat för barn och deras föräldrar. Latifa Lindberg Blir man tjock av bröd. Anna Ottosson

54 För smala barn? Vår syn på vad som är normal vikt har ändrats. Tillväxtkurvorna ska tas på allvar. Hur ser föräldrarna ut? Mår barnet bra? Äter barnet enligt rekommendationerna?

55 För smala barn? Extra mellanmål/kvällsmål Lagad mat på eftermiddagen/kvällen Berika med fett av god kvalitet, t ex flytande margarin och olja. Nötter, frön och mandel (obs! allergirisk?)

56 Prata mat med barn och föräldrar Bekräfta det som är bra. Bilder kan vara ett hjälpmedel. Låt barnet/föräldrarna själva föreslå vilka förändringar de vill göra. Förmana inte. Ändra inte sådant som redan fungerar.