Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1 (5) Handläggare Agnetha Jonsson Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud Förslag till beslut 1. Regiondirektören får i uppdrag att utveckla vårdutbudet så att patienter kan ta del av ett brett utbud av alternativa råd som kan anpassas till individens önskemål i enlighet med SBU:s utvärderingar 2. utveckla utbudet av kost så att det främjar hälsosamma val vid Region Värmlands vårdinrättningar Sammanfattning Värmlandssamverkan har inkommit med ett politiskt initiativ om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud. Initiativet har fördelats till område stöd och kunskapscentrum för beredning. I initiativet beskrivs att landstingets hälso- och sjukvård skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samtidigt som patientens delaktighet ska beaktas. Värmlandssamverkan föreslår: - utveckla vårdutbudet så att patienter kan ta del av ett brett utbud av alternativa råd som kan anpassas till individens önskemål, i enlighet med SBU:s utvärderingar Mat vid fetma - en systematisk litteraturöversikt (2013) och Kost vid diabetes - en vägledning för hälso- och sjukvården från Socialstyrelsen (2011). - utveckla utbudet av kost så att det främjar hälsosamma val vid våra vårdinrättningar

2 Tjänsteskrivelse 2 (5) Ärendebeskrivning Bakgrund I initiativet beskrivs att landstingets hälso- och sjukvård skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet samtidigt som patientens delaktighet ska beaktas. Skrivelsen lyfter fram att det förekommer socker i många vanliga livsmedelsprodukter trots att det finns evidens om sockrets negativa effekter på hälsan. Anhöriga och patienter upplever också begränsade valmöjligheter vid våra vårdinrättningar på grund av att kosten innehåller socker eller för att patienter eller anhöriga väljer att äta kolhydratfattig kost. Vidare framkommer att patienter upplever enkelriktade kostråd från professionen samt avsaknad av stöd i sitt val av kost. Patientgrupper som omnämns är de som lider av diabetes typ 2, hjärt-och kärlsjukdomar samt patienter med övervikt och fetma. Dialog med Landstinget i Värmlands utskott Dialog har förts med teknikutskottet, folkhälso- och tandvårdsutskottet, primärvård- och psykiatriutskottet samt sjukhusutskottet. Centralt i dialogen med utskotten har varit förhållningssättet mellan patient och profession vid kostrådgivning samt evidens kring kostråd. En annan aspekt som visade sig vid dialogerna var att evidenshierarkin vid framtagningen av riktlinjer och rekommendationer inte var kända. Slutsatserna av dialogerna är att regionen bör jobba vidare med evidens och att kunskapen om olika kosters betydelse i samtalet med patienten är det centrala för att skapa en positiv måltidsupplevelse som ser till den enskilde patientens önskemål och behov. Evidensbaserat arbete inom hälso-och sjukvård Centrum för klinisk forskning har involverats för att undersöka ny evidens kring aktuella kostråd som har givits ut sedan SBU rapporten

3 Tjänsteskrivelse 3 (5) Mat vid fetma från 2013 och Socialstyrelsens rapport Kost vid diabetes - vägledning för hälso- och sjukvården från Med hjälp av sjukhusbiblioteket gjordes en systematisk litteratursökning s.k. PICO (Population, Intervention, Comparison, Outcome). Rapporten visar att inga nya evidensbaserade kostråd har givits ut, utan de vetenskaplig baserade kostråd som finns gäller. Evidenshierarki Det finns stora oberoende internationella organisationer som Cochrane och HTA (Health Technology Assessment) som arbetar med att systematisk söka, kvalitetsgranska och väga samman forskningsresultat från hela världen. SBU och HTA nätverket i Sverige är de svenska motsvarigheterna. Deras rapporter används ofta som beslutsunderlag vid framtagning av riktlinjer och rekommendationer från beslutande myndigheter. Bild: Maria Klässbo, forskningsledare Region Värmland.

4 Tjänsteskrivelse 4 (5) Överväganden SBU beskriver att professionalismen inom hälso-och sjukvården innebär bland annat att reflektera kritiskt över det man gör och bygga på aktuell, samlad vetenskaplig kunskap om nytta och risker och att arbeta evidensbaserat är en av grundbultarna i ett professionellt förhållningssätt. Under de senaste åren har det lanserats en rad nya koster som anses vara bra för viktnedgång och lämplig för personer med diabetes Samtidigt är det vetenskapliga läget för detta under utveckling. Det pågår ett antal studier på området och kunskapen väntas öka inom de närmaste åren. En riktlinje för mat, hälsa och miljö har tagits fram i regionen (LK/181141). Den ska bidra till att främja hälsosamma och hållbara matvanor genom att skapa förutsättningar och underlätta för medarbetare, patienter och befolkning att göra hälsosamma och miljösmarta matval. I riktlinjen tas bland annat upp att god hälsosam mat är grundläggande för att främja tillfrisknande och ökat välbefinnande och att måltidsplaneringen till patienter, och vidrestauranger och caféer ska underlätta för att göra hälsosamma och miljösmarta matval. Det kostutbud som erbjuds till patienter i standardsortimentet baseras på nationella riktlinjer och rekommendationer. För den som har individuella behov finns möjlighet att komponera sin egen måltid genom att beställa personlig kost. Förslag till fortsatt arbete För att öka kunskapen om matvanornas betydelse för hälsan, samt arbetet med evidensbaserade kostråd behövs kontinuerliga utbildningsinsatser. Bemötandet i samtalet med patienten är det centrala för att patienten ska känna sig mer delaktig och för att skapa värde i mötet med patienten. Riktlinjen för mat, hälsa och miljö vars syfte är att bidra till att främja hälsosamma och hållbara matvanor implementeras i verksamheten.

5 Tjänsteskrivelse 5 (5) Arbetet med att systematiskt implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor fortsätter. Det kommer bidra till en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård som stärker personalens förhållningssätt vid patientmötet och bidrar till en personcentrerad vård. Nutrition och kostfrågor behöver samordnas genom att tydliggöra uppdraget för befintliga funktioner som koststrateg, folkhälsostrateg och expertgruppen för nutrition. Dessa funktioner kan stödja, utveckla, leda och samordna nutritions- och kostfrågor i Region Värmland. Anneli Snobl Regiondirektör Henrik Svensson Utvecklingsdirektör Utdraget skickas till Regiondirektör Anneli Snobl Utvecklingsdirektör Henrik Svensson Verksamhetschef Anna Frödin