2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar"

Transkript

1 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest diabetes mellitus hos vuxna? 2. Vilken effekt har kost som intervention på kroppsvikt, glukoskontroll och andra kända riskfaktorer för diabeteskomplikationer och mortalitet vid manifest diabetes mellitus hos vuxna? 3. Vilken effekt har kost som intervention på utveckling av diabetes hos patienter med nedsatt glukostolerans och/eller förhöjt fasteglukos? 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar Populationer Den störda ämnesomsättningen vid diabetes gör att resultat från undersökningar där studiedeltagarna inte haft diabetes inte utan vidare kan tillämpas i kostrådgivningen vid diabetes. Följande studiepopulationer inkluderas därför i utvärderingen: Vuxna personer med diabetes, typ 1 och 2 (frågeställning 1 och 2). Personer med nedsatt glukostolerans (IGT) och/eller fastehyperglykemi (EFG) eller tidigare graviditetsdiabetes (frågeställning 3). 65

2 Interventioner Alla former av kostinterventioner inkluderades under förutsättning att de var definierade med avseende på proportion och mängd av makronutrienter, livsmedel eller fiberinnehåll alternativt hänvisade till något av de etablerade kostprogram som redovisas på annat håll, exempelvis i publicerade riktlinjedokument, populärlitteratur eller webbplatser. Behandlingsprogram som är baserade på diet men också innehåller andra inslag (särskilt fysisk aktivitet) inkluderades men särredovisas i analysen. Effekten av interventioner kan sålunda bero både på kosten i sig och på interventionsmodellen. Interventionsmodeller kan vara allt från utdelat studiematerial, guidad självhjälp, individuell rådgivning, utbildning i grupp, motiverande möten till program som integrerar kost med fysisk aktivitet. Där det var möjligt försökte gruppen därför särskilja effekter av kostinterventionen i sig och den interventionsmodell som använts. Endast faktiska koster beaktades (och program som inkluderar koster), men inte kosttillskott (t ex vitaminer, mineraler, antioxidanter, fettsyror), sötningsmedel eller lågkalorikurer (VLCD). Utvärderingen inkluderar inte specialkost för patienter med nefropati. Kontroll Kontrollintervention var konventionell diabeteskost eller annan definierad eller etablerad kost. Även effekten av följsamhet till konventionell diabeteskost ska utvärderades. Okontrollerade studier beaktades inte. Utfallsmått Patientviktiga utfallsmått (frågeställning 1) är total mortalitet, orsaksspecifik mortalitet (kardiovaskulär, cancer, övrigt), total morbiditet, cancerincidens, kardiovaskulära insjuknanden, nefropati, neuropati, mikroangiopati, retinopati, benskörhet, sexuella störningar, livskvalitet, tolerabilitet/följsamhet och biverkningar. 66 mat vid diabetes

3 Riskfaktorer (frågeställning 2) var glukoskontroll (HbA 1c ), fasteinsulin, fasteblodsocker, glukostolerans, insulinresistens, kroppsvikt, bukomfång, plasmalipider, blodtryck, CRP, fibrinolytiska variabler och behov av medicinering. För populationen med nedsatt glukostolerans och/eller förhöjt fasteglukos (frågeställning 3) det undersökta utfallsmåttet utveckling av diabetes. Interaktionsvariabler Kön, ålder, socioekonomi (utbildning), BMI, bukomfång, medicinering, fysisk aktivitet, rökning och etnicitet. Studiedesign, studiestorlek och uppföljningstid Studiedesign: Randomiserade kontrollerade kliniska studier (RCT), prospektiva kontrollerade observationsstudier (så kallade kohortstudier) samt prospektiva fall kontrollstudier (så kallade nested case-control ) inkluderades. Power-analyser utifrån absolutnivåer och spridningsmått i publicerade studier visar att det vid en gruppstorlek på 50 patienter krävs att skillnaden i BMI uppgår till minst 3,5 enheter och skillnaden i HbA 1c till minst 1 procentenhet för att statistisk signifikans ska nås (p <0,05; power 0,80). För en observationsstudie med 100 deltagare med diabetes krävs minst trefaldiga skillnader i insjuknande eller död för att nå statistisk signifikans. Studiens storlek: För randomiserade studier, fler än 50 personer med diabetes i varje interventionsgrupp. För prospektiva kontrollerade observationsstudier och fall kontrollstudier, fler än 100 personer med diabetes. Om det tydligt framgår att studiepopulationens storlek motiverats med dropo-analys kan mindre studier accepteras. Uppföljningstid i studierna: Minst 1 år för patientviktiga utfallsmått och 24 veckor för riskfaktorer. 67

4 Avgränsningar Källa: Artiklar publicerade i referentgranskade tidskrifter. Tidsperiod: Studier publicerade från 1980 och framåt. Språk: Artiklar författade på engelska eller skandinaviska språk. 2.3 Litteratursökning Med utgångspunkt från projektets frågeställningar gjordes systematiska sökningar i bibliografiska databaser i nära samarbete mellan SBU:s informatiker och experterna i projektgruppen. Sökningarna gjordes i PubMed (NLM), EMBASE (Elsevier) och Cochrane Library (Wiley) och resulterade i listor med sammanfattningar (abstrakt) av identifierade artiklar. Referenslistor, böcker och webbplatser användes för att identifiera ytterligare referenser. Sådana referenser användes sedan för att finjustera sökstrategierna. Sista sökdatum var 29 september De slutgiltiga sökstrategierna är redovisade i detalj i Bilaga Granskning och kvalitetsbedömning av litteraturen Granskning och kvalitetsbedömning gjordes i tre faser enligt Figur mat vid diabetes

5 Figur 2.1 Granskningsprocessen. 69

6 Fas 1 Minst två sakkunniga från projektgruppen bedömde sammanfattningarna av artiklar (abstrakt) som togs fram vid databassökningen, oberoende av varandra. Artiklar som bedömdes kunna uppfylla de i förväg uppställda inklusionskriterierna beställdes i fulltext. Fas 2 Samma sakkunniga granskade fulltextartiklarna, oberoende av varandra, med avseende på inklusionskriterierna. Artiklar som ingen av granskarna bedömde vara relevanta exkluderades. Fas 3 Artiklar som någon av de sakkunniga bedömt uppfylla inklusionskriterierna granskades noggrant av samma sakkunniga, oberoende av varandra. Denna granskning gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmallar (Bilaga 3) för att bedöma hur väl studierna uppfyllde olika kvalitetskriterier avseende studiedesign, studiepopulation, effektmått, tillämpade mätmetoder etc. Med ledning av detta fastställdes respektive studies relevans och kvalitet som hög, medelhög, låg eller otillräcklig otillräcklig relevans och/eller kvalitet innebar att studien exkluderades. Om granskarna var oeniga eller osäkra i bedömningen av en viss artikel togs denna upp till diskussion och bedömning i hela projektgruppen. Det var inte tillåtet att bedöma egna artiklar. I förekommande fall utsågs annan granskare i gruppen. 2.5 Kvalitetskriterier Två huvudtyper av studier var föremål för granskning i denna rapport, randomiserade kontrollerade studier (RCT) och prospektiva observationsstudier (kohortstudier samt prospektiva fall kontrollstudier). De randomiserade studiernas största förtjänst är att eventuella skillnader mellan behandlings- och kontrollgruppen vid studiens start enbart beror på slumpen. Studiekvaliteten (intern validitet) är ofta hög, men samtidigt kan relevansen (extern validitet) vara låg eftersom de personer som är beredda att ställa upp i kostexperiment över längre tid inte alltid är 70 mat vid diabetes

7 representativa för en oselekterad population. Genom att fördelningen till olika behandlingar sker genom lotteri kännetecknas randomiserade studier på kostområdet också av förhållandevis stort bortfall och låg följsamhet. Detta är bidragande orsaker till att randomiserade studier på kostområdet sällan har särskilt lång uppföljningstid. Observationsstudier genomförs i miljöer som liknar de vardagliga, och för kostområdet innebär det att studiedeltagarna själva har valt vad de äter. Följsamhet och bortfall är ett mindre problem för observationsstudier. Däremot är risken stor för systematiska skillnader mellan grupperna, och därmed för att observerade effekter i den ena eller andra gruppen inte beror på behandlingen. Därför måste man i observationsstudier använda statistiska modeller för att justera för kända förväxlingsfaktorer ( confounders ). För detta projekt har socioekonomi bedömts vara en särskilt viktig förväxlingsfaktor, eftersom det är en prediktor både för kostmönster och för sjukdom. Andra potentiellt viktiga förväxlingsfaktorer är rökning, kroppsvikt/bmi och fysisk aktivitet. Beroende på den aktuella frågeställningen kan också andra kostkomponenter än den undersökta vara relevanta förväxlingsfaktorer, t ex totalt kaloriintag eller intag av transfett. En risk med att ta med för många, eller fel, förväxlingsfaktorer i den statistiska modellen är överjustering, då en verklig effekt maskeras efter justering för starkt korrelerade faktorer. Före bedömningen satte projektgruppen upp minimikrav för hög, medelhög och låg relevans och kvalitet (se Faktaruta och granskningsmallarna, Bilaga 3 Dessa minimikrav var vägledande vid bedömningen, men andra brister hos enskilda studier kunde också bidra till det totala omdömet. 71

8 Faktaruta 2.1 Bedömning av relevans. Minimikrav för hög relevans var att samtliga av nedanstående frågor besvaras med ett Ja. Minimikrav för medelhög relevans var att minst tre av nedanstående frågor besvaras med ett Ja. Minimikrav för låg relevans var att minst en av nedanstående frågor besvaras med ett Ja. Är studiepopulationen jämförbar med den aktuella svenska populationen? Är de undersökta kosterna tydligt definierade avseende makronutrienter, energiinnehåll, livsmedel och/eller fiberinnehåll? Kan interventionen genomföras under svenska förhållanden med rimliga insatser? Ger studien grund för breda kostrekommendationer (dvs avser inte ett enskilt livsmedel)? 72 mat vid diabetes

9 Faktaruta 2.2 Bedömning av studiekvalitet hos randomiserad kontrollerad studie (RCT). Minimikrav för hög studiekvalitet hos randomiserad kontrollerad studie var att följande frågor besvarades med ett Ja eller Ej tillämpligt. Har randomisering skett på ett adekvat sätt? Har följsamhet uppmätts på adekvat sätt och redovisats? Är bortfallet lågt (6 månader <20 procent, 12 månader <30 procent, 24 månader <40 procent)? Är personer med primärt effektmått adekvat identifierade/ diagnostiserade? Är metoden för kostregistrering valid? Minimikrav för medelhög studiekvalitet hos randomiserad kontrollerad studie var att följande frågor besvarades med ett Ja eller Ej tillämpligt : Har randomisering skett på ett adekvat sätt? Är bortfallet acceptabelt (6 månader <30 procent, 12 månader <40 procent, 24 månader <50 procent)? Är personer med primärt effektmått adekvat identifierade/ diagnostiserade? 73

10 Faktaruta 2.3 Bedömning av studiekvalitet hos prospektiv observationsstudie. Minimikrav för hög studiekvalitet hos prospektiv observationsstudie var att följande frågor besvarades med ett Ja eller Ej tillämpligt : Har man justerat för skillnader i utbildning eller socioekonomisk status? Har man justerat för andra viktiga förväxlingsfaktorer ( confounders )? Är personer med primärt effektmått adekvat identifierade/ diagnostiserade? Är metoden för kostregistrering valid? Minimikrav för medelhög studiekvalitet hos prospektiv observationsstudie var att följande frågor besvarades med ett Ja eller Ej tillämpligt : Har man justerat andra viktiga förväxlingsfaktorer ( confounders )? Är personer med primärt effektmått adekvat identifierade/ diagnostiserade? 2.6 Dataextraktion För studier av minst låg kvalitet extraherades och sammanfattades betydelsefulla data i tabellformat. Följande data tabellerades: författare, år för publikationen, land där studien utförts, studietyp, beskrivning av de ingående patienterna/materialet, metod för kostregistrering, bortfall, metod för diagnostik eller behandling, interventions- och kontrollmetod, interventionsmodell, uppföljningstid för behandlingsstudier, resultat, signifikans och ett sammanfattande omdöme för kvalitet och relevans. 74 mat vid diabetes

11 2.7 Evidensgradering av resultaten Studier av hög eller medelhög kvalitet samt hög, medelhög eller låg relevans har ingått i underlaget för att bedöma effekter av de utvärderade kosterna. I evidensgraderingen beaktas alltså inte studier av låg eller otillräcklig kvalitet. För varje effektmått gjordes en samlad bedömning av studiernas resultat med hjälp av det internationellt utarbetade evidensgraderingssystemet GRADE, se Faktaruta 2.5 [1]. För varje effektmått utgår man i den sammanlagda bedömningen från studiernas design. Därefter kan evidensstyrkan påverkas av förekomsten av försvagande eller förstärkande faktorer som studiekvalitet, relevans, samstämmighet, överförbarhet, effektstorlek, precision i data, risk för publikationsbias och andra aspekter, t ex dos responssamband. Om endast en studie utgjort underlag för ett resultat har avdrag gjorts för bristande samstämmighet. Avdrag har gjorts för studiekvalitet om inte minst en av de bakomliggande studierna har hållit hög studiekvalitet. Undantag från denna princip har gjorts i enstaka fall, t ex när brister i statistisk analys uppvägts av en studies storlek. 75

12 Faktaruta 2.4 Studiekvalitet och evidensstyrka. Studiekvalitet avser den vetenskapliga kvaliteten hos en enskild studie och dess förmåga att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt. Evidensstyrkan är en bedömning av hur starkt det sammanlagda vetenskapliga underlaget är för att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt. SBU tillämpar det internationellt utarbetade evidensgraderingssystemet GRADE. För varje effektmått utgår man i den sammanlagda bedömningen från studiernas design. Därefter kan evidensstyrkan påverkas av förekomsten av försvagande eller förstärkande faktorer som studiekvalitet, relevans, samstämmighet, överförbarhet, effektstorlek, precision i data, risk för publikationsbias och andra aspekter, t ex dos responssamband. Evidensstyrkan graderas i fyra nivåer: Starkt vetenskapligt underlag ( ) Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Måttligt starkt vetenskapligt underlag ( ) Bygger på studier med hög och medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Begränsat vetenskapligt underlag ( ) Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med flera försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Otillräckligt vetenskapligt underlag ( ) När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studie har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt. Ju starkare evidens desto mindre sannolikt är det att redovisade resultat kommer att påverkas av nya forskningsrön inom överblickbar framtid. Slutsatser I SBU:s slutsatser görs en sammanfattande bedömning av nytta, risker och kostnadseffektivitet. 76 mat vid diabetes

13 Faktaruta 2.5 Kategorisering av evidensstyrka enligt GRADE. Evidens Studiedesign Sänk gradering om Höj gradering om Stark Måttligt stark Begränsad Otillräcklig RCT Observationsstudie Brister i studiekvalitet (maximalt 2) Bristande överensstämmelse mellan studierna (maximalt 2) Brister i överförbarhet/relevans (maximalt 2) Bristande precision (maximalt 1) Stora effekter och inga sannolika confounders (maximalt +2) Tydligt dos responssamband (maximalt +1) Confounders borde leda till bättre behandlingsresultat i kontrollgruppen (maximalt +1) Hög sannolikhet för publikationsbias (maximalt 1) Slutligen sammanvägs alla faktorer i en rimlighetsbedömning. 2.8 Slutsatser Med utgångspunkt från de evidensgraderade resultaten ger SBU:s slutsatser en sammanfattande bedömning av de utvärderade metodernas nytta, risker och kostnadseffektivitet. 2.9 Hälsoekonomiska studier Inklusionskriterier Studierna ska omfatta både kostnader och effekter, vara relevanta för svenska förhållanden och innehålla jämförelser med bästa alternativet för analys av kostnadseffektivitet. 77

14 Kvalitetsbedömning Kvalitetsbedömningen gjordes i ett första steg av ansvarig granskare som sedan i samråd med ansvarig hälsoekonom fastställde kvalitetsnivån. Kvaliteten på de underliggande kliniska studierna diskuterades tillsammans med företrädare för granskningen av den kliniska litteraturen. Bedömningen av hälsoekonomisk relevans omfattar vilka jämförelsealternativ som använts i analysen, vilket land som data hämtats från, vilket studieperspektiv som tillämpats och vilken tidshorisont som studien haft. Den metodologiska kvaliteten för hälsoekonomiska studier har bedömts med tillämpning av en checklista baserad på etablerade metoder för hälsoekonomiska utvärderingar [2]. Särskilt viktiga aspekter har varit att studiens resultat kan anses generaliserbara till svenska förhållanden, och att en utförlig känslighetsanalys har utförts. Kvalitetsgranskningen av de hälsoekonomiska artiklarna gjordes av två personer i projektgruppen (inklusive en hälsoekonom) med hjälp av SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska studier (Bilaga 4), och utmynnade i något av omdömena hög, medelhög, låg eller otillräcklig kvalitet. En hälsoekonomisk studie som bygger på en enskild klinisk studie kan enligt SBU:s normer aldrig tillmätas högre kvalitet och relevans än denna. 78 mat vid diabetes

15 Referenser 1. Guyatt GH, Oxman AD, Vist GE, Kunz R, Falck-Ytter Y, Alonso-Coello P, et al. GRADE: an emerging consensus on rating quality of evidence and strength of recommendations. BMJ 2008;336: Methods for the economic evaluation of health care programmes. 3rd ed. Oxford, Oxford University Press;

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011 Projektplan Mat vid fetma 17 maj 2011 1 Mat vid fetma 1. Bakgrund SBU publicerade år 2002 rapporten Fetma problem och åtgärder. Rapporten inkluderade många olika metoder för såväl prevention och behandling

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

05/10/2010. SBU-rapporten Mat vid Diabetes. Hans Arnqvist Mai-Lis Hellenius Staffan Lindeberg Ingrid Larsson Uffe Ravnskov

05/10/2010. SBU-rapporten Mat vid Diabetes. Hans Arnqvist Mai-Lis Hellenius Staffan Lindeberg Ingrid Larsson Uffe Ravnskov SBU-rapporten Mat vid diabetes SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala universitet Medlem av projektgruppen för SBUrappporten Uppdrag från Socialstyrelsen

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre

Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre En systematisk litteraturöversikt Oktober 2013 (preliminär version webbpublicerad 2013-10-08) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish

Läs mer

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

2. Metodbeskrivning. Frågeställningar

2. Metodbeskrivning. Frågeställningar 2. Metodbeskrivning Målgrupper för denna rapport är i första hand tandvårdspersonal som arbetar med både tand- och implantatstödd kron- och broprotetik, dvs allmäntandläkare och specialisttandläkare i

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Patientens delaktighet En systematisk litteraturöversikt April 2013 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU utvärderar

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 1 Fetma problem och åtgärder 2002 (li+eratursökning 2001) Förebyggande av fetma (uppdaterad 2005) Kostbehandling Specialkost Beteendeterapi Fysisk

Läs mer

SBU-rapporten Mat vid Diabetes

SBU-rapporten Mat vid Diabetes SBU-rapporten Mat vid Diabetes Christian Berne Institutionen för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Fördelning av makronutrienter i diabeteskosten det senaste seklet SBU-gruppens medlemmar Kjell

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt 1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Patientutbildning i egenvård har en central roll i diabetesvården och ingår som en rutinmässig del i vården av personer med diabetes. Patientutbildning kan ges individuellt

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Evidensgradering. reviderad 2014

Evidensgradering. reviderad 2014 Evidensgradering 10 reviderad 2014 Det sista steget i utvärderingen är att bedöma hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. SBU använder det internationellt utarbetade GRADE-systemet [1,2] för

Läs mer

ADHD. Patientens delaktighet. En systematisk litteraturöversikt. September 2014

ADHD. Patientens delaktighet. En systematisk litteraturöversikt. September 2014 ADHD Patientens delaktighet En systematisk litteraturöversikt September 2014 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU utvärderar sjukvårdens metoder

Läs mer

2. Metoder för litteratursökning och granskning

2. Metoder för litteratursökning och granskning 2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården En systematisk litteraturöversikt Juni 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU

Läs mer

Strukturera och avgränsa

Strukturera och avgränsa Strukturera och avgränsa 3 översiktens frågor reviderad 2014 Den första delen av projektet består i att besluta dels vilka frågor som ska besvaras inom projektets ram, dels projektets avgränsningar. Projektgruppens

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (7)

Bilaga till rapport 1 (7) Bilaga till rapport 1 (7) Skakvåld en systematisk litteraturöversikt, rapport nr 255 Appendix 5 Evaluation protocols/bilaga 5 granskningsmallar Checklista för bedömning av relevans sidan 2 3 Modifierad

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom En systematisk litteraturöversikt Augusti 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13 Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Bilaga 2. Granskningsmallar

Bilaga 2. Granskningsmallar Bilaga 2. Granskningsmallar Diagnostik Författare: Journal: År: Volym: Sidor: Granskad av: Datum: 1. Var sammansättningen av patientgruppen (spektrum) representativ för de patienter som kommer att få testet

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Förebyggande åtgärder mot fetma

Förebyggande åtgärder mot fetma Sammanfattning och slutsatser Förebyggande åtgärder mot fetma En systematisk litteraturöversikt November 2004 Uppdatering av kapitlen om förebyggande åtgärder i SBU:s rapport Fetma problem och åtgärder,

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2016 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Evidensbaserad praktik (EBP)

Evidensbaserad praktik (EBP) Evidensbaserad praktik (EBP) Vad är det? Hur gör man? Varför behövs det på operation? Ann-Christin von Vogelsang Vad är EBP? EBP Ett förhållningssätt; en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga

Läs mer

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd 1 (5) Datum 2013-09-18 Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd Tack för era kommentarer. Vi skulle först och främst vilja klargöra att SBU inte ger

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 15 SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Komplementär behandling vid ADHD

Komplementär behandling vid ADHD Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära

Läs mer

Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt

Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt Lars Jacobsson Professor emeritus, Umeå universitet, Enheten för psykiatri, 901 87 Umeå. E-post: lars.jacobsson@psychiat.umu.se. Statens

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

KAPITEL 8 kunskapsluckor och framtida forskning

KAPITEL 8 kunskapsluckor och framtida forskning 8. Kunskapsluckor och framtida forskning Sammanfattning Metoderna att mäta kostintag är osäkra, något som kraftigt försämrar möjligheterna att påvisa gynnsamma eller ogynnsamma effekter av olika koster.

Läs mer

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? Ätande baseras på vetenskapligt underlag och beprövad erfarenhet. Evidensbaserat ätande bygger på bästa

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger sstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna rapport granskas

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier reviderad 2014 Granskningen av en studie gäller i första hand studiekvalitet, det vill säga risk för systematiska fel och risk för intressekonflikter

Läs mer

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen 2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en systematisk sökning och genomgång av litteraturen om kariesförebyggande åtgärder. Sökningen har

Läs mer

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning Sammanfattning av granskningen Författare, år alternativt SBU:s identifikationsnummer: Total bedömning av studiekvalitet: Hög o Medelhög o Låg o Granskningsmall

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Augusti 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-05)

Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Augusti 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-05) Mat vid diabetes En systematisk litteraturöversikt Augusti 2010 (preliminär version webbpublicerad 10-05-05) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK Sofia Tranæus docent, avdelningschef SBU Alert och Vetenskapliga kunskapsluckor Varför behövs utvärdering/systematiska

Läs mer

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier SYSTEMATISK GRANSKNING AV METODER FÖR ATT FRÄMJA FYSISK AKTIVITET Metoder för att främja fysisk (MFA) Fysisk (FA) Hälsa/ Livskvalitet BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH RESULTAT Bernt Lindahl, överläkare

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Bilaga 5 till SBU-rapport

Bilaga 5 till SBU-rapport 1 (9) Bilaga 5 till SBU-rapport Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär, rapport 253 (2016) 1 (9) Bilaga 5 Gallrings- och granskningsmallar 2 (9) Mall för gallring av artikelsammanfattningar (abstrakt)

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten En systematisk litteraturöversikt Mars 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Egna mätningar av blodglukos vid diabetes utan insulinbehandling

Egna mätningar av blodglukos vid diabetes utan insulinbehandling Egna mätningar av blodglukos vid diabetes utan insulinbehandling En systematisk litteraturöversikt November 2009 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Technology Assessment

Läs mer

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 9 SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läs mer

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Mall för gallring av abstrakt Ett abstrakt gallras om ett eller flera av nedanstående villkor är uppfyllda. Sjukdom/besvär ej relevant Studien har annat fokus

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Mall och manual för granskning av interventionsstudier Mall och manual för granskning av interventionsstudier Denna granskningsmall är modifierad efter original från SBU (5), 2002-12-12. En vetenskaplig artikel är oftast indelad i följande avsnitt: introduktion,

Läs mer

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området 1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &

Läs mer

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Fel och fel slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Varför? En hjälp då man kri4skt granskar studier - andras. och egna! A> ta fram e> es4mat

Läs mer

Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes

Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes En systematisk litteraturöversikt December 2009 (preliminär version webbpublicerad 09-09-23) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser Att bedöma njurfunktionen på ett

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

2 Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen

2 Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen 2 Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Projektgruppen har gjort en systematisk sökning och genomgång av den vetenskapliga litteraturen om tobaksbrukets inverkan på slemhinna i mun och svalg,

Läs mer

Organisering av vård och omsorg för de mest sjuka äldre. en kartläggning av översikter

Organisering av vård och omsorg för de mest sjuka äldre. en kartläggning av översikter Organisering av vård och omsorg för de mest sjuka äldre en kartläggning av översikter 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Det är angeläget att finna metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det finns tecken på att psykisk ohälsa hos barn kan ha ökat under de senaste decennierna

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Analsfinkterskador vid förlossning

Analsfinkterskador vid förlossning Analsfinkterskador vid förlossning En systematisk litteraturöversikt 29 april 2016 Observera att detta är en preliminär version och att ändringar kan komma att göras 1 Projektgrupp Sakkunniga Cecilia Ekéus

Läs mer