Gradering av evidensstyrka ABCD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gradering av evidensstyrka ABCD"

Transkript

1 Gradering av evidensstyrka ABCD

2 Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och stora RCT B Måttlig evidens Evidens från små eller ej optimalt utförda randomiserade studier eller från studier utan randomisering (kohortstudier, fall/kontrollstudier, tvärsnittstudier) C Svag evidens Expertutlåtande, konsensusrapporter, fallbeskrivningar och andra deskriptiva studier D Vetenskaplig evidens saknas Inga studier av tillfredsställande kvalitet finns tillgängliga Malin Holzmann 2

3 Evidensgradering enligt GRADE Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation Används av SBU och Socialstyrelsen Bygger på andra graderingssystem Men tydligare fokus på risk-nyttaperspektivet Används av WHO, NICE, Cochrane mfl Malin Holzmann 3

4 Evidensgradering Fyrgradig skala Starkt Måttligt Lågt Mycket lågt vetenskapligt underlag SBU: Starkt Måttligt Begränsat Otillräckligt vetenskapligt underlag Malin Holzmann 4

5 Tillvägagångssätt för användande Systemet utvecklat för interventions- /behandlingsstudier Kan på likartat sätt användas vid studier av orsakssamband Bedömning för diagnostiska studier och kvalitativ metodik fortfarande i utvecklingsfas Malin Holzmann 5

6 Sammanfattande resultattabell Ger bra och kortfattad bild av underlaget Effektmått Studiedesign Antal patienter (antal studier) Medelrisk i standardgrupp (min max) Relativ risk (95% KI) Absolut effekt per patienter Vetenskapligt underlag Kommentarer Sårinfektioner vid operation av käkfrakturer RCT 461 (3) 39% (20 62%) RR 0,25 (0,15 till 0,41) 259 färre Malin Holzmann 6

7 Om gott om välgjorda RCT behöver inte observationsstudier inkluderas i bedömning av positiva effekter Om inga RCT ELLER om RCT:s är bristfälliga kan observationsstudier ge viktig tilläggsinformation Vid bedömning av risker ofta viktigt inkludera observationsstudier (RCT oftast ej utformade för att besvara frågor om långsiktiga risker) Malin Holzmann 7

8 Preliminär evidensstyrka baserad på studiedesign: Evidensstyrka Stark (++++) Måttligt stark (+++) Begränsad (++) Otillräcklig (+) Studiedesign Randomiserade studier Observationsstudier, kohort- och fallkontrollstudier Fallstudier mm Sedan kan evidensstyrkan sänkas eller höjas enligt nedanstående: Sänk gradering om Brister i studiekvalitet (max -2) Bristande överensstämmelse mellan studierna (max -2) Brister i överförbarhet/relevans (max -2) Bristande precision (max -2) Hög sannolikhet för publikationsbias (max -2) Höj gradering om Stora effekter och inga sannolika confounders (max +2) Tydligt dos-responssamband (max +1) Confounders som inte är med i analysen borde leda till bättre behandlingsresultat i kontrollgruppen, dvs hög sannolikhet att effekten underskattas (max +1) Malin Holzmann 8

9 Faktorer som påverkar den slutliga evidensstyrkan Studiekvalitet Samstämmighet/överensstämmelse Överförbarhet/relevans Precision i data Risk för publikationsbias Evidensstyrkan kan dras ner med ett eller två steg för varje faktor beroende på brister Malin Holzmann 9

10 Faktorer som kan öka evidensstyrkan Gäller stora, välgjorda observationsstudier med god kontroll för förväxlingsfaktorer. Stora effekter Dos-responssamband Hög sannolikhet att effekten I studien är underskattad. RR>2.0 eller <0.5 -> +1 OR kan överskatta effekter vid vanliga utfall (>10%) Malin Holzmann 10

11 Granskningsfas studiekvalitet Studiekvalitet: randomisering, blindning, bortfall, vid observationsstudier jämförbarhet mellan försöks-, och kontrollgrupp Exempel Risk för att effekten överskattats. Observationsstudier visade att östrogenbehandling minskade risken för hjärt- och kärlsjukdom. Eftersom man visste att östrogenbehandling var vanligare bland kvinnor från högre socialgrupper kunde man ha misstänkt att den observerade effekten var överskattad och därigenom nedgraderat tilltron till sambandet Malin Holzmann 11

12 Granskningsfas - samstämmighet I vilken utsträckning kommer studierna fram till samma resultat? Pekar de åt samma håll? Är effektstorleken av jämförbar storlek i olika studierna Beroende av likartad population, kontrollgrupp, hur interventionen genomfördes Malin Holzmann 12

13 Granskningsfas - överförbarhet I vilken utsträckning är resultaten generaliserbart och relevant för svenska förhållanden? Exempel: om kontrollgruppen får en behandling som ej är tillgänglig i Sverige omöjligt avgöra hur effektiv interventionen är Malin Holzmann 13

14 Granskningsfas - precision Hur osäker är den sammanvägda effekten? Beror av antal händelser, antal personer i grupperna och den relativa riskminskningen Få observationer och breda konfidensintervall ger sämre precision Malin Holzmann 14

15 Granskningsfas - publikationsbias Stor risk om enbart små studier utförda av samma forskargrupp Om samtliga studier av ny metod har innovatören som huvudförfattare Flertal studier visar entydigt på industrisponsrade studier överskattar effekterna av produkten Malin Holzmann 15

16 Granskningsfas - effektstorlek Kan användas om minst två stora välgjorda observationsstudier Exempel Stor effekt kan höja evidensstyrkan. En metaanalys av observationsstudier visade att cykelhjälmar reducerade risken för huvudskador med en oddskvot på 0,31 (0,26 0,37) [5]. Detta är en stor effekt och leder till att evidensstyrkan justeras upp ett steg. Om det inte finns någon anledning till att justera ner evidensstyrkan på grund av brister i underlaget skulle det medföra att det vetenskapliga underlaget blir måttligt starkt (++++) Malin Holzmann 16

17 Granskningsfas dos-responssamband Gäller stora välgjorda obs-studier Kan avse både effekter och risker Ökar trovärdigheten för att åtgärden har effekt Malin Holzmann 17

18 Exempel Dos responssamband kan höja evidensstyrkan. I SBU-rapporten Mat vid diabetes [10] studerades bl a risken för hjärtinfarkt bland diabetiker med varierande alkoholkonsumtion. I tre stora observationsstudier med totalt patienter såg man i samtliga studier ett dos responsförhållande så att gruppen med högre alkoholkonsumtion hade betydligt lägre relativ risk än de med låg eller ingen konsumtion. Expertgruppen uppgraderade därför evidensstyrkan till måttligt starkt vetenskapligt underlag på grund av dos responsförhållande Malin Holzmann 18

19 Granskningsfas underskattad effekt Om sannolikt underskattad effekt i studierna - exv confounders man ej kunnat kontrollera för Kan i enstaka fall justera upp evidensstyrkan Malin Holzmann 19

20 Exempel Underskattad effekt kan höja evidensstyrkan. I en systematisk översikt som omfattade 38 miljoner patienter var dödstalen högre på vinstdrivande privata sjukhus än på icke -vinstdrivande privata sjukhus [11]. GRADE Working Group menar att det är sannolikt att patienterna var sjukare på de icke-vinstdrivande sjukhusen och att de vinstdrivande sjukhusen hade större resurser och fler patienter som var väl försäkrade. Evidensen för att dödstalen verkligen är högre på vinstdrivande sjukhus har då stärkts Malin Holzmann 20

21 Samlad evidensgradering - evidenstabell Exempel: sårinfektioner, antibiotikaprofylax jmf med placebo vid op av käkfrakturer Studier Patienter Design Studiekvalitet Överensstäm melse Överförbarhet RCT 1* 0 0** Oprecisa data Publikationsbias Effektstorlek Dos respons Förväxlingsfaktor 1*** * Ingen blindning, en studie har ingen uppgift om bortfall ** Olika antibiotika *** Få utfall, tillsammans med ** Malin Holzmann 21

22 Samlad evidensgradering sammanfattande resultattabell Exempel. Effekt av ab-profylax jmf med placebo vid käkkirurgi Effektmått Studiedesign Antal patienter (antal studier) Medelrisk i standardgrupp (min max) Relativ risk (95% KI) Absolut effekt per patienter Vetenskapligt underlag Kommentarer Sårinfektioner vid operation av käkfrakturer RCT 461 (3) 39% (20 62%) RR 0,25 (0,15 till 0,41) 259 färre ++ Begränsat Svagheter i studiekvalitet (-1) Få Malin Holzmann 22

23 Evidensstyrkan hur starkt sammanlagt vetenskapligt underlag för besvara viss fråga tillförlitligt Evidensstyrka Starkt vetenskapligt underlag (++++) Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) Begränsat vetenskapligt underlag (++) Otillräckligt vetenskapligt underlag (+) Innebörd Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet visar motsägande resultat, anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt Malin Holzmann 23

24 Socialstyrelsens summering av rådande kunskapsläget Evidensstyrka Hög (++++) Måttlig (+++) Låg (++) Mycket låg (+) Förklaring Socialstyrelsen bedömer det som mycket osannolikt att ytterligare forskning ändrar skattningen av effekten Socialstyrelsen bedömer det som sannolikt att ytterligare forskning på ett betydelsefyllt sätt ändrar skattningen av effekten och även själva effektstorleken Socialstyrelsen bedömer det som mycket sannolikt att ytterligare forskning på ett betydelsefullt sätt ändrar skattningen av effekten och även själva effektstorleken Skattningen av effekten är mycket osäker Malin Holzmann 24

25 Grade-tabellen hos Socialstyrelsen Tillförlitlig het Hög (++++) Måttlig (+++) Låg (++) Mycket låg (+) Studiedesign Sänk gradering om Höj gradering om RCT:s utgår från ++++ Observations studier utgår från ++ Studiekvalitet: Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Extern validitet: Viss osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) Knappa/osäkra data (-1) Hög sannolikhet för publikationsbias (-1) Starka samband och inga sannolika confounders (+1) Mycket starka samband och inga allvarliga hot mot validiteten (+2) Påtagliga dos- och responssamband (+1) Malin Holzmann 25

26 Socialstyrelsens evidensgradering av systematiska litteraturöversikter (av god kvalitet) Bedömning Evidensstyrka 1 Evidensstyrka 2 Underlag En systematisk översikt som bygger på minst 2 RCT:s med högt bevisvärde. Följande undantag från huvudregeln kan också ge grad 1: Enstaka mkt stor multicenterrct (med smalt konfidensintervall) Allt eller inget -studier som visar dramatisk och odiskutabel effekt av exv Pc vid stor pneumoni eller insulin vid DM typ I Systematisk översikt som bygger på en RCT med högt bevisvärde plus minst 2 med medelhögt bevisvärde och entydiga resultat. Undantag: Väl upplagda kohortstudier eller fall-kontrollstudier med entydiga resultat Flertal RCT:s med medelhögt och lågt bevisvärde med entydig resultat. Evidensstyrka 3 Evidensstyrka 4 Systematisk översikt som bygger på minst 2 RCT:s med medelhögt bevisvärde och entydigt resultat. Undantag: Väl upplagda kohortstudier eller fall-kontrollstudier med divergerande resultat. Flertal RCT:s med medelhögt eller lågt bevisvärde. Systematisk översikt som bygger enbart på studier med lågt bevisvärde eller där den systematiska kunskapsgenomgången visat avsaknad av studier Malin Holzmann 26

27 Socialstyrelsens evidensgradering vid enskilda studier om en systematisk kunskapsöversikt saknas Bedömning Mycket gott vetenskapligt underlag Gott vetenskapligt underlag Visst vetenskapligt underlag Beskrivs med ord Underlag X kan vara interventions- eller observationstyp (randomiserad eller kohort) Minst 2 prospektiva kontrollerade studier x med högt bevisvärde med entydiga resultat Minst en prospektiv kontrollerad studie x med högt bevisvärde, alternativt minst två prospektiva kontrollerade studier x av lägre kvalitet men som pekar i samma riktning Minst en kohort- eller fall-kontroll-studie av tillfredsställande kvalitet eller minst en prospektiv kontrollerad studie av lägre kvalitet Studier med heterogena utfall, observationsstudier m.m. av lägre kvalitet, expert- eller konsensusuttalande Malin Holzmann 27

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering Kapitel 6: Syntes och evidensgradering När de inkluderade na tabellerats ska resultaten sammanställas, vägas ihop och värderas. Det är viktigt att denna syntes görs på ett öppet och reproducerbart sätt

Läs mer

Evidensgradering. reviderad 2014

Evidensgradering. reviderad 2014 Evidensgradering 10 reviderad 2014 Det sista steget i utvärderingen är att bedöma hur starkt det samlade vetenskapliga underlaget är. SBU använder det internationellt utarbetade GRADE-systemet [1,2] för

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd 1 (5) Datum 2013-09-18 Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd Tack för era kommentarer. Vi skulle först och främst vilja klargöra att SBU inte ger

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

Dodo-fågelns dom: Alla vinner!

Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Dodo-fågelns dom: Alla vinner! Metaanalys av psykoterapier (Luborsky m. fl. 1975; Wampold, 2001) Slutsats: alla psykoterapier är lika bra Skillnader beror på generella faktorer: Klientens förväntningar,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för diabetesvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3 Hur vi avgränsar ett

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning

Nationella riktlinjer. Metodbeskrivning Nationella riktlinjer Metodbeskrivning Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 4 Hur vi avgränsar ett riktlinjeområde... 4

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt 1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Evidens Evidensbaserad praktik

Evidens Evidensbaserad praktik Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser Evidens Evidensbaserad praktik Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser Vad är evidens? Något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten En systematisk litteraturöversikt Mars 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Patientutbildning i egenvård har en central roll i diabetesvården och ingår som en rutinmässig del i vården av personer med diabetes. Patientutbildning kan ges individuellt

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog Kunskapsöversikter Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog Centrum för arbets- och miljömedicin, SLSO Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet allan.toomingas@ki.se

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna rapport granskas

Läs mer

2. Metodbeskrivning. Frågeställningar

2. Metodbeskrivning. Frågeställningar 2. Metodbeskrivning Målgrupper för denna rapport är i första hand tandvårdspersonal som arbetar med både tand- och implantatstödd kron- och broprotetik, dvs allmäntandläkare och specialisttandläkare i

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling

Läs mer

Så gör du en systematisk översikt

Så gör du en systematisk översikt Godkänd för publicering 18 april 2016. Så gör du en systematisk översikt guide från ax till limpa Ett sätt att hålla sig uppdaterad inom sitt verksamhetsområde kan vara att läsa en systematisk litteraturöversikt.

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Stöd för beslut om läkemedelsbehandling av adhd. Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga

Stöd för beslut om läkemedelsbehandling av adhd. Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Stöd för beslut om läkemedelsbehandling av adhd Metodbeskrivning och kunskapsunderlag Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier reviderad 2014 Granskningen av en studie gäller i första hand studiekvalitet, det vill säga risk för systematiska fel och risk för intressekonflikter

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom. 8 Ordlista Alveolit Anamnes Bortfall Confounder Distans Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, oftast visdomständer. Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK Sofia Tranæus docent, avdelningschef SBU Alert och Vetenskapliga kunskapsluckor Varför behövs utvärdering/systematiska

Läs mer

EBM ett verktyg för att förbättra vården

EBM ett verktyg för att förbättra vården EBM ett verktyg för att förbättra vården Jörgen Nordenström jorgen.nordenstrom@ki.se 2013-03-18 På vilka grunder fattar du beslut om behandling/åtgärd? Erfarenhet; - egen - andras Klinikens rutiner Vårdprogram

Läs mer

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser

SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 9 SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension

Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger sstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården En systematisk litteraturöversikt Juni 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU

Läs mer

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Mall för gallring av abstrakt Ett abstrakt gallras om ett eller flera av nedanstående villkor är uppfyllda. Sjukdom/besvär ej relevant Studien har annat fokus

Läs mer

Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes

Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes En systematisk litteraturöversikt December 2009 (preliminär version webbpublicerad 09-09-23) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi tar fram nationella riktlinjer... 3

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (7)

Bilaga till rapport 1 (7) Bilaga till rapport 1 (7) Skakvåld en systematisk litteraturöversikt, rapport nr 255 Appendix 5 Evaluation protocols/bilaga 5 granskningsmallar Checklista för bedömning av relevans sidan 2 3 Modifierad

Läs mer

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet Patienternas synpunkter och värderingar Forskningsresultat Genomtänkt och genomdiskuterad bedömning

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke

Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 Observera att detta är en preliminär version. Ändringar kan komma

Läs mer

Egna mätningar av blodglukos vid diabetes utan insulinbehandling

Egna mätningar av blodglukos vid diabetes utan insulinbehandling Egna mätningar av blodglukos vid diabetes utan insulinbehandling En systematisk litteraturöversikt November 2009 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Technology Assessment

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Metodbeskrivning Bilaga Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 4 Varför vi tar fram nationella riktlinjer...

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för bröstcancer. (Läs

Läs mer

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA? Ätande baseras på vetenskapligt underlag och beprövad erfarenhet. Evidensbaserat ätande bygger på bästa

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser Denna rapport har inriktats på att

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Graviditet vid känd diabetes

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Arbetsdokument: Graviditet vid känd diabetes Nationella riktlinjer för diabetesvård Arbetsdokument: Graviditet vid känd diabetes Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för diabetsvård graviditet vid känd diabetes Arbetsdokumentet är resultatet av

Läs mer

Diagnostik och GRADE. Ingegerd Mejàre Malmö

Diagnostik och GRADE. Ingegerd Mejàre Malmö Diagnostik och GRADE Ingegerd Mejàre Malmö 2014-10-01 1 SBU:s vision: oberoende utvärderingar för bättre hälsa Hur ställer man diagnos på bästa sätt? Vilken behandling är bäst? Hur ska resurserna användas

Läs mer

Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier

Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier reviderad 2014 Granskningen av en studie gäller i första hand studiekvalitet, det vill säga risk för systematiska fel och risk för intressekonflikter

Läs mer

Operation vid besvär av sten i gallblåsan och akut gallblåseinflammation

Operation vid besvär av sten i gallblåsan och akut gallblåseinflammation sbu utvärderar rapport 259/2016 Operation vid besvär av sten i gallblåsan och akut gallblåseinflammation En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre

Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre En systematisk litteraturöversikt Oktober 2013 (preliminär version webbpublicerad 2013-10-08) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish

Läs mer

Evidensbaserad praktik (EBP)

Evidensbaserad praktik (EBP) Evidensbaserad praktik (EBP) Vad är det? Hur gör man? Varför behövs det på operation? Ann-Christin von Vogelsang Vad är EBP? EBP Ett förhållningssätt; en vilja att tillämpa bästa tillgängliga vetenskapliga

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Östrogenbehandling i klimakteriet

Östrogenbehandling i klimakteriet Östrogenbehandling i klimakteriet Aktuellt kunskapsläge utifrån SBU, WHI, HERS vad är det? Kerstin Nilsson 13 november 2002 Behandling med östrogen SBU-rapport nr 159, 2002 Systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för bröstcancer. (Läs

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Evidensbaserad medicin

Evidensbaserad medicin Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom Depression och ångestsyndrom Vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer 2010 Innehåll Depression och ångestsyndrom... 1 Läsanvisning... 3 Screening... 5 Ett effektivt omhändertagande... 9 Diagnostik

Läs mer

Från nutritionsforskning till kostråd - så arbetar Livsmedelsverket

Från nutritionsforskning till kostråd - så arbetar Livsmedelsverket Rapport 19-2012 Från nutritionsforskning till kostråd - så arbetar Livsmedelsverket av Irene Mattisson, Hanna Eneroth och Wulf Becker LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Innehåll...

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C17a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16, 2011-10-11 Rad C17a Tillstånd/ Åtgärd Förmaksflimmer med ytterligare

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer