Staffan Lindeberg Distr läk, AKC-koordinator, Vårdcentralen S:t Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för Primärvårdsforskning, CRC Malmö

Transkript

1 Diabeteskost, Aulan SUS Lund Staffan Lindeberg Distr läk, AKC-koordinator, Vårdcentralen S:t Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för Primärvårdsforskning, CRC Malmö

2 Alla är överens: detta är inte nyttigt 2

3 Alla är överens: detta är nyttigt 3

4 Alla är överens om inre och yttre hinder 4

5 Alla är överens det är mycket vi inte vet 5

6 6

7 Vid övervikt: Ät mindre (kalorier) 7

8 Vid övervikt: Ät mindre (kalorier) Minska på skräpmat 8

9 Vid övervikt: Ät mindre (kalorier) Minska på skräpmat Minska inte på grönsaker, baljväxter eller fisk inte heller på magert kött, frukt eller rotfrukter 9

10 Vid övervikt: Ät mindre (kalorier) Minska på skräpmat Minska inte på grönsaker, baljväxter eller fisk inte heller på magert kött, frukt eller rotfrukter Minska hellre på spannmålsprodukter 10

11 Vid övervikt: Ät mindre (kalorier) Minska på skräpmat Minska inte på grönsaker, baljväxter eller fisk inte heller på magert kött, frukt eller rotfrukter Minska hellre på spannmålsprodukter 11

12 Vid övervikt: Ät mindre (kalorier) Minska på skräpmat Minska inte på grönsaker, baljväxter eller fisk inte heller på magert kött, frukt eller rotfrukter Minska hellre på spannmålsprodukter kan undvaras från näringssynpunkt mindre mättande än potatis, grönsaker, rotfrukter, frukt mm? Ingen viktnedgång av fullkorn i interventionsstudier (Brownlee IA et al BJN 2010;124:125) 12

13 Bra blodsocker 13

14 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid 14

15 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning (GL*, glycemic load) Bestäms av kolhydratmängd och glykemiskt index *GL (g) = GI (ref. glukos) x kolhydratmängd (g) /100 15

16 Livsmedel GI Portionsstorlek, g GL*, g Vitt bröd, 100% vete 70 (50 90) (8 18) Fullkornsbröd, 100% vete 70 (50 90) (7 18) Fullkornsbröd, 100% råg 60 (40 70) 30 8 (7 9) Pasta, kokt 50 (30 60) (14 29) Potatis, kokt 75 (30 110) (8 26) Äpple 35 (30 40) (4 6) Banan 50 (30 70) (6 16) Vindruvor 43, 49, , 9, 11 Tabell. Ungefärligt glykemiskt index (GI, ref: glukos) samt glykemisk belastning (GL) för representativa portionsstorlekar av ett urval kolhydratrika livsmedel (Brand-Miller J et al. *GL (g) = GI (ref. glukos) x kolhydratmängd (g) /100 16

17 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning (GL*, glycemic load) Bestäms av kolhydratmängd och glykemiskt index Ger viss sänkning av HbA1c och insulinnivåer i korttidsstudier (Thomas D et al Cochrane Database Syst Rev 2009(1):CD006296; Kirk JK et al J Am Diet Assoc 2008;108:91; Gannon MC et al Nutr Metab 2006;3:16)» Sådana studier exkluderades i SBU-rapporten *GL (g) = GI (ref. glukos) x kolhydratmängd (g) /100 17

18 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning (GL*, glycemic load) Bestäms av kolhydratmängd och glykemiskt index Ger viss sänkning av HbA1c och insulinnivåer i korttidsstudier Minska främst godis och läsk, minska hellre spannmål än potatis och rotfrukter och helst inte frukt *GL (g) = GI (ref. glukos) x kolhydratmängd (g) /100 18

19 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning (GL*, glycemic load) Bestäms av kolhydratmängd och glykemiskt index Ger viss sänkning av HbA1c och insulinnivåer i korttidsstudier Minska främst godis och läsk, minska hellre spannmål än potatis och rotfrukter och helst inte frukt Öka hellre andelen protein än fett» Kött, fisk, skaldjur, grönsaker, baljväxter» Tveksamt om njurar och skelett påverkas negativt *GL (g) = GI (ref. glukos) x kolhydratmängd (g) /100 19

20 Proteinhalt (energiprocent, E%) i råa vegetabilier *SNR, Svenska näringsrekommendationer, Statens Livsmedelsverk,

21 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning (GL*, glycemic load) Bestäms av kolhydratmängd och glykemiskt index Ger viss sänkning av HbA1c och insulinnivåer i korttidsstudier Minska främst godis och läsk, minska hellre spannmål än potatis och rotfrukter och helst inte frukt Öka hellre andelen protein än fett Öka hellre fett från avokado, nötter och olivolja än från andra oljor, margariner, smör och ost *GL (g) = GI (ref. glukos) x kolhydratmängd (g) /100 21

22 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning (GL*, glycemic load) Bestäms av kolhydratmängd och glykemiskt index Ger viss sänkning av HbA1c och insulinnivåer i korttidsstudier Minska främst godis och läsk, minska hellre spannmål än potatis och rotfrukter och helst inte frukt Öka hellre andelen protein än fett Öka hellre fett från avokado, nötter och olivolja än från andra oljor, margariner, smör och ost Extremt kolhydratfattig kost (<50 g/dygn) bör undvikas» Fettrik kost ger nedsatt glukostolerans hos djur 22

23 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning Förbättrad glukostolerans 23

24 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning Förbättrad glukostolerans Främst(?) genom viktnedgång (vid övervikt) 24

25 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning Förbättrad glukostolerans Främst(?) genom viktnedgång (vid övervikt)» Viktnedgång hjälper ofta men inte alltid (Yamaoka K et al Diab Care 2005;28:2780)» Svagt samband mellan vikt och glukostolerans i befolkningen (McKeigue PM et al Diabetologia 1992;35:785) 25

26 26

27 9,0 5,6 Fig. Glukos- och insulinsvar vid peroral glukosbelastning hos medelålders (53±11 år) personer efter många års kalorirestriktion (CR)* eller långdistanslöpning (EX) samt hos stillasittande med normala kostvanor (WD) (N=28 i varje grupp). Time, min (Fontana et al Age 2010;32:97) *enligt Calorie Restriction Society: grönsaker, frukt, nötter, magra mejeriprodukter, äggvita, veteprotein, sojaprotein och kött; ~1700 kcal/dag; ~26/28/46 E% från protein/fett/kolhydrater. 27

28 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning Förbättrad glukostolerans Främst(?) genom viktnedgång (vid övervikt) Ingen påvisad inverkan av kolhydratintaget (Brinkworth GD et al AJCN 2009;90:23; Due A et al AJCN 2008;88:1232; Kennedy RL et al Diabet Med 2005;22:821; Reaven GM Annu Rev Nutr 2005;25:391; Noakes M et al Nutr Metab 2006;3:7) 28

29 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning Förbättrad glukostolerans Främst(?) genom viktnedgång (vid övervikt) Ingen påvisad inverkan av kolhydratintaget Fysisk aktivitet kombinerad med kostomläggning som i finska DPP- och amerikanska DPS-studien bromsar försämringen (Tuomilehto et al NEJM 2001;344:1343; Knowler et al NEJM 2002;346:393) 29

30 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning Förbättrad glukostolerans Främst(?) genom viktnedgång (vid övervikt) Ingen påvisad inverkan av kolhydratintaget Fysisk aktivitet kombinerad med kostomläggning som i DPP- och DPS-studien bromsar försämringen (Tuomilehto et al NEJM 2001;344:1343; Knowler et al NEJM 2002;346:393) Oklart vilka specifika kostfaktorer som orsakar betacellssvikt och insulinresistens» Enkelomättat fett möjligen bättre än mättat fett för insulinkänsligheten (Vessby B et al Diabetologia 2001;44:312) 30

31 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Minskad glykemisk belastning Förbättrad glukostolerans Fig. 3-mån förändring av glukostolerans (till vänster) och midjeomfång (till höger) efter gängse kostråd (Consensus: fullkorn, magra mejeriprodukter, frukt, grönsaker, omega-3-rik mat) eller paleolitisk kost (kött, fisk, frukt, grönsaker, rotfrukter mm) (Lindeberg S et al. Diabetologia 2007;50:1795). 31

32 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Förbättrad basal blodsockernivå 32

33 Bra blodsocker Begränsad blodsockerstegring efter måltid Förbättrad basal blodsockernivå Kostens inverkan bristfälligt studerad Viktnedgång brukar hjälpa (vid övervikt) 33

34 Bra blodsocker Förbättring av övriga kardiovaskulära riskfaktorer Blodtryck: Kalorisnålt, saltfattigt, frukt, grönsaker 34

35 Bra blodsocker Förbättring av övriga kardiovaskulära riskfaktorer Blodtryck: Kalorisnålt, saltfattigt, frukt, grönsaker Blodfetter: Frukt, grönsaker Kolhydratfattig kost ger lägre triglycerider (som nog inte betyder så mycket) men högre LDL-kolesterol 35

36 Bra blodsocker Förbättring av övriga kardiovaskulära riskfaktorer Blodtryck: Kalorisnålt, saltfattigt, frukt, grönsaker Blodfetter: Frukt, grönsaker CRP: Kalorisnålt 36

37 Bra blodsocker Förbättring av övriga kardiovaskulära riskfaktorer Bromsad aterosklerosprogress Fettsnålt Stöd från interventionsstudier på människa (Watts Lancet -92; Schuler JACC -92; Ornish JAMA -98) Stöd från djurförsök (Rudel LL Prog Lipid Res 1998;37:353; Kritchevsky D J Nutr Health Aging 2001;5:155; Suzuki M Life Sci 2006;80:200 Kalorirestriktion Stöd från observationsstudier på människa (Fontana et al PNAS 2004;101:6659) Andra kostfaktorer bidrar (Lindeberg S. Food and Western Disease) 37

38 Bra blodsocker Förbättring av övriga kardiovaskulära riskfaktorer Bromsad aterosklerosprogress Undvikande av andra diabeteskomplikationer Kostens inverkan bristfälligt studerad 38

39 Särskilda spörsmål Frukt Kan inte bedömas separat enligt SBU Har ingått i kost/motions-program med gynnsam effekt (vid nedsatt glukostolerans) Fattig på kalorier, fett och salt, rik på lösliga fibrer Ökar glykemiska belastningen Tillför fruktos Försämrar glukostoleransen i vissa råttmodeller (i doser motsvarande flera kg frukt/dag) Tveksamt om intaget bör begränsas vid diabetes 39

40 Särskilda spörsmål Frukt Spannmålsprodukter Största kolhydratkällan i svensk kost SBU: inte funnit underlag för slutsatser om fullkornsprodukter SBU: högt intag av fullkornsprodukter oftast resulterar i ett lågt glykemiskt index. det finns begränsat vetenskapligt underlag för att en markant sänkning av glykemiskt index leder till förbättrat HbA1c och högre HDL-kolesterol, medan en måttlig sänkning av GI tycks ha obetydliga effekter Inga näringsmässiga fördelar jämfört med grönsaker, frukt och rotfrukter Rådet om högt intag vid diabetes kan behöva omprövas Rådet om fullkorn bör förtydligas: När du äter bröd 40

41 Särskilda spörsmål Frukt Spannmålsprodukter Måltidsordning SBU: Det går inte att säga om måltidsordningen, fördelningen av energi under dagen, spelar någon roll för personer med diabetes, eftersom det saknas tillräckligt stora och välgjorda studier. 41

42 Särskilda spörsmål Frukt Spannmålsprodukter Måltidsordning Tallriksmodellen Ej kommenterad av SBU Kan kanske underlätta ett ökat intag av grönsaker för vissa patienter 42

43 Frukt Spannmålsprodukter Måltidsordning Tallriksmodellen Margariner och smör Kommenteras ej av SBU Särskilda spörsmål 43

44 Slutord De flesta kostråd vilar på osäker vetenskaplig grund Kalorirestriktion är bra för de flesta Grönsaker, baljväxter och fisk är nog nyttigt Energität mat är nog inte nyttig Frukt är nog okej Om bukfetma kvarstår efter gängse kostråd kan spannmålsrestriktion prövas Svårt att veta vad folk äter - matdagbok är bra