Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa"

Transkript

1 Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa i i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län

2 Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, , vxl , Produktion: Folkhälsoavdelningen, Landstingets kansli, Foto: Johan Werner Tryck: Tryckeri, månad, år, xxx exemplar. Artikelnummer: Landstinget i Jönköpings län,

3 Du som läser det här kanske vet med dig att du inte äter som man borde. Eller vad borde man äta egentligen? Du kanske tycker att det är förvirrande med alla råd om vad som är bra eller dålig mat och om allt socker och tillsatser som maten verkar innehålla. Och hur farligt är det egentligen att äta fett? De flesta av råden man läser om fokuserar mest på att gå ner i vikt. Men maten är ju inte bara till för att hålla vikten i schack. Den ska ge oss energi och tillföra viktiga näringsämnen som mineraler, vitaminer och fibrer och samtidigt få oss att må bra. Maten ska också bidra till ett långt, friskt liv och minska risken för olika sjukdomar som diabetes eller hjärtinfarkt. Visste du till exempel att hjärtkärlsjukdomar är den vanligaste orsaken till för tidig död? I den här foldern kan du läsa om hur näringsämnen, olika livsmedel och kostmönster påverkar din hälsa. Förhoppningsvis blir du motiverad att hitta matvanor som passar dig och som samtidigt gör gott för din kropp! 3

4 Spelar det någon roll vad du äter? Det är inte lätt att ta reda på hur den mat vi äter påverkar vår hälsa, inte ens för forskarna. Studier har gjorts på hur enskilda livsmedel påverkar exempelvis blodfetter, blodtryck, blodsocker och vikt. Men om man äter mer eller mindre av ett visst livsmedel ändras också till exempel hur mycket energi vi får i oss. Att olika ämnen påverkar oss på flera sätt gör att kopplingen till hälsa blir komplex och svår att tolka. Vad har egentligen förbättrat eller försämrat vår hälsa? Om man till exempel byter ut falukorv mot fisk med samma energiinnehåll och får en bättre hälsa, beror det då på att man äter mer fisk eller att man äter mindre falukorv? Den förbättrade hälsan kan ju bero på båda delarna. Det finns enskilda livsmedel eller näringsämnen i maten som man har studerat mer ingående. Forskningen har dock på senare tid alltmer gått över till att studera hela kostmönster istället för hur enskilda livsmedel eller näringsämnen påverkar oss. Maten ska ge oss energi, tillföra viktiga näringsämnen och få oss att må bra! 4

5 5

6 Enskilda livsmedel och näringsämnen Fett All mat innehåller energi. Hur stor del av energin man tillför kroppen som utgörs av fett har mindre betydelse. Det viktiga är att man har balans mellan hur mycket energi man får i sig och hur mycket energi man gör åt. Vilken sorts fett man äter har däremot betydelse. Att äta mycket av hårda fetter (mättade fetter och transfetter) ökar risken för hjärtkärlsjukdomar. Mättat fett finns framför allt i feta mejeriprodukter som smör, grädde, ost och fet mjölk. Transfetter finns i till exempel feta bakverk, viss snabbmat och godis, men även i feta mejerivaror. Kostfibrer och fullkorn Genom att se till att en stor del av maten man äter består av kostfibrer och fullkornsprodukter minskar man risken att insjukna i hjärtsjukdom. Mat som innehåller mycket fullkorn är extra bra att få i sig. Livsmedel som är bra kolhydratkällor och rika på fullkorn och fibrer är till exempel baljväxter, grönsaker, potatis, råris och bröd bakat på fullkorn. Varje ökning om 10 gram kostfibrer per dag minskar risken för att få hjärtinfarkt med cirka 15% och risken att dö i hjärtinfarkt med 27% (se källa 1). Nötter Nötter innehåller mycket fett, men av en sort som är bra för oss. De är också fiber- och mineralrika. Att äta nötter minskar risken för hjärtinfarkt med mellan 25 och 57%. Nötter är väldigt energirika, så man bör äta dem med måtta. Frukt och grönsaker Frukt och grönsaker innehåller väldigt lite fett, och det lilla som finns är av en sort som är bra för oss. Utöver kostfibrer innehåller frukt och grönsaker gott om vitaminer, mineraler och så kallade antioxidanter. Antioxidanter skyddar kroppens celler mot skadliga ämnen som bildas i 6

7 kroppen. Att äta mycket frukt och grönt minskar risken för både hjärtinfarkt och stroke. Den som äter frukt och grönsaker dagligen har 30% lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med den som inte gör det (se källa 2). Fisk Äter man fisk en gång i veckan ökar chansen att man håller sig frisk och samtidigt minskar risken att dö i hjärtinfarkt med 15%. För varje ökning med 20 gram per dag minskar risken med ytterligare 7%. Den som äter fisk minst fem gånger i veckan minskar risken för hjärtinfarkt eller stroke med cirka 35% (källa 3). Socker Snabba kolhydrater, eller kolhydrater med ett högt glykemiskt index (GI) höjer blodsockret snabbt och bidrar till att stora mängder av hormonet insulin frisätts. Så kallade långsamma kolhydrater, som finns i till exempel baljväxter, råris och fiberrikt fullkornsbröd ger inte lika hög nivå av insulin. Byter man de snabba kolhydraterna mot långsamma minskar risken för kroniska sjukdomar, såsom hjärtkärlsjukdomar, diabetes och vissa cancerformer (se källa 4 och 5). Exempel på livsmedel med snabba kolhydrater är: l russin l läsk, godis, kakor och glass l vitt ris, couscous l vitt bröd l druvsockertabletter l öl och cider l cornflakes Livsmedel med högt sockerinnehåll är dessutom ofta näringsfattiga. Äter man mycket av dessa livsmedel riskerar man alltså att få i sig för lite vitaminer och mineraler. 7

8 Salt Vi får i oss dubbelt så mycket salt som vi behöver. Minskar man på saltet kan blodtrycket sänkas och risken för urkalkning av skelettet minskar. Det är inte bättre med flingsalt, havssalt, örtsalt och liknande, än med vanligt bordssalt. Kosttillskott gör oss inte friskare Friska personer, som inte är gravida eller har näringsbrist, får ingen hälsovinst av att äta kosttillskott som innehåller till exempel vitaminerna B6 och B12, C och E, betakaroten, folsyra eller omega-3. Tillsatser Tillsatser är ämnen som tillsätts i livsmedel, både när vi lagar mat hemma och i industritillverkad mat för att till exempel l öka hållbarheten (konserveringsmedel och antioxidationsmedel) l påverka konsistensen (emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel, klumpförebyggande medel) l påverka smaken eller ge färg (färgämnen, smakförstärkare, sötningsmedel) Ett skäl att använda tillsatser kan vara att maten transporteras långa sträckor och kräver längre hållbarhet. Hel- och halvfabrikat kan behöva tillsatser och ibland används de för att man ska kunna tillverka en vara billigare. Det finns strikta EU-regler för hur tillsatser får användas i livsmedel och i vilka mängder. Endast tillsatser som inte är farliga och som har ett värde för konsumenten blir godkända. Däremot är det inte självklart att det är nödvändigt att använda tillsatser. Om det finns tillsatser i livsmedel ska de finnas med i innehållsförteckningen. 8

9 Maten ska bidra till ett långt, friskt liv och minska risken för sjukdomar! 9

10 Olika sorters kost Medelhavskost I kosten som traditionellt äts i länderna kring Medelhavet, speciellt på Kreta, finns flera olika livsmedel som kan kopplas till god hälsa. Kosten på Kreta utmärks av mycket baljväxter, frukt och grönsaker, fisk, bröd och andra spannmålsprodukter med högt fiberinnehåll samt olivolja. Däremot äter man lite av kött (speciellt rött kött), charkprodukter och mejeriprodukter. Andelen som dör i hjärtinfarkt bland Kretas befolkning har varit extremt låg jämfört med befolkningen i exempelvis Finland, USA och Holland (se källa 6). För att bedöma hur medelhavslik en kost är brukar man räkna fram ett så kallat medelhavsindex som tar hänsyn till innehållet i åtta livsmedelsgrupper; fett, grönsaker, baljväxter, frukt, spannmål, fisk, köttprodukter och mjölkprodukter. Man tittar också på om fettet är enkelomättat respektive mättat. Ibland räknar man också in alkoholmängd i detta index. Näringsriktig/rekommenderad kost När man talar om näringsriktig eller rekommenderad kost menar man i allmänhet kost som rekommenderats av olika länders motsvarighet till vårt svenska livsmedelsverk. Man har noga beräknat vad kosten bör innehålla för att vi ska få i oss tillräckligt med energi, vitaminer, mineraler, fibrer, fett, kolhydrater och proteiner för att vi ska må bra och inte drabbas av bristsjukdomar eller våra vanligaste folksjukdomar. Ofta tar man hänsyn till de livsmedel som traditionellt förekommer i respektive land när man utformar rekommendationerna. Den rekommenderade kosten är idag ganska lik medelhavskosten och lyfter fram baljväxter och andra grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och fisk som hälsosamma livsmedel. I allmänhet rekommenderas också att man äter 10

11 måttligt med fett och håller igen på det hårda fettet (mättat fett och transfett). Fysisk aktivitet i kombination med en kost som liknar Livsmedelsverkets näringsrekommendationer fördubblar chansen att slippa diabetes för den som är överviktig. DASH-dieten DASH-dieten (Dietary Approach to Stop Hypertension) påminner mycket om medelhavskosten. Man bör äta mycket frukt och grönsaker, äta mindre kött och istället mer fisk och fågel, äta mer nötter och fullkornsprodukter samt välja magra mejeriprodukter. DASH-dieten bidrar till att blodtrycket sjunker lika mycket som om man hade tagit ett läkemedel mot högt blodtryck och minskar även risken för hjärtsvikt. Stenålderskost Med stenålderskost menar man vanligen kost baserad på viltkött (som är magert och har en annan sammansättning av fettsyror än kött från tamboskap), fisk, rotfrukter, nötter, bär och frukt. Spannmåls- och mjölkprodukter ingår inte, inte heller raffinerat socker och salt. Maten innehåller mycket kostfibrer. Stenålderskost har stor volym med lågt energiinnehåll. Det betyder att man måste äta stora mängder för att få i sig tillräckligt med kalorier och då minskar också risken för att man äter för mycket mat. På Kitava i Nya Guinneas övärld äter man som på stenåldern. Där förekommer inte fetma, diabetes, hjärtinfarkt eller stroke överhuvudtaget! (se källa 7) Västerländsk kost Med västerländsk menar man i allmänhet en kost med mycket rött kött, charkprodukter, ägg, fiberfattiga spannmålsprodukter, smör, grädde och andra feta mejeriprodukter. 11

12 Andra typer av kost Det finns ett antal olika typer av kost som har fått stor uppmärksamhet i media. Atkins diet, LCHF-kost (LCHF = Low Carb High Fat) och GImetoden (GI = Glykemiskt index) är exempel där det saknas vetenskapliga studier som visar effekter på sjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar eller för tidig död. Flera av dem är dessutom svåra att utvärdera eftersom de bara tar upp några aspekter av kosten. GI-metoden till exempel ger bara förslag på vilken typ av kolhydrater som rekommenderas. En GI-tabell listar hur olika livsmedel som innehåller kolhydrater påverkar blodsockernivåerna, men den ger inte svar på hur mycket eller vilken sorts livsmedel man ska välja när det gäller fett eller protein. Längre liv och bättre hälsa Att äta hälsosamt gör att man känner sig piggare. Senare års forskning har visat att även minnet förbättras. Ju mer medelhavslik kosten är desto större är chansen att man håller sig frisk och slipper drabbas av hjärtkärlsjukdomar, cancer, demens eller förtida död (se källa 8). Hjärtinfarktpatienter som byter sin kost mot medelhavskost minskar risken för en ny hjärtinfarkt med 72% (se källa 9). Även den som håller sig till rekommenderad kost förbättrar sin hälsa och minskar risken för ohälsa, sjukdom och för tidig död. Följer man Livsmedelsverkets näringsrekommendationer innebär det automatiskt att man begränsar livsmedel med högt glykemiskt index (socker, godis, söta drycker, kaffebröd och dylikt). När det gäller västerländsk kost är det tvärtom. Ju mer västerländsk kost man äter (fiberfattig kost med hög andel hårda fetter), desto större är hälsoriskerna och risken att dö i förtid. Att äta hälsosamt gör att man känner sig piggare! 12

13 13

14 Frågor och svar Det finns många missuppfattningar och seglivade myter om mat. Här är några exempel: Finns det bensin i margarin? När man utvinner olja ur olika fröer är det tillåtet att använda små mängder hexan, en så kallad extraktionsbensin. Det är inte samma sorts bensin vi använder i våra bilar. Bordsmargariner som är tillverkade i Sverige innehåller inte hexan. Oljorna som används är i stället varmeller kallpressade. Finns det plastkulor i margarin? Nej, det finns det inte och har aldrig funnits. Det här är en ovanligt seglivad myt. Vad är härdat fett? Härdat fett är fett som har gjorts hårt på kemisk väg. När man härdar fett omvandlas en del av de nyttiga omättade fettsyrorna delvis till mindre nyttiga mättade fettsyror och så kallade transfettsyror. Är transfett farligt? Transfetter finns naturligt i mjölk och kött från idisslare. De kan också bildas vid industriell härdning av fetter. I svensk mat finns transfetter huvudsakligen i feta bageriprodukter, viss snabbmat och godis samt i feta kött- och mejeriprodukter. Numera innehåller inte svenskt margarin transfett. Hela tiden minskar livsmedelsindustrin på transfetterna. Transfett höjer det onda och sänker det goda kolesterolet. Förhöjda halter av det onda kolesterolet ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Man bör därför äta mindre av livsmedel som innehåller transfett. Är det farligt att dricka homogeniserad mjölk? Homogenisering av mjölk betyder att man har omvandlat stora fettdroppar till många små. Det görs för att fettet inte ska klumpa sig och 14

15 lägga sig i ett lager på ytan i mjölken. Tidigare använde man ett enzym som heter Xantinoxidas vid homogenisering. Det framfördes farhågor om att Xantinoxidas kunde öka risken för hjärtkärlsjukdomar. Man upptäckte sedan att kroppen själv bildar detta enzym i betydligt större omfattning och man har ändrat uppfattning. Enzymet används inte längre eftersom homogeniseringen numera görs på mekanisk väg. Det är alltså inte farligt att dricka homogeniserad mjölk. Vilken mat ska man välja? Livsmedelsverket har sammanfattat de fem viktigaste råden för hälsosamma matvanor: Fem råd: Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar exempelvis tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Välj i första hand fullkornsprodukter när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Använd helst flytande margarin eller olja i matlagningen. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. 15

16 Hur motiverad är du? Du kanske har blivit rekommenderad av din läkare eller sjuksköterska att förändra dina matvanor. Det kan vara ett skäl så gott som något, men viktigast är ändå dina egna motiv till att börja äta bättre. Det finns säkert både för- och nackdelar med att äta som nu eller att ändra matvanorna. För- och nackdelar med förändrade matvanor Skriv ner vilka för- och nackdelar som du ser med att fortsätta äta som nu respektive att förändra dina matvanor. Mina matvanor nu Vad är det som är positivt för dig med att äta som nu? + Ändrade matvanor Vad skulle vara bra om du ändrade dina matvanor? + Vad kan vara mindre bra med att behålla dina matvanor? Kan du se några svårigheter eller hinder med att ändra dina matvanor? 16

17 Fördelar med att fortsätta äta som jag gör nu: Nackdelar med att fortsätta äta som jag gör nu: Svårigheter eller hinder för att ändra mina matvanor: Det här skulle vara bra för mig om jag ändrade mina matvanor: 17

18 Har du bestämt dig? Så här kommer du igång Om du, efter att ha vägt för- och nackdelar mot varandra, har kommit fram till att det är värt ett försök att ändra dina matvanor, är det bra att börja med små förändringar. Det brukar vara svårt att försöka ändra alla matvanor på en gång. För att vänja sig vid nya smaker kan det underlätta att börja med smakportioner som när man var liten. Mer information och stöd Vill du ha mer information och stöd kan du få hjälp på din vårdcentral. Personalen där har verktyg som steg för steg hjälper dig att förändra dina matvanor i den takt du själv bestämmer. På vårdcentralen finns också utbildad personal som kan stötta dig i din strävan mot förändrade matvanor och bättre hälsa. Boken Mat för liv och lust rekommenderas för den som vill veta mer om mat och hälsa och samtidigt få en fyllig samling goda och hälsosamma matrecept. På Livsmedelsverkets hemsida hittar du till exempel information om näringsrekommendationer och kostråd. Här kan du också se hur en innehållsförteckning ska se ut och beställa böcker, bland annat boken Tillsatser i livsmedel en faktabok. På webbplatsen kan du läsa mer om bra mat. Här finns också matråd för små barn och kostråd för äldre. 18

19 Källor och förklaringar Källa 1: Pereira MA et al Dietary fiber and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of cohort studies. Arch Intern Med Feb 23;164(4): Källa 2: Yusuf S, Hawken S, Ounpuu S, Dans T, Avezum A, Lanas F, McQueen M, Budaj A, Pais P, Varigos J, Lisheng L; INTERHEART Study Investigators. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. Lancet Sep 11-17;364(9438): Källa 3: He K, Song Y, Daviglus ML, Liu K, Van Horn L, Dyer AR, Greenland P. Accumulated evidence on fish consumption and coronary heart disease mortality: a meta-analysis of cohort studies. Circulation Jun 8;109(22): Källa 4: Siri-Tarino PW, Sun Q, Hu FB, Krauss RM. Saturated fat, carbohydrate, and cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2010;91(3): Källa 5: Jakobsen MU, Dethlefsen C, Joensen AM, Stegger J, Tjønneland A, Schmidt EB, Overvad K. Intake of carbohydrates compared with intake of saturated fatty acids and risk of myocardial infarction: importance of the glycemic index. Am J Clin Nutr Apr 7. Källa 6: Keys A, et al. The diet and 15-year death rate in the seven countries study. Am J Epidemiol Dec;124(6): Källa 7: Lindeberg S, Lundh B. Apparent absence of stroke and ischaemic heart disease in a traditional Melanesian island: a clinical study in Kitava. J Intern Med 1993;233(3): Källa 8: Sofi F, Cesari F, Abbate R, Gensini GF, Casani A. Adherence to Mediterrenean diet and health status: Metaanalysis. BMJ 2008:337a1344 doi: /bmj.a1344. Källa 9: de Lorgeril M, Salen P, Martin J-L, Monjaud I, Delaye J, Mamelle N. Mediterranean diet, traditional risk factors, and the rate of cardiovascular complications after myocardial infarction. Final report of the Lyon Diet Heart Study. Circulation. 1999; 99: Xantionxidas (enzym) I början av 1970-talet förekom en hypotes framlagd av Kurt Oster som innebar att xantinoxidas skulle öka risken för hjärtkärlsjukdomar. Kurt Oster har senare själv förkastat sin egen hypotes. Näringsrekommendationer Nordiska rådet ger regelbundet ut näringsrekommendationer i de nordiska länderna. Livsmedelsverket översätter näringsrekommendationerna till livsmedel och utgår då från svenska matvanor. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats: Nyckelhålsmärkning Livsmedelsverkets nyckelhålssymbol används på livsmedel med god fettkvalitet och som är magrare och/eller innehåller mindre socker och salt, men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ. 19

20

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning!

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning! Bra att veta om 1 Hälsan betyder allt! Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst inne. Men trots den vetskapen kan det ändå vara svårt att göra de där kloka

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari 2012. Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari 2012. Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Nya kostråd för barn Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen 17 januari 2012 Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket Det är skillnad på näringsrekommendationer och kostråd Näringsrekommendationer

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

Bli en detektiv i mataffären

Bli en detektiv i mataffären Bli en detektiv i mataffären Energi Energin i maten vi äter kommer i huvudsak från de tre näringsämnena protein, fett och kolhydrater men också från alkohol. Energi innehållet i den mat vi äter mäts i

Läs mer

Välkommen ljuvliga höst!

Välkommen ljuvliga höst! Välkommen ljuvliga höst! På med strumpor och skor, hösten är här! Och det är väl dags nu kan man tycka även om årets sommar är värd att minnas. Hösten är en vanlig tid för förändring för många men det

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hans Lingfors, MD, Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, 15-74 år(5-årsmv) 30 25 20

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

8/12/2015. Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus

8/12/2015. Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus Hur bemöter vi patienter som står på olika dieter? Olika dieter! GI 5:2 Stenålderskost Atkins Ät efter din blodgrupp LCHF mfl Vad kännetecknar ofta

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel: Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?

Läs mer

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren. FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Jimmy Pettersson Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Viktkorrigerings problem Idrottare och Nutritions

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

"Healthy eating and diabetes, 2014-2016.

Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Mette Axelsen, universitetslektor i klinisk nutrition. "Healthy eating and diabetes, 2014-2016. Maten har varit väldigt, väldigt stort samtalsämne bland alla patienter Patienterna känner sig vilsna och

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd, vad är vad? - NNR 2012 samt nya kostråden - Vitaminer/mineraler - Protein -

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Bilaga 2 Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Goda matvanor innebär en näringsriktig och välbalanserad kost i relation till behovet och är en grundpelare i behandlingen av övervikt

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / / Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Nytt material för föräldrar

Nytt material för föräldrar Bra mat för spädbarn och småbarn Utbildningsdagar i Luleå 30 augusti 2012 Nytt material för föräldrar Bra mat för barn 0-1 år, broschyr och webb Bra mat för barn 1-2 år, broschyr och webb Översättningar

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer