Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa"

Transkript

1 Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa i i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län

2 Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, , vxl , Produktion: Folkhälsoavdelningen, Landstingets kansli, Foto: Johan Werner Tryck: Tryckeri, månad, år, xxx exemplar. Artikelnummer: Landstinget i Jönköpings län,

3 Du som läser det här kanske vet med dig att du inte äter som man borde. Eller vad borde man äta egentligen? Du kanske tycker att det är förvirrande med alla råd om vad som är bra eller dålig mat och om allt socker och tillsatser som maten verkar innehålla. Och hur farligt är det egentligen att äta fett? De flesta av råden man läser om fokuserar mest på att gå ner i vikt. Men maten är ju inte bara till för att hålla vikten i schack. Den ska ge oss energi och tillföra viktiga näringsämnen som mineraler, vitaminer och fibrer och samtidigt få oss att må bra. Maten ska också bidra till ett långt, friskt liv och minska risken för olika sjukdomar som diabetes eller hjärtinfarkt. Visste du till exempel att hjärtkärlsjukdomar är den vanligaste orsaken till för tidig död? I den här foldern kan du läsa om hur näringsämnen, olika livsmedel och kostmönster påverkar din hälsa. Förhoppningsvis blir du motiverad att hitta matvanor som passar dig och som samtidigt gör gott för din kropp! 3

4 Spelar det någon roll vad du äter? Det är inte lätt att ta reda på hur den mat vi äter påverkar vår hälsa, inte ens för forskarna. Studier har gjorts på hur enskilda livsmedel påverkar exempelvis blodfetter, blodtryck, blodsocker och vikt. Men om man äter mer eller mindre av ett visst livsmedel ändras också till exempel hur mycket energi vi får i oss. Att olika ämnen påverkar oss på flera sätt gör att kopplingen till hälsa blir komplex och svår att tolka. Vad har egentligen förbättrat eller försämrat vår hälsa? Om man till exempel byter ut falukorv mot fisk med samma energiinnehåll och får en bättre hälsa, beror det då på att man äter mer fisk eller att man äter mindre falukorv? Den förbättrade hälsan kan ju bero på båda delarna. Det finns enskilda livsmedel eller näringsämnen i maten som man har studerat mer ingående. Forskningen har dock på senare tid alltmer gått över till att studera hela kostmönster istället för hur enskilda livsmedel eller näringsämnen påverkar oss. Maten ska ge oss energi, tillföra viktiga näringsämnen och få oss att må bra! 4

5 5

6 Enskilda livsmedel och näringsämnen Fett All mat innehåller energi. Hur stor del av energin man tillför kroppen som utgörs av fett har mindre betydelse. Det viktiga är att man har balans mellan hur mycket energi man får i sig och hur mycket energi man gör åt. Vilken sorts fett man äter har däremot betydelse. Att äta mycket av hårda fetter (mättade fetter och transfetter) ökar risken för hjärtkärlsjukdomar. Mättat fett finns framför allt i feta mejeriprodukter som smör, grädde, ost och fet mjölk. Transfetter finns i till exempel feta bakverk, viss snabbmat och godis, men även i feta mejerivaror. Kostfibrer och fullkorn Genom att se till att en stor del av maten man äter består av kostfibrer och fullkornsprodukter minskar man risken att insjukna i hjärtsjukdom. Mat som innehåller mycket fullkorn är extra bra att få i sig. Livsmedel som är bra kolhydratkällor och rika på fullkorn och fibrer är till exempel baljväxter, grönsaker, potatis, råris och bröd bakat på fullkorn. Varje ökning om 10 gram kostfibrer per dag minskar risken för att få hjärtinfarkt med cirka 15% och risken att dö i hjärtinfarkt med 27% (se källa 1). Nötter Nötter innehåller mycket fett, men av en sort som är bra för oss. De är också fiber- och mineralrika. Att äta nötter minskar risken för hjärtinfarkt med mellan 25 och 57%. Nötter är väldigt energirika, så man bör äta dem med måtta. Frukt och grönsaker Frukt och grönsaker innehåller väldigt lite fett, och det lilla som finns är av en sort som är bra för oss. Utöver kostfibrer innehåller frukt och grönsaker gott om vitaminer, mineraler och så kallade antioxidanter. Antioxidanter skyddar kroppens celler mot skadliga ämnen som bildas i 6

7 kroppen. Att äta mycket frukt och grönt minskar risken för både hjärtinfarkt och stroke. Den som äter frukt och grönsaker dagligen har 30% lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med den som inte gör det (se källa 2). Fisk Äter man fisk en gång i veckan ökar chansen att man håller sig frisk och samtidigt minskar risken att dö i hjärtinfarkt med 15%. För varje ökning med 20 gram per dag minskar risken med ytterligare 7%. Den som äter fisk minst fem gånger i veckan minskar risken för hjärtinfarkt eller stroke med cirka 35% (källa 3). Socker Snabba kolhydrater, eller kolhydrater med ett högt glykemiskt index (GI) höjer blodsockret snabbt och bidrar till att stora mängder av hormonet insulin frisätts. Så kallade långsamma kolhydrater, som finns i till exempel baljväxter, råris och fiberrikt fullkornsbröd ger inte lika hög nivå av insulin. Byter man de snabba kolhydraterna mot långsamma minskar risken för kroniska sjukdomar, såsom hjärtkärlsjukdomar, diabetes och vissa cancerformer (se källa 4 och 5). Exempel på livsmedel med snabba kolhydrater är: l russin l läsk, godis, kakor och glass l vitt ris, couscous l vitt bröd l druvsockertabletter l öl och cider l cornflakes Livsmedel med högt sockerinnehåll är dessutom ofta näringsfattiga. Äter man mycket av dessa livsmedel riskerar man alltså att få i sig för lite vitaminer och mineraler. 7

8 Salt Vi får i oss dubbelt så mycket salt som vi behöver. Minskar man på saltet kan blodtrycket sänkas och risken för urkalkning av skelettet minskar. Det är inte bättre med flingsalt, havssalt, örtsalt och liknande, än med vanligt bordssalt. Kosttillskott gör oss inte friskare Friska personer, som inte är gravida eller har näringsbrist, får ingen hälsovinst av att äta kosttillskott som innehåller till exempel vitaminerna B6 och B12, C och E, betakaroten, folsyra eller omega-3. Tillsatser Tillsatser är ämnen som tillsätts i livsmedel, både när vi lagar mat hemma och i industritillverkad mat för att till exempel l öka hållbarheten (konserveringsmedel och antioxidationsmedel) l påverka konsistensen (emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel, klumpförebyggande medel) l påverka smaken eller ge färg (färgämnen, smakförstärkare, sötningsmedel) Ett skäl att använda tillsatser kan vara att maten transporteras långa sträckor och kräver längre hållbarhet. Hel- och halvfabrikat kan behöva tillsatser och ibland används de för att man ska kunna tillverka en vara billigare. Det finns strikta EU-regler för hur tillsatser får användas i livsmedel och i vilka mängder. Endast tillsatser som inte är farliga och som har ett värde för konsumenten blir godkända. Däremot är det inte självklart att det är nödvändigt att använda tillsatser. Om det finns tillsatser i livsmedel ska de finnas med i innehållsförteckningen. 8

9 Maten ska bidra till ett långt, friskt liv och minska risken för sjukdomar! 9

10 Olika sorters kost Medelhavskost I kosten som traditionellt äts i länderna kring Medelhavet, speciellt på Kreta, finns flera olika livsmedel som kan kopplas till god hälsa. Kosten på Kreta utmärks av mycket baljväxter, frukt och grönsaker, fisk, bröd och andra spannmålsprodukter med högt fiberinnehåll samt olivolja. Däremot äter man lite av kött (speciellt rött kött), charkprodukter och mejeriprodukter. Andelen som dör i hjärtinfarkt bland Kretas befolkning har varit extremt låg jämfört med befolkningen i exempelvis Finland, USA och Holland (se källa 6). För att bedöma hur medelhavslik en kost är brukar man räkna fram ett så kallat medelhavsindex som tar hänsyn till innehållet i åtta livsmedelsgrupper; fett, grönsaker, baljväxter, frukt, spannmål, fisk, köttprodukter och mjölkprodukter. Man tittar också på om fettet är enkelomättat respektive mättat. Ibland räknar man också in alkoholmängd i detta index. Näringsriktig/rekommenderad kost När man talar om näringsriktig eller rekommenderad kost menar man i allmänhet kost som rekommenderats av olika länders motsvarighet till vårt svenska livsmedelsverk. Man har noga beräknat vad kosten bör innehålla för att vi ska få i oss tillräckligt med energi, vitaminer, mineraler, fibrer, fett, kolhydrater och proteiner för att vi ska må bra och inte drabbas av bristsjukdomar eller våra vanligaste folksjukdomar. Ofta tar man hänsyn till de livsmedel som traditionellt förekommer i respektive land när man utformar rekommendationerna. Den rekommenderade kosten är idag ganska lik medelhavskosten och lyfter fram baljväxter och andra grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och fisk som hälsosamma livsmedel. I allmänhet rekommenderas också att man äter 10

11 måttligt med fett och håller igen på det hårda fettet (mättat fett och transfett). Fysisk aktivitet i kombination med en kost som liknar Livsmedelsverkets näringsrekommendationer fördubblar chansen att slippa diabetes för den som är överviktig. DASH-dieten DASH-dieten (Dietary Approach to Stop Hypertension) påminner mycket om medelhavskosten. Man bör äta mycket frukt och grönsaker, äta mindre kött och istället mer fisk och fågel, äta mer nötter och fullkornsprodukter samt välja magra mejeriprodukter. DASH-dieten bidrar till att blodtrycket sjunker lika mycket som om man hade tagit ett läkemedel mot högt blodtryck och minskar även risken för hjärtsvikt. Stenålderskost Med stenålderskost menar man vanligen kost baserad på viltkött (som är magert och har en annan sammansättning av fettsyror än kött från tamboskap), fisk, rotfrukter, nötter, bär och frukt. Spannmåls- och mjölkprodukter ingår inte, inte heller raffinerat socker och salt. Maten innehåller mycket kostfibrer. Stenålderskost har stor volym med lågt energiinnehåll. Det betyder att man måste äta stora mängder för att få i sig tillräckligt med kalorier och då minskar också risken för att man äter för mycket mat. På Kitava i Nya Guinneas övärld äter man som på stenåldern. Där förekommer inte fetma, diabetes, hjärtinfarkt eller stroke överhuvudtaget! (se källa 7) Västerländsk kost Med västerländsk menar man i allmänhet en kost med mycket rött kött, charkprodukter, ägg, fiberfattiga spannmålsprodukter, smör, grädde och andra feta mejeriprodukter. 11

12 Andra typer av kost Det finns ett antal olika typer av kost som har fått stor uppmärksamhet i media. Atkins diet, LCHF-kost (LCHF = Low Carb High Fat) och GImetoden (GI = Glykemiskt index) är exempel där det saknas vetenskapliga studier som visar effekter på sjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar eller för tidig död. Flera av dem är dessutom svåra att utvärdera eftersom de bara tar upp några aspekter av kosten. GI-metoden till exempel ger bara förslag på vilken typ av kolhydrater som rekommenderas. En GI-tabell listar hur olika livsmedel som innehåller kolhydrater påverkar blodsockernivåerna, men den ger inte svar på hur mycket eller vilken sorts livsmedel man ska välja när det gäller fett eller protein. Längre liv och bättre hälsa Att äta hälsosamt gör att man känner sig piggare. Senare års forskning har visat att även minnet förbättras. Ju mer medelhavslik kosten är desto större är chansen att man håller sig frisk och slipper drabbas av hjärtkärlsjukdomar, cancer, demens eller förtida död (se källa 8). Hjärtinfarktpatienter som byter sin kost mot medelhavskost minskar risken för en ny hjärtinfarkt med 72% (se källa 9). Även den som håller sig till rekommenderad kost förbättrar sin hälsa och minskar risken för ohälsa, sjukdom och för tidig död. Följer man Livsmedelsverkets näringsrekommendationer innebär det automatiskt att man begränsar livsmedel med högt glykemiskt index (socker, godis, söta drycker, kaffebröd och dylikt). När det gäller västerländsk kost är det tvärtom. Ju mer västerländsk kost man äter (fiberfattig kost med hög andel hårda fetter), desto större är hälsoriskerna och risken att dö i förtid. Att äta hälsosamt gör att man känner sig piggare! 12

13 13

14 Frågor och svar Det finns många missuppfattningar och seglivade myter om mat. Här är några exempel: Finns det bensin i margarin? När man utvinner olja ur olika fröer är det tillåtet att använda små mängder hexan, en så kallad extraktionsbensin. Det är inte samma sorts bensin vi använder i våra bilar. Bordsmargariner som är tillverkade i Sverige innehåller inte hexan. Oljorna som används är i stället varmeller kallpressade. Finns det plastkulor i margarin? Nej, det finns det inte och har aldrig funnits. Det här är en ovanligt seglivad myt. Vad är härdat fett? Härdat fett är fett som har gjorts hårt på kemisk väg. När man härdar fett omvandlas en del av de nyttiga omättade fettsyrorna delvis till mindre nyttiga mättade fettsyror och så kallade transfettsyror. Är transfett farligt? Transfetter finns naturligt i mjölk och kött från idisslare. De kan också bildas vid industriell härdning av fetter. I svensk mat finns transfetter huvudsakligen i feta bageriprodukter, viss snabbmat och godis samt i feta kött- och mejeriprodukter. Numera innehåller inte svenskt margarin transfett. Hela tiden minskar livsmedelsindustrin på transfetterna. Transfett höjer det onda och sänker det goda kolesterolet. Förhöjda halter av det onda kolesterolet ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Man bör därför äta mindre av livsmedel som innehåller transfett. Är det farligt att dricka homogeniserad mjölk? Homogenisering av mjölk betyder att man har omvandlat stora fettdroppar till många små. Det görs för att fettet inte ska klumpa sig och 14

15 lägga sig i ett lager på ytan i mjölken. Tidigare använde man ett enzym som heter Xantinoxidas vid homogenisering. Det framfördes farhågor om att Xantinoxidas kunde öka risken för hjärtkärlsjukdomar. Man upptäckte sedan att kroppen själv bildar detta enzym i betydligt större omfattning och man har ändrat uppfattning. Enzymet används inte längre eftersom homogeniseringen numera görs på mekanisk väg. Det är alltså inte farligt att dricka homogeniserad mjölk. Vilken mat ska man välja? Livsmedelsverket har sammanfattat de fem viktigaste råden för hälsosamma matvanor: Fem råd: Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar exempelvis tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Välj i första hand fullkornsprodukter när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Använd helst flytande margarin eller olja i matlagningen. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. 15

16 Hur motiverad är du? Du kanske har blivit rekommenderad av din läkare eller sjuksköterska att förändra dina matvanor. Det kan vara ett skäl så gott som något, men viktigast är ändå dina egna motiv till att börja äta bättre. Det finns säkert både för- och nackdelar med att äta som nu eller att ändra matvanorna. För- och nackdelar med förändrade matvanor Skriv ner vilka för- och nackdelar som du ser med att fortsätta äta som nu respektive att förändra dina matvanor. Mina matvanor nu Vad är det som är positivt för dig med att äta som nu? + Ändrade matvanor Vad skulle vara bra om du ändrade dina matvanor? + Vad kan vara mindre bra med att behålla dina matvanor? Kan du se några svårigheter eller hinder med att ändra dina matvanor? 16

17 Fördelar med att fortsätta äta som jag gör nu: Nackdelar med att fortsätta äta som jag gör nu: Svårigheter eller hinder för att ändra mina matvanor: Det här skulle vara bra för mig om jag ändrade mina matvanor: 17

18 Har du bestämt dig? Så här kommer du igång Om du, efter att ha vägt för- och nackdelar mot varandra, har kommit fram till att det är värt ett försök att ändra dina matvanor, är det bra att börja med små förändringar. Det brukar vara svårt att försöka ändra alla matvanor på en gång. För att vänja sig vid nya smaker kan det underlätta att börja med smakportioner som när man var liten. Mer information och stöd Vill du ha mer information och stöd kan du få hjälp på din vårdcentral. Personalen där har verktyg som steg för steg hjälper dig att förändra dina matvanor i den takt du själv bestämmer. På vårdcentralen finns också utbildad personal som kan stötta dig i din strävan mot förändrade matvanor och bättre hälsa. Boken Mat för liv och lust rekommenderas för den som vill veta mer om mat och hälsa och samtidigt få en fyllig samling goda och hälsosamma matrecept. På Livsmedelsverkets hemsida hittar du till exempel information om näringsrekommendationer och kostråd. Här kan du också se hur en innehållsförteckning ska se ut och beställa böcker, bland annat boken Tillsatser i livsmedel en faktabok. På webbplatsen kan du läsa mer om bra mat. Här finns också matråd för små barn och kostråd för äldre. 18

19 Källor och förklaringar Källa 1: Pereira MA et al Dietary fiber and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of cohort studies. Arch Intern Med Feb 23;164(4): Källa 2: Yusuf S, Hawken S, Ounpuu S, Dans T, Avezum A, Lanas F, McQueen M, Budaj A, Pais P, Varigos J, Lisheng L; INTERHEART Study Investigators. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. Lancet Sep 11-17;364(9438): Källa 3: He K, Song Y, Daviglus ML, Liu K, Van Horn L, Dyer AR, Greenland P. Accumulated evidence on fish consumption and coronary heart disease mortality: a meta-analysis of cohort studies. Circulation Jun 8;109(22): Källa 4: Siri-Tarino PW, Sun Q, Hu FB, Krauss RM. Saturated fat, carbohydrate, and cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2010;91(3): Källa 5: Jakobsen MU, Dethlefsen C, Joensen AM, Stegger J, Tjønneland A, Schmidt EB, Overvad K. Intake of carbohydrates compared with intake of saturated fatty acids and risk of myocardial infarction: importance of the glycemic index. Am J Clin Nutr Apr 7. Källa 6: Keys A, et al. The diet and 15-year death rate in the seven countries study. Am J Epidemiol Dec;124(6): Källa 7: Lindeberg S, Lundh B. Apparent absence of stroke and ischaemic heart disease in a traditional Melanesian island: a clinical study in Kitava. J Intern Med 1993;233(3): Källa 8: Sofi F, Cesari F, Abbate R, Gensini GF, Casani A. Adherence to Mediterrenean diet and health status: Metaanalysis. BMJ 2008:337a1344 doi: /bmj.a1344. Källa 9: de Lorgeril M, Salen P, Martin J-L, Monjaud I, Delaye J, Mamelle N. Mediterranean diet, traditional risk factors, and the rate of cardiovascular complications after myocardial infarction. Final report of the Lyon Diet Heart Study. Circulation. 1999; 99: Xantionxidas (enzym) I början av 1970-talet förekom en hypotes framlagd av Kurt Oster som innebar att xantinoxidas skulle öka risken för hjärtkärlsjukdomar. Kurt Oster har senare själv förkastat sin egen hypotes. Näringsrekommendationer Nordiska rådet ger regelbundet ut näringsrekommendationer i de nordiska länderna. Livsmedelsverket översätter näringsrekommendationerna till livsmedel och utgår då från svenska matvanor. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats: Nyckelhålsmärkning Livsmedelsverkets nyckelhålssymbol används på livsmedel med god fettkvalitet och som är magrare och/eller innehåller mindre socker och salt, men mer fibrer och fullkorn än andra livsmedel av samma typ. 19

20

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren. FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Nytt material för föräldrar

Nytt material för föräldrar Bra mat för spädbarn och småbarn Utbildningsdagar i Luleå 30 augusti 2012 Nytt material för föräldrar Bra mat för barn 0-1 år, broschyr och webb Bra mat för barn 1-2 år, broschyr och webb Översättningar

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Mat på en kvart med familjemetoden

Mat på en kvart med familjemetoden Mat på en kvart med familjemetoden Fitnessförlaget Jacob Wismar Fitnessförlaget Box 70321, 107 23 Stockholm www.fitnessforlaget.se Copyright Jacob Wismar 2008 Form Streamcreek Foto Frida Wismar Textbearbetning

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo

Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping 30 Ischemisk hjärtsjd, döda/10',

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / / Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Kost och goda vanor Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Medvetna val påverkar vår hälsa Kost Fysisk aktivitet Vila Att äta medvetet Lyssna på kroppen - ät när du börjar bli hungrig Var här och

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt. Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT?

ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT? ÄR PÅSTÅENDET SANT ELLER FALSKT? * Man kan lika gärna äta omega 3 kapslar som fet fisk * En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn * Odlad lax innehåller nästan inga långa omega-3

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS

SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS SUNDA MATVANOR KUNSKAP OCH SUNDA TIPS 2 INNEHÅLL Sund mat vad är det? 3 Bra att veta om helheten 4 Bra att veta om tallriksmodellen 6 Recept med nyckelhål 8 Bra att veta om nyckelhålet 10 Bra att veta

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Analysresultat för. Ålder: glenn@outsideonline.se. DinDNA Genanalys Alchemy Medical AB, Kaptensgatan 3, 114 57 Stockholm.

Analysresultat för. Ålder: glenn@outsideonline.se. DinDNA Genanalys Alchemy Medical AB, Kaptensgatan 3, 114 57 Stockholm. Analysresultat för Genetisk analys utförd för: Datum för analys: Ålder: Längd: Vikt: BMI: E- post: Glenn Mattsing 26-06- 2013 34 196 cm 86 kg 22.4 glenn@outsideonline.se Hej! Här kommer ditt resultat av

Läs mer

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010 2013-11-26 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt,

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer