Matfrisk Jag har bestämt mig!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matfrisk Jag har bestämt mig!"

Transkript

1 Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län

2 Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig för 04, innehållet: vxl , Hans Lingfors, FoU-enheten, Landstinget i Jönköpings län Produktion: Folkhälsoavdelningen, Landstingets kansli, Foto: Johan Werner Produktion: Tryck: Tryckeri, Informationsavdelningen, månad, år, xxx exemplar. Landstingets kansli. Landstinget i Jönköpings län. Foto: Artikelnummer: Jonny Ericsson, Fotoform. Tryckt på Bankeryds Grafiska i 300 exemplar i mars Artikelnummer: Landstinget i Jönköpings län,

3 Grattis! Du som läser det här tillhör dem som bestämt sig. Du har bestämt dig för att börja ett nytt liv. Ett liv med goda matvanor. I den här foldern får du redskap som kan underlätta för dig som vill förbättra dina matvanor. Den tar dig steg för steg vidare i en takt som du själv bestämmer. Du går igenom hur du äter, vad din mat innehåller och hur mycket du äter. Och du får förslag på förbättringar som du gör i tur och ordning. Att ändra sina vanor är krävande. Därför är det viktigt att inte gå fram för fort. Gör inte för många eller för stora förändringar på en gång. Hur lång tid varje förbättring ska ta avgör du själv. Först när du känner dig säker på att du grundlagt en ny vana går du vidare till nästa förändring. Ta det lugnt och hoppa inte över något steg. Meningen är att du ska ta kontroll över maten du äter, i stället för att maten har kontroll över dig. 3

4 A Måltidsordning Måltidsordningen hjälper till att få struktur på det du äter. Både kropp och själ mår bättre, när du äter lagom mycket mat fördelat över dagen. Du får bättre matsmältning, jämnare tillförsel av energi och näringsämnen samt en jämnare blodsockerkurva. Detta minskar risken för impulsiva och inte helt näringsriktiga snabbmål. Bäst med flera mindre mål Hoppar du över frukosten? En del minskar överlag på antalet måltider i tron att de ska gå ned i vikt. Forskningen har visat att det är lättare att nå normalvikt om man delar upp matintaget på flera mindre måltider under hela dagen jämfört med några få måltider. En förklaring kan vara att varje måltid i sig kräver energi. En annan kan vara att få måltider gör att energiomsättningen skruvas ner. En tredje kan vara att för stora måltider gör att man blir trött efter maten och minskar de spontana omedvetna rörelserna. Jag äter tre huvudmål; frukost, lunch, kvällsmål och ett par mellanmål varje dag. Jag småäter inte mellan målen. n Ja, det stämmer: Gå vidare till B - Matens innehåll! n Nej, det stämmer inte: Läs vidare! 4

5 Lagom mycket mat fördelat över dagen får både kropp och själ att må gott. 5

6 Planera dina måltider Försök att planera in huvudmålen först. Ett bra tips är att först och främst försöka få till en bra frukost. Se till att du har tillräckligt med tid på morgonen så att kroppen hinner vakna innan du äter. Att äta just innan du går och lägger dig kan ge obehag från magen och orolig sömn. Det kan också göra att du känner dig trött och aptitlös på morgonen och får svårare att få i dig den viktiga frukosten. Lägg in två till tre mellanmål under dagen så behöver inte huvudmålen bli alltför stora och mättande. Du känner dig piggare hela dagen och klarar arbete och andra sysslor bättre. Samtidigt blir det lättare att orka med att motionera. Låt gärna mellanmålen innehålla frukt, som har ett bra näringsinnehåll med gott om fibrer och vitaminer. Koll på måltidsordningen Fyll i datum! n Nu äter jag regelbundet frukost. n Nu äter jag regelbundet tre huvudmål varje dag. n Nu äter jag regelbundet två till tre mellanmål. n Nu är jag nöjd med min måltidsordning. 6

7 En bra frukost är A och O. 7

8 B Matens innehåll Fyll i tabellen nedan för att se hur du äter idag. Kryssa i och summera din poäng! Nej Ja Jag äter godis, choklad, chips, glass, läsk, saft eller juice högst en gång i veckan. q 0 poäng q 3 poäng Jag äter kakor, tårta, kex eller annat kaffebröd högst en gång i veckan. q 0 poäng q 3 poäng Jag äter/dricker oftast lättmejeriprodukter; lättmjölk, lättmargarin etc. q 0 poäng q 3 poäng Jag äter mestadels magra, nyckelhålsmärkta pålägg t ex mager ost, mjukost, skinka, kalkon. q 0 poäng q 3 poäng Jag använder mestadels flytande matfett eller olja i matlagningen. q 0 poäng q 3 poäng När jag äter bröd, flingor, gryn, pasta eller ris väljer jag i första hand fullkornsprodukter. - aldrig... - ibland... - oftast... - alltid... Jag äter minst en portion grönsaker, motsvarande en kaffekopp: - mindre än1 gång per dag gång per dag gånger per dag gånger per dag eller fler... Jag äter frukt: - mindre än 1 gång per dag gång per dag gånger per dag gånger per dag eller fler... Jag äter fisk (gärna fet) eller skaldjur (även som pålägg): - mindre än 1 gång i veckan gång i veckan gånger i veckan gånger i veckan eller fler... Mina matpoäng totalt Fyll i datum q 0 poäng q 1 poäng q 2 poäng q 3 poäng q 0 poäng q 1 poäng q 2 poäng q 3 poäng q 0 poäng q 1 poäng q 2 poäng q 3 poäng q 0 poäng q 1 poäng q 2 poäng q 3 poäng 8

9 Hur blev resultatet? Ju högre poäng desto bättre. Maximal poäng är poäng Du äter troligen inte så hälsosamt och har mycket att vinna på att förbättra dina matvanor poäng Du äter nog som de flesta och kan göra en del förbättringar poäng Grattis! Du tillhör troligen de 10-15% av befolkningen, som i stort sett äter enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Vill du förbättra dina matvanor? På de följande sidorna kommer vi steg för steg att gå igenom de livsmedel eller livsmedelsgrupper, som i vetenskapliga studier visat sig ha stor betydelse för hälsan. När du är nöjd med alla dina förändringar fyller du i en ny tabell på sidan 21 om innehållet i din mat. Gå först tillbaka till mätningen på föregående sida och se om du behöver göra någon förändring. Genomför en förändring i taget. När du är nöjd med en förändring bocka av, skriv in datum och gå vidare med nästa förändring. Genom att steg för steg ändra dina matvanor i den takt du själv känner att du klarar av, kommer dina matvanor att alltmer närma sig det kostmönster man brukar kalla Medelhavskost. 9

10 Medelhavskost I kosten som traditionellt äts i länderna kring Medelhavet, speciellt på Kreta, finns flera olika livsmedel som kan kopplas till god hälsa. Kosten på Kreta utmärks av högt intag av baljväxter, frukt och grönsaker, fisk, bröd och andra spannmålsprodukter med högt fiberinnehåll samt olivolja. Däremot äter man lite av kött (speciellt rött kött), charkprodukter och mejeriprodukter. Andelen som dött i hjärtinfarkt bland Kretas befolkning har varit extremt låg jämfört med befolkningen i exempelvis Finland, USA och Holland (se källa 1). Flera stora forskningsrapporter har visat att Medelhavskost förbättrar hälsan och kan minska risken för exempelvis hjärtkärlsjukdomar och cancer. Livsmedelsverkets rekommendationer för hälsosam mat påminner till stora delar om så kallad Medelhavskost. Näringsriktig/rekommenderad kost När man talar om näringsriktig eller rekommenderad kost menar man i allmänhet kost som rekommenderats av olika länders motsvarighet till vårt svenska Livsmedelsverk. Man har noga beräknat vad kosten bör innehålla för att vi ska få i oss tillräckligt med energi, vitaminer, mineraler, fiber, fett, kolhydrater och äggviteämnen för att vi ska må bra och inte drabbas av bristsjukdomar eller våra vanligaste folksjukdomar. Ofta tar man hänsyn till de livsmedel som traditionellt förekommer i respektive land när man utformar rekommendationerna. Den rekommenderade kosten är idag ganska lik medelhavskosten och lyfter fram baljväxter och andra grönsaker, frukt, fullkornsprodukter och fisk som hälsosamma livsmedel. I allmänhet rekommenderas också att man äter måttligt med fett och håller igen på det hårda fettet (mättat fett och transfett). Fysisk aktivitet i kombination med en kost som ligger nära Livsmedelsverkets näringsrekommendationer fördubblar chansen att slippa diabetes för den som är överviktig. 10

11 Maten ska bidra till ett långt, friskt liv och minska risken för sjukdomar! 11

12 Livsmedelsverket har sammanfattat de fem viktigaste råden för hälsosamma matvanor: Fem råd: l l l l l Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar exempelvis tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Välj i första hand fullkornsprodukter när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Använd helst flytande margarin eller olja i matlagningen. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. Följer man Livsmedelsverkets näringsrekommendationer innebär det dessutom automatiskt att man begränsar konsumtionen av näringsfattiga och energirika livsmedel med så kallat högt glykemiskt index (socker, godis, söta drycker, kaffebröd och dylikt). Sötsaker Så kallade snabba kolhydrater, det vill säga kolhydrater med ett högt glykemiskt index höjer blodsockret snabbt och bidrar till att stora mängder av hormonet insulin frisätts. Godis, choklad, chips, glass, läsk, juice, kakor, tårta, kex och annat kaffebröd är exempel på livsmedel med snabba kolhydrater, som ger mycket energi men har lågt näringsvärde. Därför blir du snabbt hungrig igen. Det ökar risken att äta för mycket, med exempelvis övervikt, höga blodfetter och diabetes som följd. Om du äter godis, söta drycker, kaffebröd och andra sötsaker, tränger du dessutom undan nyttigare alternativ med bra näringsvärde. Det kan leda till brist på fiber, viktiga mineraler och vitaminer. Vill du äta mindre tomma kalorier, är det bra om du börjar med att begränsa konsumtionen av sötsaker till högst en gång i veckan. 12

13 Koll på sötsakerna n Nu äter jag godis, choklad, chips, glass, läsk, saft eller juice högst en gång i veckan. Fyll i datum n Nu äter jag kakor, tårta, kex eller annat kaffebröd högst en gång i veckan. Fettmängd Mjölkprodukterna eller mejerivarorna innehåller många viktiga näringsämnen, men också mycket fett. För mycket fett i maten kan leda till att vi får i oss mer energi än vi behöver och bidra till övervikt och fetma. Om du tycker att du äter för mycket fett, finns det anledning att begränsa konsumtionen av mejerivaror, korv eller andra feta charkprodukter och/eller välja magrare alternativ. Detsamma gäller exempelvis smörgåspålägg. Nyckelhålssymbolen hjälper dig att välja magra livsmedel. Koll på fettmängden n Nu äter jag mestadels lättmejeriprodukter. Fyll i datum n Nu äter jag mestadels magra, nyckelhålsmärkta pålägg, t ex mager ost, mjukost, skinka, kalkon. Fettkvalitet Hårt fett Fetter som är hårda i kylskåpstemperatur höjer blodets innehåll av fettämnet kolesterol, som kan skada blodkärlen och orsaka hjärtinfarkt och stroke. Till hårda fetter hör mättat fett som framförallt finns i mejerivaror och feta kött- och charkprodukter, till exempel korv. Transfett, som framförallt finns i hårt margarin, bakverk, kex, snacks och pommes frites, tillhör också de hårda fetterna. 13

14 Mjukt fett Matolja och flytande margarin innehåller en hög andel av omättade fettsyror. De är snällare mot blodkärlen. Vill du vara rädd om blodkärl och hälsa bör du välja livsmedel med högre andel mjuka fetter. Koll på fettkvaliteten n Nu använder jag mest flytande matfett eller olja i matlagningen. Fyll i datum Kostfibrer och fullkorn Bröd, gröt och müsli innehåller mycket fibrer, som håller i gång magen och minskar risken för förstoppning. Dessa livsmedel hjälper också till att hålla blodfetterna på lagom nivå. Allra bäst är det om du väljer fiberrika alternativ, gärna med fullkorn. Genom att välja fiberrika fullkornsprodukter får du bättre och långvarigare mättnadskänsla. Dessutom får du lägre och stabilare blodsockernivåer. Koll på fiberrika livsmedel n Nu är jag nöjd med min konsumtion av fiberrika livsmedel och väljer oftast fullkornsalternativ när jag äter bröd, flingor, gryn, pasta eller ris. Fyll i datum Frukt och grönsaker Frukt och grönsaker innehåller många livsviktiga vitaminer och så kalllade gelbildande fiber. Fiber bidrar till en lägre nivå av såväl kolesterol som socker i blodet. Frukt och grönsaker ger också en jämn och god mättnadskänsla genom sin volym och sitt fiberinnehåll. De innehåller även en mängd antioxidanter, som bland annat gör kolesterolet mindre aggressivt mot blod- 14

15 kärlen. Den som äter frukt och grönsaker dagligen har 30% lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med den som inte gör det. Vill du må bra genom att få i dig viktiga vitaminer, antioxidanter och fiber, ska du äta frukt och grönsaker flera gånger dagligen. Koll på frukt och grönt n Nu är jag nöjd med min grönsakskonsumtion och äter grönsaker flera gånger varje dag. Fyll i datum n Nu är jag nöjd med min fruktkonsumtion och äter frukt flera gånger varje dag. Fisk Fisk innehåller speciella fettsyror, som är viktiga byggstenar i mänskliga celler, inte minst i hjärnvävnad. Fiskfetterna tycks också ha gynnsamma effekter på blodets fettinnehåll och minskar risken för blodpropp. Ju fetare fisk, desto högre innehåll av omega-3-fettsyror, som de goda fiskfetterna kallas. Lax, makrill och sill är exempel på sådana feta fiskar. Att äta fet fisk minst två gånger i veckan förbättrar hjärtinfarktspatienters chanser att överleva lika effektivt som de allra bästa läkemedlen. Om du vill förbättra din hälsa och minska risken för bland annat hjärtoch kärlsjukdomar, är det bra om du äter fet fisk flera gånger varje vecka. Koll på fisken n Nu äter jag fisk flera gånger i veckan. Fyll i datum n Nu är jag nöjd med innehåll och kvalitet på min mat. 15

16 Längre liv och bättre hälsa När du kommit så här långt har du förmodligen kommit en bra bit på väg mot bättre hälsa. Att äta mer hälsosamt kan göra att du känner dig piggare. Senare års forskning har visat att även minnet är bättre hos den som äter hälsosamt. Ju mer medelhavslik kosten är desto större är chansen att man håller sig frisk och att man slipper drabbas av hjärtkärlsjukdomar, cancer, demens eller förtida död (se källa 2). Hjärtinfarktpatienter som byter sin kost mot medelhavskost minskar risken för en ny hjärtinfarkt med 72% (se källa 3). Även den som håller sig till ett rekommenderat kostmönster förbättrar sin hälsa och minskar risken för ohälsa, sjukdom och förtida död. När det gäller så kallad västerländsk kost är det tvärtom. Med västerländsk menar man i allmänhet en kost med högt intag av rött kött, charkprodukter, ägg, fiberfattiga spannmålsprodukter, smör, grädde och andra feta mejeriprodukter. Ju mer västerländsk kosten är, desto större är hälsoriskerna och risken att dö i förtid. Även om chanserna till god hälsa ökar om du äter hälsosamt är det viktigt att betona att det inte innebär någon garanti för god hälsa och långt liv. Det är mycket annat som spelar in som rökning, alkoholvanor, fysiska aktivitet, stress och ärftliga förhållanden. 16

17 C Mängden mat När du tycker att du har en bra måltidsordning med hälsosam och näringsriktig mat, återstår att avgöra om du äter lagom mycket. Vad som är lagom varierar från person till person. Det kan till exempel bero på hur nöjd du är med din vikt, hur förtjust du är i mat eller hur fysiskt aktiv du är. Vilken kategori tillhör du? Kryssa i. n Jag väger lagom mycket och behöver därför inte öka eller minska på mängden mat. n Jag vill väga mer och behöver därför äta mer. n Jag tränar mycket, men känner mig trött och sliten och behöver därför (kanske) äta mer. n Jag vill väga mindre och behöver därför äta mindre. Tallriksmodellen Tallriksmodellen är ett hjälpmedel för att få rätt fördelning av matens olika delar vid varje måltid. Tallriksmodellen kan användas av alla, vare sig man vill äta mycket eller lite, tränar eller inte. Du som tycker att du väger lagom mycket behöver inte ändra något på matmängderna. För dig blir tallriksmodellen ytterligare en bekräftelse på att du får i dig bra mat i rätt proportioner. Försök tänka tallriksmodellen även när du inte äter mat på tallrik, det vill säga att du får i dig lagom mycket från de olika delarna. 17

18 Tallriksmodellens bas-modell: l Spannmålsdelen (S): En större del av tallriken ska bestå av något kolhydratrikt livsmedel; t ex potatis, pasta, ris och bröd. l Gröna delen (G): En lika stor del ska bestå av grönsaker och rotfrukter samt bär eller frukt. Spannmålsdelen (S) Proteindelen (P) Gröna delen (G) l Proteindelen (P): En mindre del av tallriken ska bestå av något proteinrikt livsmedel, t ex fisk, fågel, kött, ägg, ärter, linser eller bönor. Olika varianter av tallriksmodellen För att passa olika energibehov finns tallriksmodellen i flera varianter. Träna-modellen: Passar för dig som motionerar halvtimmeslånga intensiva S G träningspass flera gånger i veckan, utöver vardagsmotionen. Du som har en hög fysisk aktivitet i ditt arbete varje P dag kan ha nytta av den här modellen. I tränamodellen ska spannmålsdelen vara större än i basmodellen. Den gröna delen ska minska i motsvarande grad. Spannmålsdelen ger mer energi och kompenserar för det högre energibehovet vid hög fysisk aktivitet. Idrotta-modellen: Passar för dig som tränar på elitnivå, det vill säga har S G en hög fysisk aktivitet på minst en timme varje dag. Låt hälften av tallriken bestå av spannmål, potatis etc, och P en fjärdedel av grönt. Den sista fjärdedelen består av protein. Spannmålsdelen ger mer energi och kompenserar för det högre energibehovet vid träning på elitnivå. 18

19 Tallriksmodellen är ett utmärkt verktyg när du planerar din måltid. 19

20 Minska-vikt-modellen: Passar för dig som vill gå ner i vikt. Låt hälften av tallrik- G S en bestå av grönt, en fjärdedel av spannmål och en fjärdedel av protein. Den gröna delen kan vara stor eftersom P den ger få kalorier på stor volym. För att du ska gå ned i vikt krävs också vardagsmotion motsvarande minst en timme dagligen. Hålla-vikt-modellen: Passar för dig som vill bibehålla vikten efter en kraftig G S viktminskning eller vill förhindra en smygande viktökning. Låt den gröna delen vara större än i basmodellen och minska på spannmålsdelen. Proteindelen ska vara P lika stor som i basmodellen. Den gröna delen innehåller färre kalorier och hjälper dig att hålla kaloriintaget på acceptabel nivå utan att du ska behöva känna dig hungrig. Även den här modellen behöver kompletteras med en timmes daglig vardagsmotion för att fungera. ITO-metoden: Du som vill väga mindre kan också ha hjälp av att hålla dig till ITO-metoden Inte Ta Om. 2 ggr Vilken variant av tallriksmodell passar dig? Väger lagom Behöver äta mer Behöver äta mindre Bas-modellen Träna-modellen Minska-vikt-modellen Idrotta-modellen Hålla-vikt-modellen Bas-modellen med mindre portioner Koll på tallriksmodellen n Jag har nu hittat en tallriksmodell som passar mina behov med lagom mängd och bra fördelning mellan olika livsmedel. Fyll i datum 20

21 Dags att gå igenom vad du äter igen! Kryssa i och summera din poäng! Nej Ja Jag äter godis, choklad, chips, glass, läsk, saft eller juice högst en gång i veckan. q 0 poäng q 3 poäng Jag äter kakor, tårta, kex eller annat kaffebröd högst en gång i veckan. q 0 poäng q 3 poäng Jag äter/dricker oftast lättmejeriprodukter; lättmjölk, lättmargarin etc. q 0 poäng q 3 poäng Jag äter mestadels magra, nyckelhålsmärkta pålägg t ex mager ost, mjukost, skinka, kalkon. q 0 poäng q 3 poäng Jag använder mestadels flytande matfett eller olja i matlagningen. q 0 poäng q 3 poäng När jag äter bröd, flingor, gryn, pasta eller ris väljer jag i första hand fullkornsprodukter. - aldrig... - ibland... - oftast... - alltid... Jag äter minst en portion grönsaker, motsvarande en kaffekopp: - mindre än 1 gång per dag gång per dag gånger per dag gånger per dag eller fler... Jag äter frukt: - mindre än 1 gång per dag gång per dag gånger per dag gånger per dag eller fler... Jag äter fisk (gärna fet) eller skaldjur (även som pålägg): - mindre än 1 gång i veckan gång i veckan gånger i veckan gånger i veckan eller fler... Mina matpoäng totalt Fyll i datum 21 q 0 poäng q 1 poäng q 2 poäng q 3 poäng q 0 poäng q 1 poäng q 2 poäng q 3 poäng q 0 poäng q 1 poäng q 2 poäng q 3 poäng q 0 poäng q 1 poäng q 2 poäng q 3 poäng Hur blev resultatet? Ju högre poäng desto bättre. Maximal poäng är 27.

22 Du glömmer väl inte mellanmålet? 22

23 Ett steg på vägen... redo för nästa? När du är nöjd med dina matvanor och har en bra måltidsordning med god balans på innehåll och mängd, kanske du vill göra fler livsstilsförbättringar? Prata med din vårdcentral! Mer information och stöd Vill du ha mer information och stöd kan du få hjälp på din vårdcentral. Personalen där har verktyg som steg för steg hjälper dig att förändra dina levnadsvanor i den takt du själv bestämmer. På vårdcentralen finns också utbildad personal som kan stötta dig i din strävan mot förändrade vanor och bättre hälsa. Lästips Boken Mat för Liv och Lust kan rekommenderas om du vill veta mer om mat och hälsa och samtidigt ha en fyllig samling goda och hälsosamma matrecept. På Livsmedelsverkets webbplats hittar du mer information om näringsrekommendationer och kostråd: Källor Källa 1: Keys A, et al. The diet and 15-year death rate in the seven countries study. Am J Epidemiol Dec;124(6): Källa 2: Sofi F, Cesari F, Abbate R, Gensini GF, Casani A. Adherence to Mediterrenean diet and health status: Metaanalysis. BMJ 2008:337a1344 doi: /bmj.a1344. Källa 3: de Lorgeril M, Salen P, Martin J-L, Monjaud I, Delaye J, Mamelle N. Mediterranean diet, traditional risk factors, and the rate of cardiovascular complications after myocardial infarction. Final report of the Lyon Diet Heart Study. Circulation. 1999; 99:

24

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa

Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa Matfrisk Om matens betydelse för god hälsa i i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, 036-32 52 04,

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

Vad väljer du till mellanmål?

Vad väljer du till mellanmål? Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3

Läs mer

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Innehållsförteckning Viktigt att tänka på efter operationen 3 Kostens sammansättning 5 Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7 Förslag till måltidsordning mosad mat (ca tre veckor)

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS

SUNDA KUNSKAP O MATVANOR CH SUNDA TIPS SUNDA MATVANOR KUNSKAP OCH SUNDA TIPS 2 INNEHÅLL Sund mat vad är det? 3 Bra att veta om helheten 4 Bra att veta om tallriksmodellen 6 Recept med nyckelhål 8 Bra att veta om nyckelhålet 10 Bra att veta

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt.

Att slarva med proteinet är det värsta man kan göra om man vill lägga på sig kvalitativ muskelmassa eller återhämta sig snabbt. Dalarnas Skidförbund Alpina Vårtinget 2011-05-14 Sammanfattning-Kost Utgångsläge: När man i unga år tränar och tävlar för att förbättra sig inom sin idrott är det oerhört viktigt att man tar framförallt

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting -Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar

Läs mer

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Kost och goda vanor Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Medvetna val påverkar vår hälsa Kost Fysisk aktivitet Vila Att äta medvetet Lyssna på kroppen - ät när du börjar bli hungrig Var här och

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19

Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation...

Läs mer

Matbudskapet Diabetes

Matbudskapet Diabetes Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet

Läs mer

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning

Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Nutrition vid psykisk funktionsnedsättning Leg Dietist Ebba Carlsson Kunskap gör skillnad 2011 Behov av kostrådgivning Undernärda Felnärda Övernärda Ökad metabol risk Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och

Läs mer