Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo"

Transkript

1 Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hans Lingfors, MD, Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet

2

3 Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, år(5-årsmv) /SoS Habo Riket

4 Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, år(5-årsmv) /SoS Habo Riket

5 Ischemisk hjärtsjd, döda/10',kv, år(5-årsmv) /SoS Habo Riket

6 Ischemisk hjärtsjd, döda/10',kv, år(5-årsmv) /SoS Habo Riket

7 Men Women Rangposition för Habo vad gäller död i ischemisk hjärtsjukdom i jämförelse med 33 jämförbara kommuner

8 Vad har vi gjort? Vi har arbetat: Individ- och samhällsinriktat Integrerat och riktat Primär- och sekundärpreventivt

9 1970-talet: Vi känner bara till 50 % av orsakerna till hjärtinfarkt.

10 Inte röka Rikligt med frukt och grönsaker Ingen eller lite alkohol Minst 3 potatisar per dag Mycket eller måttlig motion Minst 6 brödskivor per dag Odds ratio för hjärtdöd 0.36 och för total död Rotevatn S m.fl. Preventive Medicine 1989.

11 Inte röka > ½ drink per dag Motion motsvarande minst 30 minuters rask promenad per dag Mat med mycket fiber, bra fettsammansättning, rik på omega-3-fettsyror, lågt glykemiskt index och BMI<25 Relativ risk för ischemisk hjärtsjukdom 0.17 Stampfer MJ m.fl. N Engl J Med 2000.

12 1970-talet: Vi känner bara till 50 % av orsakerna till hjärtinfarkt. 10 september 2004: Vi känner bara till 50 % av orsakerna till hjärtinfarkt. 11 september 2004: Vi känner nu till 90 % av orsakerna till hjärtinfarkt.

13 INTERHEART: Decreased Risk of AMI with Avoidance of Smoking; Daily Fruits/Veg, Reg Phys Activity & Alcohol OR (99% CI) No Sm Frt/Veg Ex Alc NoSm+FVg +Ex +Alc

14 Alkohol Tobak Mat Motion Umgänge Biologiska riskmarkörer Högt blodtryck Kolesterol Midjastuss-kvot BMI Blodplättar Fibrinogen Homocystein Gula fingrar Ålder Kön X, Y, Z Hjärtkärlsjukdom Hjärtinfarkt Stroke Angina pectoris Hjärtsvikt Perifer kärlsjukdom Läkemedel

15 Hälsosamtal med uppföljning Hög risk Låg risk Hälsosamtal Hälsoundersökning

16

17

18

19

20

21 Friskfaktorer Påverkan på biologiska riskmarkörer Lägre kolesterol Bättre perifert syreutnyttjande Högre HDL-kolesterol Lägre triglycerider Förbättrad pumpförmåga Förbättrad fibrinolys Minskad trombocytaggregation Lägre blodsocker Lägre blodtryck Lägre midjastusskvot Lägre BMI Minskad insulinresistens Förbättrad glukostransport Lägre insulinnivåer

22 Har kosten någon betydelse?

23 Har kosten någon betydelse? Mat för hjärtat Fem F Lyonstudien 605 patienter med genomgången hjärtinfarkt Randomiserad, kontrollerad, single-blind, 4 år Interventionsgrupp: Medelhavskost Kontrollgrupp: Usual care

24 Har kosten någon betydelse? Mat för hjärtat Medelhavskost RCT Sekundär prevention Mindre av: Kött Inget: Smör Grädde Mer av: Bröd Frukt Grönsaker Fisk och fågel Rapsbaserat margarin

25 Har kosten någon betydelse? Mat för hjärtat Medelhavskost RCT Sekundär prevention Resultat Lyon Diet Heart Study Hjärtdöd eller icke-dödlig hjärtinfarkt efter 4 år Kontrollgrupp Medelhavskost Risk Ratio ( ) p<0.05 de Lorgeril M, Salen P, Martin JL, Monjaud I, Delaye J, MamelleN. Mediterranean diet, traditional risk factors, and rate of cardiovascular complications after myocardial infarction: final report of the Lyon Diet Heart Study. Circulation 1999;99(6):

26 Har kosten någon betydelse? Effekterna av kostförändringar ses tidigt de Lorgeril M, Salen P, Martin JL, Monjaud I, Delaye J, MamelleN. Mediterranean diet, traditional risk factors, and rate of cardiovascular complications after myocardial infarction: final report of the Lyon Diet Heart Study. Circulation 1999;99(6):

27 Har kosten någon betydelse? Lyon-studien att notera! 72 % färre hjärthändelser efter 4 år!!! Världsrekord! OBS! Ingen skillnad vid uppföljning efter 4 år med avseende på traditionella riksfaktorer som: BMI Blodtryck Totalkolesterol Triglycerider HDL-kolesterol LDL-kolesterol Mat för hjärtat Medelhavskost RCT Sekundär prevention Levnadsvanorna är värda sin egna mätvärden!!!!

28 Har kosten någon betydelse? Systematisk översikt med metaanalys av 12 kohortstudier avseende: Total död Kardiovaskulär död Incidens och död i cancer Incidens i Parkinsons sjukdom Incidens i Alzheimers demens Mat för hjärtat Medelhavskost Primär prevention Sofi F, Cesari F, Abbate R, Gensini GF, Casani A. Adherence to Mediterrenean diet and health status: Metaanalysis. BMJ 2008:337a1344 doi: /bmj.a1344.

29 Har kosten någon betydelse? Medelhavskost förlänger livet, minskar risk för hjärtkärlsjukdom, cancer, Parkinsons sjukdom och Alzheimerdemens Metaanalys av 12 prospektiva kohortstudier deltagare, uppföljning 3 18 år Total dödlighet, Relativ Risk i relation till följsamhet till Medelhavsmat

30 Har kosten någon betydelse? Medelhavskost förlänger livet, minskar risk för hjärtkärlsjukdom, cancer, Parkinsons sjukdom och Alzheimerdemens Metaanalys av 12 prospektiva kohortstudier deltagare, uppföljning 3 18 år Hjärtkärldödlighet, Relativ Risk i relation till följsamhet till Medelhavsmat

31 Har kosten någon betydelse? Medelhavskost förlänger livet, minskar risk för hjärtkärlsjukdom, cancer, Parkinsons sjukdom och Alzheimerdemens Metaanalys av 12 prospektiva kohortstudier deltagare, uppföljning 3 18 år Död i cancer, Relativ Risk i relation till följsamhet till Medelhavsmat

32 Har kosten någon betydelse? LCHF kost är kopplad till ökad dödlighet Risk att dö 2, åriga män i Uppsala, följdes 12 år 7 dagars kostregistrering 3 kostmönster NNR-lik (Nordiska Näringrek) Medelshavslik Atkinslik (LCHF/low carb high fat) Justerat för rökning, BMI, s-kolesterol, blodtryck och fysisk aktivitet 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Minst lik Mellan Mest lik CI HDI Medelhav Lågkolhyd Sjögren P, et al. Läkarstämman dec 2008

33 Rökning Ökar risken för hjärtinfarkt 2-9 ggr Rökstopp halverar risken inom en vecka Icke-rökarens risknivå nås efter två års rökfrihet

34 Rökning är livsfarligt! Förkortade livet med 10 år bland brittiska läkare. Doll R, Peto R, Boreham J, Sutherland I. Mortality in relation to smoking: 50 years Observations on male British doctors. BMJ Jun 26;328(7455):1519. Dessutom 7 8 färre år av full hälsa jämfört med icke-rökare Taylor Jr DH, Hasselblad V, Henley SJ, Thun MJ, Sloan FA. Benefits of smoking cessation for longevity. Am J Public Health Jun;92(6):990-6.

35 Världens bästa behandling Kostnad per räddat levnadsår med olika behandlingsmetoder (enligt SBU, 2000 års penningvärde) Behandling med kolesterolsänkande medicin vid kolesterol > 6,8 (50-årig man) :- Behandling av hypertoni vid diastoliskt tryck > 90 mm Hg (50-årig man) :- Benmärgstransplantation vid akut leukemi :- Hälsokontroll mammografi (40 74 år) :- Råd om rökavvänjning vid läkarbesök (1% slutar) :-

36 Möjligen minskad risk för hjärtinfarkt efter 55 för män (1 glas vin/d) efter 65 för kvinnor (½ glas/d) men högkonsumenter som får en infarkt har sämre prognos pga ökad risk för maligna dysrytmier

37

38 Brita

39

40 Vid uppföljning med nytt hälsosamtal 2½ år efter genomgången Hälsokurva hade: 22% av rökarna slutat röka 75 % minskat på fettintaget. Hälften av dessa hade reducerat fettintaget med drygt en tredjedel Andelen med ingen eller låg fysisk aktivitet minskat med 43 % Deltagare som förbättrade sin mat- eller motionsvanor förbättrade även sina värden för BMI, midja-stusskvot och kolesterol

41 Fyra kommuner som enbart bjöd in till hälsosamtal vid 35 års ålder (kontrollkommuner) jämfördes med fyra kommuner som bjöd in vid såväl 30 som 35 års ålder (interventionskommuner). Kontrollkommunerna kan sägas representera bakgrundsbruset i Skaraborg dvs de samlade effekterna av de samhällsinriktade åtgärderna och den allmänna trenden i samhället. Genom att jämföra levnadsvanor och biologiska riskmarkörer bland 35-åringar i interventionskommunerna, som tidigare bjudit in 30-åringar till hälsosamtal , med 35-åringar i kontrollkommunerna fås en uppfattning om eventuella tilläggseffekter av hälsosamtalet utöver bakgrundsbruset.

42 Medelvärden för f r biologiska riskmarkörer rer för f 35-åriga män enligt Hälsokurvan H BMI Interventions- kommuner 25.1 (SD 3.3) Kontroll- kommuner 25.0 (SD 3.1) Midjastusskvot 0.88 (SD 0.06) 0.88 (SD 0.06) Serumkolesterol (mmol/l) Systoliskt BT (mm Hg) Diastoliskt BT (mm Hg) 5.37 (SD 1.06) (SD 12.1) 79.9 (SD 9.2) 5.34 (SD 1.10) (12.5) 80.4 (SD 9.4)

43 Medelvärden för f r biologiska riskmarkörer rer för f r 35-åriga kvinnor enligt Hälsokurvan H BMI Interventions- kommuner 23.8 (SD 3.5) Kontroll- kommuner 23.6 (SD 3.7) Midjastusskvot 0.77 (SD 0.06) 0.76 (SD 0.05) Serumkolesterol (mmol/l) Systoliskt BT (mm Hg) Diastoliskt BT (mm Hg) 5.04 (SD 0.90) (SD 11.2) 77.5 (SD 8.3) 5.03 (SD 0.99) (11.0) 76.8 (SD 8.3)

44 Förändring av andel som äter en gynnsam mat jämfört med % 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 29% * Män 116% *** Kontrollkommuner 14% n.s. Kvinnor Interventionskommuner 72% ***

45 Förändring andel med BMI > jämfj mfört med % 40% *** 36% ** 30% 20% 10% 0% -10% -20% 24% *** n.s. -8% *** 14% n.s. Män Kvinnor Kontrollkommuner Interventionskommuner

46 Förändring andel med kolesterol > 5.0 mmol/l jämfj mfört med % 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% 18% *** *** *** n.s. 23% *** -11% Män Kvinnor 3% n.s. Kontrollkommuner Interventionskommuner

47 Förändring andel med systoliskt BT > 140 mm Hg jämfj mfört med % 0% 0% n.s. 6% -20% n.s. n.s. -40% -60% *** -26% *** -40% -80% Män Kvinnor Kontrollkommuner Interventionskommuner

48 Förändring andel med diastoliskt BT > 90 mm Hg jämfj mfört med % 0% -20% -40% -60% -80% -100% ** ** * ** -29% -32% -46% n.s. -63% ** Män Kvinnor Kontrollkommuner Interventionskommuner

49 Förändring av andel med ogynnsam metabol profil (bukfetma, förhf rhöjt BT och förhf rhöjt kolesterol) jämfj mfört med % 40% 20% 0% -20% -40% -60% -80% -100% 33% -16% *** Män Kontrollkommuner 7% -58% *** Kvinnor Interventionskommuner

50 Sammanfattning av de viktigaste resultaten I de kommuner där man erbjudit hälsosamtal med Hälsokurvan sågs en gynnsammare utveckling avseende matvanor, vikt, bukfetma, psykosocial påverkan, blodtryck, kolesterol och metabol profil. Det antyder att hälsosamtalet och Hälsokurvan kan ha haft effekt utöver vad som kan förklaras av samhällsinriktade åtgärder och den allmänna trenden i samhället.

51 Brita Genomgången hjärtinfarkt I 2 5 -

52 Sammanfattning av de viktigaste resultaten I de kommuner där man erbjudit hälsosamtal med Hälsokurvan sågs en gynnsammare utveckling avseende matvanor, vikt, bukfetma, psykosocial påverkan, blodtryck, kolesterol och metabol profil. Det antyder att hälsosamtalet och Hälsokurvan kan ha haft effekt utöver vad som kan förklaras av samhällsinriktade åtgärder och den allmänna trenden i samhället. I Habo, där man kombinerat individuella insatser (Hälsokurvan) med samhällsinriktade åtgärder (skolor, butiker, föreningsliv etc.) för såväl friska som sjuka minskade dödligheten i hjärtinfarkt snabbare än i övriga Sverige och jämförbara kommuner.

53 och 80 % på två år Distriktsläkaren träffar 60 % av sina invånare på ett år

54

55 När kan man fråga? I vanligt mänskligt umgänge måste man var taktfull. Taktlösa människor som bara busar på, frågar om allt och lägger sig i allt är en plåga. En taktlös sjukvård som, utan känsla för vad situationen tillåter, frågar ut folk hur de har det med det sexuella, med arbetskamrater och med alkoholen är också en plåga. Man kan också vara för taktfull och i missriktad hänsynsfullhet försumma det rätta tillfället att gripa in. Att hålla den rätta balansen mellan dessa båda ytterligheter är en svår och viktig konst som bara kan läras i den praktik som mänskligt umgänge utgör. Det hjälper inte att gå på kurs. Anna Christensen, professor i civilrätt i Lund (ur Dagens Nyheter)

56

57

58 FaR i vardagen FaR i vardagen

59 4 2 2

60 X X X X X X X X 5

61 4 X 10 0

62 X 15 3

63 10

64 X X X X

65 Mindre godis, sova bättre X X X

66 X

67 Hur har vi gjort? Våga fråga! Ask! Mät levnadsvanor och inställning! Assess! Dokumentera i journalen!

68

69 Hur arbetar vi...? Våga fråga! Ask! Mät levnadsvanor och inställning! Assess! Dokumentera i journalen! Registrera i labjournalen!

70

71

72 Hur arbetar vi? Våga fråga! Ask! Mät levnadsvanor och inställning! Assess! Dokumentera i journalen! Registrera i labjournalen! Ge råd! Advice! Stöd patienten! Assist!

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83 Hur arbetar vi? Våga fråga! Ask! Mät levnadsvanor och inställning! Assess! Dokumentera i journalen! Registrera i labjournalen! Ge råd! Advice! Stöd patienten! Assist! Följ upp! Arrange!

84

85

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo

Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping 30 Ischemisk hjärtsjd, döda/10',

Läs mer

Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk?

Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk? Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk? -Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Läkemedel Bota

Läs mer

Samtal eller läkemedel - vad gör mest nytta? Hans Lingfors Med Dr och Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Samtal eller läkemedel - vad gör mest nytta? Hans Lingfors Med Dr och Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Samtal eller läkemedel - vad gör mest nytta? Hans Lingfors Med Dr och Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Läkemedel Bota Lindra Trösta Förebygga 1970-talet: Vi känner

Läs mer

En mer hälsofrämjande sjukvård - Ändrad livsstil vs läkemedel

En mer hälsofrämjande sjukvård - Ändrad livsstil vs läkemedel En mer hälsofrämjande sjukvård - Ändrad livsstil vs läkemedel Vad ger bäst resultat? Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Läkemedel Bota Lindra

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion. FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 1982 HSL 1984 Hälsa för alla år 2000

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller

Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller Författare: Ulrica Fridèn AB Previa Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, 2003-2005, Örebro Universitet

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer

Läs mer

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris

Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Qulturum Rapport Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Primärvårdens FoU-enhet 2011:4 Lars-Göran Persson, Med.

Läs mer

Bilaga 3A. Metaanalyser

Bilaga 3A. Metaanalyser Bilaga 3A. Metaanalyser Metaanalyser till avsnitt 3.1.1 Måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid fetma Figur 3.1.1.1. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF)

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004

SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala.

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Utbildningsdag, Uppsala. 6 maj 2015 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI

Läs mer

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13 Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Faktorer som påverkar resultatet av operationen Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex

Läs mer

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Jan Håkansson distriktsläkare Krokoms HC Ordf i SFAM.L (Svensk förening för allmänmedicin; läkemedelsrådet) Medlem i expertgrupp hjärta kärl i Jämtlands

Läs mer

Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan?

Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan? Folkhälsopolitisk policy, Seminarium 2 den 10 oktober Levnadsvanornas betydelse för hälsa och livskvalitet Vad innebär den fysiska hälsan för den psykiska hälsan? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

Gruvarbete och hälsa Seminarium 20 nov 2013. Livsfarligt att sitta stilla senaste nytt om livsstil och hälsa

Gruvarbete och hälsa Seminarium 20 nov 2013. Livsfarligt att sitta stilla senaste nytt om livsstil och hälsa Gruvarbete och hälsa Seminarium 20 nov 2013 Livsfarligt att sitta stilla senaste nytt om livsstil och hälsa Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken,

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken? CARL JOHAN ÖSTGREN Intressekonflikt Konsultuppdrag och föreläsningar för: AstraZeneca, BMS, NovoNordisk, MSD, Lilly, SanofiAventis,

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg

Läs mer

Alkohol och hjärt-kärlsjukdom. Lennart Bergfeldt

Alkohol och hjärt-kärlsjukdom. Lennart Bergfeldt Alkohol och hjärt-kärlsjukdom Lennart Bergfeldt En paradox: Medan ett måttligt intag av alkohol är associerad med en reducerad risk för kardiovaskulär sjukdom (CVD) kan konsumtion av överdrivna mängder

Läs mer

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

SNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran

SNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran SNSF s Vårmöte Malmö maj 2015 Skärmsjukan den nya hälsofaran Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Läs mer

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset

2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning

Läs mer

Senaste nytt om livsstil och hälsa

Senaste nytt om livsstil och hälsa Hälsofrämjande arbete, Visby, Gotland, 23 november 2011 Senaste nytt om livsstil och hälsa Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska a Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska

Läs mer

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet? 17#10#17% Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet? % Vuxna % Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013. www.lio.

Hälsolyftet. Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013. www.lio. Hälsolyftet Hälsoundersökningar och hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland En sammanställning av resultatet år 2012-2013 Sammanställd av Enheten för hälsoanalys: Katarina Åsberg, folkhälsovetare Joakim

Läs mer

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare Det förstod redan Karl den XIII eller kanske Karl den XIV Johan (Bernadotte) Som

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

Att satsa på folkhälsa en god affär

Att satsa på folkhälsa en god affär Att satsa på folkhälsa en god affär Stockholm 26 april 2012 Lars Hagberg, med dr, Örebro läns landsting Hur prioritera? 200 miljarder satsas på hälso- och sjukvård varje år. Vilka insatser ska dessa pengar

Läs mer

Livsstilsförändringar-motivation och kvarstående effekter

Livsstilsförändringar-motivation och kvarstående effekter Livsstilsförändringar-motivation och kvarstående effekter Författare: Anette Ericsson Landstingshälsan, Örebro Handledare: Carl-Göran Ohlson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Gränsvärdena för BMI ska ses som riktmärken och gäller för vuxna personer med normal muskelmassa.

Gränsvärdena för BMI ska ses som riktmärken och gäller för vuxna personer med normal muskelmassa. Pressmeddelande 2010-09-03 Fem av tio anställda i Stockholms län är överviktiga 54 procent av de anställda i Stockholms län är överviktiga, med ett BMI på över 25. Och hela 14 procent har ett så högt BMI

Läs mer

Välfärdssjukdomar i låginkomstländer

Välfärdssjukdomar i låginkomstländer Välfärdssjukdomar i låginkomstländer eller vad kan vi lära av varandra? Joep Perk, professor hälsovetenskap, läkare Linnéuniversitetet, Kalmar Mpongwe District Hospital Explaining the fall in CHD deaths

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Matfrisk Jag har bestämt mig!

Matfrisk Jag har bestämt mig! Matfrisk Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Innehåll: Hans Lingfors, primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Ansvarig 036-32 52 för 04, innehållet:

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller

Analysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? Inledning Mycket fokus inom forskningen idag ligger på livsstilsrelaterade sjukdomar, bland annat gällande näringsintag och hälsa. I Sverige har

Läs mer