Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se

Transkript

1 Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet

2 Åtta nationella målområden för folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation 1. Det tidiga livets villkor 2. Kunskaper, kompetenser och utbildning 3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö 4. Inkomster och försörjningsmöjligheter 5. Boende och närmiljö 6. Levnadsvanor 7. Kontroll, inflytande och delaktighet 8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

3

4

5 Dödsorsak cirkulationsorganens sjukdomar Kvinnor år Dödsorsak cirkulationsorganens sjukdomar Män år Söderhamn 73 * Sandviken 144 * Bollnäs 70 * Söderhamn 134 * Sandviken 64 * Bollnäs 132 Hudiksvall 60 Ovanåker 131 Hofors 57 Ockelbo 129 Gävleborg 54 * Hudiksvall 128 Ljusdal 54 Gävleborg 123 * Nordanstig 51 Ljusdal 122 Riket 44 Hofors 122 Gävle 43 Nordanstig 117 Ockelbo 32 Gävle 104 Ovanåker 27 Riket SR/ inv. Källa: Socialstyrelsen och Samhällsmedicin, Region Gävleborg SR/ inv.

6 Nio riskfaktorer för hjärtinfarkt förklarar XX % av risken 90 % Blodfettsrubbning Rökning Högt blodtryck Diabetes Bukfetma Psykosocial stress Brist på dagligt intag av frukt och grönt Alkohol i skadliga mängder Brist på fysisk aktivitet Källa: The INTER-HEART study, Yusef et al 2004, Yusef et al 2004

7 Vetenskapliga belägg för att hälsosamma levnadsvanor kan förebygga procent av kranskärlsjukdom och stroke 80 procent av diabetes typ 2 30 procent av cancersjukdomar Personer med hälsosamma levnadsvanor lever i snitt 14 år längre Källa: WHO Europa, 2013a; WHO Fact sheets 297, 312, 317.

8 och även behandla Efter en akut kranskärlssjukdom kan en person som slutar röka börjar äta hälsosamt och motionera regelbundet redan efter 6 månader minska risken för nya hjärtkärl-händelser med 74 % i jämförelse med den som fortsätter att röka, vara fysiskt inaktiv och inte förbättrar sina matvanor Källa: Chow CK, Jolly S et al. Cirkulation. 2010; 121(6):750-8.

9 Andel i Gävleborgs län, ålder år som har en eller flera ohälsosamma levnadsvanor 64% av kvinnor 72% av män Ansamling undersökts av daglig tobaksanvändning, riskabla alkoholvanor, ej fysiskt aktiv 150 min, fetma och äter lite frukt och grönsaker, år Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2018 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

10 Signifikansmarkering (*) jämfört med översta kategorin i åldersgrupp, utbildningsnivå och födelseland. Åldersstandardiserat. Ansamling undersökts av daglig tobaksanvändning, riskabla alkoholvanor, ej fysiskt aktiv 150 min, fetma och äter lite frukt och grönsaker Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2018 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

11 Procent 45 Ohälsosamma levnadsvanor Gävleborg år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Riskabla alkoholvanor Snusar dagligen Röker dagligen Fetma (BMI >= 30) Äter lite frukt/grönt Ej aktiv 150 min/vecka Stillasittande mer än 10h/dygn Källa: Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 2018 och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

12 Levnadsvanor Den som har hälsosamma levnadsvanor lever i genomsnitt 14 år längre Cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan kan tillskrivas ohälsosamma levnadsvanor 85% av vård-och omsorgskostnaderna är relaterade till kroniska sjukdomar. 80% av kroniska sjukdomar kan förebyggas med förbättrade levnadsvanor Sunda levnadsvanor kan förebygga t.ex. 30% av all cancer 97% kan tänka sig lämna information om sina levnadsvanor till vården, varav 85% gärna muntligt i möte med läkare 87% i Gävleborg är mycket stort eller ganska stort positiva till att vården diskuterar levnadsvanor med mig som patient Källa: Socialstyrelsen, SKL, Folkhälsomyndigheten

13 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen 2 c Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada

14 Riktade hälsosamtal Befolkningsbaserade hälsosamtal riktade mot hjärtkärlsjukdom i primärpreventivt syfte Ett svenskt koncept för god, jämlik och hållbar hälsa i befolkningen

15 Den preventiva paradoxen Antal individer med hjärtinfarkt (staplar) Risk att drabbas av hjärtinfarkt (linje) Lågt Kolesterolvärde Högt L Weinehall/M Norberg

16 En svensk modell för riktade hälsosamtal Integrerad i primärvården Befolkningsbaserad Kombinerar låg- och högriskstrategi Hälsodialogen är den centrala komponenten Fokuserar individens motivation och resurser Stöds med visuella pedagogiska hjälpmedel Anpassas till lokala förutsättningar Kvalitetssäkras och metodutvecklas centralt Pågår: Jönköping Gävleborg Norrbotten Sörmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Östergötland Uppstartar nu /på gång: Halland Kronoberg Örebro Skåne

17 Gävleborgs hälsosamtal Samtalsunderlag med hälsofrågor Hälsodialog P-glukos Blodtryck Midjemått, längd och vikt, BMI Finns riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom beställs lipidstatus Personlig stjärnprofil Åtgärd erbjuds utifrån deltagarens enkätsvar, stjärnprofil, hälsostatus och önskemål Dokumentation i hälsosamtalswebben samt kort dokumentation i patientjournal Uppföljning utifrån behov

18 Deltagandet i Gävleborgs hälsosamtal % bjöds in 63% av de inbjudna deltog 57% av populationen deltog % bjöds in 63% av de inbjudna deltog 53% av populationen deltog % bjöds in 60% av de inbjudna deltog 53% av populationen deltog

19 Vad hände 2,5 år efter hälsosamtal? 22% av rökarna hade slutat röka 75% hade minskat intaget av hårda fetter (mättat fett/transfett). Hälften av dessa hade reducerat fettintaget med drygt en tredjedel Andelen med ingen eller låg fysisk aktivitet hade minskat med 43% Deltagare som förbättrade sin mat- eller motionsvanor förbättrade även sina värden för BMI, midja-stusskvot och kolesterol Lingfors H, Lindström K, Persson LG, Bengtsson C, Lissner L. Lifestyle changes after a health dialogue. Results from the Live for Life health promotion programme. Scand J Prim Health Care Dec;21(4):

20 Mortalitet 25 år efter hälsosamtal (Habo) Dödligheten bland män i åldrarna år som bjudits in till ett hälsosamtal var 29% lägre jämfört med jämnåriga män i resten av Sverige vid uppföljning efter år (Intention to treat-analys). För de som deltog i hälsosamtalet var dödligheten 43% lägre jämfört med jämnåriga män i resten av Sverige (on treatment analys) Lingfors H, Persson L. All-cause mortality among young men years after a lifestyle health dialogue in a Swedish primary care setting: a longitudinal follow-up register study. BMJ Open 2019;9:e doi: /bmjopen

21 Västerbottens 16 års uppföljning ,7% 33,7% lägre lägre bland bland deltagarna deltagarna Norberg M, Stenlund H, et al. Impact of a combined community and primary care prevention strategy on allcause and cardiovascular mortality: a cohort analysis based on 1 million personyears of follow-up in Västerbotten County, Sweden, during BMJ Open 2015;5:e doi: / bmjopen

22 Utveckling av riskfaktorer Jämförelse mellan Västerbotten och Norrbotten Län med respektive utan Riktade Hälsosamtal Åldrar år, N=6600, deltagande 75% Blodtryck, blodsocker och rökning förbättrades snabbare i Västerbotten Eur J Prev Cardiol Jan 1: doi: /

23 Vad kostade Västerbottens hälsosamtal? Hälsoekonomisk analys Kostade 99 MSEK, Sparar 165 MSEK = Netto + 66 MSEK! Besparingar för hälso-och sjukvården som är 50 procent större än kostnaderna Samhällskostnaden var 650 kr för varje extra levnadsår med full livskvalitet Tumregel för kostnadseffektiv sjukvård = kr/qaly Kostnad under kr/qaly anses vara en låg kostnad Lindholm L, Stenling A, Norberg M, Stenlund H, Weinehall L. A cost-effectiveness analysis of a community based CVD program in Sweden based on a retrospective register cohort. BMC Public Health. 2018;18(1):452.