Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
|
|
- Carl-Johan Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mall-ID Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2015 Folkhälsa och hållbarhet, 2016:2 Sara Sjölin
2 Innehållsförteckning 1. Inledning Datainsamling Inbjudna och deltagande Hälsosamtal med patienter med riskfaktorer Deltagarna Bakgrundsfaktorer Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom och diabetes Allmänt hälsotillstånd Stress Sömn Rökning Snusning Fysisk aktivitet Stillasittande tid Matvanor Alkohol Övervikt, fetma och midjemått Blodtryck Blodfetter Blodsocker Struktur och process Bilaga (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015
3 1. Inledning I Landstinget Gävleborg, nuvarande Region Gävleborg, har ett hjärtkärlprogram innehållandes hälsosamtal med 40-åringar pågått sedan 2001 i Gästrikland och sedan 2006 i Hälsingland. Från år 2014 benämns insatsen som Gävleborgs hälsosamtal. Då infördes bland annat en ny hälsosamtalenkät och ett nytt pedagogiskt visuellt verktyg, den så kallade stjärnprofilen. Samtliga 40-åringar i länet skall erbjudas ett hälsosamtal det år de fyller 40 år. För varje genomfört hälsosamtal utbetalas en ersättning på 1100 kronor från Hälsovalsval Gävleborg till hälsocentralen. Även patienter med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom kan erbjudas hälsosamtal, för dessa patienter utgår ingen ersättning. Det övergripande målet med hälsosamtalen är att öka befolkningens hälsa och välbefinnande. På individnivå är målet bland annat att öka deltagarens förutsättningar för en god framtida hälsa och välbefinnande genom att höja dennes medvetande om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa och att stimulera till egna hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vid hälsosamtalet diskuteras deltagarens levnadsvanor och viss provtagning genomförs. Hälsosamtalet avslutas med en personlig stjärnprofil och eventuell åtgärdsplan. Samtalet genomförs utifrån en strukturerad metodik och utgår från en manual (se Inför år 2015 genomfördes två förändringar i inbjudningsförfarandet med syfte att öka deltagandet: - Personliga förbrev skickades ut från Hälsovalskontoret till alla 40 åringar med information om att de under året skulle bli inbjudna till hälsosamtal från sin hälsocentral. - Det bestämdes att alla hälsocentraler ska bjuda in med förbokad tid. Det genomfördes även en informationskampanj med syfte att öka kännedomen om hälsosamtalen, både bland befolkningen och bland personalen i hälso- och sjukvården. Kampanjen bestod i: - Informationsmaterial för arbetsplatsträffar. - En 20 sekunders reklamfilm som visades på TV4 och TV7 under fyra veckor. - Ett bildmaterial som relaterade till reklamfilmen visades på väntrumsskärmar och affischer under året. 1.1 Datainsamling En blankett (se bilaga) med ett antal frågor skickas årligen ut till hälsosamordnarna, det vill säga de personer på hälsocentralerna som genomför hälsosamtalen. Alla hälsocentraler besvarade blanketten för verksamhetsåret 2015 utom den hälsocentral som inte erbjudit sina 40-åringar hälsosamtal. Resultatet av de besvarade blanketterna redovisas i denna rapport. 3 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015
4 en grundar sig också på utvalda delar kring deltagarnas enkätsvar samt mätning och provtagning. Dessa data har hämtats från databasen Hälsosamtalswebben, där besöken dokumenteras. 2. Inbjudna och deltagande Uppdraget är att samtliga 40-åringar i Gävleborg ska erbjudas hälsosamtal och målsättningen är att deltagandet uppgår till 60 procent. 42 av länets 43 hälsocentraler erbjöd hälsosamtal i någon utsträckning under Andelen inbjudna 40-åringar hamnade på 87 procent (2799 av 3216). Deltagandet uppgick till 62 procent av de inbjudna (1744 av 2799). Sett till populationen alla 40-åringar i länet, oavsett om de blivit inbjudna eller inte, blev deltagandet 54 procent (1744 av 3216). Detta kan jämföras med föregående år då 94 procent blev inbjudna, deltagandet bland de inbjudna blev 56 procent och sett till populationen alla 40-åringar i länet 2014 var deltagandet 52 procent. Andelen inbjudna och andelen deltagare har varierat över åren, liksom hur hälsocentralerna bjudit in, med eller utan förbokad tid. I figur 1 nedan ses en nedgång i deltagande mellan Hälsosamtalet var då avgiftsbelagt, men hur mycket av det lägre deltagande som kan tillskrivas avgiften är oklart. En uppgång i andel inbjudna sågs Andelen deltagare har ökat sedan 2012 och ökade ytterligare De uppsatta målen om 100 procent inbjudna och 60 procent deltagande uppfylldes dock inte. Figur 1: Andel inbjudna till hälsosamtal och andel deltagare Andel inbjudna Andel deltagare av inbjudna Andel deltagare av populationen I tabell 1 nedan presenteras antal listade 40-åringar inom respektive hälsocentral, antal inbjudna till hälsosamtal, antal deltagare, andel deltagare, dvs. deltagarfrekvens, av de inbjudna samt deltagarfrekvens utslaget på hela populationen 40-åringar inom respektive hälsocentrals upptagningsområde för året (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015
5 Tabell 1: Antal listade 40-åringar, antal och andel inbjudna, antal och andel deltagare i relation till antal som bjöds in samt till populationen per hälsocentral. Hälsocentral Totalt listade 40-åringar Antal inbjudna 40-åringar 5 (12) Andel inbjudna Antal deltagare Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015 Andel deltagare av de inbjudna Andel deltagare av populationen Aleris Bollnäs % 72% Aleris Voxnadalen % 74% Alfta % 62% Andersberg % 69 78% 57% Arbrå % 71% Baldersnäs % 56% Bergsjö % 53% Capio Bomhus % % Capio Brynäs % 67% Capio Gävle % 54 49% 47% Delsbo/Friggesund % 40 63% 62% Edsbyn % 40 63% 62% E-hälsan % 67% Eira % 78% Färila/Los % % City % 68% Gävle Strand % 57% Hamrånge % 67% Harmånger % 53% Hedesunda/Färnebo % 57% Hofors % 52% Hudiksvall % 64% Hälsopartner 92 65* 71%* 40 62%* 43% Iggesund % 57% Järvsö % 23 72% 61% Kilafors % 22 67% 65% Linden % 19 61% 46% Ljusdal/Ramsjö % 61% Ljusne % 58% Ockelbo % 25 45% 42% Oxtorget % 73% Sandviken Norra % 62% Sandviken Södra % 58 57% 38% Storvik % 51% Strömsbro % 77 65% 48% Sätra % 65% Söderhamn % Söderhamnsfjärden % 71% Södertull % 14 45% 16% Valbo % 64% Varvet % 48% Wasahuset % 32% Håstaholmen % 7 35% 33% Summa % % 54% *Icke bekräftad uppgift, beräknat medelvärde utifrån länsgenomsnittet.
6 2.2 Hälsosamtal med patienter med riskfaktorer År 2007 utgick hälsosamtal med 35-åringar för att frigöra resurser till att genomföra hälsosamtal med patienter som uppvisat riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. I länet har det rapporterats att 23 hälsosamtal med riskpatienter enligt metodiken Gävleborgs hälsosamtal genomförts under Sedan 2007 har antalet hälsosamtal med riskpatienter årligen sjunkit, se tabell 2. Det genomförs dock samtal kring hälsa och levnadsvanor med patienter och riskpatienter i löpande patientarbete bland annat enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Detta arbete redovisas inte i denna rapport. Tabell 2: Antal hälsosamtal med riskpatienter (ej 40-åringar) mellan Deltagarna Bakgrundsfaktorer Det har uppgivits att åringar deltog i hälsosamtal I Hälsosamtalwebben finns registreringar på parameter med som flest 1713 deltagare. Av deltagarna var 47 procent män och 53 procent kvinnor. Fördelningen av 40- åriga män och kvinnor i populationen 40-åringar var 51 procent män och 49 procent kvinnor. Utslaget på den manliga populationen i länet deltog 49 procent av männen och utslaget på den kvinnliga populationen deltog 54 procent av kvinnorna. Sju procent av männen och nio procent av kvinnorna hade grundskola som den högst avslutade skolgången, 60 procent av männen 42 procent av kvinnorna hade gymnasieskola som den högst avslutade utbildningen och 33 procent av männen och 50 kvinnorna hade eftergymnasial utbildning. 78 procent av männen och 75 procent av kvinnorna arbetade som anställda, 13 procent av männen och fem procent av kvinnorna var egna företagare, fem procent av männen och sex procent av kvinnorna var arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärd och en procent av männen och fyra procent av kvinnorna var sjukskrivna (mer än tre månader). Övriga tre procent av männen och tio procent av kvinnorna var tjänstlediga/föräldralediga, studerande eller annat. 89 procent av männen och 87 procent av kvinnorna kom från Sverige. Elva procent av männen och 13 procent av kvinnorna kom från annat land. 3.2 Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom och diabetes 17 procent av männen och 19 procent av kvinnorna uppgav att de hade föräldrar eller syskon som drabbats av kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke före 60 års ålder. Fem procent av männen och kvinnorna visste inte om dessa sjukdomar förekommit hos sina föräldrar eller syskon före 60 års ålder. 6 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015
7 18 procent av männen och 21 procent av kvinnorna uppgav att diabetes förekom hos föräldrar eller syskon. Tre procent av männen och kvinnorna visste inte om denna sjukdom förekommit hos föräldrar eller syskon. 3.3 Allmänt hälsotillstånd Figur 2: Andel av deltagarna som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra, bra, någorlunda, dåligt eller mycket dåligt, fördelat på kön % 54% Män Kvinnor 3 16% 16% 23% 23% 1 5% 2% 1% 1% Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Gävleborgs hälsosamtal 2015 Män n=806, Kvinnor n= Stress Figur 3: Andel av deltagarna som upplever perioder av stress aldrig, sällan, ibland, ofta eller mycket ofta, fördelat på kön. 5 45% 4 35% 3 25% 15% 1 5% 3% 2% 25% 17% 44% 43% 26% 12% 8% Aldrig Sällan Ibland Ofta Mycket ofta Gävleborgs hälsosamtal 2015 Män n=805, kvinnor n=894 Män Kvinnor 3.5 Sömn 24 procent av männen och 27 procent av kvinnorna svarade att de hade sömnsvårigheter. 7 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015
8 3.6 Rökning Figur 4: Andel av deltagarna som aldrig varit rökare, har slutat för mer än sex månader sedan, har slutat röka för mindre än sex månader sedan, röker (men inte dagligen) och dagligrökare, fördelat på kön % 68% Har aldrig varit rökare 16% 19% Har slutat röka för mer än 6 månader sedan 1% 1% Har slutat röka för mindre än sex månader sedan Gävleborgs hälsosamtal 2015 Män n= 805, Kvonnor n=898 Män 8% 4% 7% 8% Röker, men inte dagligen Kvinnor Röker dagligen 3.7 Snusning Figur 5: Andel av deltagarna som aldrig varit snusare, har slutat för mer än sex månader sedan, har slutat för mindre än sex månader sedan, snusar (men inte dagligen) och dagligsnusare, fördelat på kön % 9 Har aldrig varit snusare 12% 4% Har slutat snusa för mer än 6 månader sedan 1% 3% 1% Har slutat snusa för mindre än sex månader sedan Gävleborgs hälsosamtal 2015 Män n= 807, Kvinnor n=897 Män Snusar, men inte dagligen Kvinnor 31% 5% Snusar dagligen 3.8 Fysisk aktivitet Men tillräcklig fysisk aktivitet menas mer än 150 aktivitetsminuter i veckan. Aktivitetsminuter i veckan är sammanslagning av antal minuter i veckan av vardagsmotion och fysisk träning (varav fysisk träning räknas dubbelt). Av deltagarna uppgav 74 procent av männen och 73 procent av kvinnorna att de var fysisk aktiva mer än 150 aktivitetsminuter i veckan. 8 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015
9 3.9 Stillasittande tid Figur 6: Timmar som deltagare som sitter still under ett normalt dygn om de räknar bort sömnen, fördelat på kön. 4 35% 3 25% 15% 1 5% 2% 3% 1% 2% Så gott som hela dagen timmar 12% 8% timmar 25% 25% 7-9 timmar 37% 33% 4-6 timmar Gävleborgs hälsosamtal 2015 Män n=714, Kvinnor n=818 Män 27% 24% 1-3 timmar Kvinnor 1% 1% Aldrig 3.10 Matvanor Kostindex används för bedömning av matvanor. 21 procent av deltagarna hade ett bra kostindex vilket innebär att de i stort sett följde livsmedelsverkets kostråd. 64 procent hamnade i mellangruppen vilket betyder att de har utrymme att förbättra sina matvanor. 15 procent hade enligt kostindex betydande ohälsosamma matvanor. Statistik uppdelat på kön finns inte tillgängligt angående kostindex. Generellt ses dock av svaren på de enskilda frågorna i enkäten att män mer sällan åt grönsaker och rotfrukter samt frukt och bär än kvinnorna. Intaget av fisk och skaldjur samt kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft skiljde sig inte nämnvärt åt mellan könen Alkohol 12 procent av männen och 16 procent av kvinnorna uppgav att de aldrig dricker alkohol. När det gäller riskfylld veckokonsumtion uppgav en procent av männen och en halv procent av kvinnorna att de konsumerade nio respektive 14 standardglas eller fler per vecka. Fler uppgav att de intensivkonsumerade alkohol, dvs. fyra standardglas eller fler för kvinnor respektive fem standardglas eller fler för män vid ett och samma tillfälle varje månad eller oftare. Detta gjorde 23 procent av männen och sex procent av kvinnorna Övervikt, fetma och midjemått Övervikt definieras som BMI 25 och fetma som BMI 30. Deltagarna vägs och mäts med inomhuskläder men utan skor. 69 procent av männen och 49 procent av kvinnorna hade ett BMI på 25 eller mer, dvs. klassificeras som överviktiga. 23 procent av männen och 21 procent av kvinnorna hade ett BMI på 30 eller mer. 9 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015
10 Figur 7: Andelen deltagare med BMI <25, 25-<28, 28-<30 och 30, fördelat på kön % Män Kvinnor % 31% 15% 23% 21% 1 8% >25 25-<28 28-<30 >30 Gävleborgs hälsosamtal 2015 Män n=810, Kvinnor n=901 Ett önskvärt midjemått bör ligga under 94 cm för män och under 80 cm för kvinnor. 43 procent av männen hade ett midjemått under 94 cm och 35 procent av kvinnorna hade ett midjemått under 80 cm. Detta innebar att 57 procent av männen och 65 procent av kvinnorna hade bukfetma i varierande grad Blodtryck 18 procent av männen och sex procent av kvinnorna hade förhöjt systoliskt blodtryck. 15 procent av männen och tio procent av kvinnorna hade förhöjt diastoliska blodtryck Blodfetter Lipidstatus tas enligt programmet endast på deltagare som uppvisar riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom enligt Läkemedelsverkets kriterier. Under 2015 utfördes och dokumenterades kolesterolprov på 348 deltagare, det vill säga på 20 procent av deltagarna. Gränsen för förhöjt S-kolesterol är satt vid 5,1 mmol/l. 58 procent av männen och 40 procent av kvinnorna som tog detta prov hade ett värde som överskred denna gräns Blodsocker Gränsen för förhöjt P-glukos är satt vid 7,8 mmol/l. Deltagarna är inte fastande vid provtagningstillfället. Fyra procent av både männen och kvinnorna hade ett förhöjt P-glukos. 4. Struktur och process Som tidigare nämnts bestämdes det inför 2015 att alla hälsocentraler skulle erbjuda hälsosamtal med förbokad tid, vilket också genomförts. Några hälsocentraler har dock ringt och bjudit in sina 40-åringar. Om de inte fått tag i dem via telefon har de sedan skickat en inbjudan med förbokad tid. 10 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015
11 Några hälsocentraler genomförde någon form av påminnelse. Fem hälsocentraler skickade sms-påminnelse till de 40-åringar som de haft kontakt med samt vid ombokningar. Två skickade brevpåminnelse 1-2 veckor innan eller försökte ringa så många som möjligt. Fyra hälsocentraler skickade ny kallelse eller ringde upp de som kom eller inte hört av sig. Grundprogrammet innehåller mätning av längd, vikt, midjemått och blodtryck samt provtagning av p-glukos. För deltagare som har en eller fler riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom ingår även provtagning av blodfetter. Hälsocentralerna kan utöver detta välja att utöka insatserna vilket några väljer att göra. Tio hälsocentraler erbjöd spirometri till rökare eller före detta rökare. Tre hälsocentraler erbjöd konditionstest, tre hälsocentraler vägde sina deltagare på impedansvåg och en hälsocentral tog rutinmässigt kolesterolprov på alla innan hälsosamtalet. Alla hälsosamordnare uppgav att de dokumenterade samtalen i den externa modulen Hälsosamtalswebben. Alla svarade också att manualen för hälsosamtalet används. På frågan om rekommenderat egenvårdsmaterial används svarade nästan alla (39 av 42) att det användes. Tre besvarade inte denna fråga. På frågan om materialet var tillfredsställande svarade tre nej. Det önskade mer riktlinjer kring lipidsvaren och något mer konkret kostförslag på måltider. Det framfördes även synpunkter om att frågorna kring fysisk aktivitet är svår att fylla i för deltagarna och att det blir osäkra uppgifter. Antalet hälsosamordnare som genomförde hälsosamtal enligt Gävleborgs hälsosamtal uppgick 2015 till 47 personer. 41av dessa (87 procent) hade genomgått minst två dagars grundutbildning i motiverande samtal (MI) Sara Sjölin, Folkhälsa och hållbarhet, Region Gävleborg 11 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015
12 Bilaga 12 (12) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2015
Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2016 Folkhälsa och hållbarhet, 2017:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och
Läs merGävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2017 Folkhälsa och hållbarhet, 2018:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och
Läs merGävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2018 Folkhälsa och hållbarhet, 2019:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och
Läs merFörskrivning av FaR i Region Gävleborg 2018
Mall-ID 111115 Förskrivning av FaR i Region Gävleborg 2018 Folkhälsa och hållbarhet, 2019:2 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. FaR i Region Gävleborg... 4 2.1
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merHälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.
Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar
Läs merGävleborgs hälsosamtal - med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal - med 40-åringar för verksamhetsåret 2014 Avdelning Folkhälsa och hållbarhet, 2015:2 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Deltagarfrekvens
Läs merHälsosamtalsenkät - referensenkät
Hälsosamtalsenkät - referensenkät Datum: Namn: Personnummer: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då
Läs merHa ll dig frisk Nu a r det dags fo r a rets influensavaccination
Oktober 2018 Ha ll dig frisk Nu a r det dags fo r a rets influensavaccination Hej! Jag vänder mig till er eftersom jag anser det vara viktigt att alla får information om säsongsinfluensan och varför det
Läs merHur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se
Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Åtta nationella målområden
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merDialogmöte. Hälsoval
Dialogmöte Hälsoval 2012 11-11-16 11-11-18 Presentation HVK Börje Hallberg Magnus Thuresson Maria Westerman Petter Karlsson Sten Skelander Övriga?? Agenda Handboken 2012 40 Aktuellt 20 Hälsovalet i staplar
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merKOL 11 projektethälsovalskontoretlandstinget Gävleborg
KOL 11 projektethälsovalskontoretlandstinget Gävleborg Bakgrund Upp mot 10 15% av vuxen befolkning i Sverige över 40 år uppfyller diagnoskraven för KOL. Eftersom KOL definieras med spirometri kan man inte
Läs merUtbildning för utförare av Hälsosamtal
Utbildning för utförare av Hälsosamtal Temadag Alkohol 2 okt 2013 Britt-Marie Karlsson Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Kravspecifikation Hälsocentralen utser en person eller fler som utför hälsosamtal
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs meröppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut
Läs merLevnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se
Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Vetenskapliga belägg
Läs merPROAKTIV HÄLSOSTYRNING. En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom och diagnos
PROAKTIV HÄLSOSTYRNING En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom och diagnos AKTIV HÄLSOSTYRNING Metoden Proaktiv Hälsostyrning kommer ifrån
Läs merBilaga 2 Data från hälsosamtal
Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån
Läs merNorrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten
Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1
Läs merTabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)
Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5
Läs merRådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)
Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors
Läs merKontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde
n 1 / 18 2101 Bostad 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180004 Vallbacken och Villastaden i Gävle tätort 2180005 Gamla Gävle och längs Gavleån i Gälve tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa
En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Samtal om hälsa Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen har
Läs merSJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC
SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen
Läs merLevnadsvanor för patienter med
Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad
HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Läs merFrågeområde fysisk aktivitet
Frågeområde fysisk aktivitet Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas inledningsvis andelen som har 150 och 300 aktivitetsminuter per vecka eller mer. Aktivitetsminuter bygger på
Läs merGävleborgs Hälsosamtal
Gävleborgs Hälsosamtal Manual Version 4, 2015-01-28 Manual Gävleborgs hälsosamtal 2015, Version 4 Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Mål och syfte... 2 3. Målgrupp... 2 4. Hälsofrämjade förhållningssätt... 3
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad
HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Läs merHälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN
Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merYttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merGävleborgs Hälsosamtal
Gävleborgs Hälsosamtal Manual Version 6.0 2017-07-02 Manual Gävleborgs hälsosamtal 2017, Version 6.0 Innehåll 1. Introduktion och bakgrund... 1 2. Mål och syfte... 2 3. Målgrupp... 3 4. Hälsofrämjade förhållningssätt...
Läs merFrågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg
Frågeområde BMI Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet om BMI redovisas andelen som har övervikt (BMI 25 30), andelen som har fetma (BMI 30 och över) samt andelen som har övervikt eller
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merNorrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten
Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man
Läs merGenomförande av Hälsokurvan
Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merHFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat
HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård
Läs merFrågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg
Frågeområde tobak Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet om tobak redovisas daglig rökning, snus och tobaksvanor. Tobaksfrågorna har reviderats något i frågeformuläret och from 2018 års
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merSammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014
Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014 Rapport vidareutvecklad av HFS temagrupp Riktade hälsosamtal från en preliminär version författad av Eleonor Säfsten, Centrum för Epidemiologi
Läs merHälsoprofil Mjärdevimodellen
Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merHur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009
Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merRegional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Läs merDemografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017
Demografiska skillnader i län 2018 Liv & Hälsa 2017 1 Liv & Hälsa 2017 CDUST-regionen har regelbundet genomfört befolknings-undersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs mer% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal
1 Äter frukt och grönsaker minst 5 ggr per dag Bollnäs 2004 1 0,5-3,9 7 * 3,9-10,7 4 * 2,3-6,0 760 2007 4 2,2-7,0 10 7,4-13,9 7 5,3-9,5 1 490 2010 5 2,5-8,1 14 10,4-18,3 9 7,2-12,3 1 960 2014 4 2,7-7,5
Läs merBeskrivning: mmhg. Information om diastoliskt blodtryck. Numeriskt värde. Uppgift om
Mätvärdesmall: Akut/vitalparametrar Andningsfrekvens POX Kroppstemperatur EKG * Utfört * Beställt Beskrivning: Antal andetag per minut oximeter som mäter den perifera syremättnaden. Beskrivning: Ange var
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merTrendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?
Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning
Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning Originalet till denna broschyr är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälsooch sjuk vård (HFS). Materialet
Läs merI' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden
m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merHandledning kring levnadsvanor 2014
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning kring levnadsvanor 2014 För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor och dokumenterar levnadsvanor i SYSteam Cross. Handledningen utgår från
Läs merFrågeområde allmänt hälsotillstånd
Frågeområde allmänt hälsotillstånd Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd är en fråga som redovisas i avsnittet. Inledningsvis redovisas andelar som svarar
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHälsoinriktad hälso- och sjukvård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod
Läs merHälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet
Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention
Läs merDokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna
Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland
Läs merHandledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merUnderlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund
Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merSystematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella
Läs merFörbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i
Läs merEffekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.
Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor
Läs merEFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder
Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merFRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR
FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merLevnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) www.regionostergotland.se
Levnadsvanor dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) www.regionostergotland.se Denna handledning syftar till att underlätta arbetet kring dokumentation av tobak, alkohol,
Läs mer