Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
|
|
- Ellinor Viklund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mall-ID Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2018 Folkhälsa och hållbarhet, 2019:1 Sara Sjölin
2 Innehållsförteckning 1. Inledning Datainsamling Inbjudna och deltagande Hälsosamtal med riskpatienter Deltagarna Bakgrundsfaktorer Förekomst av hjärtkärlsjukdom och diabetes samt ärftlighet Allmänt hälsotillstånd Stress Sömn Tobak Fysisk aktivitet och stillasittande tid Matvanor Alkohol Övervikt, fetma och midjemått Blodtryck Blodfetter Blodsocker Struktur och process Bilaga (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
3 1. Inledning Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar är en primärpreventiv insats som erbjuds via hälsocentralerna. Det övergripande målet är att öka befolkningens hälsa och välbefinnande. På individnivå är målet bland annat att öka deltagarens förutsättningar för en god framtida hälsa och välbefinnande och att stimulera till egna hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vid hälsosamtalet diskuteras deltagarens levnadsvanor och viss provtagning genomförs. Hälsosamtalet avslutas med en personlig stjärnprofil och eventuell åtgärdsplan. Samtalet genomförs utifrån en strukturerad metodik och utgår från en manual (se Riktade hälsosamtal, i form av den svenska modellen genomförs idag av åtta landsting/regioner i Sverige. Det har visats vara ett kostnadseffektivt sätt att minska insjuknande och död, på befolkningsnivå och i ännu högre grad bland deltagarna i jämförelse med motsvarande grupper nationellt (Blomstedt et al Lingfors, Persson 2019)). Samtliga 40-åringar i länet skall erbjudas ett hälsosamtal det år de fyller 40 år. För varje genomfört hälsosamtal utbetalas en ersättning på 1100 kronor till hälsocentralen från Hälsoval Gävleborg. Även patienter med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom kan erbjudas hälsosamtal men för dessa patienter utgår ingen ersättning. I Region Gävleborg har hälsosamtal med 40-åringar pågått i Gästrikland sedan 2001 och i Hälsingland sedan Fram till 2007 bjöds även 35-åringar in till hälsosamtal. 1.1 Datainsamling En blankett (se bilaga) med frågor skickas årligen ut till hälsosamordnarna, dvs. de personer på hälsocentralerna som genomför hälsosamtalen. Resultatet av de besvarade blanketterna redovisas i denna rapport. en grundar sig även på utvalda delar kring deltagarnas enkätsvar samt mätning och provtagning. Dessa data har hämtats från databasen Hälsosamtalswebben, där besöken dokumenteras. 2. Inbjudna och deltagande Uppdraget är att samtliga 40-åringar i Gävleborg ska erbjudas hälsosamtal och målsättningen är att deltagandet uppgår till 60 procent. 42 av länets 43 hälsocentraler erbjöd hälsosamtal i någon utsträckning under procent av 40-åringarna bjöds in. Deltagandet uppgick till 63 procent av de inbjudna. Sett till populationen alla 40-åringar i länet, oavsett om de blivit inbjudna eller inte, blev deltagandet 57 procent. Se tabell 1. Föregående år blev 84 procent av 40-åringarna inbjudna och deltagandet bland de inbjudna hamnade på 3 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
4 63 procent. Sett till populationen alla 40-åringar i länet 2017 blev deltagandet 53 procent. Andel inbjudna och andel deltagare varierar över åren, likaså på vilket sätt hälsocentralerna har bjudit in till hälsosamtal. Från 2015 ska alla bjuda in med förbokad tid eller ringa sina 40-åringar. I figur 1 nedan ses en nedgång i deltagande mellan Hälsosamtalet var då avgiftsbelagt. Hur mycket av det lägre deltagande som kan tillskrivas avgiften är oklart. En uppgång i andel deltagare ses sedan De uppsatta målen om 100 procent inbjudna och 60 procent deltagande uppnås inte på populationsnivå. Figur 1: Andel inbjudna till hälsosamtal och andel deltagare Andel inbjudna Andel deltagare av inbjudna Andel deltagare av populationen I tabell 1 nedan presenteras antal listade 40-åringar inom respektive hälsocentral, antal inbjudna till hälsosamtal, antal deltagare, andel deltagare, dvs. deltagarfrekvens, av de inbjudna samt deltagarfrekvens utslaget på hela populationen 40-åringar inom respektive hälsocentrals upptagningsområde för (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
5 Tabell 1: Antal listade 40-åringar, antal inbjudna, andel inbjudna, antal deltagare, andel deltagare av de inbjudna, andel deltagare i relation till populationen 40-åringar per hc. Hälsocentral Totalt listade 40-åringar Antal inbjudna 40-åringar Andel inbjudna Antal deltagare Andel deltagare av de inbjudna Andel deltagare av populationen Aleris Bollnäs % 66% Aleris Voxnadalen % 72% Alfta % 84% Andersberg Arbrå % 76% Baldersnäs Bergsjö % 57% Capio Bomhus Capio Brynäs % 73% Capio Gävle % 51% Capio Wasahuset % 12 57% 48% Delsbo/Friggesund Edsbyn % 69% E-hälsan % 54% Eira % 51% Färila/Los % 29 73% 71% Gävle Strand % 68% Hamrånge % 54% Harmånger % 22% Hedesunda/Färnebo % 91% Hofors % 27% Hudiksvall % 44% Håstaholmen % 26 49% 48% Hälsocentralen City Hälsopartner % % Iggesund % 62% Järvsö % 68% Kilafors Linden % 53% Ljusdal/Ramsjö % 64% Ljusne % 36% Ockelbo % 64% Oxtorget % 69% Sandviken Norra Sandviken Södra % 68 72% 71% Storvik % 57% Strömsbro % 71% Sätra % 61% Söderhamn % 62% Söderhamnsfjärden Södertull % 59% Valbo % 78% Varvet % 12 27% 21% Summa % 57% 5 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
6 2.2 Hälsosamtal med riskpatienter År 2007 utgick hälsosamtal med 35-åringar för att frigöra resurser till att genomföra hälsosamtal med patienter som uppvisat riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Allt sedan dess har antalet hälsosamtal med riskpatienter årligen sjunkit och 2018 är hälsosamtal med riskpatienter enligt denna metod nästintill obefintligt. Det genomförs emellertid samtal kring hälsa och levnadsvanor med patienter och riskpatienter i löpande patientarbete bl a. enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för preventon och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Detta arbete redovisas inte i denna rapport. 3. Deltagarna Bakgrundsfaktorer Enligt inrapporterade uppgifter har 1576 st 40-åringar deltagit i hälsosamtal I hälsosamtalswebben finns registreringar på parameter på som flest 1560 deltagare. Av deltagarna var 47,1 procent män och 52,9 procent kvinnor. Fördelningen av 40-åriga män och kvinnor i populationen var 48,9 procent män och 51,1 procent kvinnor. Utslaget på den manliga populationen i länet deltog 53,1 procent av männen och utslaget på den kvinnliga populationen deltog 56,9 procent av kvinnorna. 85 procent av männen och 81 procent av kvinnorna kom från Sverige. 15 procent av männen och 19 procent av kvinnorna kom från annat land. 7 procent av männen och 10 procent av kvinnorna hade grundskola som den högst avslutade skolgången, 57 procent av männen och 36 procent av kvinnorna hade gymnasieskola som den högst avslutade utbildningen. 36 procent av männen och 54 procent av kvinnorna hade eftergymnasial utbildning. 75 procent av männen och 75 procent av kvinnorna arbetade som anställd, 13 procent av männen och 6 procent av kvinnorna var egna företagare, 5 procent av männen och 5 procent av kvinnorna var arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärd och 1 procent av männen och 3 procent av kvinnorna var sjukskrivna (mer än tre månader). Övriga 6 procent av männen och 11 procent av kvinnorna var tjänstlediga/föräldralediga, studerande eller annat. 3.2 Förekomst av hjärtkärlsjukdom och diabetes samt ärftlighet Drygt 1 procent av männen och 1 procent kvinnorna uppgav att de hade kärlkramp eller har haft hjärtinfarkt eller stroke. 20 procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppgav att de hade föräldrar eller syskon som drabbats av kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke före 60 års ålder. 7 procent av männen och 5 procent av kvinnorna visste inte om dessa sjukdomar förekommit hos sina föräldrar eller syskon före 60 års ålder. Drygt 3 procent av männen och drygt 1 procent av kvinnorna hade diabetes. 22 procent av männen och 23 procent av kvinnorna uppgav att diabetes förekom hos 6 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
7 föräldrar eller syskon. 4 procent av männen och 3 procent av kvinnorna visste inte om diabetes förekommit hos föräldrar eller syskon. 3.3 Allmänt hälsotillstånd Figur 2: Andel av deltagarna som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra, bra, någorlunda, dåligt eller mycket dåligt, fördelat på kön. 6 57% 56% 14% 13% 26% Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt 4% n=733, n=818 4% 1% Figur 3: Andel av deltagarna som mår dåligt eller mycket dåligt, fördelat på kön. 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% Mår dåligt eller mycket dåligt/allmänt hälsotillstånd Gävleborgs hälsosamtal Hur har du mått de senaste månaderna? Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 7 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
8 3.4 Stress Figur 4: Andel av deltagarna som upplever perioder av stress: aldrig, sällan, ibland, ofta eller mycket ofta, fördelat på kön % 3% 13% 42% 9% 14% Aldrig Sällan Ibland Ofta Mycket ofta n=727, n=818 Figur 5: Andel deltagare som upplever stress ofta eller mycket ofta, fördelat på kön. 4 3 Upplever stress ofta eller mycket ofta Gävleborgs hälsosamtal (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
9 3.5 Sömn 27 procent av männen och 30 procent av kvinnorna svarade att de hade sömnsvårigheter. 3.6 Tobak Figur 6: Andel av deltagarna som aldrig varit rökare, har slutat röka för mer än sex månader sedan, har slutat röka för mindre än sex månader sedan, röker (men inte dagligen) och dagligrökare, fördelat på kön % 68% Har aldrig varit rökare 17% 19% Har slutat röka för mer än 6 månader sedan 2% 1% Har slutat röka för mindre än sex månader sedan 6% n= 730, n=817 4% Röker, men inte dagligen 9% 8% Röker dagligen Figur 7: Andel av deltagarna som aldrig varit snusare, har slutat snusa för mer än sex månader sedan, har slutat snusa för mindre än sex månader sedan, snusar (men inte dagligen) och dagligsnusare, fördelat på kön % 88% Har aldrig varit snusare 11% 3% 2% 4% 2% Har slutat snusa för mer än 6 månader sedan Har slutat snusa för mindre än sex månader sedan n= 731, n=819 Snusar, men inte dagligen 27% 7% Snusar dagligen Av de tobaksbrukande deltagarna vill 32 procent av männen och 39 procent av kvinnorna sluta och tror att de kan klara det själva. 8 procent av männen och 8 9 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
10 procent av kvinnorna uppger att de vill sluta och behöver stöd. 60 procent av männen och 53 procent av kvinnorna vill inte sluta röka eller snusa. Figur 8: Andel deltagare som anger att de röker, fördelat på kön. Rökare 18% 16% 14% 12% 8% 6% 4% 2% Gävleborgs hälsosamtal Röker du? "Ja" Röker du? "Ja, dagligen" samt "Ja, men inte dagligen" Figur 9: Andel deltagare som anger att de snusar, fördelat på kön. Snusare Gävleborgs hälsosamtal Snusar du? "Ja" Snusar du? "Ja, dagligen" samt "Ja, men inte dagligen" 3.7 Fysisk aktivitet och stillasittande tid Med otillräcklig fysisk aktivitet menas att deltagaren rör sig mindre än 150 aktivitetsminuter i veckan. Aktivitetsminuter är en sammanslagning av antal minuter i vardagsmotion och fysisk träning, varav fysisk träning räknas dubbelt. Av deltagarna uppgav 21 procent av männen och 22 procent av kvinnorna att de 10 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
11 var aktiva mindre än 150 aktivitetsminuter i veckan. Figur 10 visar deltagarnas uppskattade tid i stillasittande. Figur 10: Timmar som deltagare sitter under ett normalt dygn om de räknar bort sömnen, fördelat på kön % 1% 2% 2% Så gott som hela dagen timmar 11% 8% timmar 24% 22% 7-9 timmar 39% 36% 4-6 timmar n=728, n=814 27% 24% 1-3 timmar 1% Aldrig 67 procent av männen och 65 procent av kvinnorna vill öka sin fysiska aktivitet och tror de kan klara det själv. 10 procent av männen och 12 procent av kvinnorna vill öka sin fysiska aktivitet men behöver stöd. 24 procent av männen och 23 procent av kvinnorna vill inte öka sin fysiska aktivitet. 3.8 Matvanor Kostindex används för bedömning av matvanor. 24 procent av deltagarna hade goda matvanor enligt kostindex vilket innebär att de i stort sett följer Livsmedelsverkets kostråd. 61 procent av deltagarna hamnade i mellangruppen vilket betyder att de har utrymme att förbättra sina matvanor. 15 procent hade enligt kostindex betydande ohälsosamma matvanor. Statistik uppdelat på kön finns inte tillgängligt angående kostindex. 59 procent av männen åt grönsaker och/eller rotfrukter en gång per dag eller oftare, varav 24 procent två gånger per dag eller oftare. 78 procent av kvinnorna åt grönsaker och/eller rotfrukter en gång per dag eller oftare, varav 42 procent åt det två gånger per dag eller oftare. Se figur procent av männen åt frukt och/eller bär en gång per dag eller oftare, varav 12 procent åt det två gånger per dag eller oftare. 59 procent av kvinnorna åt frukt och/eller bär en gång per dag eller oftare, varav 25 procent åt det två gånger per dag eller oftare. 27 procent av männen åt fisk eller skaldjur två gånger i veckan eller oftare, varav 6 procent åt det tre gånger i veckan eller oftare. 34 procent av kvinnorna åt fisk 11 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
12 eller skaldjur två gånger i veckan eller oftare, varav 8 procent åt det tre gånger i veckan eller oftare. 14 procent av männen åt kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft en gång per dag eller oftare, varav 4 procent åt det två gånger per dag eller oftare. 13 procent av kvinnorna åt kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft en gång per dag eller oftare, varav 3 procent åt det två gånger per dag eller oftare. 68 procent av männen och 78 procent av kvinnorna åt frukost dagligen. 18 procent av männen och 15 procent av kvinnorna åt frukost nästan varje dag. 15 procent av männen och 7 procent av kvinnorna åt frukost en gång i veckan eller mer sällan. Figur 11: Hur ofta deltagarna äter grönsaker och/eller rotfrukter, fördelat på kön. 4 42% 3 24% Två gånger per dag eller oftare 3 36% 33% En gång per dag Några gånger i veckan n=730, n=815 9% 2% En gång i veckan eller mer sällan 41 procent av männen och 38 procent av kvinnorna vill ändra sina matvanor och tror de kan klara det själv. 8 procent av männen och 12 procent av kvinnorna vill ändra sina matvanor men behöver stöd. 51 procent av männen och 50 procent av kvinnorna vill inte ändra sina matvanor. 12 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
13 3.9 Alkohol Figur 12: Hur ofta deltagarna dricker alkohol, fördelat på kön % 16% Aldrig 29% 36% 1 gång per månad eller mer sällan 41% 33% 2-4 gånger per månad n= 726, n=817 11% 9% 2-3 gånger per vecka 2% 4 gånger per vecka eller mer När det gäller riskfylld veckokonsumtion uppgav drygt två procent av männen och drygt 1 procent av kvinnorna att de konsumerar 14 respektive 9 standardglas eller fler per vecka. Fler uppgav att de intensivkonsumerar alkohol, dvs. fem standardglas eller fler för män respektive fyra standardglas eller fler för kvinnor vid ett och samma tillfälle varje månad eller oftare. Detta gjorde 18 procent av männen och 6 procent av kvinnorna. Figur 13: Hur ofta männen dricker fem standardglas alkohol eller fler och hur ofta kvinnorna dricker fyra standardglas alkohol eller fler vid ett och samma tillfälle. 6 44% 52% Aldrig Mer sällan än 1 gång per månad 14% 4% 1% Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen n=724, n=816 Av de som dricker alkohol vill 9 procent av männen och 3 procent av kvinnorna minska sin alkoholkonsumtion och tror att de kan klara det själv. En halv procent 13 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
14 av männen vill minska sin alkoholkonsumtion och behöver stöd. Knappt någon av kvinnorna vill minska sin alkoholkonsumtion. 90 procent av männen och 96 procent av kvinnorna vill inte minska sin alkoholkonsumtion. Figur 14: Andel deltagare som har ett riskbruk i form av intensivkonsumtion av alkohol. De dricker 5 glas som man och 4 glas som kvinna vid ett och samma tillfälle en gång i månaden eller oftare Gävleborgs hälsosamtal Övervikt, fetma och midjemått Övervikt definieras som BMI 25 och fetma som BMI 30. Deltagarna vägs och mäts med inomhuskläder men utan skor. 66 procent av männen och 54 procent av kvinnorna hade ett BMI på 25 eller mer, dvs. klassificeras som överviktiga. 23 procent av männen och 24 procent av kvinnorna hade ett BMI på 30 eller mer. Figur 14: Andelen deltagare med BMI <25, 25-<28, 28-<30 och >30, fördelat på kön % 46% 28% 19% 11% 23% <25 25-<28 28-<30 >30 n=694, n=770 24% 14 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
15 Figur 15: Andel deltagare som har ett BMI över 25, fördelat på kön. Överviktiga BMI > Gävleborgs hälsosamtal Figur 16: Andel deltagare som har ett BMI över 30, fördelat på kön. Fetma BMI > Gävleborgs hälsosamtal Ett önskvärt midjemått bör ligga under 94 cm för män. 52 procent av männen hade bukfetma enligt detta mått. Nästa riskgräns går vid 102 cm för män. Detta mått hade 29 procent av männen. För kvinnor är det önskvärda midjemåttet under 80 cm. 69 procent av kvinnorna hade bukfetma enligt detta mått. Nästa riskgräns går vid 88 cm för kvinnor. Detta mått hade 40 procent av kvinnorna. 15 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
16 3.11 Blodtryck 21 procent av männen och 7 procent av kvinnorna hade förhöjt systoliskt blodtryck, dvs. över 140mmHg. 19 procent av männen och 9 procent av kvinnorna hade förhöjt diastoliskt blodtryck, dvs. över 90 mmhg. Figur 17: Andelen deltagare med systoliskt blodtryck <130, 130-<140, 140-<160, 160, fördelat på kön % 8 26% 13% 18% < < < % n= 696 n=780 3% 1% Figur 18: Andelen deltagare med diastoliskt blodtryck <80,80-<90, 90-<100, 100, fördelat på kön % 31% 14% <80 80-<90 90-< % n=696 n=781 3% 3.12 Blodfetter Lipidstatus tas enligt programmet endast på deltagare som uppvisar riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom enligt Läkemedelsverkets kriterier. Under 2018 utfördes och dokumenterades kolesterolprov på 280 deltagare, dvs. på ca 18 procent av deltagarna. Gränsen för förhöjt S-kolesterol är satt vid 5,1 mmol/l. 50 procent 16 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
17 av männen och 34 procent av kvinnorna som tog detta prov hade ett värde som överskred denna gräns Blodsocker Gränsen för förhöjt P-glukos är satt vid 7,8 mmol/l. Deltagarna är inte fastande vid provtagningstillfället. 5 procent av männen och 3 procent av kvinnorna hade ett förhöjt P-glukos. 4. Struktur och process Samtliga hälsocentraler har bjudit in till hälsosamtal med förbokad tid. Fem hälsocentraler har istället och/eller ringt och bjudit in sina 40-åringar och sedan skickat brevinbjudan. 17 av de 41 hälsocentraler som erbjudit hälsosamtal genomförde också någon form av påminnelse. 16 hälsocentaraler skickade sms-påminnelse och en skickade brevpåminnelse ca en vecka innan bokat besök. 15 hälsocentraler erbjöd en ny tid till de som inte kom på sin bokade tid. Detta gjordes antingen via ny brevinbjudan eller att de ringde upp de som inte kom. Grundprogrammet innehåller mätning av längd, vikt, midjemått och blodtryck samt provtagning av p-glukos. För deltagare som har en eller fler riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom ingår även provtagning av blodfetter. Hälsocentralerna kan utöver detta välja att utöka insatserna vilket några väljer att göra. Åtta hälsocentraler erbjöd spirometri till rökare eller före detta rökare. En hälsocentral vägde sina deltagare på impedansvåg och sex hälsocentraler erbjöd rutinmässigt kolesterolprov till alla, före eller efter hälsosamtalstillfället. Alla hälsosamordnare uppgav att de dokumenterade samtalen i den externa modulen Hälsosamtalswebben. Alla svarade att manualen för hälsosamtalet används. På frågan om rekommenderat egenvårdsmaterial används svarade alla utom en att det användes. På frågan om materialet var tillfredsställande svarade två nej med följande kommentarer: Ev mer om psykisk ohälsa Mer/bättre info om snusning Länka en websida som patienten kan nå själv, någonstans i den pappersinformation som patienten får i handen Antalet hälsosamordnare som genomförde hälsosamtal enligt Gävleborgs hälsosamtal uppgick 2018 till 54 personer. 46 av dessa har genomgått minst två dagars grundutbildning i motiverande samtal (MI) Sara Sjölin, Folkhälsa och hållbarhet, Region Gävleborg 17 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
18 Bilaga Underlag till rapport för verksamhetsåret 2018 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar Hälsocentral: Uppgiftslämnare: Datum: 1. Antal listade (aktivt/tilldelade) 40-åringar på hc 2. Antal 40 åringar som erbjudits hälsosamtal 3. Antal 40-åringar som deltagit i hälsosamtal 4. Antal riskpatienter 1 (ej 40-åringar) som deltagit i hälsosamtal Antal 5. Erbjudande om hälsosamtal 2018 har skett JA NEJ a. Brevledes med förbokad tid b. På annat sätt, beskriv hur: c. Varierande kallelserutiner har använts (a+b) 6. De inbjudna har fått en påminnelse innan besöket Om ja, beskriv hur: 7. De inbjudna som inte kommit har fått en ny tid Om ja, beskriv hur: 8. Utöver grundprogrammet erbjuds ex spirometri, konditionstest, kolesterol eller annat, till alla? Om ja, beskriv vad och hur: 9. Hälsosamtalet dokumenteras i Hälsosamtalswebben? 10. Hälsosamtalet utgår från manualen? 11. Används rekommenderat informations-/ egenvårdsmaterial? (finns bl a på hemsidan) 12. Är manual och egenvårdmaterial tillfredsställande? Om nej, vad mer behövs: 13. Antal personer på hälsocentralen som utför hälsosamtal: st 14. Antal personer av dessa som gått grundutbildning i MI: st 15. Övriga kommentarer: ering via post till Sara Sjölin, Budstation 53, Gävle sjukhus, eller mail sara.sjolin@regiongavleborg.se senast 18 januari Med riskpatient menas patienter med riskfaktorer (dvs ej målgruppen 40-åringar) som kommer till hälsosamtal via remiss eller hänvisning från vårdpersonal. 18 (18) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2018
Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2017 Folkhälsa och hållbarhet, 2018:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och
Läs merGävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2016 Folkhälsa och hållbarhet, 2017:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och
Läs merGävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2015 Folkhälsa och hållbarhet, 2016:2 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och
Läs merFörskrivning av FaR i Region Gävleborg 2018
Mall-ID 111115 Förskrivning av FaR i Region Gävleborg 2018 Folkhälsa och hållbarhet, 2019:2 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. FaR i Region Gävleborg... 4 2.1
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merHälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.
Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar
Läs merHälsosamtalsenkät - referensenkät
Hälsosamtalsenkät - referensenkät Datum: Namn: Personnummer: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merGävleborgs hälsosamtal - med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal - med 40-åringar för verksamhetsåret 2014 Avdelning Folkhälsa och hållbarhet, 2015:2 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Deltagarfrekvens
Läs merHa ll dig frisk Nu a r det dags fo r a rets influensavaccination
Oktober 2018 Ha ll dig frisk Nu a r det dags fo r a rets influensavaccination Hej! Jag vänder mig till er eftersom jag anser det vara viktigt att alla får information om säsongsinfluensan och varför det
Läs merHur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se
Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Åtta nationella målområden
Läs merDialogmöte. Hälsoval
Dialogmöte Hälsoval 2012 11-11-16 11-11-18 Presentation HVK Börje Hallberg Magnus Thuresson Maria Westerman Petter Karlsson Sten Skelander Övriga?? Agenda Handboken 2012 40 Aktuellt 20 Hälsovalet i staplar
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa
En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Samtal om hälsa Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen har
Läs merBilaga 2 Data från hälsosamtal
Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merUtbildning för utförare av Hälsosamtal
Utbildning för utförare av Hälsosamtal Temadag Alkohol 2 okt 2013 Britt-Marie Karlsson Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Kravspecifikation Hälsocentralen utser en person eller fler som utför hälsosamtal
Läs meröppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut
Läs merRådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)
Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merLevnadsvanor för patienter med
Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk
Läs merNorrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten
Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1
Läs merKOL 11 projektethälsovalskontoretlandstinget Gävleborg
KOL 11 projektethälsovalskontoretlandstinget Gävleborg Bakgrund Upp mot 10 15% av vuxen befolkning i Sverige över 40 år uppfyller diagnoskraven för KOL. Eftersom KOL definieras med spirometri kan man inte
Läs merPROAKTIV HÄLSOSTYRNING. En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom och diagnos
PROAKTIV HÄLSOSTYRNING En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom och diagnos AKTIV HÄLSOSTYRNING Metoden Proaktiv Hälsostyrning kommer ifrån
Läs merGenomförande av Hälsokurvan
Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad
Läs merTabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)
Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merSJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC
SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen
Läs merHälsoprofil Mjärdevimodellen
Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande
Läs merHur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009
Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad
HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merHälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN
Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merNorrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten
Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man
Läs merHFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat
HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merHandledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merLevnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se
Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Vetenskapliga belägg
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention
FYSISK AKTIVITET ALKOHOL MAT TOBAK Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention Levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merSamtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa
Samtal om hälsa För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Personalmaterial HFS Tobak Tobaksbruk påverkar hälsan, därför undrar jag om du någon gång använt tobak. Vill du berätta? Vad tänker du
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad
HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Läs merGävleborgs Hälsosamtal
Gävleborgs Hälsosamtal Manual Version 4, 2015-01-28 Manual Gävleborgs hälsosamtal 2015, Version 4 Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Mål och syfte... 2 3. Målgrupp... 2 4. Hälsofrämjade förhållningssätt... 3
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Hälsofrämjande levnadsvanor 1 Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merKontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde
n 1 / 18 2101 Bostad 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180004 Vallbacken och Villastaden i Gävle tätort 2180005 Gamla Gävle och längs Gavleån i Gälve tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan
Läs merLevnadsvanor i praktiken
Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merSystematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression
Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella
Läs merBeskrivning: mmhg. Information om diastoliskt blodtryck. Numeriskt värde. Uppgift om
Mätvärdesmall: Akut/vitalparametrar Andningsfrekvens POX Kroppstemperatur EKG * Utfört * Beställt Beskrivning: Antal andetag per minut oximeter som mäter den perifera syremättnaden. Beskrivning: Ange var
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa
En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen
Läs merFrågeområde fysisk aktivitet
Frågeområde fysisk aktivitet Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas inledningsvis andelen som har 150 och 300 aktivitetsminuter per vecka eller mer. Aktivitetsminuter bygger på
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merHandledning kring levnadsvanor 2014
STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning kring levnadsvanor 2014 För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor och dokumenterar levnadsvanor i SYSteam Cross. Handledningen utgår från
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merTesta dina levnadsvanor!
Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merNationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Läs merGoda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning
Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning Originalet till denna broschyr är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälsooch sjuk vård (HFS). Materialet
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merLevnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) www.regionostergotland.se
Levnadsvanor dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) www.regionostergotland.se Denna handledning syftar till att underlätta arbetet kring dokumentation av tobak, alkohol,
Läs merYttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merNågra första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merFörbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund
Läs merDokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor
Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor Efter Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder (vuxna och
Läs merFrågeområde tobak. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg
Frågeområde tobak Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet om tobak redovisas daglig rökning, snus och tobaksvanor. Tobaksfrågorna har reviderats något i frågeformuläret och from 2018 års
Läs merDokumentation av levandsvanor grundnivå
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (8) Dokumentation av levandsvanor grundnivå Berörda enheter Alla vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. Syfte Enhetlig journalföring av samtal om levnadsvanorna
Läs merGävleborgs Hälsosamtal
Gävleborgs Hälsosamtal Manual Version 6.0 2017-07-02 Manual Gävleborgs hälsosamtal 2017, Version 6.0 Innehåll 1. Introduktion och bakgrund... 1 2. Mål och syfte... 2 3. Målgrupp... 3 4. Hälsofrämjade förhållningssätt...
Läs merTrendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?
Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/
Läs merHälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet
Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention
Läs merUtdrag ur utredningen för det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården
Utdrag ur utredningen för det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården Uppdraget Biträdande landstingsdirektör Nina Fållbäck Svensson har givit Folkhälsocentrum i uppdrag att i samverkan med primärvården
Läs merSammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014
Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014 Rapport vidareutvecklad av HFS temagrupp Riktade hälsosamtal från en preliminär version författad av Eleonor Säfsten, Centrum för Epidemiologi
Läs merFrågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg
Frågeområde BMI Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet om BMI redovisas andelen som har övervikt (BMI 25 30), andelen som har fetma (BMI 30 och över) samt andelen som har övervikt eller
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merSjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Läs merEffekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.
Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor
Läs merEFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder
Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merLevnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior
Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa Termer och begrepp för dokumentation i Manual dokumentation av levnadsvanor Termnamn Levnadsvanor Aktivitet Tobaksbruk Tobaksbruk Aktivitet UPPGETT
Läs mer