Utdrag ur utredningen för det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården

Transkript

1 Utdrag ur utredningen för det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården Uppdraget Biträdande landstingsdirektör Nina Fållbäck Svensson har givit Folkhälsocentrum i uppdrag att i samverkan med primärvården och andra för uppdraget centrala aktörer föreslå en effektivare modell för det sjukdomsförebyggande arbetet inom primärvården. Bakgrund Den politiska ambitionen har under en lång följd av år varit att primärvården har ett tydligt ansvar för det sjukdomsförebyggande arbetet. Som ett försök att hitta ytterligare stimulans och öka omfattningen av det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården beslutades att införa ett ersättningssystem för resultat med start 1 januari Erfarenheterna från arbetet med prestationsbaserad ersättning inom primärvården är överlag tveksam. Från verksamheten beskriver man att det är för detaljstyrt, krångligt att registrera, ersättning per utförd aktivitet för låg samt att det är oklart vad aktiviteterna leder till bl a därför att uppföljningsmomentet inte tillräckligt betonas. Ny modell Inledning Utgångspunkter för förslaget är att påbörja ett steg mot mer av målstyrning och mindre av detaljstyrning samt mer fokus på effekter än produktion. Grundinställning är att sjukvårdspersonal är övertygade om betydelsen av sjukdomsförebyggande arbete samt vill erbjuda sina patienter möjligheter att förändra sina riskfyllda levnadsvanor. Modellen är uppbyggd i två delar. Dels ett grunduppdrag som hela primärvården tar gemensamt ansvar för. Dels ett utvecklingsuppdrag, som respektive arbetsenhet kan välja utifrån lokala förutsättningar. Utvecklingsuppdraget syftar till att ytterligare utveckla det sjukdomsförebyggande arbetet, sprida information och kunskap om dess effekter. Genomförda utvecklingsbidrag presenteras vid årlig workshop kring sjukdomsförebyggande arbete i primärvården och deltar i pristävling för de mest effektiva och framåtsyftande projekten. Stöd i planering, genomförande samt utvärdering av uppdraget kommer att ges från Folkhälsocentrum samt landstingets forsknings och utvecklingsenhet (FoU). Gemensamt för alla delar av uppdragets insatser är att effektutvärderingar genomförs via ett förenklat registreringsförfarande med stöd från Folkhälsocentrum. Några principer Den modell som föreslås bygger på principer om att: påvisa effekter för genomförda insatser hälsocentralerna känner delaktighet samt hänsyn tas till olika förutsättningar ekonomiska förutsättningar är kända från början 1

2 bidra till kunskapsutveckling förenkla och kvalitetssäkra registreringen De levnadsvanor som föreslås ingå i grunduppdraget för sjukdomsförebyggande arbete i primärvården är oförändrat; alkohol, tobak och otillräcklig fysisk aktivitet. Motiv för detta val är en kombination av bedömningen av förhöjd risk för framtida sjukdom pga ohälsosamma levnadsvanor (SoS nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011) samt möjlighet att mäta effekter. I dagsläget ingår inte ohälsosamma matvanor i modellens grunduppdrag. Däremot är det ett utmärkt ämnesområde för utvecklingsuppdrag. Det sjukdomsförebyggande arbetet skall genomföras inom ramen för begreppet god vård, vilket innebär att vården ska vara: kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad effektiv jämlik ges i rimlig tid Vilka patienter som ska tillfrågas och erbjudas insatser avgörs på medicinska grunder av behandlaren i samråd med patienten och med utgångspunkt i nuvarande kunskapsläge. Grund för det sjukdomsförebyggande arbetet är att patienter med ohälsosamma levnadsvanor erbjuds stöd för att förbättra sina levnadsvanor. Den vägledning som presenteras i SoS s nationella riktlinjer kan utgöra utgångspunkt för det sjukdomsförebyggande arbetet men viktigast är att de metoder som används vilar på nu bästa tillgängliga vetenskap och beprövad erfarenhet samt att effektutvärderingar blir en integrerad del i verksamheten. Om det här ska bli bra måste vi göra det ihop. Ekonomi En av förutsättningarna för uppdraget att föreslå en modell för utveckling av det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården var att det skulle vara kostnadsneutralt. Det innebär att de ekonomiska resurser som är tillgängliga uppgår till totalt 5,5 miljoner kronor Av totalsumman (6.5 miljoner) avgår 1 miljon kronor för ersättning till Familjecentralsverksamhet. Vi har tidigare bl a slagit fast att de ekonomiska förutsättningarna för uppdraget ska vara kända från början samt bidra till kunskapsutveckling. Vi föreslår därför att de 5,5 miljonerna fördelas med 80% (4,4 miljoner kronor) för grunduppdraget baserat på principen rak kapitering per antal listade patienter/hc, utan hänsyn tagen till ålder eller annan faktor. Resterande 20% (1,1 miljoner kronor) fördelas efter särskild prövning till utvecklingsuppdrag. Belopp som kan utbetalas per utvecklingsuppdrag och år är för 2013 maximalt kronor. Kostnader för årlig workshop samt pris för mest effektiva och framåtsyftande utvecklingsarbete belastar Folkhälsocentrums budget. 2

3 Grunduppdrag Tobak Gränsen för att identifiera en rökare som kan vara i behov av åtgärd är om patienten röker dagligen. Definitionen på en ex-rökare är den som slutat röka för mer än 6 månader sedan (SoS nationella riktlinjer, 2011). Med utgångspunkt från den nationella befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor, 2010 (HPLV) som omfattar åldersgrupperna år, kan noteras att t ex två tredjedelar av länets dagligrökare vill sluta och att 3000 av dessa vill ha stöd. Alkohol För att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion fokuseras veckovolym och intensivkonsumtion. Aktuella begrepp är standardglas (33 cl starköl, cl vin eller knappt 2 cl sprit). Intensivkonsumtion definieras som4 standardglas eller mer för kvinnor och 5 standardglas eller mer för män vid samma tillfälle. Med riskkonsumtion för kvinnor menas mer än 9 standardglas/vecka eller ett eller fler intensivkonsumtionstillfällen per månad. Motsvarande för män är mer än14 standardglas/vecka och/eller ett eller flera intensivkonsumtionstillfällen per månad. För gravida definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk (SoS riktlinjer, 2011). Fjorton procent av länets befolkning uppger att de vill minska sin alkoholkonsumtion och 800 personer av dessa önskar stöd. Av de personer som uppger att de har riskabelt alkoholbruk önskar 35% få stöd för att minska sin konsumtion (HPLV, 2010) Vissa medicinska tillstånd motiverar andra/ytterligare åtgärder. Otillräcklig fysisk aktivitet Generell rekommendation är att alla personer bör, helst dagligen, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter för vuxna. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, t ex rask promenad. Uppgifter från (HPLV, 2010) visar att 77% av länets befolkning vill öka sin fysiska aktivitet och ca av dessa önskar stöd. Vissa medicinska tillstånd motiverar andra/ytterligare åtgärder, vilka sammanställts i FYSS ( 3

4 Utvecklingsuppdrag Hälsocentraler väljer med stöd av Folkhälsocentrum och FoU att genomföra utvecklingsuppdrag för att bidra till utveckling av det sjukdomsförebyggande arbetet inom JLL. Hälsocentraler kan även välja att i samverkan med annan/andra HC genomföra ett gemensamt utvecklingsuppdrag. Utvecklingsuppdraget kan innebära särskild satsning på någon eller en kombination av valda levnadsvaneområden men kan även kompletteras med annan sjukdomsförebyggande åtgärd som bedöms värdefull utifrån parametern förhöjd risk för framtida sjukdom på grund av ohälsosamma levnadsvanor. (SoS nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011). Definition Ett utvecklingsuppdrag definieras som: Enhet/er som vill prova ny metod/tillvägagångssätt och/eller tillföra ytterligare struktur/mätning för att förbättra förutsättningarna för patienter med ohälsosamma levnadsvanor Ett utvecklingsuppdrag kräver en enkel projektplan som besvarar frågorna: vad som ska göras hur man tänker genomföra arbetet vilka effekter man förväntar sig hur man avser mäta effekterna resursåtgång Ansökan Ansökan om utvecklingsuppdrag ska för 2013 vara Folkhälsocentrum, ronny.weylandt@jll.se tillhanda senast 31 januari. Mall för projektplan och ansökan finns att tillgå via Folkhälsocentrum. Folkhälsocentrum och FoU kan bistå i framtagande av projektplaner och efter överenskommelse även i kompetensutveckling inför genomförandet samt utvärderings- och informationsarbete. Kunskapsspridning Folkhälsocentrum arrangerar årligen en workshop med möjlighet att presentera och diskutera erfarenheter och kunskaper utifrån sina utvecklingsuppdrag. Vid tillfället finns även möjlighet till andra fortbildningsinslag utifrån sjukdomsförebyggande arbete och dess metoder. Här kan såväl interna som externa kompetenser erbjudas utrymme. Detta moment ser vi som mycket centralt då det ger möjlighet till utveckling och spridning av det sjukdomsförebyggande arbetet, med lokala kompetenser som huvudaktörer. Vid workshopen kommer pris för mest effektiva och framåtsyftande arbetet delas ut. 4

5 Registrering Frågan om hur det sjukdomsförebyggande insatserna ska registreras har diskuterats mycket. Idealiskt vore naturligtvis att detta sköter sig automatiskt i samband med besök och notering i VAS, oavsett vilken personalkategori som möter patienten samt att det med en enkel knapptryckning kommer ut ett samlat svar på vad man under en period åstadkommit för resultat. Dessvärre har vi idag inte ett system som klarar detta. Inget talar heller för att vi snabbt kommer att få ett sådant inom ramen för VAS, samtidigt som det finns ett krav på att kunna visa vad som genomförts och vilka effekter som uppnåtts. Med aktuella begränsningar genomförs registrering i VAS. Lathund finns att tillgå via Folkhälsocentrum. Beslut av utvecklingsmedel samt årligt pris Beslut om fördelning av utvecklingsmedel samt pris för genomförda utvecklingsarbeten fattas av landstingsdirektörens strategiska råd för folkhälsofrågor efter beredning av representanter från Folkhälsocentrum och FoU. Fortsatt utveckling Väl medvetna om att varje modell kan bli bättre ser vi fram emot en fortsatt dialog kring det sjukdomsförebyggande arbetet i länet. Frågor och synpunkter kan mailas till folkhalsocentrum@jll.se Ronny Weylandt Chef, Folkhälsocentrum