Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar"

Transkript

1 Mall-ID Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2016 Folkhälsa och hållbarhet, 2017:1 Sara Sjölin

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Datainsamling Inbjudna och deltagande Hälsosamtal med patienter med riskfaktorer Deltagarna Bakgrundsfaktorer Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom och diabetes Allmänt hälsotillstånd Stress Sömn Rökning och snusning Fysisk aktivitet och stillasittande tid Matvanor Alkohol Övervikt, fetma och midjemått Blodtryck Blodfetter Blodsocker Struktur och process Bilaga (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

3 1. Inledning I Region Gävleborg har hälsosamtal med 40-åringar pågått i Gästrikland sedan 2001 och i Hälsingland sedan Fram till 2007 bjöds även 35-åringar in till hälsosamtal. Det övergripande målet med Gävleborgs hälsosamtal är att öka befolkningens hälsa och välbefinnande. På individnivå är målet bland annat att öka deltagarens förutsättningar för en god framtida hälsa och välbefinnande genom att höja dennes medvetande om sambandet mellan levnadsvanor och hälsa och att stimulera till egna hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vid hälsosamtalet diskuteras deltagarens levnadsvanor och viss provtagning genomförs. Hälsosamtalet avslutas med en personlig stjärnprofil och eventuell åtgärdsplan. Samtalet genomförs utifrån en strukturerad metodik och utgår från en manual (se Samtliga 40-åringar i länet skall erbjudas ett hälsosamtal det år de fyller 40 år. För varje genomfört hälsosamtal utbetalas en ersättning på 1100 kronor från Hälsovalsval Gävleborg till hälsocentralen. Även patienter med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom kan erbjudas hälsosamtal, för dessa patienter utgår ingen ersättning. Inför år 2015 genomfördes två förändringar i inbjudningsförfarandet med syfte att öka deltagandet: Personliga förbrev skickas ut från Hälsovalskontoret till alla 40 åringar med information om att de under året skulle bli inbjudna till hälsosamtal från sin hälsocentral Det bestämdes att alla hälsocentraler ska bjuda in med förbokad tid 1.1 Datainsamling En blankett (se bilaga) med ett antal frågor skickas årligen ut till hälsosamordnarna, det vill säga de personer på hälsocentralerna som genomför hälsosamtalen. Resultatet av de besvarade blanketterna redovisas i denna rapport. en grundar sig även på utvalda delar kring deltagarnas enkätsvar samt mätning och provtagning. Dessa data har hämtats från databasen Hälsosamtalswebben, där besöken dokumenteras. 2. Inbjudna och deltagande Uppdraget är att samtliga 40-åringar i Gävleborg ska erbjudas hälsosamtal och målsättningen är att deltagandet uppgår till 60 procent. 42 av länets 43 hälsocentraler erbjöd hälsosamtal i någon utsträckning under Andelen inbjudna 40-åringar hamnade på 89 procent. Deltagandet uppgick till 60 procent av de inbjudna. Sett till populationen alla 40-åringar i länet, oavsett om de blivit inbjudna eller inte, blev deltagandet 53 procent. Se tabell 1. Föregående år blev 87 procent av 40-åringarna inbjudna och deltagandet bland de inbjudna blev 62 procent. Sett till populationen alla 40-åringar i länet 2015 blev deltagandet 54 procent. 3 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

4 Andelen inbjudna och andelen deltagare har varierat över åren, likaså hur hälsocentralerna bjudit in till samtal, om det varit med eller utan förbokad tid. Från 2015 bjuder alla in med förbokad tid eller ringer sina 40-åringar. I figur 1 nedan ses en nedgång i deltagande mellan Hälsosamtalet var då avgiftsbelagt. Hur mycket av det lägre deltagande som kan tillskrivas avgiften är oklart. En uppgång i andel inbjudna sågs Andelen deltagare har ökat sedan 2012 och men minskade några procentenheter under De uppsatta målen om 100 procent inbjudna och 60 procent deltagande uppnåddes inte. Figur 1: Andel inbjudna till hälsosamtal och andel deltagare Andel inbjudna Andel deltagare av inbjudna Andel deltagare av populationen I tabell 1 nedan presenteras antal listade 40-åringar inom respektive hälsocentral, antal inbjudna till hälsosamtal, antal deltagare, andel deltagare, dvs. deltagarfrekvens, av de inbjudna samt deltagarfrekvens utslaget på hela populationen 40-åringar inom respektive hälsocentrals upptagningsområde för året (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

5 Tabell 1: Antal listade 40-åringar, antal och andel inbjudna, antal och andel deltagare i relation till antal som bjöds in samt till populationen per hälsocentral. Hälsocentral Totalt listade 40-åringar Antal inbjudna 40-åringar 5 (13) Andel inbjudna Antal deltagare Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016 Andel deltagare av de inbjudna Andel deltagare av populationen Aleris Bollnäs % 71% Aleris Voxnadalen % 16 89% 84% Alfta % % Andersberg % 58% Arbrå % 13 87% 45% Baldersnäs % 68% Bergsjö % 42% Capio Bomhus % 20 56% 22% Capio Brynäs % 63% Capio Gävle % 59% Capio Wasahuset Delsbo/Friggesund % 58% Edsbyn % 71% E-hälsan % 57% Eira Färila/Los % 69% Gävle Strand % 57% Hamrånge Harmånger % 51% Hedesunda/Färnebo % 69% Hofors 73 8* 11%* 5 63%* 7% Hudiksvall % 54% Håstaholmen % 55% Hälsocentralen City % 66% Hälsopartner % 19% Iggesund % 26 42% 41% Järvsö % 77% Kilafors % 1 25% 3% Linden % 15 63% 42% Ljusdal/Ramsjö % 61% Ljusne % 46% Ockelbo % 38% Oxtorget Sandviken Norra Sandviken Södra % 64% Storvik % 46% Strömsbro % 65% Sätra % 59% Söderhamn % 9 41% 13% Söderhamnsfjärden % 71% Södertull % 42 66% 51% Valbo % 95 68% 66% Varvet % 51% Summa % % *Ej bekräftad uppgift, beräknat medelvärde

6 2.2 Hälsosamtal med patienter med riskfaktorer År 2007 utgick hälsosamtal med 35-åringar för att frigöra resurser till att genomföra hälsosamtal med patienter som uppvisat riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Allt sedan dess har antalet hälsosamtal med riskpatienter årligen sjunkit och 2016 är hälsosamtal enligt denna metod nästintill obefintligt. Det genomförs emellertid samtal kring hälsa och levnadsvanor med patienter och riskpatienter i löpande patientarbete bland annat enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Detta arbete redovisas inte i denna rapport. 3. Deltagarna Bakgrundsfaktorer Enligt inrapporterade uppgifter har åringar deltagit i hälsosamtal I hälsosamtalwebben finns registreringar på parameter på som flest 1553 deltagare. Av deltagarna var 48 procent män och 52 procent kvinnor. Fördelningen av 40- åriga män och kvinnor i populationen var 49 procent män och 51 procent kvinnor. Utslaget på den manliga populationen i länet deltog 50 procent av männen och utslaget på den kvinnliga populationen deltog 54 procent av kvinnorna. Åtta procent av männen och tio procent av kvinnorna hade grundskola som den högst avslutade skolgången, 59 procent av männen och 38 procent av kvinnorna hade gymnasieskola som den högst avslutade utbildningen. 33 procent av männen och 52 procent av kvinnorna hade eftergymnasial utbildning. 74 procent av männen och 75 procent av kvinnorna arbetade som anställd, 12 procent av männen och fem procent av kvinnorna var egna företagare, sex procent av männen och fem procent av kvinnorna var arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärd och två procent av männen och fyra procent av kvinnorna var sjukskrivna (mer än tre månader). Övriga sex procent av männen och elva procent av kvinnorna var tjänstlediga/föräldralediga, studerande eller annat. 87 procent av männen och 83 procent av kvinnorna kom från Sverige. 13 procent av männen och 17 procent av kvinnorna kom från annat land. 3.2 Ärftlighet för hjärtkärlsjukdom och diabetes 16 procent av männen och 19 procent av kvinnorna uppgav att de hade föräldrar eller syskon som drabbats av kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke före 60 års ålder. Fyra procent av männen och tre procent av kvinnorna visste inte om dessa sjukdomar förekommit hos sina föräldrar eller syskon före 60 års ålder. 22 procent av männen och 24 procent av kvinnorna uppgav att diabetes förekom hos föräldrar eller syskon. Tre procent av både männen och kvinnorna visste inte om denna sjukdom förekommit hos föräldrar eller syskon. 6 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

7 3.3 Allmänt hälsotillstånd Figur 2: Andel av deltagarna som upplever sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra, bra, någorlunda, dåligt eller mycket dåligt, fördelat på kön % Män Kvinnor 18% 15% 24% 21% 4% 4% 1% 1% Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Gävleborgs hälsosamtal 2016 Män n=738, Kvinnor n= Stress Figur 3: Andel av deltagarna som upplever perioder av stress: aldrig, sällan, ibland, ofta eller mycket ofta, fördelat på kön. 5 45% 4 35% 25% 15% 5% 5% 4% 24% 14% 45% 43% 28% 6% 12% Aldrig Sällan Ibland Ofta Mycket ofta Gävleborgs hälsosamtal 2016 Män n=734, kvinnor n=818 Män Kvinnor 3.5 Sömn 22 procent av männen och 27 procent av kvinnorna svarade att de hade sömnsvårigheter. 7 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

8 3.6 Rökning och snusning Figur 4: Andel av deltagarna som aldrig varit rökare, har slutat för mer än sex månader sedan, har slutat röka för mindre än sex månader sedan, röker (men inte dagligen) och dagligrökare, fördelat på kön % Har aldrig varit rökare 18% 17% Har slutat röka för mer än 6 månader sedan 1% 1% Har slutat röka för mindre än sex månader sedan 6% Gävleborgs hälsosamtal 2016 Män n= 738, Kvinnor n=815 Män 4% Röker, men inte dagligen Kvinnor 9% 8% Röker dagligen Figur 5: Andel av deltagarna som aldrig varit snusare, har slutat för mer än sex månader sedan, har slutat för mindre än sex månader sedan, snusar (men inte dagligen) och dagligsnusare, fördelat på kön % 89% Har aldrig varit snusare 3% 2% 1% 4% 1% Har slutat snusa för mer än 6 månader sedan Har slutat snusa för mindre än sex månader sedan Gävleborgs hälsosamtal 2016 Män n= 737, Kvinnor n=814 Män Snusar, men inte dagligen Kvinnor 29% 6% Snusar dagligen Av de tobaksbrukande deltagarna vill 35 procent av männen och 36 procent av kvinnorna sluta och tror att de kan klara det själv. Åtta procent av männen och 17 procent av kvinnorna uppger att de vill sluta och behöver stöd. 57 procent av männen och 47 procent av kvinnorna vill inte sluta röka eller snusa. 8 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

9 3.7 Fysisk aktivitet och stillasittande tid Men tillräcklig fysisk aktivitet menas mer än 150 aktivitetsminuter i veckan. Aktivitetsminuter är en sammanslagning av antal minuter i vardagsmotion och fysisk träning, varav fysisk träning räknas dubbelt. Av deltagarna uppgav 76 procent av männen och 79 procent av kvinnorna att de var fysisk aktiva mer än 150 aktivitetsminuter i veckan. Figur 6: Timmar som deltagare som sitter still under ett normalt dygn om de räknar bort sömnen, fördelat på kön. 4 35% 25% 15% 5% 2% 3% 1% 1% Så gott som hela dagen timmar 5% timmar 23% 24% 7-9 timmar 38% 36% 4-6 timmar Gävleborgs hälsosamtal 2016 Män n=727, Kvinnor n=813 24% Män 1-3 timmar Kvinnor 1% 1% Aldrig 70 procent av männen och 65 procent av kvinnorna vill öka sin fysiska aktivitet och tror de kan klara det själv. 8 procent av männen och 11 procent av kvinnorna vill öka sin fysiska aktivitet men behöver stöd. 22 procent av männen och 24 procent av kvinnorna vill inte öka sin fysiska aktivitet. 3.8 Matvanor Kostindex används för bedömning av matvanor. 23 procent av deltagarna hade ett bra kostindex vilket innebär att de i stort sett följer Livsmedelsverkets kostråd. 60 procent hamnade i mellangruppen vilket betyder att de har utrymme att förbättra sina matvanor. 16 procent hade enligt kostindex betydande ohälsosamma matvanor. Statistik uppdelat på kön finns inte tillgängligt angående kostindex. Generellt kan utläsas utifrån av svaren på de enskilda frågorna i enkäten att män mer sällan äter grönsaker och rotfrukter, frukt och bär samt fisk och skaldjur än kvinnorna. Intaget av kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft skiljer sig inte nämnvärt åt mellan könen. 65 procent av männen och 83 procent av kvinnorna åt frukost dagligen. 16 procent av männen och 12 procent av kvinnorna åt frukost nästan varje dag. 18 procent av männen och 5 procent av kvinnorna åt frukost en gång i veckan eller mer sällan. 9 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

10 40 procent av männen och 39 procent av kvinnorna vill ändra sina matvanor och tror de kan klara det själv. 8 procent av männen och 11 procent av kvinnorna vill ändra sina matvanor men behöver stöd. 53 procent av männen och 50 procent av kvinnorna vill inte ändra sina matvanor. 3.9 Alkohol 12 procent av männen och 20 procent av kvinnorna uppgav att de aldrig dricker alkohol. När det gäller riskfylld veckokonsumtion uppgav två procent av männen och ingen av kvinnorna att de konsumerade 14 respektive nio standardglas eller fler per vecka. Fler uppgav att de intensivkonsumerade alkohol, dvs. fem standardglas eller fler för män respektive fyra standardglas eller fler för kvinnor vid ett och samma tillfälle varje månad eller oftare. Detta gjorde 18 procent av männen och sex procent av kvinnorna. Av de som dricker alkohol vill sju procent av männen och två procent av kvinnorna vill minska sin alkoholkonsumtion och tror att de kan klara det själv. En halv procent av både männen och kvinnorna vill minska sin alkoholkonsumtion men behöver stöd. 93 procent av männen och 98 procent av kvinnorna vill inte minska sin alkoholkonsumtion Övervikt, fetma och midjemått Övervikt definieras som BMI 25 och fetma som BMI 30. Deltagarna vägs och mäts med inomhuskläder men utan skor. 69 procent av männen och 48 procent av kvinnorna hade ett BMI på 25 eller mer, dvs. klassificeras som överviktiga. 22 procent av männen och 21 procent av kvinnorna hade ett BMI på 30 eller mer. Figur 7: Andelen deltagare med BMI <25, 25-<28, 28-<30 och 30, fördelat på kön % Män Kvinnor 4 31% 29% 17% 22% 21% <25 25-<28 28-<30 >30 7% Gävleborgs hälsosamtal 2016 Män n=724, Kvinnor n= (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

11 Ett önskvärt midjemått bör ligga under 94 cm för män och under 80 cm för kvinnor. 40 procent av männen hade ett midjemått under 94 cm och 39 procent av kvinnorna hade ett midjemått under 80 cm. Detta innebar att 60 procent av männen och 61 procent av kvinnorna hade bukfetma i varierande grad Blodtryck 40 procent av männen och sex procent av kvinnorna hade förhöjt systoliskt blodtryck, dvs. över 140mmHg. 20 procent av männen och åtta procent av kvinnorna hade förhöjt diastoliskt blodtryck, dvs. över 90 mmhg Blodfetter Lipidstatus tas enligt programmet endast på deltagare som uppvisar riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom enligt Läkemedelsverkets kriterier. Under 2016 utfördes och dokumenterades kolesterolprov på 303 deltagare, dvs. på ca 20 procent av deltagarna. Gränsen för förhöjt S-kolesterol är satt vid 5,1 mmol/l. 66 procent av männen och 36 procent av kvinnorna som tog detta prov hade ett värde som överskred denna gräns Blodsocker Gränsen för förhöjt P-glukos är satt vid 7,8 mmol/l. Deltagarna är inte fastande vid provtagningstillfället. Fyra procent av männen och tre procent av kvinnorna hade ett förhöjt P-glukos. 4. Struktur och process Som tidigare nämnts bestämdes det inför 2015 att alla hälsocentraler skulle erbjuda hälsosamtal med förbokad tid, vilket också genomförts. Några hälsocentraler har ibland (också) ringt och bjudit in sina 40-åringar. Om de inte fått tag i dem via telefon har de sedan skickat en inbjudan med förbokad tid. Några hälsocentraler genomförde någon form av påminnelse. Tretton hälsocentraler skickade sms-påminnelse. Fyra hälsocentraler skickade brevpåminnelse en till två veckor innan eller försökte ringa så många som möjligt för att påminna. Tolv hälsocentraler skickade en ny kallelse eller ringde upp de som inte kom på sin bokade tid. Grundprogrammet innehåller mätning av längd, vikt, midjemått och blodtryck samt provtagning av p-glukos. För deltagare som har en eller fler riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom ingår även provtagning av blodfetter. Hälsocentralerna kan utöver detta välja att utöka insatserna vilket några väljer att göra. Åtta hälsocentraler erbjöd spirometri till rökare eller föredetta rökare. En hälsocentral erbjöd konditionstest samt vägde sina deltagare på impedansvåg och en hälsocentral tog rutinmässigt kolesterolprov på alla innan hälsosamtalstillfället. Alla hälsosamordnare uppgav att de dokumenterade samtalen i den externa modulen Hälsosamtalswebben. Alla utom en svarade att manualen för hälsosamtalet används. På frågan om rekommenderat egenvårdsmaterial används svarade nästan alla att det användes. På frågan om materialet var tillfredsställande svarade några nej med följande kommentarer: 11 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

12 Kan alltid bli bättre, vore t ex jättebra med en sammanställning av aktuella hälsoappar som skulle kunna vara användbara för patienten, t ex gällande sömnsvårigheter, mindfulness, fysisk aktivitet, kost etc. Ev psykisk ohälsa, tips motverka stress Saknar broschyr om stresshantering Tar ej hänsyn till vegetarianer/veganer. Många har svårt att förstå frågorna om vardagsmotion och träning Antalet hälsosamordnare som genomförde hälsosamtal enligt Gävleborgs hälsosamtal uppgick 2016 till 49 personer. 46 av dessa (94 procent) hade genomgått minst två dagars grundutbildning i motiverande samtal (MI) Sara Sjölin, Folkhälsa och hållbarhet, Region Gävleborg 12 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

13 Bilaga 13 (13) Titel: Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar. för verksamhetsåret 2016

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2015 Folkhälsa och hållbarhet, 2016:2 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och

Läs mer

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar

Läs mer

Hälsosamtalsenkät - referensenkät

Hälsosamtalsenkät - referensenkät Hälsosamtalsenkät - referensenkät Datum: Namn: Personnummer: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då

Läs mer

Gävleborgs hälsosamtal - med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal - med 40-åringar Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal - med 40-åringar för verksamhetsåret 2014 Avdelning Folkhälsa och hållbarhet, 2015:2 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Deltagarfrekvens

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

Dialogmöte. Hälsoval

Dialogmöte. Hälsoval Dialogmöte Hälsoval 2012 11-11-16 11-11-18 Presentation HVK Börje Hallberg Magnus Thuresson Maria Westerman Petter Karlsson Sten Skelander Övriga?? Agenda Handboken 2012 40 Aktuellt 20 Hälsovalet i staplar

Läs mer

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Utbildning för utförare av Hälsosamtal Utbildning för utförare av Hälsosamtal Temadag Alkohol 2 okt 2013 Britt-Marie Karlsson Folkhälsostrateg, Folkhälsocentrum Kravspecifikation Hälsocentralen utser en person eller fler som utför hälsosamtal

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

KOL 11 projektethälsovalskontoretlandstinget Gävleborg

KOL 11 projektethälsovalskontoretlandstinget Gävleborg KOL 11 projektethälsovalskontoretlandstinget Gävleborg Bakgrund Upp mot 10 15% av vuxen befolkning i Sverige över 40 år uppfyller diagnoskraven för KOL. Eftersom KOL definieras med spirometri kan man inte

Läs mer

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 1 Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska beslut

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012) I Socialstyrelsens nationella riktlinjer 1 ges rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC PRIMÄRVÅRDEN Samtal om ohälsosamma matvanor I patientenkäten (01) uppger 3% av patienterna att de under sitt besök på hälsocentralen

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

Gävleborgs Hälsosamtal

Gävleborgs Hälsosamtal Gävleborgs Hälsosamtal Manual Version 4, 2015-01-28 Manual Gävleborgs hälsosamtal 2015, Version 4 Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Mål och syfte... 2 3. Målgrupp... 2 4. Hälsofrämjade förhållningssätt... 3

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Gävleborgs Hälsosamtal

Gävleborgs Hälsosamtal Gävleborgs Hälsosamtal Manual Version 6.0 2017-07-02 Manual Gävleborgs hälsosamtal 2017, Version 6.0 Innehåll 1. Introduktion och bakgrund... 1 2. Mål och syfte... 2 3. Målgrupp... 3 4. Hälsofrämjade förhållningssätt...

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning

Läs mer

Testa dina levnadsvanor!

Testa dina levnadsvanor! Kontakt till din vårdgivare HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård www.natverket-hfs.se Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Hur ofta äter

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal

Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning för dig som inom primärvården arbetar med rådgivande samtal till patienter med tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?

Läs mer

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Handledning kring levnadsvanor 2014

Handledning kring levnadsvanor 2014 STABEN FÖR VERKSAMHETSUTVECKLING Handledning kring levnadsvanor 2014 För dig som arbetar med patientenkäten Frågor om levnadsvanor och dokumenterar levnadsvanor i SYSteam Cross. Handledningen utgår från

Läs mer

Levnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) www.regionostergotland.se

Levnadsvanor. dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) www.regionostergotland.se Levnadsvanor dokumentation i hälsobladet (alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat) www.regionostergotland.se Denna handledning syftar till att underlätta arbetet kring dokumentation av tobak, alkohol,

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal

Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S) m.fl. om att öka invånarnas hälsa genom hälsosamtal Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Birger Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 1 (4) HSN 2016-4869 Yttrande över motion 2016:35 av Gunnar Sandell (S)

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014

Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014 Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014 Rapport vidareutvecklad av HFS temagrupp Riktade hälsosamtal från en preliminär version författad av Eleonor Säfsten, Centrum för Epidemiologi

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267

Välfärdsredovisning Bräcke kommun /267 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2013 2014/267 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Befolkningsutveckling... 1 1.2 Medellivsslängd... 2 2 Delaktighet och inflytande... 2 2.1 Valdeltagande... 2 2.2 Elevers uppfattning

Läs mer

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Dokumentation av levandsvanor grundnivå Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (8) Dokumentation av levandsvanor grundnivå Berörda enheter Alla vårdenheter inom Norrbottens läns landsting. Syfte Enhetlig journalföring av samtal om levnadsvanorna

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder Nationella riktlinjer EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR Dr Ragnhild I Walther, Dr Stig Norberg - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Rekommendationer Hälsofrämjande - om metoder och

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Inspirationsfilm HFS matvanor

Inspirationsfilm HFS matvanor Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län

Sammanfattning. Folkhälsorapport Folkhälsan i Stockholms län Sammanfattning Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län 2 I november 2015 presenterade Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, CES, Folkhälsorapport 2015 Folkhälsan i Stockholms län. Folkhälsorapport

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor SFD Vårmöte, Karlstad, 12 maj 2011 Lars Weinehall, prioriteringsordförande Professor i allmänmedicin

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer